Kvalitetsredovisning 2010/2011 ABF Stockholm Sfi

Transkript

1 SID 1 (22) Kvalitetsredovisning 2010/2011 ABF Stockholm Sfi

2 SID 2 (22) INLEDNING ABF är ett studieförbund, en politiskt obunden, ideell förening som grundades Många av Sveriges största folkrörelser är medlemmar i ABF. Varje år deltar över 4 miljoner människor i ABF:s verksamheter. Mer information finns på våra hemsidor och på ABF Förbundets hemsida ABF Stockholm har sedan 2003 genomfört vuxenutbildning på uppdrag av Stockholms stad och är sedan 2005 även certifierade utbildningsanordnare av vuxenutbildning på uppdrag av Nacka kommun. Sedan hösten 2008 genomför vi även Sfi-undervisning på uppdrag av Stockholms Stad. Vuxenutbildningsverksamheten inom ABF Stockholm bedrivs som en egen enhet och Sfi-verksamheten är en integrerad del av den. SFI- verksamheten är för närvarande bemannad med utbildningsansvarig, en kursadministratör och en studie- och yrkesvägledare. Inom Sfi arbetar ett femtontal lärare. Arbetet organiseras och genomförs i arbetslag. För ekonomi- och personaladministrativa tjänster liksom IT, vaktmästare, reception, telefonväxel m.m. anlitas funktioner inom ABF Stockholm. Verksamheten bedrivs på Sveavägen 84. Lokalerna är anpassade till utbildningsverksamhet. Verksamhetsidé Vi erbjuder en effektiv Sfi-utbildning av hög kvalitet anpassad för de deltagare som går hos oss. Utbildningen genomförs i enlighet med uppdragsgivarens krav, förordningar, lagar och övriga styrdokument. Våra deltagare och deras lärande är den process som vår organisation finns till för och fokuserar på. Vårt agerande underlättar och stöder deltagarnas lärande, och är baserat på den värdegrund som formar vår människosyn och de kunskaper vi har om lärandeprocessen. Verksamheten genomsyras av professionalism och medmänsklighet där var och en tar ett personligt ansvar för helheten och resultatet. Vi fokuserar på deltagarnas kunskaper och talanger. Målet är att alla deltagare ska nå kunskapsmålen och bli på D-kursen i Sfi så snabbt och effektivt som möjligt.

3 SID 3 (22) Verksamhetens omfattning Ca 600 deltagare är inskrivna per månad inom sfi ABF, varav hälften är kvinnor och hälften män. Av de 600 kursdeltagarna är ca 80 procent akademiker och cirka 60 procent kommer från ett EU-land. De vanligaste modersmålen hos deltagarna är spanska, polska, ryska, arabiska, engelska och kinesiska. Kurserna som ABF erbjuder ligger inom studieväg 2 och 3 och fördelar sig på följande sätt: kurserna 2B, 2C, 3C, 3D samt introduktionsgrupp kurserna 3C, 3D, samt introduktionsgrupp kurserna 2C, 3C, 3D samt introduktionsgrupp 35 procent av de studerande läser på kvällstid och en majoritet av dessa förvärvsarbetar. Bland dem som studerar på dagtid har mellan 50 och 60 procent ett arbete. Studier i centrum Alla kurser har olika längd och intensitet. De studerande har möjlighet att göra individuella tillval. Vi använder en webbaserad lärarplattform (Fronter) där deltagaren kan kommunicera med läraren och andra deltagare och arbeta självständigt. Vi tar emot Sfi-deltagare kontinuerligt (varannan måndag). Vårt arbetssätt är inspirerat av folkbildningspedagogik och bygger på deltagarnas kunskaper och talanger, samarbete/dialog med andra, reflektion (enskilt och i grupp) och ansvar/inflytande. Utbildning hos oss innebär introduktion, individuella studieplaner, behöriga lärare, medmänskligt och vuxet bemötande av all personal, flexibla lösningar, tillgänglig och tydlig information, studie- och yrkesvägledning, eget inflytande, webbstöd och familjär och trygg stämning i trevliga lokaler. Studierna kan kompletteras med ABF:s övriga föreläsningar, kurser och kulturevenemang. Arbetet med kvalitetsredovisningen Vi arbetar systematiskt med kvalitetsarbete löpande under året på ledningsnivå, i arbetsgrupperna och som enskilda medarbetare. Kvalitetsarbetet är en integrerad del av ordinarie planering, styrning och uppföljning. Resultaten sammanställs, värderas och analyseras och är underlag för förbättringsåtgärder och utvecklingsprojekt. Underlag för analys av resultatet är observationer, kurs- och lektionsplaneringar, anteckningar från lektionsbesök, arbetsmöten och dialogmöten, kursutvärderingar, individuella studieplaner, betygsunderlag, examinationsresultat, diagnostiska prov,

4 SID 4 (22) valideringar, inkommande synpunkter och klagomål, enkätsvar, djupintervjuer och annan relevant information som bedöms vara en viktig aspekt av måluppfyllelsen. Ledningen stämmer av gentemot styrdokument, mål och budget. Kvalitetsarbetet sammanställs i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Kvalitetsredovisningen är underlag för kommande års Arbetsplan och Kvalitetsgarantier. Dokumenten hålls levande i det dagliga arbetet. Deltagarna är indelade i grupper utifrån studievana och kunskapsnivå i svenska. En grupp lärare ansvarar för sina deltagares lärandeprocess och kunskapsutveckling och samtligas delaktighet i kvalitetsarbetet liksom arbetet med likabehandlingsplanen. Deltagarna är också delaktiga i processen på ett mer övergripande plan i samband med de dialogmöten som ledningen har med ett antal deltagarrepresentanter två gånger per år. Kvalitetsredovisningen, arbetsplanen, kvalitetsgarantierna och likabehandlingsplanen finns på hemsidan. ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING I FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING/ARBETSPLAN Följande områden har varit prioriterade under verksamhetsåret 2010/2011: - minst lika hög andel som klarar kursen - minska den totala studietiden för SFI-deltagre - fokusera på utvecklingssamtalen för kvällsstuderande - fördjupa individualiseringsprocessen Under året identifierade vi och satsade extra på de deltagare som har speciella svårigheter. Vi startade en extra kurs för deltagare med läs- och skrivsvårigheter där endast deltagare som har identifierats av sina lärare som läs- och skrivsvaga kunde delta. Då dessa deltagare var i en mindre grupp kunde de jobba mer individuellt och nå bättre resultat. Det var framförallt studerande på kurs 2B som deltog i den extra kursen. Resultatet blev 97 % deltagare på prov och 100 % på kurs B under 2010/2011. Det är bättre än förra årets resultat då 87 % blev på prov och 100 % på kursen. Vi har även haft en speciell grupp för studieväg 2 elever som har klarat kurs C och läser på D-nivå. Det visade sig vara bra för deltagare med kort studiebakgrund att först börja i en specialgrupp för att få en nödvändig bas. Vi har följt 4 elever i denna grupp och två har redan klarat prov D snabbare än vi trodde. De två andra har gått i den gruppen i tre månader för att sedan byta till en 3D- grupp. De säger att de efter att ha gått i 2D- gruppen kan ta till sig undervisningen på ett mycket bättre sätt och att de nu kan hänga med i samma tempo som elever från studieväg 3. Det gjorde de inte tidigare.

5 SID 5 (22) De deltagare som vill studera i snabbare takt har fått det individuella stöd och de flexibla lösningar de behöver för att klara det. Lärarna har erbjudit extra material under lektioner, tillval, extra anpassade hemuppgifter och möjlighet att delta i flera grupper för att öka studietakten och nå målet snabbare. Förra året såg vi att vi hade störst behov av att förbättra individualiseringsprocessen på studieväg 2. Vi har arbetat med detta under året som beskrivet ovan och vi kan redan nu se att resultaten har blivit bättre på kurs 2B. Vi fortsätter att jobba vidare med detta. För att deltagare ska lyckas att nå sitt mål snabbare har vi lagt stor vikt på individuella samtal. Kvällsdeltagare studerar endast två kvällar i veckan och det har varit svårt för lärarna att nå alla. Under läsåret har vi provat olika modeller för individuella samtal. Den modell som har fungerat bäst är att boka 15 min med varje deltagare under deras ordinarie lektionstid samtidigt som resten av gruppen arbetar själva med vissa skrivuppgifter. På det sättet har vi kunnat ha samtal med alla i klassen under en och samma vecka. Resultatet blev att samliga kvällsgrupper hade två individuella samtal med den undervisande läraren under kvalitetsredovisningsåret. Vi har fortsatt att arbeta med vår digitala lärarplattform Fronter för att kunna individanpassa inlärningsprocessen även utanför skolans lokaler. Vi har även jobbat aktivt med den individuella studieplanen som vi har digitaliserat och på det sättet gjort den mer tillgänglig för alla inblandade i den enskilde deltagarens studiesituation. UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETENS MÅL / ÅTAGANDEN Kunskaper samt Bedömning och betyg Skolans mål / åtaganden - Öka andelen betyg - Minska det totala studietiden för Sfi-deltagare Arbetssätt Lärarna förklarar och konkretiserar betygskriterierna och de olika betygsstegen och tydliggör skillnader, kvaliteter och kunskapskrav. Kunskapsbedömning och examination sker i samråd med kollegor och uppgifterna är kopplade till betygskriterierna och kursmålen. Lärarnas arbetssätt fokuserar på att medvetandegöra lärprocessen och ett viktigt hjälpmedel är den individuella

6 SID 6 (22) studieplanen och tydliga bedömningsunderlag. Att löpande dokumentera lärandeprocessen i samråd med en enskild deltagare innebär att deltagaren blir bättre på att bedöma sin egen insats. Bedömningar görs alltid gemensamt av lärarna. Deltagarna är delade i större studiegrupper som en lärargrupp tillsammans ansvarar för. Grupperingarna görs utifrån deltagarnas studieväg, kurs, förkunskaper, tider och studieintensitet. Det här arbetssättet har resulterat i att lärarna känner sig säkrare när de bedömer deltagarnas kunskaper och deltagarna känner sig tryggare med fler ansvariga lärare. På betygskonferenser deltar alltid alla lärare för att på så sätt säkra bedömningarna ytterligare. Lärarlagen har arbetat med att koppla lektionsaktiviteterna till kunskapsmålen. Lärarna delar upp undervisningen och graderar sitt arbete utifrån graden av självständighet som krävs av deltagarna när de arbetar med en uppgift eller ett moment och hur detta också påverkar gruppstorleken, som kan variera från uppgift till uppgift. Vi tar upp och diskuterar kontinuerligt bedömningar och betygskriterier på våra pedagogiska möten och alla lärare har deltagit i bedömarseminarier som anordnats av Sfi-centrum. För att arbeta mer individuellt med deltagare med särskilda behov anordnar vi flera tillval, t.ex. en särskild läs- och skrivkurs. Då sker undervisningen på en mer individuell nivå och är uppbyggd utifrån deltagarnas behov, förmåga och kunskapsnivå. Lärarplattformen Fronter är också ett viktigt redskap i arbetet med deltagare med särskilda behov. Via Fronter kan en deltagare få extra uppgifter som följs upp av läraren.

7 SID 7 (22) Resultat I tabellerna nedan presenteras provstatistiken från kurserna 2B, 2C, 3C och 3D de senaste tre åren (ABF) och det senaste året i Stockholm totalt. på prov och betyg inom sfi på ABF de senaste tre åren ABF prov kurs 2B betyg kurs 2B nationella prov kurs 2C betyg kurs 2C prov kurs 3C betyg kurs 3C nationella prov kurs 3D betyg kurs 3D 2008/ % 100 % 88 % 96 % 89 % 95 % 93 % 98 % 2009/ % 100 % 85 % 100 % 96 % 100 % 86 % 98 % 2010/ % 100 % 61 % 72 % 95 % 98 % 86 % 91 % på prov och andel betyg inom SFI i Stockholm totalt senaste året Stockholm prov kurs 2B betyg kurs 2B nationella prov kurs 2C betyg kurs 2C prov kurs 3C betyg kurs 3C nationella prov kurs 3D betyg kurs 3D 2010/ % 87 % 68 % 79 % 89 % 92 % 70 % 81 % Diskrepansen mellan på prov och på kursen de senaste tre åren (procentenheter) ABF ABF kurs 2B kurs 2C kurs 3C kurs 3D 2008/ / / Diskrepansen mellan på prov och på kursen de senaste tre åren (procentenheter) Stockholm Stockholm kurs 2B kurs 2C kurs 3C kurs 3D 2010/ deltagare som avslutat sin kurs med intyg de senaste tre åren (ABF) ABF Intyg intyg intyg intyg kurs 2B kurs 2C kurs 3C kurs 3D 2008/ % 0 % 0 % 0 % 2009/ % 0 % 0 % 0,5 % 2010/ % 14 % 0 % 3 %

8 SID 8 (22) betyg G/VG Resultaten visar att 100 % av våra deltagare som har skrivit prov har fått betyg på kurs B. Resultatet på kurs 2C och 3D är sämre om man jämför med läsåren 2008/2009 och 2009/2010. Resultatet på kurs 3C är ungefär detsamma som förra läsåret (2 procentenheter lägre). Om man jämför med Stockholm så har ABF bättre resultat på kurserna 2B, 3C och 3D. Resultatet på kurs 2C är lägre än Stockholm totalt. Antal intyg och förlängningar Antalet intyg har ökat om man jämför med förra kvalitetsredovisningsåret. Läsåret 2009/2010 hade vi inga deltagare som avslutade sin kurs med intyg på kurserna 2B, 2C och 3C och bara en som avslutade kurs D med intyg. Läsåret 2010/2011 är situationen det samma gällande kurserna 2B och 2C men det är en relativt stor ökning på framförallt kurs 2C där det var åtta deltagare som slutade med intyg. ABF står för 22 procent av de deltagare som slutade kurs 2C med intyg i hela Stockholm. Samtidigt är antalet deltagare som skrev prov 2C på ABF 4,5 procent av dem som skrev prov 2C i Stockholm totalt. En liten ökning av deltagare som avslutade med intyg kan man se även på kurs D. Vad gäller deltagare som har fått gå kvar på sina timmar efter misslyckat prov så har det blivit en ökning på kurserna 2C, 3C och 3D. Men samma resultat på kurs 2B. G/VG på prov en deltagare som fick G/VG på provet är detsamma på kurserna 3C och 3D och är 24 procentenheter lägre på kurs 2C. Resultaten på prov 2B har ökat med 10 procentenheter. Om man jämför med Stockholm totalt har ABF bättre resultat på antal på prov på kurserna 2B, 3C och 3D. Vi har sämre resultat på kurs 2C. Diskrepansen Diskrepansen mellan resultat på prov och på kurs har minskat hos ABF på samtliga kurser om man jämför med fjolårets kvalitetsredovisningsperiod. På kurs 2B har det blivit väsentligt mindre diskrepans (minskning från 13 % till 3 %). På kurs 3C har diskrepansen minskat med en procentenhet till 3 %. På kurs 3D har diskrepansen minskat med så gott som 7 procentenheter till nuvarande 5 %. Även på kurs 2C har diskrepansen minskat med 4 procentenheter från förra årets 15 % till nuvarande 11 %. Om man jämför med Stockholm totalt har vi exakt samma diskrepansprocent på kurserna 2B, 2C och 3C. På kurs 3D har ABF lägre diskrepans än Stockholm med 6 procentenheter.

9 SID 9 (22) Tabellerna nedan visar antal deltagare som avslutat kurs D inom ett år. Antal deltagare som avslutat kurs D inom ett år de senaste tre åren (ABF) Studietid Antal betyg D Antal betyg D Antal betyg D 2010/ / /2010 < ½ år ,6 1 år Indikator 28/53 = 52,8 % 117/195 = 60,0 % 98/170 = 57,6 % Antal deltagare som avslutat kurs D inom ett år det senaste tre året (Stockholm) Studietid Antal betyg D Antal betyg D Antal betyg D 2010/ / /2010 < ½ år ,6 1 år Indikator 500/1391 = 36,0 % 566/1467 = 38,6 % 699/1590 = 44,0 % Antal deltagare i procent som får betyg inom 1 år är 57,6 procent hos ABF vilket är 2,4 procentenheter lägre än under läsåret 2009/2010 (60 procent), men högre än läsåret 2008/2009 och högre än Stockholm totalt (44 procent). Övrigt På senaste deltagarrådet (8 februari 2011) utvärderade representanter från alla klasser vad de tyckte var bra på ABF. Här följer några av de svar som kom fram: Duktiga lärare, lärarplattform Fronter där eleverna har tillgång till veckoplanering, extra uppgifter och studieplaner, bra stämning i grupperna, grupparbete, extra uppgifter om man missar lektioner, LL-böcker, extra tillval, arbetshäfte för 3-4 veckor mm. Däremot bör ABF, enligt deltagarrådet, bli bättre på mer grammatikundervisning, träna svenska med svenskar, arbeta mer med kursinnehållet (vad behöver man för att klara kursen), mer uttalsträning mm.

10 SID 10 (22) Bedömning och analys av måluppfyllelsen Resultat på kursen Resultaten visar att vi når upp till skolans mål och åtagande gällande kurserna 2B, 3C och 3D. Resultaten på 3C och 3D har sjunkit marginellt och vi ligger fortfarande en bra bit över Stockholm totalt. Under året identifierade vi och satsade extra på de deltagare som har speciella svårigheter. Vi startade en extra kurs för deltagare med läs- och skrivsvårigheter där endast deltagare som har identifierats av sina lärare som läs- och skrivsvaga kunde delta. Då dessa deltagare var i en mindre grupp kunde de jobba mer individuellt och nå bättre resultat. Det var framförallt studerande på kurs 2B som deltog i den extra kursen. Resultatet blev 97 % deltagare på prov och 100 % på kurs B under 2010/2011. Det är bättre än förra årets resultat då 87 % blev på prov och 100 % på kursen Vi har fortsatt att jobba mycket med att alla lärare anmäler deltagare till prov bara då de är klara med kursen och om det finns tillräckligt med dokumentation. Vi har arbetat med att öka medvetenheten och det egna ansvaret hos deltagarna. Resultaten på kurs 2C har vi lyckats sämre med. Det är färre elever som fick godkänt på kursen och färre som klarade själva provet. Däremot är det fler som fick avsluta kursen med intyg. Vid närmare analys av vad som orsakade dessa resultat finner vi ett samband med hur länge deltagare som misslyckades med kursen har gått på sfi på kurs 2C. De flesta av dem som skrev NPC och misslyckades har läst mer än 1000 timmar på kurs 2C. Och nästan i varje enskilt fall har progressionen stannat. Då vi insåg att deltagarna inte gjorde några framsteg fick de avsluta sin kurs med intyg. Det var fler deltagare med detta problem i år än förra redovisningsåret. Vi kommer att jobba mer inriktat med 2C elever och skapa fler och mindre grupper samt individualisera mer på dessa nivåer. Antal som gjorde prov samt andel som fått betyg inom ett år Under läsåret 2010/2011 har vi fortsatt att jobba med att förtydliga vad som krävs för den enskilda eleven att nå sitt mål. Detta för att göra studierna så effektiva och intensiva som möjligt. en deltagare som har fått betyg inom ett år har minskat med 2,5 procentenheter men är fortfarande högre än i Stockholm. Lärarna har arbetat mycket med bedömningar både enskilt och i grupp för att säkerställa rätt bedömning samt att anmäla deltagare för prov så fort denne nått målet.

11 SID 11 (22) För övrigt ser vi att det har blivit en minskning av deltagare som går upp på prov på samtliga våra kurser med samma antal årsplatser. Det kan förklaras dels med att vi har blivit mer restriktiva med att anmäla deltagare till prov för att vara 100 procent säkra att de är klara med kursen och därmed minimera användandet av NP som ett slags testprov för att se om deltagaren har nått målet på kursen. Den andra orsaken kan bero på förändringar i konjunkturen under det senaste läsåret. Det är fler som har fått ett arbete och hoppat av sin kurs och därför inte avlutar kursen med prov. Minskningen av elever som gör prov gör att det kan bli färre som avslutar sfi inom ett år. Vi kommer att fortsätta undersöka orsakerna till varför detta händer. ABF Sfi har drygt 85 procent deltagare med akademisk bakgrund, med god studievana och studieteknik. Motivationen är stark, liksom ansvarstagandet för de egna studierna. Vi har jobbat mycket med att öka studietakten för dem som vill det. Ett antal olika tillval erbjuds. Flexibilitet och möjlighet att delta i undervisning under en hel dag har gett resultat. Även lärarplattformen Fronter har varit behjälplig. Majoriteten av de studenter som går på ABF är målinriktade och de arbetssätt som vi tillämpar passar dem väl. Deltagarrådet och andra undersökningar visar på växande intresse bland våra elever att öka tempot på undervisningen. Diskrepansen mellan resultat på prov och på kurs Diskrepansresultatet har blivit bättre på samtliga kurser. Läsåret 2009/2010 hade vi en diskrepans på över 10 procentenheter på kurserna 2B, 2C och 3D. I år är det betydligt bättre resultat. Diskrepansen på kurs 2B har minskat från 13 till 3 procentenheter, på kurs 2C har den minskat från 15 till 11 procentenheter och på kurs 3D ser vi en minskning från 12 till 5 procentenheter. Sedan förra kvalitetsredovisningsåret har vi blivit mer noggranna med att anmäla deltagare till prov. Vi har ägnat mer tid åt att skapa dokumentation som bekräftar deltagarnas resultat och fortsatt att arbeta med lärarnas bedömningskunskaper. Läsåret 2010/2011 var det fler deltagare än förra kvalitetsredovisningsåret som inte hade någon progression och därför fick avsluta sin kurs med intyg. Detta bidrog också till diskrepansminskningen. Övrigt Under våra deltagarråd är eleverna positiva till stora delar av vår verksamhet. Vi har under läsåret 2010/2011 jobbat med att utveckla Fronter så att det ska bli mer användbara för våra deltagare. Interaktiva övningar och extra läxor och egenproducerade digitala prov uppskattas av deltagare och ger även möjlighet att studera svenska utanför lektionssalen.

12 SID 12 (22) Vi försöker göra undervisningen kommunikativ och använder ofta grupparbeten vilket skapar bra trivsel och studietekniken att arbeta i grupp tränas upp. Vi har fortsatt att arbeta med LL-litteratur och byggt en del av undervisningen kring den. De extra tillvalen har gjort det möjligt för många deltagare att öka sin studietakt och träna på extra moment vilket för dem snabbare till målet. Samtliga klasser har tillgång till respektive veckoplanering via Fronter. Det underlättar för deltagarna att se en röd tråd i undervisningen och att allt hänger ihop. Det kommer även alltid flera förslag på förbättringar på vår verksamhet vilket vi är mycket glada för. Efter det senaste deltagarrådet och i vår interna utvärdering av arbetssätt och kursens innehåll ser vi att vi behöver jobba vidare med vårt sätt att koppla kursinnehållet till målen och medvetandegöra det för våra deltagare. Vi kommer att arbeta mer med konkretisering av mål och betygskriterier och tydliggöra dess kopplingar med kursinnehållet på ett övergripande sätt. Det viktigaste är att deltagaren förstår vad som denne förväntas kunna på respektive kurs och i vilket syfte man gör en viss övning. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen finns på hemsidan och är uppsatt på anslagstavlan i korridoren. Under året tog lärarna upp likabehandlingsplanen i sina grupper, förtydligade och gick genom den. Likabehandlingsplanen tas även upp på våra möten och uppdateras vid behov. För att kunna göra den ännu mer levande och tydligare kommer vi under nästa läsår att ha en temadag för hela skolan som handlar om arbets- och studiemiljö. Vi kommer att göra vissa aktiviteter så som frågetävlingar, föreläsningar, filmvisning mm både klassvis och gemensamt med hela skolan. Under läsåret 2010/2011 har vi inte upplevt några problem eller klagomål som är relaterade till likabehandlingsplanen. Skolans mål / åtaganden - ABF Sfi ska vara en trivsam och trygg arbets- och studiemiljö Arbetssätt Ett öppet, fördomsfritt och utvecklande studie- och arbetsklimat ska råda. Alla är hjälpsamma och har ett trygghetstänkande. Vi visar hänsyn och respekt för

13 SID 13 (22) varandra. Vi lyssnar på varandra med ett empatiskt förhållningssätt. Vi tar gemensamt ansvar för våra lokaler och stannar till om någon ser ut att behöva hjälp/prata en stund. Vi gör gemensamma utflykter, fester, vernissager och liknande aktiviteter för trivsel- och motivationsökning. Grupparbete är ett arbetssätt som både deltagare och lärare föredrar. Läraren försöker att anpassa undervisningen och ta hänsyn till deltagarna lärstilar. Resultat Under året har vi haft flera gemensamma evenemang för hela skolan som t.ex. utflykt och friluftsdag i Hagaparken, julfest, besök på Skansen etc. Vår interna utvärdering, där 290 deltagare deltog, visar följande resultat: på frågan Varför valde du att studera på ABF? : 40 procent svarade att de valde vår skola efter rekommendation. 40 procent svarade att de valde vår skola p.g.a. läget och 20 procent p.g.a. andra orsaker. På frågan Skulle du rekommendera ABF till dina bekanta? svarade samtliga tillfrågade ja. Vi har under läsåret haft två deltagarråd med representanter från 18 av 25 grupper. Det som uppskattades mest på det senaste deltagarrådet var kaféet, flexibiliteten (lätt att byta tid), utflykter, bra stämning i grupperna, hjälpsamma deltagare, lokalerna, demokrati i klassen mm. Vissa saker tyckte klassrepresentanterna att vi på ABF bör förbättra: mobiltelefoner ska vara avstängda, många deltagare kommer för sent till lektionerna, två kvällar är för sällan, det behövs ett bibliotek, mm. Bedömning och analys av måluppfyllelsen Trivsel och trygghet stöder deltagarnas lärandeprocess. Personalen och deltagarna är införstådda med det. Våra lokaler är trevliga med datorer i korridorerna. Arbetspassen är långa och sammanhängande. Lärarna finns till hands för handledning på webben och utanför lektionstiderna och upplevs som tillgängliga. Expeditionen har generösa öppettider och administratören är serviceinriktad och har god kontakt med deltagarna. Administratören och verksamhetsansvarig finns med i arbetslagen och sköter vissa arbetsuppgifter direkt med deltagarna. Våra gemensamma aktiviteter har varit mycket uppskattade av deltagarna. Syftet med våra gemensamma aktiviteter är att deltagarna kan byta erfarenhet om sina studier, träna språket, stärka motivationen och öka den allmänna trivseln. Vi kommer att fortsätta att arbeta med liknande aktiviteter i framtiden där det viktigaste är att deltagarna själva kommer med förslag.

14 SID 14 (22) Resultaten av våra interna utvärderingar och det som kommit fram på deltagarråden visar att vi når upp till skolans mål gällande trivsam och trygg arbets- och studiemiljö. Ansvar och inflytande Skolans mål/åtaganden - Ökat deltagaransvar och deltagarinflytande Arbetssätt Inflytande sker på huvudsakligen två sätt, i klassrummet och i samband med de dialogmöten som vi genomför med representanter för grupperna två gånger om året. I slutet av varje vecka ägnar läraren tid åt den gemensamma planeringen framåt. Deltagarna kan komma med olika idéer och förslag utifrån sina egna och klassens perspektiv. Läraren tar i lämpliga fall hänsyn till detta i sin planering. Varje deltagare får en kopia på veckoplaneringen. Planeringen läggs även ut i Fronter (lärarplattform) så att alla frånvarande deltagare kan ta del av den. På det sättet ökar deltagarnas delaktighet och intresse för studierna och deltagarna kan påverka kursens innehåll, arbetssätt och arbetsformer löpande. Två gånger per termin genomför lärare en skriftlig avstämning i form av en utvärdering kring vad deltagare tycker om arbetssättet, kursens innehåll och arbetsformer samt förslag på hur detta kan förbättras. Utvärderingen är anonym och görs gruppvis. Efter att respektive lärare gått igenom utvärderingen diskuteras för alla deltagare gemensamma punkter och förslag i klassen. Därefter diskuteras resultaten på ett pedagogiskt möte tillsammans med alla andra lärare och utbildningsansvarig. Resultaten dokumenteras och utgör underlag för eventuella förändringar av innehåll och upplägg. Samtliga utvärderingar arkiveras i minst ett år av utbildningsansvarig. Varje termin genomförs ett deltagarråd (två gånger per år) där två representanter från varje grupp utses för att diskutera verksamheten tillsammans med utbildningsansvarig. Representanterna har då diskuterat vad som fungerar bra och vad son fungerar sämre i verksamheten i sina grupper. Mötet protokollförs och alla deltagare får ta del av protokollet med åtgärder och svar från utbildningsansvarig efter genomgång med lärarna. En del av tiden för deltagarråd använder vi till att tala om inflytande och ansvar. Vi konkretiserar och återkopplar med beskrivningar av hur vi använder deltagarnas synpunkter och idéer.

15 SID 15 (22) Under varje kurs erbjuds varje deltagare minst två utvecklingssamtal med den undervisande läraren. Lärarna jobbar mycket med att få deltagarna att jobba själva, framförallt med vissa projektarbeten som ska resultera i presentation inför större grupper. Läraren får då en mer coachande roll. Ansvaret för uppdraget ligger på deltagaren. Deltagarna får själva fått bestämma och planera en gemensam utflykt för hela skolan till t.ex Hagaparken. Resultat Under läsåret har vi genomfört två deltagarråd där vi hade representanter från 18 av 25 grupper. Samtliga närvarande representanter uttryckte att de var nöjda med delaktigheten i lektionsplanering. Enligt våra interna utvärderingar (HT 2010 och HT 2011) upplever 95% av deltagarna att de har möjlighet att påverka kursens innehåll och känner sig delaktiga i planeringen av lektioner. Tillsammans med specialutbildad lärare och under eget ansvar har åtta grupper under läsåret fått göra korta filmer med stillbilder (det digitala berättandet). Detta resulterade i presentationer för hela skolan. Andra kulturprojekt så som teater och litteratur har genomförts som också avslutades med presentationer. Bedömning och analys av måluppfyllelsen Under året har vi löpande infört tillval i dialog med deltagarna utifrån deras önskemål om kursinnehåll. Ett annat mått på inflytande är att Sfi-deltagarna är aktiva på våra välbesökta deltagarråd. Man kan utrycka det så att i takt med att vi i organisationen har blivit bättre på att utförligt visa och förklara för deltagarna varför vi gör på ett visst sätt och att det vi gör bygger på kunskaper om hur lärande sker, får deltagarna reella möjligheter till ökat inflytande när de upplever hur effektivt det är. Samtidigt fördjupas deras insikter om det egna lärandet och de kan lättare rätt bedöma sina kunskaper. Detta leder till att ca 60 % av våra deltagarna får betyg D inom ett år. Deltagare ges stor möjlighet att påverka kursens innehåll, vilka tillval skolan som behöver starta och hur skolans lokaler ska se ut. Vi kan, utifrån resultatet på våra två interna utvärderingar och genom det som kommit fram på deltagarråden konstatera att vårt arbetssätt får till följd att deltagarna känner delaktighet och upplever att de har ett reellt inflytande över sin studiesituation. Genom att fortsätta att genomföra våra dialogmöten två gånger om

16 SID 16 (22) året, göra vår interna utvärdering två gånger om året som handlar om arbetssätt och kursinnehåll och ha samtal med deltagare minst två gånger per termin, kommer vi att kunna analysera och bedöma vårt arbetssätt utifrån delaktighetsaspekten. Genom samtal med deltagarna om deras utveckling, mål och hur man når dit ger vi en bra möjlighet för dem att se på vilka grunder betygssättningen sker. Våra deltagare är motiverade, målinriktade och tar stort eget ansvar för sina studier. Flertalet kombinerar studierna med arbete. Våra extra projekt så som t.ex. filmskapande och andra kulturprojekt och arbete med olika presentationer har engagerat deltagarna och de har lärt sig att arbeta självständigt och under eget ansvar. Det viktigaste är att deltagarna ser målet och har rätt redskap. Att lära sig under eget ansvar hjälper de i framtida studier. Det är inte alltid självklart att alla studerande besitter sådan teknik. Utifrån ovanpresenterade resultat kan vi dra slutsatsen att vi lyckas nå skolans uppsatta mål gällande deltagaransvar och deltagarinflytande. Utbildningsval arbete och samhällsliv Skolans mål/åtaganden Arbetssätt undervisningen ska skapa förutsättningar för en delaktighet i det svenska samhället som leder till egen försörjning, arbete eller fortsatta studier. Från början kommer deltagaren med en preliminär studieplan från SFI-centrum. Vår första uppgift i samband med introduktionen är att bygga ut den här studieplanen tillsammans med deltagaren, med individen i centrum. Syftet är att relatera studierna i svenska till framtidsplanerna, yrkeslivet och livssituationen. Gemensamt sätter vi upp en realistisk plan för det fortsatta arbetet. Syftet är att förbereda deltagare för arbete och vidare studier. Detta följs sedan upp kontinuerligt i kommande individuella samtal. Studieplanen är detaljerad och det framgår tydligt vad studierna ska leda till och i vilken takt med tydlig koppling till de nationella kursmålen. Den avgörande och viktigaste länken i denna kedja är läraren som sköter introduktionen för samtliga deltagare. Med i processen från början är vid behov

17 SID 17 (22) även studie- och yrkesvägledare, praktikansvarig och språklärare. Där behov finns av studie- och yrkesvägledning kopplas studie- och yrkesvägledaren in redan under introduktionen. Hon upplyser om möjligheterna till vidare studier i Sverige och hjälper till att sätta realiserbara studie- och yrkesmål och upprätta handlingsplaner för att den studerande ska nå dessa på bästa sätt. Utifrån den individuella studieplanen kan vi också se om en studerande har behov av extra träning inom ett område, direkt kopplat till det befintliga arbetet. Det kan exempelvis handla om terminologi, muntlig och skriftlig kommunikation, lagar och regler i det svenska arbetslivet mm. Genom att individanpassa studiematerialet och undervisningen kan vi ge det stöd som behövs i det individuella fallet. ABF komvux ordnade två studiemässor i ABF-huset som var populära bland våra sfi-deltagare. För övrigt har deltagarna tillgång till ABF huset på Sveavägen 41. Där träffas många människor och deltar i olika aktiviteter, utbyter erfarenheter och delar upplevelser. Huset fungerar som en inspirationskälla och visar på möjligheter till utveckling. Resultat På ABF är det redan många som har arbete eller studerar vid sidan om sina sfistudier. I dessa fall har det varit framgångsrikt och uppskattat att bjuda in olika myndigheter så som skatteverket, försäkringskassan och facket. Ca 80 % av våra deltagare som klarar kurs D fortsätter sedan på komvux och där hade vi också en fördel att ABF har komvux-kurser och att vår studievägledare arbetar med både SAS och sfi-verksamhet. De deltagare som fortsätter sina studier hos oss efter avslutad Sfi upplever en naturlig övergång mellan Sfi och SAS. Praktikverksamheten har vi fortfarande inte utvecklat pga.ointresse från våra deltagare. Och detta pga. att ca 80 % av våra deltagare redan arbetar eller deltar i andra studier. Enligt det senaste deltagarrådet och utvärderingen varför studerar du på ABF (där 290 deltagare deltog) upplever samtliga tillfrågade deltagare stor flexibilitet och möjlighet att kombinera sfi-studier med andra aktiviteter så som jobb eller annan utbildning.

18 SID 18 (22) Bedömning och analys av måluppfyllelsen Vi har fortsatt att arbeta med fördjupad kartläggning som är kopplad till SFIcentrums preliminära studieplan. Både under introduktionen och vid senare skede under individuella samtal tar vi upp frågor om framtida planer. Ibland har vi rekommenderat att öka studietakten, t. ex när eleven har en viss kursstart i sikte eller behöver få viss språkbehörighet för att få ett särskilt arbete. Ca 35 % av våra deltagare deltar i kvällsundervisning och har ett arbete vid sidan av studierna. Även våra deltagare på dagkurserna har ofta arbete. Deras krav på effektivitet och inspiration kräver input utifrån. Vi har gjort många uppskattade studiebesök. Vårt centrala läge mitt i citykärnan underlättar detta. Vår flexibilitet är en av de viktigaste förutsättningarna för många av våra deltagare och därför kommer vi att fortsätta ha det i fokus. Att t. ex byta från morgon till kväll, utöka studietakten och vid behov få ett individuellt schema är viktigt för de deltagare som har jobb eller andra studier. Därför kommer vi att göra vårt yttersta för att vara flexibla. Avslutningsvis kan vi utifrån våra undersökningar och det faktum att många elever hos oss redan arbetar eller studerar vid sidan om sina SFI-studier konstatera att vi når upp till skolans mål. Övrigt Närvaro, avbrott och tillfälliga studier Som känt sedan tidigare har vi många studerande som arbetar eller har andra studier vid sidan av sina sfi-studier. Detta är orsaken till att vi har ca 100 avbrott varje månad. Vi fortsätter att arbeta med att hålla eleverna kvar i undervisningen via vår lärarplattform Fronter. Ca 70 % av deltagarna som blir avbrottade kommer tillbaka till oss. Det är glädjande att deltagarna kommer tillbaka och inte hoppar av p.g.a. missnöje eller andra orsaker. Tillval film Under läsåret 2010/2011 har vi med stor framgång genomfört flera tillfällen av vårt populära filmtillval. Deltagarna har fått fram ett 50-tal korta stillbildsfilmer. Filmtillvalet har alltid varit populärt inte bara för att man lär sig göra en film utan också för att deltagarna har både kul och lär sig svenska samtidigt.

19 SID 19 (22) Teater Det senaste året har vi utökat vårt teaterutbud i två riktningar. Dels engagerar sig deltagare och gör små sketcher på lektionerna, t. ex dramatiserar en LL-bok (gruppvis). Dels har vi goda relationer med Dramaten och Stadsteatern. Vi har fått flera hundra fria biljetter till föreställningar. Eleverna arbetar oftast vidare med teaterupplevelsen på lektionerna och får tillgång till en viktig del av svensk kultur. Digitala studieplaner För ett halvår sedan har vi äntligen digitaliserat deltagarnas individuella studieplaner. Alla studieplaner är nu samlade i vår digitala lärarplattform Fronter och deltagarna själva har tillgång till sin studieplan i princip dygnet runt, bara det finns Internet. Detta underlättar för både deltagare och lärare och i vissa fall för andra myndigheter om de vill ta del av någons studieplan. Den digitala studieplanen består av flera delar. Huvuddelen med alla uppgifter, framtidsplaner, lärstilar, studieteknik samt den delen som utgör grund för individuella samtal mellan lärare och deltagare. Studieplanen uppdateras digitalt i samband med det individuella samtalet. Den digitala formen är fortfarande under utvecklingsstadiet och vi kommer att arbeta mer med det under nästa läsår. Målet är att samtliga studenter har en digital individuell studieplan och att dokumentet är levande. Extra tillval Precis som förra året har deltagarna haft möjlighet att studera mer intensivt och besöka våra extra tillval. I år har vi erbjudit tillval i konversation, grammatik, skrivande och uttal. I höstas startade vi också en mindre grupp för deltagare som har läs- och skrivsvårigheter. Detta tillval var inte öppet för alla utan det var lärarna som rekommenderade deltagare med dessa svårigheter att delta i tillvalet. Detta för att undvika allt för stor grupp och för att kunna jobba med deltagare på ett mer individuellt plan. Sammanfattande analys och prioriterade åtgärder för utveckling Trots att vi hade lite lägre resultat i år för elever som klarade kurserna 2C, 3C och 3D har vi fortfarande högre resultat än i Stockholm totalt. Vi har sänkt diskrepansen på samtliga kurser och kommer att fortsätta att jobba med att minska den. Sedan förra kvalitetsredovisningsåret har vi blivit mer restriktiva med att anmäla deltagare till prov. Vi har ägnat mer tid åt att skapa dokumentation som bekräftar deltagarnas resultat och fortsatt att arbeta med lärarnas bedömningskunskaper. Vi har fortsatt att jobba med att alla lärare anmäler deltagare till prov bara då de är klara med kursen och om det finns tillräckligt med

20 SID 20 (22) dokumentation. Läsåret 2010/2011 var det också fler deltagare än förra kvalitetsredovisningsåret som inte hade någon progression och därför fick avsluta sin kurs med intyg. Detta sammantaget förklarar minskningen av diskrepansen. Vad gäller resultat på kurs 2C kan vi konstatera att det har blivit sämre och den främsta orsaken till detta är att i år var det många 2C-deltagare som har gått länge sedan tidigare utan att göra framsteg och vissa av dem med dåligt närvaro. Därför blev det fler som avslutade kurs 2C med intyg under läsåret 2010/2011 än under föregående läsår. I slutet av kvalitetsredovisningsåret har vi jobbat med att skapa en egen 2D grupp för dem som har gått på studieväg 2 och läser på kurs D. Vi har också utökat antalet grupper för studieväg 2 på både B och C-nivå. Detta har redan gett resultat och vi hoppas att satsningen ger ännu mer resultat under kommande läsår tack vare jämnare nivåer i grupperna och att grupperna blir mindre. Då kan vi jobba mer individuellt och kan ge mer stöd än vad t.ex. studieväg 3 elever behöver. Vårt resultat ligger fortfarande på runt 60 procent vad gäller andel elever som klarar kurs D inom ett år. 57,5 procent för i år är en liten minskning och det är ett bra resultat i relation till Stockholms resultat. Vi kommer dock att fortsätta motivera deltagare att studera mer intensivt och arbeta mycket med studieteknik, framförallt på studieväg 2 för att göra studierna så effektiva som möjligt. Vi behöver även arbeta med kursinnehållet som har en direkt koppling till kursmålen och tydliggöra det för våra deltagare. Alla elever ska kunna se helheten i sfiutbildningen och ha klart för sig vad som krävs för att nå respektive kursmål från den stund som eleven börjar hos oss. Vi har konstaterat att samtliga tillfrågade studerande skulle rekommendera ABF till sina bekanta eller kompisar. Deltagarna känner sig trygga här och under läsåret 2010/2011 har vi inte haft några konflikter eller klagomål relaterade till likabehandlingsplanen. För att fortsätta vara en skola med bra studiemiljö där deltagare känner sig trygga kommer vi att arbeta ytterligare med likabehandlingsplanen i form av temadagar. Förslag till åtgärder för utveckling - Förbättra resultaten på kurs 2C - Minska den totala studietiden för SFI-deltagre - Arbeta med kursinnehållet för en direkt koppling till kursmålen och tydliggöra det för våra deltagare - Utveckla den digitala individuella studieplanen.

21 SID 21 (22) Kvalitetssäkring ABF Stockholm Sfi genomför brukarundersökningar och kvalitetsrapporter enligt de olika uppdragsgivarnas önskemål. Resultatet från dessa undersökningar och rapporter tillsammans med det interna kvalitetsarbetet utgör grunden för utvecklingsarbetet i verksamheten. I det interna kvalitetsarbetet genomför lärare en skriftlig avstämning i form av en utvärdering (två gånger per termin) kring vad deltagare tycker om arbetssättet, kursens innehåll och arbetsformer samt förslag på hur detta kan förbättras Utvärderingen är anonym och görs gruppvis. Efter att respektive lärare gått igenom utvärderingen diskuteras för alla deltagare gemensamma punkter och förslag i klassen. Därefter diskuteras resultaten på ett pedagogiskt möte tillsammans med alla andra lärare och utbildningsansvarig. Resultaten dokumenteras och utgör underlag för eventuella förändringar av innehåll och upplägg. Samtliga utvärderingar arkiveras i minst ett år av utbildningsansvarig. Varje termin genomförs ett deltagarråd (två gånger per år) där två representanter från varje grupp utses för att diskutera verksamheten tillsammans med utbildningsansvarig. Representanterna har då diskuterat vad som fungerar bra och vad son fungerar sämre i verksamheten i sina grupper. Mötet protokollförs och alla deltagare får ta del av protokollet med åtgärder och svar från utbildningsansvarig efter genomgång med lärarna. Uppdragsgivarens brukarundersökningar är ett viktigt verktyg för kvalitetsbedömning. Flera pedagogiska möten där alla lärare och utbildningsansvarig är med ägnas åt att analysera resultaten och ta fram vilka åtgärder vi ska göra för att förbättra resultaten. Detta arbete dokumenteras och följs upp löpande. Utbildningsansvarig ansvarar för att detta görs. Ett annat verktyg för att utvärdera/mäta kvalitén är resultaten av prov och betygsstatistik på respektive kurs samt statistik på hur lång tid det tar för studerande att klara sfi. Resultaten analyseras på regelbundna pedagogiska möten där alla lärare och utbildningsansvarig deltar. Detta dokumenteras. Betygskonferenser sker en gång i månaden där samtliga lärare deltar. Lärarna följer upp deltagarnas utveckling och resultat i respektive kurs tillsammans med utbildningsansvarig. Eventuella åtgärder sätts in för att stödja de deltagare som riskerar att inte bli på kursen. Dessa möten dokumenteras av utbildningsansvarig. Lärarna dokumenterar löpande de studerandes arbete för att de ska ha ett fullgott underlag för bedömning. Varje lärare sparar kopior på deltagarnas arbeten i en pärm. Utbildningsansvarig kontrollerar löpande att utförlig dokumentation görs för samtliga deltagare. För att säkerställa likvärdig bedömning tillämpar ABF Stockholm Sfi medbedömning vid alla slutprov och nationella prov. Medbedömningen sker främst inom arbetslaget tillsammans med utbildningsansvarig.

22 SID 22 (22) Personalen har regelbundna pedagogiska möten (två gånger i månaden) som syftar till att följa upp kvalitetsarbetet och utveckla verksamheten. Där bland annat fördjupar sig all personal i och diskuterar kursmålen, betygskriterier, samt uppdaterar sig om de lagar och förordningar som styr verksamheten. Två gånger per år genomförs 2-3 dagars konferenser. All personal deltar i seminarier och temadagar som anordnas av SFI Stockholm. Kvalitetsredovisningen är upprättad av Datum: Ansvarig: Oleg Mouss