Riktlinjer för socialnämndens insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) fr o m

Transkript

1 Riktlinjer för socialnämndens insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) fr o m Fastställda av Socialnämnden (SN 164/2015)

2 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Innehåll Inledning 2 Syfte 2 Kommunens ansvar 2 Riktlinjer 3 Bedömning personkrets LSS 3 Insatser enligt LSS 3 1. Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder 5 2. Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken 5 3. Ledsagarservice 7 4. Biträde av kontaktperson 8 5. Avlösarservice i hemmet 9 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet 9 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. 12 Omvårdnad 13 Sida 1 av 13

3 Inledning Ett av socialnämndens ansvarsområden i är insatser till personer med funktionsnedsättning. Verksamheten för målgruppen styrs av ett antal författningar, däribland lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS är en rättighetslag som innebär att den som uppfyller kraven för att tillhöra lagens personkrets har rätt att få vissa i lagen angivna insatser, förutsatt att hon eller han har ett behov av insatsen i sin livsföring och att behovet inte tillgodoses på annat sätt. Genom insatserna ska den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor. Lagstiftningen är dock inte alltid tydlig och har tolkats genom föreskrifter och domstolsprövningar. Ansvarig nämnd behöver ändå i vissa fall komplettera författningar och rättspraxis och precisera vad man anser vara goda levnadsvillkor i den egna kommunen. Socialnämnden har därför antagit dessa riktlinjer vilka ersätter de riktlinjer som nämnden antog (Riktlinjer för bedömning av rätten till insatser enligt lagen om stöd och service [1993:387] till vissa funktionshindrade, SN 129/2011). Socialnämnden har delegerat ansvaret för att utreda och besluta om personkrets och flertalet insatser enligt LSS till handläggare som lägsta beslutsnivå inom Socialförvaltningen. Vissa insatser ligger dock på en högre beslutsnivå (se socialnämndens delegationsförteckning). Syfte Riktlinjerna ska komplettera och precisera LSS med tillhörande förarbeten, rättsfall och föreskrifter när det gäller de i lagstiftningen angivna insatserna. De som erhåller insatser enligt LSS inom socialnämndens verksamhetsområden ska kunna få omvårdnad och service på en likvärdig nivå. I enlighet med 7 LSS är dock den enskildes individuella behov och livssituation styrande, vilket innebär att den enskilde kan beviljas mer eller mindre insatser eller i en annan form än vad riktlinjerna anger. Skulle brist på överensstämmelse mellan gällande rätt och dessa riktlinjer uppkomma, har gällande rätt (lagrum, förarbeten och rättspraxis) alltid företräde. Kommunens ansvar En kommuns ansvar enligt LSS gäller gentemot dem som är bosatta i kommunen. Förhandsbesked En person som omfattas av personkretsen enligt LSS (se nedan) och som tänker bosätta sig i en annan kommun har enligt 16 LSS rätt att få förhandsbesked om sin rätt till insatser från den kommunen. En begäran om förhandsbesked bör behandlas på samma villkor som om den sökande var bosatt i kommunen. Kommunen ska utan dröjsmål planera och förbereda insatser som förhandsbeskedet ger den enskilde rätt till om hen bosätter sig i kommunen. Förhandsbeskedet gäller under sex månader från den dag insatserna blev tillgängliga för den enskilde (16 LSS andra stycket). Sida 2 av 13

4 Riktlinjer Bedömning personkrets LSS LSS omfattar inte alla personer med funktionsnedsättning utan riktar sig endast till den sk personkretsen som anges i 1 : 1 Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Allmänna riktlinjer enligt gällande rätt personkrets Bedömningen av en ansökan om insats enligt LSS sker således i 1-2 övergripande steg. Först bedöms om den sökande tillhör lagens personkrets. Gör den sökande inte det kan ett beslut om avslag fattas utan någon vidare utredning av behovet av den sökta insatsen. Bedöms den sökande däremot tillhöra personkretsen går utredningen vidare med en bedömning av behovet av den sökta insatsen (1, 7, 8 LSS). Beslut om personkrets fattas inte särskilt, utan ska vara en del av beslut om insatser (prop. 1992/93:159, sid 170). Tillhörigheten till personkretsen enligt punkt 1 utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd och punkt 2 begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder bygger på medicinska diagnoser (prop. 1992/93:159, sid 167). Tillhörigheten till personkretsen enligt punkt 3 varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service bestäms utifrån att samtliga rekvisit i punkten ska vara uppfyllda (prop. 1992/93:159, sid 170). Riktlinjer personkrets Utlåtande från läkare bör inhämtas som underlag till utredning om personkretstillhörighet Punkt 1 och Punkt 2. Beslut om personkretstillhörighet enligt Punkt 3 sker alltid efter särskild bedömning. Insatser enligt LSS Insatserna ges endast om enskild person begär det. Om enskild är under 15 år eller saknar förmåga att på egen hand ta ställning kan vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare begära insatserna för honom eller henne (8 LSS). Den som omfattas av personkretsen har rätt till insatserna om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Den enskilde ska tillförsäkras goda levnadsvillkor genom insatserna (7 LSS). Sida 3 av 13

5 Vid bedömning om den enskilde har behov av insatsen måste jämförelser göras med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder (prop. 1992/93:159, sid 171). Vid bedömning av om behov hos barn tillgodoses på annat sätt tas bl a hänsyn till de behov som tillgodoses genom en förälders ansvar enligt föräldrabalken (prop. 1992/ 93: 159 s 172, FB 6 kap 2 ). Insatserna enligt LSS anges specifikt i 9 : 9 Insatserna för särskilt stöd och service är 1. rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder, 2. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken, 3. ledsagarservice, 4. biträde av kontaktperson, 5. avlösarservice i hemmet, 6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet, 7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov, 8. boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet, 9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna, 10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Lag (2010:480). Enligt 2 LSS ska varje landsting, om inte annat avtalats, svara för insatser enligt 9 1:a punkten och varje kommun ansvarar för insatserna enligt 9 punkterna Allmänna riktlinjer enligt gällande rätt insatsens varaktighet Beslut utan tidsbegränsning År 2000 tog dåvarande Regeringsrätten ställning till möjligheten för nämnd att ompröva gynnande beslut enligt socialtjänstlagen. Med undantag för förutsättningar som ses som generella för omprövning av gynnande beslut (återkallelseförbehåll, tvingande säkerhetsskäl, oriktigt beslut pga av vilseledning) kan fortlöpande biståndsbeslut utan angiven tidsbegränsning omprövas till den enskildes nackdel endast om skälen är starka, t ex om biståndsbehovet väsentligt förändrats. Omprövningen får då endast föranledas av ändringar i förhållanden som kunnat beaktas vid det ursprungliga ställningstagandet. Justitieombudsmannen (JO) har uttalat att ställningstagandet också bör gälla gynnande beslut enligt LSS (RÅ 2000 ref. 16, JO 2003/ s 324). Högsta förvaltningsdomstolen har med hänvisning till dagens pensionssystem fastställt att rätten till insatsen daglig verksamhet under nuvarande förhållanden inte anses kvarstå längre än till 67 års ålder (HFD 2014 ref. 41, LAS 32). Sida 4 av 13

6 Beslut med tidsbegränsning Justitieombudsmannen (JO) har uttalat sig om fråga om förutsättningar för att tidsbegränsa beslut om insatser enligt LSS och ifrågasatte då rutinmässig tidsbegränsning av beslut. Det kan ses som rimligt att tidsbegränsa beslut när det gäller insatser där det kan förutses att den enskildes behov varierar över tiden, t ex ledsagarservice, biträde av kontaktperson eller avlösarservice. I andra fall kan det vara mindre befogat med tidsbegränsning, t ex när det gäller beslut om särskilt anpassad bostad för en vuxen person med funktionsnedsättning. JO ansåg att det i varje enskilt fall bör övervägas om det är nödvändigt med tidsbegränsning (JO 2003/ s 324). Allmänna riktlinjer enligt gällande rätt tillgodoses på annat sätt För att en insats ska kunna nekas på grund av att behovet tillgodoses på annat sätt, ska behovet också faktiskt tillgodoses på annat sätt. En kommun hade inte rätt att avslå ansökan om korttidstillsyn till enskild med personlig assistans med hänvisning till att behovet kan tillgodoses genom utökad assistansersättning, eftersom någon utökning inte hade gjorts och den enskilde inte heller hade ansökt om utökning av antalet assistanstimmar (HFD ). Riktlinjer insatsens varaktighet Vid begäran om förlängning av tidsbegränsat beslut görs en ny prövning av rätten till och behovet av insatsen. 1. Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder Enligt 2 LSS ska varje landsting, om inte annat avtalats, svara för insatser enligt 9 1. Halland I Halland är det Region Halland som ansvarar för insatserna rådgivning och annat personligt stöd (2 LSS). 2. Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken Med personlig assistans avses enligt 9 a LSS personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer. Det handlar om hjälp med grundläggande behov som personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra, mm till enskilda med stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Även hjälp med andra personliga behov kan bli aktuella (9 a LSS). Personlig assistans till enskild som har fyllt 65 år kan endast ges om insatsen har beviljats innan den enskilde fyllt 65 år, eller om ansökan inkommit senast dagen före 65-årsdagen. Insatserna får heller inte utökas efter att den enskilde fyllt 65 år (9 b LSS). Kostnadsansvaret för personlig assistans delas mellan kommun och försäkringskassa enligt 9 2 LSS och 51 kap 3 socialförsäkringsbalken (SFB). Kommunen har dock ett basansvar för insatsen. Den enskilde kan lämna begäran om personlig assistans hos Försäkringskassan eller hos kommunen (prop. 1992/ 93: 159, s , 73, 177). När enskild lämnat begäran hos kommunen och det kan antas att Sida 5 av 13

7 personen kan ha rätt till assistentersättning, ska kommunen anmäla detta till Försäkringskassan (15 8 LSS). Försäkringskassans och kommunens ansvar fördelas enligt följande: FÖRSÄKRINGSKASSANS ANSVAR Ekonomiskt stöd för skäliga kostnader för personlig assistans från 20 tim och därutöver per vecka (SFB 51:a kap 3 ). Försäkringskassans ekonomiska stöd benämns assistansersättning och styrs via socialförsäkringsbalkens 51:a kapitel och kan endast lämnas för tid som överstiger 20 timmar per vecka för grundläggande behov enlig 9 a LSS (SFB 51 kap 3 ). Med assistentersättningen kan den enskilde själv anställa den personlige assistenten eller mot ersättning anlita kommunen eller annan utförare som arbetsgivare för assistenten (SFB 51 kap 4 ). Försäkringskassan utför däremot ingen assistans. KOMMUNENS ANSVAR Biträde av personlig assistent upp till 20 tim/vecka eller om assistansersättning inte utgår, tid därutöver. eller Ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans upp till 20 timmar per vecka (9 2 LSS) eller om assistansersättning inte utgår, tid därutöver. samt Tillfälliga utökningar utöver assistansersättningen från försäkringskassan samt när assistenter hos assistansanordnare eller som den enskilde själv anställt tillfälligt inte kan utföra sitt arbete pga sjukdom eller annan orsak (prop. 1992/93:159, s 70, 73, 177). Kommunen svarar alltid för kostnaden för de första 20 timmarna per vecka (SFB 51:a kap 22 ). Den enskilde som beviljas insats enligt 9 2 kan välja att kommunen ska tillhandahålla insatsen eller att själv, med hjälp av det ekonomiska stödet, vara arbetsgivare för den personlige assistenten. Den enskilde kan också använda stödet för att anlita annan utförare som arbetsgivare (prop. 1992/93:159 s , 175). Allmänna riktlinjer enligt gällande rätt personlig assistans Vid beräkning av behovet av personlig assistans till barn, räknar både kommunen och Försäkringskassan bort de behov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt föräldrabalken med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter (prop. 1992/93: 159 s , 176, SFB 51 kap 6, FB 6 kap 2 ). Personlig assistans beviljas normalt inte till boende i gruppbostad där anställd personal förutsätts tillgodose behov av stöd och omvårdnad (prop. 1992/93:159 s. 175). Personer som helt eller i stor utsträckning själva klarar av att på egen hand sköta sina personliga behov och som enbart har behov av motivations- och aktiveringsinsatser bör inte ha rätt till personlig assistans (prop. 1995/96:146 sid 13). En personlig assistent ersätter inte personal som behövs för att bedriva en verksamhet, t ex barnomsorg, skola eller daglig verksamhet (prop. 1992/93:159 s. 67, 174). Om det finns särskilda skäl kan assistansersättning dock lämnas för tid inom dessa verksamheter (prop. 1995/96:146 s.15, 106 kap. 25 SFB). Riktlinjer personlig assistans Personlig assistans från kommunen beviljas inte om behovet avser Sida 6 av 13

8 sjukvårdande insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen (överensstämmande med vad som gäller för den statliga assistentersättningen, SFB 51 kap 5 ). den omvårdnad som sjukvårdshuvudmannen är skyldig att ge vid sjukhusvistelse (överensstämmande med vad som gäller för den statliga assistentersättningen, SFB 106 kap 24 ). Om särskilda skäl föreligger kan personlig assistans ges vid sjukhusvistelse. Det kan t ex behövas om den enskildes funktionsnedsättning skapar särskilda svårigheter att kommunicera med andra än sina personliga assistenter eller där det med hänsyn till den funktionsnedsatta personens hälsotillstånd är viktigt att den personlige assistenten finns till hands (gäller även efter vad som avses med kortare tid för den statliga assistentersättningen, SFB 106 kap 15, prop. 1995/96:146 s. 15). Begäran om tillfällig utökning av assistans för semesterresa utomlands beviljas normalt högst vartannat år. Beslut om insatser i form av personlig assistans, tidsbegränsas med 2 år i taget. 3. Ledsagarservice Ledsagarservice enligt 9 3 LSS är tänkt att underlätta för personer med omfattande funktionsnedsättning att delta i samhällslivet och för att bryta den isolering som ofta blir följden av ett omfattande funktionshinder. Ledsagarservice avser personligt stöd för att den enskilde t ex ska kunna besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter och kulturliv eller bara promenera (prop. 1992/93:159 s. 74, 178). Allmänna riktlinjer enligt gällande rätt - ledsagarservice Ledsagning ingår i personlig assistans för den som har sådant stöd (prop. 1992/93:159 s. 74) och ledsagarservice kan inte beviljas en person som redan är beviljad personlig assistans (HFD 2011 ref. 62). För den som bor i gruppboende tillgodoses behov av fritidsverksamhet och behov av kulturella aktiviteter normalt och i första hand inom boendet. Behov av insatsen ledsagarservice kan emellertid uppstå vid aktiviteter utanför gruppboendet (RÅ 1995 ref. 47). Ledsagarservice i samband med kortare resa till näraliggande länder, ska kunna vara möjligt någon gång för enskild i vuxen ålder (RÅ 2003 ref. 79). Ledsagarservice tar sikte på en tämligen begränsad insats avsedd för att ge personer med funktionsnedsättning som inte uppfyller förutsättningarna för personlig assistans ökade möjligheter att genomföra enklare aktiviteter och bryta social isolering. Att åka på utrikes semesterresor kan enligt Högsta förvaltningsdomstolens bedömning normalt inte anses vara att genomföra en sådan enklare aktivitet (HFD 2011 ref. 60). Omfattande insatser i assistansliknande former ingår inte i ledsagarservice (HDF 2011 ref. 8, HFD 2011 ref. 62). Eventuella omkostnader för ledsagare ingår inte i ledsagarservice. Ekonomisk ersättning för ledsagares omkostnader kan däremot prövas enligt socialtjänstlagen (HDF 2011 ref. 8). Behov av insats enligt LSS kan också, helt eller delvis, tillgodoses genom en förälders ansvar enligt föräldrabalken för den normala vårdnaden av ett barn (FB 6 kap 2, prop. 1992/93: 159 s. 172). Sida 7 av 13

9 Riktlinjer - ledsagarservice Beslut om ledsagarservice beviljas som regelbunden service för barn och ungdom år med maximalt 12 timmar per månad för person år med maximalt 24 timmar per månad för person 65 år och därutöver med maximalt 4 timmar per månad. Ledsagarservice kan beviljas utöver ovanstående punkt vid särskilda skäl och beslutet tidsbegränsas då till detta speciella tillfälle. Ledsagarservice i samband med resa som innefattar övernattning i närområdet beviljas normalt högst en gång vartannat år. Som närområde räknas i första hand, i viss mån övriga Halland samt Göteborg. Ledsagarservice i samband med resor utanför närområdet men inom landet eller till näraliggande länder beviljas restriktivt och endast på grund av mycket särskilda skäl. I ledsagarservicen ingår personlig omvårdnad som behöver utföras under aktiviteten. Ledsagarservice beviljas endast i undantagsfall till barn under 12 år, då behovet ska tillgodoses genom det normala föräldraansvaret enligt föräldrabalken 6 kap 2. Till personer som bor i bostad med särskild service beviljas ledsagarservice endast vid särskilda skäl och tidsbegränsas då till detta speciella tillfälle. Beslut om insatser i form av ledsagarservice tidsbegränsas per tillfälle eller vid löpande beslut med 1 år i taget. 4. Biträde av kontaktperson Biträde av kontaktperson ska tillgodose behovet av medmänniska när anhörigkontakt saknas eller behöver kompletteras. Kontaktpersonen är ett icke professionellt stöd för att bryta den enskildes isolering genom samvaro, genom hjälp till fritidsaktiviteter, med kontakter med andra människor och för att komma ut i samhället. Kommunens roll är huvudsakligen att vara förmedlare av kontaktpersoner och att aktivt verka för att få människor att engagera sig som kontaktpersoner (prop. 1992/93: 159 s 75-76, 178). Allmänna riktlinjer enligt gällande rätt - kontaktperson Behov av insats enligt LSS kan också, helt eller delvis, tillgodoses genom en förälders ansvar enligt föräldrabalken för den normala vårdnaden av ett barn (FB 6 kap 2, prop. 1992/93: 159 s. 172). Riktlinjer - kontaktperson Anhörig till den enskilde kan inte utses till dennes kontaktperson. Biträde av kontaktperson beviljas normalt för personlig kontakt minst varannan vecka och däremellan telefonkontakt eller annan kontakt varannan vecka. Person som bor i bostad med särskild service och deltar i daglig verksamhet kan i vissa fall ha behov av biträde av kontaktperson. Beslut om insatser i form av biträde av kontaktperson tidsbegränsas med 1 år i taget. Sida 8 av 13

10 5. Avlösarservice i hemmet Med avlösarservice avses vanligen avlösning i det egna hemmet, d v s att en person tillfälligt övertar vårdnaden från anhöriga eller andra närstående som i normala fall tillgodoser den enskildes behov av omvårdnad och tillsyn. Avsikten med insatsen är att göra det möjligt för anhöriga, eller familjehemsföräldrar, till person med funktionsnedsättning att få avkoppling och uträtta sysslor utanför hemmet. Insatsen kan också vara en förutsättning för att föräldrarna ska kunna ägna sig åt det funktionsnedsatta barnets syskon eller för att kunna resa bort (prop. 1992/93:159 s. 76, 178). I insatsen ingår också omvårdnad (9 e LSS). Allmänna riktlinjer enligt gällande rätt - avlösarservice Avlösarservice bör kunna ges både som regelbunden insats och som en lösning vid akuta behov (prop. 1992/93:159 s. 77, 178). Behov av insats enligt LSS kan också, helt eller delvis, tillgodoses genom en förälders ansvar enligt föräldrabalken för den normala vårdnaden av ett barn (FB 6 kap 2, prop. 1992/93: 159 s. 172). Riktlinjer avlösarservice Avlösarservice i hemmet kan beviljas alla tider på dygnet vid enstaka tillfällen, planerat eller akut, i den omfattning behov föreligger som regelbunden avlösning med ett visst antal timmar per månad. Beslut om insatser i form av avlösarservice tidsbegränsas per tillfälle eller vid löpande beslut med 1 år i taget. 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Korttidsvistelse innebär att en person med funktionsnedsättning tillfälligt under en kortare eller längre tid vistas på ett korttidshem, hos en familj eller t ex deltar i lägerverksamhet. Genom korttidsvistelse ska den enskilde erbjudas miljöombyte, rekreation och möjlighet till personlig utveckling. Anhöriga ska kunna ges avlösning i omvårdnadsarbetet och utrymme för avkoppling. Insatsen bör också kunna ses som ett led i att bryta ett beroendeförhållande mellan barn och föräldrar (prop. 1992/93:159 s. 77, 178). I insatsen ingår också omvårdnad (9 e LSS) och vid behov hälso- och sjukvårdsinsatser (prop. 1992/93:159 s. 78). Allmänna riktlinjer enligt gällande rätt korttidsvistelse Korttidsvistelse bör kunna ges både som regelbunden insats och som en lösning vid akuta situationer (prop. 1992/93:159 s. 78, 178). Sommarläger och kortkurser är också exempel på korttidsvistelse (prop. 1992/93:159 s. 178). Korttidvistelse kan beviljas vid behov av miljöombyte för den enskilde eller vid behov av avkoppling för anhöriga. Det räcker att ett av rekvisiten är uppfyllt (RÅ 2006, ref. 66). Personlig assistans ska bl a ge möjlighet för enskild att delta i fritidsverksamhet (prop. 1992/93:159 s. 174, 177, 9 a LSS) och kan tillgodose behov av rekreation för vuxna och därmed även behov av korttidsvistelse (RÅ 2006, ref.66). Sida 9 av 13

11 Ungdom med personlig assistans kan i vissa fall beviljas korttidsvistelse om det ges som led i att bryta ett ensidigt beroende mellan barn och förälder (HFD 2013 ref. 70). Riktlinjer - korttidsvistelse Beviljas i första hand som regelbunden vistelse vid kommunens korttidshem med ett visst antal dygn per år, med ett genomsnittligt uttag av antal dygn per månad samt en sammanhängande period av 7 dygn. Vid behov kan korttidsvistelse beviljas för längre sammanhängande period. Kan beviljas alla tider på dygnet. I insatsen ingår inte resor till/från verksamheten. Beslut om insatser i form av korttidsvistelse tidsbegränsas per tillfälle eller vid löpande beslut 1 år i taget. 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov Korttidstillsyn är en insats för skolungdom över 12 år med behov av tillsyn före/ efter skolan och i samband med lov och studiedagar t ex när föräldrar förvärvsarbetar (prop. 1992/93:159 s. 79). Allmänna riktlinjer enligt gällande rätt - korttidstillsyn Behovet av tillsyn och verksamhet kan vara mycket varierande. Tillsynen måste kunna utformas flexibelt med utrymme för individuella lösningar, t ex reguljär fritidsverksamhet eller i särskilda grupper för att den unge ska kunna träffa andra ungdomar i en likartad situation (prop. 1992/93:159 s. 79). Enligt Skollagen ska fritidshem erbjudas till alla barn t o m vårterminen det år då eleven fyller 13 år (Skollagen 14 kap 7 ). Riktlinjer - korttidstillsyn Beviljas fr o m vårterminens slut det år ungdomen fyller 13 år. Insatsen kan beviljas även till skolungdom som har behov av meningsfull fritidssysselsättning och/eller social samvaro och vars föräldrar inte förvärvsarbetar (bl a Kammarrätten i Stockholm mål nr , Kammarrätten i Göteborg mål nr och ). I insatsen ingår inte resor till/från verksamheten. Beslut om insatser i form av korttidstillsyn tidsbegränsas och beviljas som längst t o m det sommarlov som följer efter att den unge avslutat sina gymnasiestudier. 8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet Familjehem och bostad med särskild service är boende för barn och ungdom som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos föräldrar (prop. 1992/93:159 s. 179). Omvårdnad ingår i insatsen (9 e LSS ). Familjehem innebär att barnet bor hos en annan familj än den egna och är ett komplement till föräldrahemmet (prop. 1992/93:159 s. 80, 179). Sida 10 av 13

12 Bostad med särskild service för barn och ungdomar är boende för en grupp med behov av speciellt stöd. Det är i första hand ett omfattande omvårdnadsbehov som föranleder valet av denna boendeform, men ibland kan det motiveras av behovet av boende med särskilt stöd i samband med studier på annan ort (prop. 1992/93:159 s. 81, 179). Fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter ingår i boendet (9 e LSS ). Allmänna riktlinjer enligt gällande rätt familjehem/bostad med särskild service barn/ungdomar Barn och ungdomar i behov av bostad med särskild service bör i princip kunna vara i alla åldrar upp till dess att deras skolgång inom det allmänna skolväsendet för barn och ungdom upphör (prop. 1992/93:159 s. 81). En bostad med särskild service bör vara utformad som en vanlig bostad och fungera så hemlikt som möjligt. Det innebär bl a att det bör vara ett litet antal barn eller ungdomar som bor i en och samma lägenhet eller villa (prop. 1992/93:159 s. 82, 179). Riktlinjer familjehem/bostad med särskild service barn/ ungdomar Beslut om insatser i form av boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdom tidsbegränsas med 1 år i taget. 9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna är personligt anpassat boende med erforderligt personellt stöd och service i anslutning till boendet. Tre huvudformer av bostäder kan urskiljas: Särskilt anpassad bostad med viss grundanpassning av bostaden för den enskildes behov och utan fast bemanning Servicebostad med fullvärdig bostad med visst basstöd genom fast personal och där omfattande service kan ges dygnet runt Gruppbostad med fast kollektiv bemanning som i huvudsak ska täcka de boendes hela stödbehov (prop. 1992/93:159 s. 85, ). I bostad med särskild service ingår omvårdnad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter i boendet (9 e LSS ). I särskilt anpassad bostad ingår inget av detta. Allmänna riktlinjer enligt gällande rätt bostad med särskild service för vuxna/annan särskilt anpassad bostad Antalet boende i en gruppbostad bör vara litet (prop. 1992/93:159 s. 86, 180). Gruppbostad ska vara ett bostadsalternativ för personer som har ett omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig (prop. 1992/93:159 s. 86, 180). Servicebostad avser vanligen bostad med tillgång till gemensam service och fast anställd personal och kan vara en mellanform mellan ett helt självständigt boende och gruppbostad (prop. 1992/93:159 s. 86). Sida 11 av 13

13 Fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter i bostad med särskild service tillgodoses i första hand inom boendets ram (RÅ 1995 ref. 47). Riktlinjer - bostad med särskild service för vuxna/annan särskilt anpassad bostad Bostad med särskild service kan beviljas till personer med så omfattande behov av omvårdnad och service att det inte kan tillgodoses i ordinärt boende. Särskilt anpassad bostad kan beviljas personer som pga av funktionsnedsättning har behov av bostad med fysisk grundanpassning. Personligt stöd i samband med fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter i bostad med särskild service tillgodoses i första hand inom boendets ram. Beslut om insats i form bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna tidsbegränsas om det kan antas att den enskildes behov av insatsen kommer att variera över tiden. 10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Daglig verksamhet innebär meningsfull sysselsättning för personer som omfattas av personkrets enligt punkt 1 och 2 enligt 1 LSS, och som är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Den dagliga verksamheten bör rymma såväl habiliterande inriktnings som mer produktionsinriktade uppgifter, men det ska inte vara fråga om några anställningsförhållanden. Ett övergripande mål bör vara att på kortare eller längre sikt öka den enskildes möjlighet till arbete (prop. 1992/ 93:159 s. 90, 181). Omvårdnad ingår i insatsen (9 e LSS). Allmänna riktlinjer enligt gällande rätt daglig verksamhet Rätten till insatsen daglig verksamhet under nuvarande förhållanden kan inte anses kvarstå vidare än till 67 års ålder (HFD 2014 ref. 41). Insatsen omfattar inte resor till/från verksamheten (RÅ 1996 ref. 45). Riktlinjer daglig verksamhet Arbetsmarknadsåtgärder och rehabiliterande insatser från kommun, arbetsförmedling och /eller försäkringskassa räknas som förvärvsarbete och/eller utbildning och rätt till daglig verksamhet föreligger inte om för enskild som deltar i något av dessa. Deltagande undervisning vid LärVux på deltid ses som habiliterande verksamhet och kan kombineras med daglig verksamhet. Daglig verksamhet beviljas högst 5 dagar per vecka och avser sysselsättning under dagtid, upp till 7,5 timmar per dag. Beslut om daglig verksamhet tidsbegränsas alltid och som längst till månaden efter den enskilde fyllt 67 år. Sida 12 av 13

14 Omvårdnad Omvårdnad ingår enligt 9 e LSS i insatserna Avlösarservice i hemmet Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Korrtidstillsyn för skolungdom över 12 år Familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdom Bostad med särskild service för vuxna Daglig verksamhet Omvårdnad innebär en skyldighet att stödja och hjälpa den enskilde med dagliga personliga behov som den enskilde har svårigheter att klara själv. Exempel på sådana behov är hjälp med att sköta sin hygien, att äta, att klä sig, att gå och förflytta sig och att klara personliga inköp. Omvårdnaden ska ges utifrån den enskildes behov. I ansvaret ingår också att hjälpa den enskilde så att hen kan få den hälso- och sjukvård, tandvård samt de hjälpmedel hen behöver. Omvårdnaden ska tillgodose den enskildes individuella, psykiska och fysiska behov. Om den enskilde har personlig assistent, bör det företrädesvis vara han eller hon som ger omvårdnaden (prop. 1992/93:159 s , ). Kommunen har också ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser, med undantag för läkarinsatser, i bostad med särskild service för barn och ungdomar, i bostad med särskild service för vuxna samt i daglig verksamhet (18 HSL). Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för barn eller ungdom respektive bostad med särskild service för vuxna där det bl a föreskrivs vad omvårdnaden i boendet ska omfatta (SOSFS 2012:6, SOFS 2002:9). Halland Enligt överenskommelse mellan Region Halland och kommunerna i Halland har kommunen ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser, med undantag för läkarinsatser, även vid korttidsvistelse enligt 9 6 i form av korttidsboende (Slutrapport Regionala genomförandegruppen kvarvarande frågeställningar inför kommunernas övertagande av hemsjukvårdsansvaret, ). Riktlinjer - omvårdnad I ledsagarservice enligt 9 3 LSS ingår personlig omvårdnad som behöver utföras under aktiviteten. Sida 13 av 13