Kvalitetsrapport 2013/2014

Transkript

1 SID 1 (22) Kvalitetsrapport 2013/2014 ABF Stockholm Sfi

2 SID 2 (22) SKOLENHET Skolenhet: ABF Stockholm Sfi Huvudman för utbildningen: Stockholms stad Studievägar: Sfi 2, Sfi 3 Andel som studerar dagtid: 75 % Totalt antal medarbetare: 21 Andel enligt avtal behöriga sfilärare: % Andel som studerar kvällstid: 25 % Skolform: Entreprenad Antal elever i snitt per månad: Antal sfi-lärare 17 Andel sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan: 3 0 % Mer information om skolenheten finns på webbplats: Andel övrig tid (tex helg, distans): 0 % Andel övriga lärare: 0 % SKOLENHETENS KVALITETSARBETE Arbetsformer Vi arbetar systematiskt med kvalitetsarbete löpande under året på ledningsnivå, i arbetsgrupperna och som enskilda medarbetare. Kvalitetsarbetet är en integrerad del av ordinarie planering, styrning och uppföljning. Resultaten sammanställs, värderas och analyseras och är underlag för förbättringsåtgärder och utvecklingsprojekt. Utbildningsansvarig ansvarar för kvalitetsarbetet. Alla resultat från våra enkätundersökningar, utvärderingar, dialogmöten och andra resultat sammanställs av ledningen för att sedan tas upp med lärarna på våra veckomöten och planeringsdagar. Där går lärare och ledning tillsammans igenom 1 Elever inom sfi kan studera på heltid eller deltid, här specificeras inte studieomfattningen. 2 Behörig sfi-lärare enligt avtal innehar lärarexamen och minst 60 hp i ämnet svenska som andraspråk. 3 Sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan innehar en planering som leder till att de kommer uppnå full behörighet enligt avtal inom maximalt ett år.

3 SID 3 (22) dokumenten och analyserar dem. Allt dokumenteras och om så behövs vidtas åtgärder som återkopplas och stäms av med eleverna, exempelvis på kommande elevråd. Centralt för skolans kvalitetsarbete är de dialogmöten som hålls två gånger per år. De drivs av eleverna själva, som klassvis förbereder frågor som de vill ta upp med ledningen och förslag på hur de tycker att verksamheten ska utvecklas. Oftast är elevernas önskemål och synpunkter möjliga att tillgodose och utveckla, vilket vi gör tillsammans, ledningen, lärare och elever. Lärarna för naturligtvis också kontinuerlig dialog med sina klasser i den löpande verksamheten. Underlag och källor Underlag för analys av resultatet är: 1. Dialogmöten (elevråd) två gånger per år, (18 av 22 grupper deltog) 2. Sammanställning av betygsstatistik 3. Inkommande synpunkter och klagomål 4. Skriftlig utvärdering om arbetssätt och kursinnehåll (en gång per termin), ca 400 personer av 600 deltog. 5. Extern digital undersökning om studierna. Senaste svarsfrekvens 74 % (en gång per termin) 6. Arbetsmöten (en gång i veckan) och annan relevant information som bedöms vara en viktig aspekt av måluppfyllelsen. 7. Återbesöksrapport från utbildningsförvaltningen (mars 2014). Ledningen stämmer av gentemot styrdokument, mål och budget. Kvalitetsarbetet sammanställs i samband med den årliga kvalitetsrapporten. Kvalitetsrapporten är underlag för kommande års Kvalitetsplan och Kvalitetsgarantier. Analys och bedömning av kvalitetsarbetet Vi bedömer skolans kvalitetsarbete som tillfredställande. Under läsåret 2013/2014 genomförde vi två skriftliga utvärderingar, två externa digitala utvärderingar och två dialogmöten. Resultaten sammanställdes och brister och eventuella åtgärder diskuterades med lärarna och ledningen på våra veckomöten. I den externa undersökning som genomfördes i november 2013 deltog 58 % av eleverna, en ökning med 23 procentenheter från föregående läsår. Vårt mål var dock ett deltagande på 75 %, vilket gjorde att vi satsade ytterligare på att få upp deltagandet inför och under den andra externa undersökningen i april Där deltog 74 % av våra elever, vilket vi anser ger oss ett bra underlag för kvalitémätning.

4 SID 4 (22) Under december 2012 genomförde Utbildningsförvaltningen och SFI-Stockholm en fördjupad inspektion av verksamheten. Inspektionen resulterade i en rapport som tog upp svagheter, styrkor och utvecklingsområden. Rapporten har analyserats av verksamhetschefen tillsammans med övrig personal. En plan för utvecklingsarbete har upprättats. I mars 2014 gjorde utbildningsförvaltningen och SFI-Stockholm återbesök för att följa upp svagheter och utvecklingsområden efter besöket i december Ett årskvalitetshjul använts för att synliggöra och strukturera upp kvalitetsarbetet på skolan. Kvalitetsplanen i tabellform har varit ett viktigt och överskådligt verktyg i kvalitetsarbetet. En måltabell för överblick och uppföljning har tagits fram där de aktuella målen för läsåret presenteras på ett enkelt och strukturerat sätt. Vi anser inte att vi behöver ändra på våra rutiner gällande kvalitetsarbete. VERKSAMHETENS PRIORITERADE ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING I FÖREGÅENDE KVALITETSRAPPORT OCH KVALITETSPLAN Följande områden har varit prioriterade under läsåret 2012/2013: - Utveckla uppföljningsverktyg i det systematiska kvalitetsarbetet och synliggöra kvalitetshöjande insatser för elever på studieväg 2. - Få fler elever att svara på skriftliga undersökningar - Utveckla tekniska resurser - Öka kännedomen om planen mot diskriminering och kränkande behandling Mål/åtaganden för läsåret 2012/ Få fram tydliga framgångfaktorer för elever på studieväg Andel elever som deltar i skriftliga undersökningar ökar till minst 75 %. (senaste undersökning 35 %). 3. Tekniska hjälpmedel används i stor utsträckning av alla lärare och hjälper dem att effektivisera undervisningen. 4. Samtliga elever som deltar i sfi-undervisningen på ABF ska känna till innehållet i planen mot diskriminering och kränkande behandling.

5 SID 5 (22) UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETENS MÅL Kunskaper Mål - Varje elev får stöd och undervisning utifrån sina individuella utbildningsmål, behov och förutsättningar. - Ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt. Resultat I tabellerna nedan presenteras resultaten från enkätundersökningen om studierna som genomfördes under HT 2013 och HT Svarsfrekvensen uppgick till 58 % HT 13 respektive 74 % VT Arbetet med individuella studieplaner Har du en studieplan? Ja Nej Förstår inte frågan 11/12 82 % 12,8 % 4 % 12/13 88,3 % 8,3 % 3,3 % Ht % 14 % 10 % VT % 21 % 17 % Arbetet med information och återkoppling till studerande Mina lärare berättar vad jag måste kunna för att få betyg helt ganska bra ganska dåligt inte alls Vet inte/förstår inte frågan 11/12 46,6 % 41,7 % 6,3 % 2,9 % 2,4 % 12/13 59,9 % 31,1 % 5,1 % 2,8 % 1,1 % Ht % 37 % 2 % 3 % 3 % Vt % 38 % 3 % 2 % 5 %

6 SID 6 (22) Arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd Extra tillval i skrivning och konversation arrangerades 2 gånger i veckan utanför ordinarie sfi för elever med behov av särskilt stöd under 2013/2014. En specialpedagog arbetade under höstterminen individuellt med en elev med särskilda skrivsvårigheter som resulterade i godkänt betyg. En resurslärare anställdes på halvtid. Under vårterminen startade skolan ett projekt i läsförståelsestrategier som riktar sig till studieväg 2 elever med behov att förbättra läsförståelse. Lärarnas behörighet och kompetensutveckling Under 2013/2014 hade samtliga anställda lärare på ABF behörighet att undervisa i svenska för invandrare. Alla lärare har under läsåret deltagit i kompetensutvecklingsinsatser av följande slag: fortbildningskurs i uttal och prosodi, inspirationskvällar på statsbiblioteket och läromedelsförlag, fortbildning i läsförståelsestrategier, föreläsning om läsförståelse och dyslexi, SFI-Forum med många aktuella föreläsningar om bl.a. elevtidning i Göteborg, internationellt erfarenhetsutbyte genom att besöka språkcentrum för invandrare och motsvarande skola i Bryssel, besök av extern föreläsare för två dagars inspirationsföreläsning/workshop med tema Utveckla SFIundervisningen motivation, lust och variation, kompetensutveckling i muséeutbudet, uppstart av projekt kollegialt lärande med lärarnas auskultationer hos varandra, skolforum ht 13 och SFI-dagen som ordnades av sfi-stockholm. Resultat enligt återbesöksrapport från utbildningsförvaltningen (mars 2014). Det pedagogiska utvecklingsarbetet har tagit ytterligare stora steg framåt sedan vårt förra besök (december 2012). Här finns många olika projekt och både individuellt inriktade insatser och gruppvis utformade kompetensutvecklingsinsatser. Vissa insatser har styrts av verksamhetschefen medan andra har varit valbara för lärarna det finns stor lyhördhet för lärarnas utvecklingsidéer.

7 SID 7 (22) Projekt Motivation och strategier för ökad läsförståelse Syftet med projektet var att öka elevernas motivation till läsning och utveckla strategier för läsförståelsen. Den främsta målgruppen var studerande på studieväg 2. Vi har skapat ett bibliotek i mindre skala för att locka till läsning och erbjuda eleverna möjlighet till läsning i både tryckform men även digitalt från surfplattor. Till biblioteket hade vi en lärare som tog rollen som personlig lästränare. Den personliga lästränarens uppgift blev att stötta och motivera eleverna i deras läsning och hjälpa dem att upptäcka sätt att hitta litteratur både i bokform och genom digitala medel. Utöver biblioteket hade vi en extrakurs i läsförståelse med fokus på att utveckla lässtrategier för elever med det behovet på kurserna 2C och 3D. Kursen i läsförståelse hölls en dag i veckan med en mindre grupp elever där alla har läst samma text och samtalen utgick från teorin om Reciprocal teaching. Resultat: 7 elever av 12 som deltog i insatsen under våren klarade nationella prov i slutet av vårterminen före deras preliminära datum för kursslut. Resterande fem elever fortsätter att delta i insatsen. Övrigt teknisk utrustning Under läsåret skaffade skolan 4 takprojektorer, en klassuppsättning av bärbara datorer för elever och en klassuppsättning av surfplattor. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Arbetet med individuella studieplaner Enligt resultaten i de externa enkätundersökningarna har andelen elever som har individuell studieplan sjunkit. Det beror på att det var fler kvällselever som svarade på enkäten än förra året. Det är oftast kvällselever som saknar studieplan eller inte känner till begreppet. Under året har vi sett till att varje ny elev som började hos oss fick en individuell studieplan i digital form redan under introduktionen. En extra kolumn på närvarolistorna används för att uppdatera datum för individuella samtal som är kopplade till studieplanen. Trots det ser vi ett sjunkande resultat. Efter närmare analys och diskussion i lärarkåren och samtal med eleverna hittar vi flera anledningar till varför det kan se ut så: - Eleverna känner inte till begreppet studieplan trots att eleverna har en upprättat studieplan - Snabba elever som avslutar sfi på kort tid är så målmedvetna att de inte ser vikten av studieplanen. Dessa elever behöver ofta inte något extra stöd eller hjälp - Övergången mellan grupperna kan orsaka att vissa studieplanen inte följer med som de borde - Arbete med studieplanerna varierar från lärare till lärare, lärarna gör på olika sätt

8 SID 8 (22) - På kvällen är det oftast tidsbrist och motivationsbrist hos eleverna att arbeta med studieplaner. Eleverna vill hellre lägga tid på undervisningen än att sitta med lärare och uppdatera studieplanen Vi kan konstatera att arbetet med studieplanerna på skolan kan bli bättre. För att kunna lyckas med det behöver vi jobba mer med vikten och betydelsen av studieplanen hos elever och försöka koppla det till måluppfyllelse. Det finns även behov av att öka motivation hos lärarna om varför man ska jobba med och använda sig av studieplanen. Studieplanen ska vara ett verktyg som ses som meningsfullt. Arbetet med information och återkoppling till studerande Skolans resultat vad gäller arbete med information och återkoppling till studerande håller positiv trend genom de senaste tre åren. Alla lärare arbetar med formativ bedömning både under lektioner och genom individuella samtal med elever. Kurserna delas upp i tre delmål med mellantester efter varje delmål för att eleverna ska ha bättre översikt över hur långt denna har kommit, hur mycket det är kvar och vilka extra insatser som krävs för at nå varje kursmål på väg till NP. Kursmålen och kunskapskraven tas redan upp under introduktionen och sedan under lektionen och de individuella samtalen. Både resultaten av enkätundersökningen, deltagarrådet och vår interna undersökningen visar på att eleverna är nöjda med den återkoppling denne får av sina lärare. Arbete med elever som är i behov av särskilt stöd Under året anställdes en lärare med erfarenhet och utbildning i specialpedagogik. Läraren arbetar med elever på studieväg 2 och har haft individuell undervisning med en elev med behov av särskilt stöd 4 timmar i veckan. Resultatet blev att eleven klarade kurs 2B. Specialpedagogen samarbetar även med andra lärare om det uppstår behov av speciell kompetens. Under våren anställdes även en resurslärare på halvtid. Resursläraren använd som resurs i främst studieväg 2 grupperna där hon arbetar antingen individuellt med elever som har behov av särskilt stöd eller med 2-5 elever i taget. Det underlättar för ordinarie lärare då det är svårt att ge tillräckligt stöd för enstaka elever i en större grupp. Förutom elever med särskilda behov (som oftast studerar på studieväg 2) såg vi att ett det fanns ett stort behov av att förbättra läsförståelsen hos gamla studieväg 2 elever som studerar på kurs 3D. Problematiken med bristande läsförståelse som oftast märks hos elever redan på kurs 2B följer eleven även på kurs D. Därför ville vi, med hjälp av motivation, lässtrategier och lästräning, stötta eleverna för att ge dem rätt förutsättningar att lyckas och uppnå sina mål.

9 SID 9 (22) Under hösten fick skolan statsbidrag från skolverket för att genomföra ett projekt, Motivation och lässtrategier för ökad läsförståelse. Projektet startade i mars 2014 och pågår till oktober Tillsammans med eleverna utformade och planerade den personliga lästränaren läsningen efter elevernas intressen, behov och förutsättningar och tillsammans med eleverna sattes både kortsiktiga och långsiktiga mål. Biblioteket med böcker och surfplattor blev en naturlig plats för eleverna för ökad användning av litteratur i sin inlärning. Elevernas läsning gynnades av en ökad tillgång till litteratur men även av möjligheten att efter eget intresse välja texter, studietakt och plats utifrån sina egna behov. Detta blev ytterligare ett sätt att förse eleverna med kunskap, något som kompletterade den ordinarie undervisningen. Projektet uppskattas mycket av eleverna och vi ser tydliga resultat (7 av 12 klarade NP i förtid). Vi kommer därför att fortsätta med projektet under hösten 2014 för att sedan göra en helhetsutvärdering. Kompetensutveckling Det går alltid att utveckla sin profession oavsett om man är nyexaminerad lärare eller lärare med lång erfarenhet. Vi anser därför att det är viktigt med inspiration och input utifrån. ABF väljer därför att satsa mycket på kompetensutveckling av lärarna vilket gett resultat. Ett exempel är vårt pågående projekt Motivation och lässtrategier för ökad läsförståelse. Lärare som bedriver projektet var under hösten på en föreläsning om läsförståelsestrategier där de fått inspiration och intresse för ämnet. I vissa kompetensutvecklingsinsatser deltar 2-3 lärare för att sedan sprida sina kunskaper bland kollegorna på våra pedagogiska möten. Både individuellt inriktade insatser och gruppvis utformade kompetensutvecklingsinsatser har gett nya idéer till lärarna och utvecklat nya arbetssätt. Däremot har vi inte kommit igång med kollegialt lärande eller lesson studies. För att lyckas med processen behövs det god förankring bland lärarkåren och förståelse varför kollegialt lärande skulle vara bra för vidare utveckling. Vi kommer under nästa läsår att arbeta och utveckla kollegialt lärande som vi tror är en bra utmaning för lärarna i deras pedagogiska ledarskap. Bedömning och betygssättning Mål

10 SID 10 (22) - Andel elever som uppnår godkänt betyg på hela utbildningen inom ett år samt andel godkända sfi-elever inom 600 närvarotimmar ska öka (för närvarande 44 %) - Varje elev ska kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. ABFs eget mål utifrån prioriterade utvecklingsområden - Få fram tydliga framgångfaktorer för elever på studieväg 2. Resultat I tabellerna nedan presenteras provstatistiken från kurserna 2B, 2C, 3C och 3D de senaste tre år (ABF) och det senaste året i Stockholm totalt. Andel godkända på prov och godkända betyg inom sfi på ABF de senaste tre åren Andel Andel Andel Andel Andel Andel godkända godkända godkända godkända godkända godkända ABF prov betyg prov betyg prov betyg kurs 2B kurs 2B kurs 2C kurs 2C kurs 3C kurs 3C Andel godkända prov kurs 3D Andel godkända betyg kurs 3D 2011/ % 98 % 100 % 100 % 99 % 100 % 95 % 99 % 2012/ % 100 % 92 % 100 % 100 % 100 % 94,5 % 100 % 2013/ % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 98,4 % 100 % Andel godkända på prov och andel godkända betyg inom SFI i Stockholm totalt senaste året Andel Andel Andel Andel Andel Andel Andel godkända godkända godkända godkända godkända godkända godkända Stockholm prov betyg prov betyg prov betyg prov kurs 2B kurs 2B kurs 2C kurs 2C kurs 3C kurs 3C kurs 3D Andel godkända betyg kurs 3D 2013/ % 97 % 94 % 92 % 98 % 97 % 90 % 92 % Diskrepansen mellan godkända på prov och godkända på kursen de senaste tre åren (procentenheter) ABF ABF kurs 2B kurs 2C kurs 3C kurs 3D 2011/ / ,5 2013/ ,6 Diskrepansen mellan godkända på prov och godkända på kursen det senaste året (procentenheter) Stockholm Stockholm kurs 2B kurs 2C kurs 3C kurs 3D 2013/

11 SID 11 (22) Tabellerna nedan visar antal deltagare som avslutat kurs D inom ett år. Antal deltagare som avslutat kurs D inom ett år de senaste tre åren (ABF) Studietid Antal betyg D 2011/2012 Antal betyg D 2012/2013 Antal betyg D 2013/2014 < ½ år ,6 1 år * Indikator 110/194 = 56,7 % 93/212 = 43,9 % 114/185 = 61,6 % *- antal D-betyg inom 600 timmar Antal deltagare som avslutat kurs D inom ett år det senaste tre året (Stockholm) Studietid Antal betyg D 2011/2012 Antal betyg D 2012/2013 Antal betyg D 2013/2014 < ½ år ,6 1 år * Indikator 839/1910 = 43,9 % 986/2325 = 42,4 % 1534/2337 = 65,6 % *- antal D-betyg inom 600 timmar Analys och bedömning av måluppfyllelsen Resultat på samtliga kurser och diskrepansen Resultaten visar att vi når upp till skolans mål gällande alla kurser. Resultaten som redan under förra året var mycket goda har blivit ännu bättre. Under senaste läsåret når vi för första gången 100 procentigt resultat på samtliga kurser och diskrepansen på kurserna 2B, 2C och 3C ligger på noll förutom det obefintliga på 1,6 % på kurs D. Det finns fler bidragande orsaker till dessa goda resultat. - Vi har som tidigare 100 % behöriga lärare och det som är nytt i år är en resurslärare som hjälper svaga elever (halvtidstjänst) och en specialpedagog som har erfarenhet av dyslexi och har jobbat mycket med elever med behov av särskilt stöd. - Studieväg 2 grupperna fortsätter att vara små där lärarna har ett etablerat arbetssätt och sedan några år tillbaka jobbar i ett arbetslag. - Enligt deltagarrådet har riktade aktiviteter på eftermiddagarna haft stor påverkan på elevernas framgångar då de själva kunnat välja utifrån sina behov och intressen. Tillvalen som vi haft under året var grammatik och skriv, konversation, svensk grammatik på persiska, uttal, svensk grammatik på ryska, språkcafé och elevkör. - Lärarnas engagemang med olika projekt har varit stort under året. Dels har lärarna fått inspiration från omfattande kompetensutveckling som erbjudits under läsåret dels har de själva dragit igång olika projekt där eleverna varit

12 SID 12 (22) engagerade, t. ex Musikhjälpen, gemensamt projekt med kulturhuset, läsförståelseprojektet mm. - Eleverna har haft stor möjlighet till flexibilitet i form av ökning av studietakten där de kunde delta i antingen två grupper på förmiddag och eftermiddag eller komplettera ordinarie sfi på förmiddagarna med extra tillval utifrån egna behov. - Vårt läsförståelseprojekt har gett resultat för elever som är svaga på läsförståelse att snabbare nå sina mål. - Lärarna jobbar kontinuerligt med studieteknik på lektionerna. - Vi anser att de nya proven har blivit mer vägledande i betygssättningen och stämmer bättre överens med de nya kunskapskraven är de tidigare proven. - Personalomsättningen på ABF Sfi är lika med noll vilket gör att det blir en mer stabil organisation, rutinerade lärare och eleverna behöver inte få en ny lärare varje månad vilket skulle problematisera uppföljningen av eleverna. Dessutom får varje ny lärare eller vikarie som börjar på ABF en mentor (kollega) för att på ett effektivt sätt komma in i våra rutiner och bekanta sig med arbetssätten vi använder oss av. - Efter närmare undersökningar kunde vi konstatera att ABF Sfi är en lärande organisation där erfarenhetsutbyte och spridning av kunskaper lärare emellan pågår ständigt på både det formella planet (pedagogiska möten) och på det informella planet (i lärarrummet, vid kopiatorn, i korridoren, i fikarummet). Det leder till effektivitet, inspiration och nya arbetssätt som lärarna tar efter varandra. - Sambedömningen har tagit ännu större plats. Lärarna sambedömer nationella prov gruppvis och gemensamt oavsett nivå flera gånger per termin (på pedagogiska möten). Både lärare och elever känner sig trygga med att arbeta med de nya kunskapskraven vilket har krävt en hel del arbete under det gångna läsåret. - Allt bedömningsarbete under de senaste åren och andra ovan nämnda faktorer har gjort att lärarna är mycket säkra när eleverna ska anmälas till nationella prov. Detta kan förklara den låga diskrepansnivån. För att utveckla bedömararbetet ett steg till skulle vi kunna börja arbeta med kamratbedöming mer än vad vi gör nu. Även om eleverna känner sig bekanta med betygskriterierna är det inte alltid självklart för dem vad som behövs för att nå målen. ABF sfi som lärande organisation skulle, som vi ser det, också må bra av att utveckla kollegialt lärande vilket vi planerar att få igång under nästa läsår. Andel studerande som uppnår godkänt betyg på hela utbildningen inom ett år från kursstart Det är en ny indikator från vårterminen på andel elever som klarar betyg D inom 600 timmar, därför blir det orättvisst att jämföra siffrorna med de föregående två

13 SID 13 (22) åren. Det är färre antal elever som fått betyg D under läsåret om man jämför med föregående år. Med 61,6 % resultat ligger vi även lägre än Stockholm totalt. Förklaringen till det är att sedan 2012 och fram till nu har andelen elever med kortare utbildningsbakgrund ökat stadigt samtidigt som andelen elever med akademisk bakgrund minskat. Det leder till att det tar längre tid för eleverna att gå hela vägen från kurs 2B till kurs 3D, vilket kan förklara den fallande statistiken. Vi kommer att fundera vidare på hur vi kan effektivisera och påskynda sfi-tiden även för elever på studieväg 2. Dels kommer vi att fortsätta med projektet läsförståelse som riktar sig till 2D och dels kommer vi att arbeta med att ta fram statistik över framgångsfaktorer hos 2D och 3D elever för att kunna jämföra skillnader mellan studieväg 2 respektive studieväg 3 elever som studerar tillsammans på kurs 3D. Utvärderingen av läsförståelsekursen och statistiken kommer att ge oss svar på vad vi behöver satsa mer på för att effektivisera undervisningen. Framgångsfaktorer på stv2 Under föregående läsår konstaterade vi att det skulle vara värdefullt att ta fram konkreta framgångsfaktorer för elever på studieväg 2. Vi har påbörjat arbetet med det genom att börja ta fram statistik för antal timmar på kursen, extra insatser, andra påverkande orsaker som utbildning, motivation etc. Vi kan konstatera att ett uppföljningsarbete behöver göras under flera år för att visa ett rättvist resultat. Därför kommer vi att fortsätta arbeta med det prioriterade målet under flera år framåt. Just nu kan vi inte presentera några konkreta resultat som kan stärkas med statistik. Övrigt Vi har startat ett samarbete med ABF i Göteborg med målet att utveckla metoder för att effektivisera studier, erfarenhetsutbyte, kollegialt lärande, likvärdighet vid bedömningen. Lärandemiljö Mål - ABF Stockholm ska vara en trivsam och trygg arbets- och studiemiljö - Samtliga elever som deltar i sfi-undervisningen på ABF ska känna till innehållet i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Resultat I tabellerna nedan presenteras resultaten från enkätundersökningen om studierna som genomfördes under HT 2013 och HT Svarsfrekvensen uppgick till 58 % HT 2013 respektive 74 % VT 2014.

14 SID 14 (22) Jag vet vem jag ska prata med om jag vill klaga på något som rör sfi helt ganska bra ganska dåligt inte alls Vet inte/förstår inte frågan 11/12 40,9 % 34 % 12,3 % 5,9 % 7,5 % 12/13 53,2 % 31,2 % 7,5 % 5,2 % 2,9 % Ht % 33 % 3 % 5 % 8 % Vt % 36 % 4 % 2 % 4 % Mina klasskamrater är bra mot mig Vet inte/förstår helt ganska bra ganska dåligt inte alls inte frågan 11/12 56,9 % 34,8 % 5,4 % 2 % 1 % 12/13 65,1 % 29,1 % 2,9 % 1,7 % 1,1 % Ht % 31 % 0,5 % 0,5 % 3 % Vt % 32 % 0 % 0 % 2 % Min lärare är bra mot mig Vet inte/förstår helt ganska bra ganska dåligt inte alls inte frågan 11/12 68,3 % 28,8 % 2 % 0,5 % 0,5 % 12/13 75,3 % 19,7 % 1,7 % 1,1 % 2,2 % Ht % 20 % 0,5 % 2,5 % 0 % Vt % 21 % 2 % 0 % 0 % Känner du sedan tidigare planen mot diskriminering och kränkande behandling? Ja Nej Förstår inte frågan 11/12 36,1 % 54,6 % 9,2 % 12/13 43,5 % 45,2 % 11,3 % 13/14 69 % 21,5 % 9,5 %

15 SID 15 (22) Jag är nöjd och kan rekommendera min skola till andra till andra helt ganska bra ganska dåligt inte alls Vet inte/förstår inte frågan 11/12 57,1 % 36,6 % 4,4 % 2 % 0 % 12/13 62,6 % 33 % 3,4 % 0,6 % 0,6 % Ht % 25 % 1 % 2 % 1 % Vt % 25 % 1 % 2 % 3 % Klagomål Under 2013/2014 har ledningen fått ett klagomål rörande undervisning och lärare och ett klagomål gällande kränkande behandling. Deltagarråd Vi har under läsåret haft två elevråd med representanter från 18 av 22 grupper. Det som uppskattades mest på det senaste elevrådet var bl. a: skolans lärare, vänlig och trevlig studiemiljö, bra stämning, extra tillval och flexibilitet. Det eleverna inte var nöjda med var dålig ventilation, gamla datorer, svag internetuppkoppling och för lite grammatik. Planen mot diskriminering och kränkande behandling En ny plan mot diskriminering och kränkande behandling har tagits fram i samråd med eleverna. Planen förenklades och skolan hade en temavecka som handlade om diskriminering och kränkande behandling. Uppföljning skedde i form av en särskild enkätundersökning. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Tryggt arbets- och studiemiljö, nöjdhet och klagomål Ovanstående resultat tyder på att vi når upp till skolans mål gällande trivsam och trygg arbets- och studiemiljö. 90 % av våra elever är nöjda med skolan. Ca 96 % skulle rekommendera skolan till andra. 98 % av de tillfrågade eleverna svarade att deras klasskamrater är bra mot dem och även 98 % svarade att deras lärare var bra mot dem. Vi har redan tidigare haft bra resultat vad gäller nöjdhet och trygg arbets- och studiemiljö. Vi tror att det dels kan bero på mycket bra och familjär stämning i skolan som vi är väldigt måna om. Skolan har under året organiserat flera gemensamma utflykter och genomfört projekt musikhjälpen där många av eleverna fick baka och laga mat för att sedan sälja i skolans kafeteria och skicka pengarna till musikhjälpen. Vi har haft gemensam luciafirandet, språkcafé och andra gemensamma aktiviteter. Under året har vi även haft flera aktiviteter som genomfördes av eleverna själva på deras eget initiativ. Ett exempel är bioklubben

16 SID 16 (22) där eleverna själva fick välja skolans filmer och bestämma tid för att sedan se och diskutera dem. Läraren hjälpte endast till med diskussionsfrågor. Ett annat projekt som pågått och varit populärt under året var elevkören som leddes av en elev där deltagarna fick träna på svenska sånger. Klagomålshantering Under den aktuella perioden har ledningen fått ett klagomål där en deltagare upplevde att det var opassande av läraren att berätta om resultat efter ett provtest i korridoren så att andra elever kunde höra det. Elevens Lots blev då inkopplad för att sedan genomföra ett trepartsamtal mellan eleven, läraren och utbildningsansvarige. Situationen diskuterades och blev då löst på plats. Det andra inkomna klagomålet handlade om kränkande behandling då en elev förolämpade en annan. Utbildningsansvarige genomförde samtal med berörda elever där en av eleverna valde att polisanmäla den andra eleven. Det visade sig att eleverna var ovänner privat sedan tidigare. Under året fanns det även andra mindre klagomål som var av mer frågekaraktär, varför får jag inte göra NP. Dessa typer av frågor dokumenteras inte utan samtal förs vidare med läraren. Våra klagomålsrutiner är uppdaterade och väl synliga i skolans lokaler och på vår lärarplattform Fronter. Klagomålsrutinerna tas alltid upp under elevernas introduktion och sedan får eleverna information med jämna mellanrum i klasserna. Vi kan konstatera att klagomålsrutinerna är väl kända bland eleverna, vilket även bekräftas i resultaten av enkätundersökningen- 90 % av eleverna känner till var de ska klaga om det skulle uppstå problem. Utbildningsansvarige är oftast på plats i skolan och arbetar med öppen dörr. Det gör det lätt för eleverna att kunna prata med utbildningsansvarige direkt om det uppstår missförstånd eller problem. Arbete med planen mot diskriminering och kränkande behandling Ett av våra prioriterade områden under läsåret handlade om kännedom av planen mot diskriminering och kränkande behandling. En grupp lärare fick ansvaret för genomförande av insatsen. En grupp av elever fick vara med och forma den nya planen och även planera för en gemensam aktivitet som skulle handla om planen mot diskriminering och kränkande behandling. Efter att planen arbetats om, uppdaterats och en version på lättsvenska tagits fram, arrangerades det en temavecka, likabehandling, där alla klasser var aktiva. Under veckan gick lärarna grundligt genom planen mot diskriminering och kränkande behandling, hade diskussioner, rollspel och föreläsare. Uppföljningen gjordes i form av en enkätundersökning. Resultaten visade att 69 % av eleverna kände till planen mot diskriminering och kränkande behandling. Resultaten är mycket högre än de föregående två åren då endast 36 % respektive 43 % av eleverna svarade att de kände till planen mot diskriminering och kränkande behandling. Vi anser att det är viktigt att eleverna framförallt förstår innehållet i planen då man vet att

17 SID 17 (22) språkbristerna gör det svårt att förstå sådana typer av dokument. Därför kommer vi i fortsättningen använda oss av det arbetssätt vi använt oss av i år. Dialogmöten I år, som tidigare år, har vi fortsatt att synliggöra resultatet av dialogmötena genom att sätta upp protokollet med svar från ledningen i korridoren. Dialogmötena är mycket uppskattade av våra elever där majoriteten av grupperna deltar och kommer med värdefulla synpunkter. Ledningen, som genomför deltagarråden med två representanter från varje klass, för antekningar och diskuterar frågorna direkt under mötet. Vidare arbetar ledningen med framförda synpunkter med lärarna på ett pedagogiskt möte och eleverna får svaren via mail för att sedan komma tillbaka till klasserna och redogöra för dialogmötet. Det arbetssätet har fungerat bra under de senaste åren då vi alltid försökt tillgodose elevernas önskemål. Det konkreta resultatet i år blev investering i nya bärbara datorer och surfplattor och ett nytt öppet trådlöst nätverk. Nästa år är det inplanerat ombyggnation av ventilationssystemet. I år, liksom förra året, var elevernas omdöme om lärarna gott. I protokollet från det senaste deltagarrådet står följande omdöme: lärarna har tålamod, är strukturerade, duktiga, passionerade, jobbar hårt, man lär sig snabbt, hjälpsamma, roliga, trevliga, professionella, motiverade, förklarar på svenska, snälla, glada, respekterar elever. Även bra stämning, trevlig och familjär atmosfär uppmärksammades på det senaste deltagarrådet. Utbildningsval arbete och samhällsliv Mål - Studier på ABF Stockholm ska skapa förutsättningar för en delaktighet i det svenska samhället som leder till egen försörjning, arbete eller fortsatta studier Resultat Elevernas erfarenheter i undervisningen I tabellerna nedan presenteras resultaten från enkätundersökningen om studierna som genomfördes under HT 2013 och HT Svarsfrekvensen uppgick till 58 % HT 2013 respektive 74 % VT Mina erfarenheter används i undervisningen helt ganska bra ganska dåligt inte alls Vet inte/förstår inte frågan Ht % 53 % 4 % 5 % 10 % Vt % 49 % 1 % 3 % 10 %

18 SID 18 (22) Jag är nöjd med studie- och yrkesvägledningen på min skola Ja Nej Vet inte har inte träffat någon Ht % 6 % 20 % Vt % 8 % 28 % Övriga resultat Praktikverksamheten har vi inte utvecklat på grund av ointresse från våra deltagare. Ca 80 % av våra deltagare som klarar kurs D fortsätter sedan på Komvux och där har vi också en fördel av att ABF har Komvux-kurser och att vår studievägledare arbetar med både SAS och Sfi-verksamhet. De deltagare som fortsätter sina studier hos oss efter avslutad Sfi upplever en naturlig övergång mellan Sfi och SAS. Det har också varit uppskattat att bjuda in olika myndigheter och organisationer så som Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Försäkringskassan, facket, läkarstudenter, Brandmyndigheten med mera. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Ca 70 % av våra elever har redan arbete eller deltar i andra studier. Enligt det senaste dialogmötet och vår skriftliga utvärdering upplever samtliga tillfrågade elever stor flexibilitet och möjlighet att kombinera SFI-studier med andra aktiviteter så som jobb eller annan utbildning. Vår flexibilitet är en av de viktigaste förutsättningarna för många av våra deltagare och därför kommer vi att fortsätta att ha det i fokus. Att t. ex byta från morgon till kväll, utöka studietakten och vid behov få ett individuellt schema är viktigt för de deltagare som har jobb eller andra studier. Vi har fortsatt att arbeta med fördjupad kartläggning som är kopplad till SFIcentrums preliminära studieplan. Både under introduktionen och vid senare skede under individuella samtal tar vi upp frågor om framtida planer. Ibland har vi rekommenderat att öka studietakten, t. ex när eleven har en viss kursstart i sikte eller behöver få en viss språkbehörighet för att få ett särskilt arbete. Ca 25 % av våra deltagare deltar i kvällsundervisning och har ett arbete vid sidan

19 SID 19 (22) av studierna. Även våra deltagare på dagkurserna har ofta arbete. Deras krav på effektivitet och inspiration kräver input utifrån. Vi har gjort många uppskattade studiebesök med såväl dagselever som med kvällselever. En del av studiebesöken har varit relaterade till arbetsmarknaden. Grupperna har bland annat besökt arbetsförmedlingen och Jobbmässan på kulturhuset. Vårt centrala läge mitt i citykärnan underlättar detta. Förutom studiebesöken arbetar lärarna riktat med att skriva CV och jobbannonser. 87 % av våra elever anser att deras erfarenhet används i undervisningen. Eleverna får göra presentationer och berätta om sina arbetsplatser, erfarenheter från både arbetslivet och samhället. Studievägledaren är med på introduktionen och är delaktig i kartläggningen av den studerande. Hon besöker samtliga C- (sena) och D-grupper två gånger per termin. Hon upplyser om möjligheterna till vidare studier i Sverige och hjälper till att sätta realiserbara studie- och yrkesmål och upprätta handlingsplaner för att den studerande ska nå dessa på bästa sätt. Studievägledaren finns tillgänglig i receptionen, på telefon och mejl och verksamheten är välbesökt. Dock är det över 20 % av elever som uppger att de inte kommit i kontakt med studievägledaren. Det kan bero på att behovet av Syv har varit större på senare delen av kurs C och D- kurserna än på kursen 2B. Avslutningsvis kan vi utifrån våra undersökningar och det faktum att många elever hos oss redan arbetar eller studerar vid sidan om sina SFI-studier konstatera att vi når upp till skolans mål. Dock behöver vi ytterligare synliggöra vår studievägledning. Övrigt Teater Det senaste året har vi fortsatt med vårt teaterutbud i två riktningar. Dels får elever ofta göra små sketcher på lektionerna, t. ex dramatisera en LL-bok (gruppvis). Dels har vi goda relationer med Dramaten och Stadsteatern. Vi har fått flera hundra fria biljetter till föreställningar. Eleverna arbetar oftast vidare med teaterupplevelsen på lektionerna och får tillgång till en viktig del av svensk kultur. Extra tillval Precis som förra året har deltagarna haft möjlighet att studera mer intensivt och besöka våra extra tillval. I år har vi erbjudit tillval i konversation, grammatik, skrivande, svensk grammatik på persiska, svensk grammatik på ryska, sång på svenska och filmklubb.

20 SID 20 (22) Språkcafé Språkcafét på vår skola har varit välbesökt och populärt under hela året. Varje onsdag bjuder skolan på fika och eleverna får gruppvis om 4-5 elever möjlighet att sitta kring fikabordet och samtala med samtalsledare (i samarbete med PRO) under en och en halv timme. SAMMANFATTANDE ANALYS Vi är nöjda med kvalitetsarbete på skolan som har gett goda resultat med 100 % godkända elever och med över 90 % av eleverna som är nöjda med skolan och vill rekommendera den till andra. Ett av våra prioriterade mål var att öka deltagandet i skriftliga undersökningar till minst 75 %. Stort deltagande av elever i olika former av utvärderingar anser vi vara en viktig del i skolans kvalitetsarbete. Senaste deltagandet uppgick till 74 % och därmed kan vi konstatera att vi i princip klarade målet. Nu ska vi försöka bibehålla det resultatet. Vi har påbörjat ett arbete med att ta fram framgångsfaktorer för elever på studieväg 2, vilket också har varit ett av våra prioriterade områden. Vi kan säga att vi inte lyckats komma så långt framför allt på grund av den tid som behöv föra att föra statistik under hela kursen. För en del studerande tar det längre än ett år att bli klara på kurs 2C och därför krävs det mer tid för att få fram de riktiga faktorerna. Vi kommer att fortsätta att samla in statistik och intervjua elever. Ett viktigt projekt som vi lyckats få igång under våren riktar sig just till studie 2 elever och även till eleverna på 3D som kommer från studieväg 2. Projektet motivation och strategier för ökad läsförståelse kommer att pågå fram till sista oktober och det blir mycket spännande att göra en utvärdering av projektet. Under året har vi arbetat med studieplaner enligt våra etablerade rutiner men ändå ser vi att vi inte riktigt når till skolans mål. Endast 62 % av eleverna svarade att de hade en studieplan vilket vi inte tycker är tillfredsällande. I kvalitetsrapporten har vi kommit fram till att det är av största vikt att göra dokumentet levande och få eleverna att se den som ett meningsfullt verktyg för att nå uppsatta mål. Därför kommer vi att ytterligare se över vårt arbete med studieplanen och även utformningen av denna. Det som är nytt i år är att vi har tillgång till lärare med specialpedagogiska kunskaper och erfarenhet och att vi även anställt en resurslärare. Vi ser att antalet elever med särskilda behov har ökat något. Sambedömningen har tagit ännu större plats. Lärarna sambedömer nationella prov gruppvis och gemensamt, oavsett nivå, flera gånger per termin (på pedagogiska

21 SID 21 (22) möten). Både lärare och elever känner sig trygga med att arbeta med de nya kunskapskraven, vilket har krävt en hel del arbete under det gångna läsåret. Vi anser också att de nya proven har blivit mer vägledande i betygssättningen och stämmer bättre överens med de nya kunskapskraven är de tidigare proven. Det kan vara en av orsakerna till minskad diskrepans. Omfattande kompetensutvecklingsinsatser för lärarna, låg personalomsättning och en lärande organisation är några av anledningarna till varför vi når så höga betygsresultat. Däremot behöver vi öka effektiviteten så att eleverna klarar kurs D ännu snabbare. Idag är det 61,6 % av våra elever som klarar kurs D inom 600 timmar och den siffran kan vara högre. Man kan konstatera att skolan har en starkt sammansvetsad lärarkår som har samma mål och gemensamma organisationsföreställningar, vilket har bildat skolans organisationsidentitet med utbildning av högsta kvalité. Våra interna normer handlar om hög prestation, hög arbetsmoral och en icke individualistisk kultur. Vi har försökt forma organisationen för att nå dit där vi befinner oss idag och för att skapa goda förutsättningar för ytterligare fortsatt utveckling. Vi tror att vi har alla nödvändiga förutsättningar för en lyckad utveckling. Därför kommer vi att ta ytterligare ett steg till i utvecklingen och under de nästkommande åren arbeta med någon from av peer rewiew eller lesson studies. Ett annat mål som vi tycker vi lyckats bra med är att öka kännedomen om planen mot diskriminering och kränkande behandling. Tack vare vårt nya arbetssätt har dokumentet blivit mer levande, lättare att förstå och mer känt än tidigare bland våra elever. Särskild givande har det varit att koppla in eleverna i processen med både uppdatering av planen och även i planeringen av riktade aktiviteter. Våra resultat visar på stor trivsel och nöjdhet hos eleverna vilket bidrar till mycket god arbets- och studiemiljö. Detta i sin tur ökar motivationen bland eleverna och hjälper dem att nå sina mål. Under året har skolan även utvecklat de tekniska resurserna genom att installera flera projektorer i taket, nya bärbara datorer, surfplattor och öppet trådlös nätverk med hög prestanda. Vi fortsätter att utveckla våra arbetssätt kring användandet av de tekniska hjälpmedlen och hoppas att det kommer att ge resultat som vi kan mäta. Denna tekniska utveckling är ett resultat av elevernas deltagande i vårt kvalitetsarbete. Det som planeras framöver är en förbättring av ventilationen som kommer att bytas ut under Studievägledarens arbete är en viktig del i att hjälpa eleverna att nå sina mål. Vi har kostaterat att studievägledningen fungerar på ett tillfredställande sätt men måste synligöras mer då över 30 % av eleverna är inte bekanta med studievägledarens arbete.

22 SID 22 (22) UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH PRIORITERADE INSATSER FÖR UTVECKLING Utveckla arbetet med studieplaner Bö rja arbeta med köllegialt la rande Synligö ra studieva gledningen Kvalitetsrapporten är upprättad av Datum: Ansvarig: Oleg Mouss