EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ARBETSDOKUMENT. Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för ekonomi och valutafrågor 5 augusti 2003 ARBETSDOKUMENT om hedgefonder och derivat Utskottet för ekonomi och valutafrågor Föredragande: John Purvis DT\ doc PE

2 Hedgefonder A. W. Jones skapade den första hedgefonden Han kombinerade två riskabla typer av investeringar kortsiktiga blankningsaffärer och papper som köpts med lånade pengar för att begränsa den totala exponeringen för marknadsrisker. Fonden var därför säkrad (på engelska hedged ) eftersom han kombinerade innehav av aktier som köpts med lånade pengar och som skulle ge avkastning om marknaden gick upp, med korta positioner som skulle dra nytta av att marknaden gick ned. Han bestämde också att förvaltningsavgiften skulle vara en procentuell andel av vinsten (20 procent i hans fall) och satsade sitt eget investeringskapital i fonden. De tillgångar som förvaltas för tillfället uppskattas till mellan 450 miljarder USD och 500 miljarder USD. Antalet hedgefonder som förvaltades i Europa 2001 var men detta utgjorde bara 15 procent av de totala tillgångarna i hedgefonder definierade den amerikanska President's Working Group on Financial Markets en hedgefond som alla gemensamma investeringsinstrument som är privat organiserade, som förvaltas av professionella placeringsförvaltare och som inte är tillgängliga för allmänheten. Förenade kungarikets Financial Services Authority har avstått från att definiera begreppet eftersom det inte finns någon identifierbar gemensam kärna. Några gemensamma egenskaper finns emellertid: privata partnerskap eller investmentbolag, offshore, vanligtvis i skatteparadis med få bestämmelser, prestationsrelaterade avgifter, frihet att välja ett antal olika investeringsstrategier för att förbättra avkastningen och/eller minska risken, reserverade för rika och sofistikerade investerare, målet är absolut avkastning. Strategierna för aktiehandeln grundas ofta på matematiska modeller, marknadens otillräcklighet eller ekonomiska trender. De viktigaste investeringskategorierna är (Tremont/TASS): Långa eller korta papper Handel med konvertibler Händelsedriven Marknadsneutral Globala makrotrender Investering i långfristiga eller kortfristiga aktier för att inte vara marknadsneutral. Fonden tar en lång position i en konvertibel och en kort position i motsvarande stamaktie. Utnyttja olika händelser i företagen (till exempel en fusion). Fonden utnyttjar brister i värdepappersmarknaden och minimerar marknadsriskerna. Utnyttja viktiga ekonomiska trender eller händelser. 1 Uppgifter från Financial Services Authoritys arbetsdokument om hedgefonder (augusti 2002). 2 Uppgifter från PricewaterhouseCoopers (maj 2003). PE /6 DT\ doc

3 Handel med obligationer Kortfristig profil Tillväxtmarknader Förvaltade futurer Fonder av fonder Utnyttja affärsmöjligheter när det gäller handel med värdepapper med fast avkastning. Investering i korta positioner i aktier och derivat. Utnyttja ineffektivitet och dålig information på omogna marknader. Handel med futurer på registrerade finansiella marknader och råvarumarknader. Investering i multipla hedgefonder med olika investeringsprofil. Hedgefonder behöver inte uppfylla några officiella riskspridningskrav. Deras kraftiga tillväxt under senare tid beror på att deras genomsnittliga avkastning överträffar de största indexens och att investerarna ställer krav på diversifierade portföljer 1. Investerarna har i regel varit kvalificerade individer som förstår och accepterar de inneboende riskerna. Hedgefonderna har sett till så att de blivit svåra att bedöma för andra än professionella investerare. Det har emellertid tillkommit många nya fonder under de senaste 2-3 åren, inklusive små investmentbolag som leds av personer som tidigare förvaltat långfristiga tillgångar. Pensionsfonder och försäkringsbolag börjar nu bli viktiga aktörer. UCITS-direktivet tillåter att fonderna investerar upp till 30 procent av sina tillgångar i övriga kollektiva investeringsföretag inklusive hedgefonder, under förutsättning att de uppfyller krav motsvarande dem som anges i relevanta direktiv 2. Tack vare mediebevakningen har även de privata investerarnas intresse väckts. Hedgefonder lyder under lagstiftningen inom den jurisdiktion där de har sitt säte. Den lagstiftningen kan vara begränsad till aspekter som bedrägeri, penningtvätt och marknadsmanipulering. Förvaltarna är ofta placerade i andra och strängare reglerade miljöer, men det är endast själva förvaltningsfunktionen som lyder under den jurisdiktionen. Tillsynsmyndigheterna har ingen gemensam strategi och i flera av EU:s medlemsstater pågår för närvarande arbetet med att ändra lagstiftningen. På senare tid har antalet fonder av fonder som godkänts i Europa ökat. Schweiz, Luxemburg, Italien, Irland och Hongkong har lättat på bestämmelserna för att göra dem enklare tillgängliga för privata investerare 3. De tyska lagstiftarna överväger för närvarande förslag om reglering. Förenade kungariket beslutade nyligen att inte mjuka upp sina bestämmelser. Irland har kanske varit det mest aktiva landet när det har gällt att öka tillgången på hedgefonder. Tidigare kunde privata investerare endast få tillgång till fonder av fonder som investerade mindre än 10 procent av sina nettotillgångar i oreglerade fonder. Irlands centralbank ändrade detta i december 2002 för att ge registrerade fonder rätt att investera i oreglerade fonder, under 1 CSFB/Tremonts hedgefondindex steg under perioden maj 2002-maj 2003 med 3,17 procent, medan Standard&Poor s index rapporterade en utveckling på 17,83 procent. Det förekom emellertid en stor skillnad i utveckling bland olika delkategorier hedgefonder. 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/107/EG och 2001/108/EG av den 21 januari 2002 om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG. 3 Financial Times, den 31 juli 2003, Thursday USA Edition 2. DT\ doc 3/6 PE

4 förutsättning att det gjordes en minimiinvestering på euro, att fondförvaltaren hade lämpliga kunskaper och att fonden inte investerade i andra fonder av fonder. Om företag som vänder sig till privata investerare skall investera mer i hedgefonder skulle det vara bättre om de hade sitt säte i Europa, där övervakningen kunde bli effektivare. Skattesystemen och avsaknaden enhetliga regler avskräcker många medlemsstater från att införa straffavgifter för investerare som investerar i en hedgefond med säte utomlands. Derivat Derivat kan utnyttjas både för att minska och att öka riskexponeringen. De användes redan i det antika Grekland av olivodlare som kunde komma överens om ett visst pris vid en viss tidpunkt i framtiden för att reducera risken för att priserna skulle vara lägre när det var dags att skörda. Derivat omfattar många produkter och nya skapas hela tiden. Tillväxten har varit särskilt snabb på futur-, options- och swapmarknaden 1. Antalet ränte- och valutaderivat 2 hade i slutet av juni 2002 ett utestående värde av 82,7 triljoner USD, kreditderivaten 1,6 triljoner USD och aktiederivaten 2,3 triljoner USD 3. Utvecklingen är kopplad till en underliggande tillgång eller matematiskt beräknad enhet (aktie, räntefot, valuta, vara (inklusive energi), index, volatilitet) och löses normalt inte in i framtiden. Den viktigaste detaljhandeln för derivat i Europa avser sålda warranter, certifikat, omvända konvertibla obligationer ( kontantmarknadsprodukter ) och i vissa länder organiserade marknader. En mer extrem version är kursdifferensoptioner. Denna möjlighet att slå vad om kursrörelserna för vissa finansiella instrument kan ge en möjlighet till hedging eller spekulativt positionstagande. I Förenade kungariket regleras detta av FSA tillsammans med konventionella finansiella tjänster. Derivatprodukter kan säljas till privata investerare i Europa 4, under förutsättning att ett prospekt förklarar hur derivatet fungerar och en riskprofil är inkluderad. Samtliga länder understryker investmentbolagens skyldighet att utvärdera kundernas förmåga att hantera sådana produkter. Tillsynsmyndigheten kan vägra bevilja tillstånd för en viss derivatprodukt om den anses vara oklart beskriven. 1 Ränteswap: ett avtal mellan banker eller företag om att byta typen av räntebetalning (i regel byte av ett fasträntelån mot lån med rörlig ränta). 2 Utestående eller nominellt värde är helt enkelt en enhet som används för att beräkna betalningar. I regel byter detta värde aldrig ägare; 3 International Swaps and Derivatives Association. 4 Enligt prospektdirektivet 203, kommer derivaten att dra nytta av ett europeiskt pass. PE /6 DT\ doc

5 Diskussionsområden Marknaden för hedgefonder är fragmenterad på grund av olika regelsystem, bristen på enhetliga plattformar och diskriminerande skattesystem. Institutionella och privata investerare visar ett allt större intresse, men saknar lämpliga verktyg inom EU:s jurisdiktion. Borde EU utarbeta ett direktiv liknande UCITS-direktivet för att skapa en inre, väl reglerad europeisk marknad för hedgefonder? Det förekommer en viss oro inför tanken på att tillåta att hedgefonder säljs till privatpersoner utan en tydlig redovisning av affärsstrategier och avgifter, utan tydlig rapportering och finansiell öppenhet och utan en säker prissättning. Borde det finnas rättsliga krav på större öppenhet och restriktioner för vilken typ av hedgefond som får säljas till privatpersoner? Borde det finnas krav på att investerare och låneinstitut redovisar sin exponering för hedgefonder? Förekommer det en tillräckligt god kontroll av fondförvaltarna för att garantera att de tillämpar lämpliga riskhanteringssystem? När det gäller derivat börjar tillsynsmyndigheterna fundera på om det finns tillräcklig information om den underliggande säkerheten, om privatinvesteraren är medveten om hur produkten kan reagera på förändringar på marknaden, om priset på produkten är korrekt beräknat och om marknadsföringen är anpassad för privata investerare. Borde reglerna för marknadsföring och information till investerare harmoniseras? Borde det finnas en lägsta gräns för investeringar? Hur skall man definiera lämpliga hedgefondinvesterare? Det finns en viss oro för den systematiska effekten från derivat och hedgefonder på de finansiella marknadernas marknadsrisker, operativa risker och kreditrisker. Är denna oro berättigad och hur bör den kontrolleras? Hedgefonder och derivat kan vara högriskinvesteringar om den interna riskkontrollen är otillräcklig. Ovana investerare, till exempel företag och privatpersoner, kan vara mindre vana vid att hantera dem, med risk för oförutsedda och ohållbara förluster. Vilka system krävs för redovisning och värdering av derivat och för riskkontroll? Bankerna har upprättat interna gränser för kreditrisker (grundade på deras egna kriterier och/eller ratingstrategier) även om kreditderivaten kan snedvrida eller överdriva sådana uppskattningar. Basel II-kommittén kommer att inkludera speciella krav för denna typ av risker. Vilka krav är lämpliga när det gäller reserver och hur bör de beräknas? Tillsynsmyndigheterna kan ha svårt att uppskatta risker och följa med i den snabba utvecklingen. De kanske inte alltid är medvetna om exponeringen från det internationella finanssystemet som helhet. Har de nationella tillsynsmyndigheterna tillräckliga resurser för att hantera tillväxten och de nya teknikerna? Borde det finnas en mekanism för att stämma av den totala exponeringen från transnationella och globala organisationer? Borde det finnas ett krav på att de nationella tillsynsmyndigheterna utbyter information om de olika operatörernas exponering? Borde det finnas en samordnare eller tillsynsmyndighet på EU-nivå? Man har hävdat att derivat och hedgefonder bidrog till den senaste tidens volatilitet på marknaden. Andra hävdar att de ger stabilitet åt marknaderna. Som helhet anser föredraganden att hedgefonder och derivat bidrar till effektiviteten och självsaneringen på de finansiella DT\ doc 5/6 PE

6 marknaderna och att en varsam tillsyn av en fri, global marknad med i det närmaste harmoniserade grundregler skulle vara det bästa alternativet. Finns det behov av harmoniserade riktlinjer eller grundregler i EU eller globalt? När det gäller den inre marknaden, är harmoniserade regler och harmoniserade skattebestämmelser en viktig förutsättning för att EU skall kunna tillhandahålla en gynnsam miljö för dessa allt populärare investmentprodukter och mekanismer? PE /6 DT\ doc