Alla behövs Nya vägar till arbete

Transkript

1 Alla behövs Nya vägar till arbete

2 Förord Agdor Potentiella entreprenörer sökes 6 7 Brännpunkt Stärker praktikanters självförtroende 8 9 Kista Open Academy.... Mer pedagogik, mindre krångel Bättre frigivning..... Återfallsförbrytare blev skötsamma Praxis Distansarbete minskar sjukskrivningar Egenanställning Lönande entreprenörskap för alla People Skola på jobbet Emba Egenmakt i Baronbackarna Slup.se Stockholms läns utvecklingspartnerskap Fair Intuition avgör vid rekryteringar Egenmakt för framtiden Socialt företagande Framtidens nycklar Var är brudarna? Glesbygdens förnyelse Naturnära arbetstillfällen Kuben Anpassa miljön, inte individen Mersmak Mersmak satsade på helhetslösning Mångfald i Västernorrland Att mötas på mitten Mångfaldens ansikten Några eldsjälar Nese Politiken styr handlingsutrymmet Tillgänglighet/Scenkonst Lika lön för lika arbete Resursutbyte Ömsesidigt utbyte i skolvärlden Success Samverkan med individen i centrum Vägen ut! På besök hos Karins döttrar Tillgängligt arbetsliv. Mentala trösklar största problemet Vägar till arbetsmarknaden Unik dynamik 66 text Anna-Karin Florén, Extract Stockholm och Max Wallenberg, Svenska ESF-Rådet. grafisk produktion Contactor Marknadskommunikation tryck Lenanders Grafiska AB, okt 2006 foto Svenska ESF-rådets bildarkiv, Anders Myrdal, Plantinum, PhotoDisc.

3 Alla behövs nya vägar till arbete Det finns många människor som trots hög kompetens och värdefull erfarenhet går arbetslösa. Det kan bero på invandrarbakgrund eller funktionshinder, kön eller sexuell läggning, att man inte gått ut skolan eller att man börjar bli litet till åren. Samma faktorer gör också att anställda blir orättvist behandlade på sina arbetsplatser och inte får komma till sin rätt. Under sex år har Europeiska socialfonden arbetat för att hitta nya sätt att komma till rätta med dessa former av diskriminering och utestängning. Programmet heter Equal och är den största mångfaldssatsningen i EU:s historia. Aldrig tidigare har så stora resurser mobiliserats för att ge alla människor samma chans i arbetslivet. Arbetet har organiserats i utvecklingspartnerskap, där också aktörer som i vanliga fall inte samarbetar har löst olika uppgifter tillsammans. Nästan tusen aktörer från näringsliv, myndigheter och ideella organisationer i Sverige har samverkat på lika villkor. Under samma period har nästan 2000 utvecklingspartnerskap varit verksamma i Europa, och många av dem har samarbetat med de svenska utvecklingspartnerskapen. En europeisk programperiod går över i en annan, och färden mot ett öppnare arbetsliv där alla kan delta på lika villkor fortsätter. Europeiska socialfonden jobbar vidare minst till 2013, för att skapa arbete och nya möjligheter för alla. Sverige står inför stora välfärdsutmaningar. Vi ska både hävda oss i den globala konkurrensen och hantera det faktum att allt färre ska försörja allt fler. Därför är det viktigare än någonsin att alla människor, efter sin förmåga, får möjlighet att arbeta och försörja sig själva. Så är det inte i dag. Ungefär en miljon människor i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden och lever på bidrag. Många av dem kan och vill arbeta. Men arbetslivet är fullt av hinder och stoppskyltar för före detta kriminella, missbrukare, utbrända, fysiskt eller psykiskt funktionshindrade och många andra grupper. Det är ett oerhört slöseri med resurser och en dålig affär för både samhälle, företag och individ. Socialt företagande det vill säga verksamheter som ligger i skarven mellan den renodlade marknadsekonomins privata företagande och den offentliga sektorns verksamheter är ett framgångsrikt sätt att komma till rätta med utanförskap och utestängning. Det sociala företaget kopplar samman entreprenörskap med individens behov av arbete och samhällets behov av tjänster. Nya affärsområden utvecklas, nya arbetstillfällen skapas och nya grupper kommer in på arbetsmarknaden. För samhället innebär steget från bidrag till lön högre skatteintäkter och minskade kostnader i form av försörjningsstöd, vård, fängelsevistelser och så vidare. För individen är det ett första steg mot ett bättre liv. Flera av utvecklingspartnerskapen inom Europeiska socialfondens Equalprogram arbetar för att integrera utestängda människor i samhälle och arbetsliv. De letar efter nya lösningar och försöker förändra de system och strukturer som stänger ute stora delar av Sveriges befolkning. I den här skriften presenterar vi det arbetet. Vi vill ge inspiration, tips och exempel på att det finns många nya vägar till arbete. Svenska ESF-rådet

4 Planerade produkter Agdor skapar ny affärsarena med socialt företagande Potentiella entreprenörer sökes Partnerskapet Arbete åt alla genom delaktighet och ramavtal, Agdor, har skapat en modell som bygger på lokala och nationella samarbeten med näringslivet, den offentliga sektorn och den sociala sektorns företagande. Genom överenskommelser som syftar till att underlätta socialt entreprenörskap vill man öppna upp marknaden för alla och skapa en tresektoriell affärsarena. Den viktigaste produkten är den tresektoriella affärsarenan. Den ser olika ut och är beroende av geografi och social struktur, det lokala näringslivet och den lokala förmågan att involvera den sociala sektorn i det lokala samtalet. Lokala och regionala råd och skrivna lokala överenskommelser vilar som fundament för den tänkta affärsarenan. Kompetensförsörjningsstrukturer som svarar upp till den enskildes omedelbara behov, i till exempel Lärcenter, som också de har den tresektoriella affärsarenan för ögonen, är en annan produkt som eftersträvas. Allt detta synliggörs i de dokument som projektet lämnar efter sig för spridning och påverkan, men framför allt i de konkreta nya företag som bildas, de nya arbetstillfällen som därmed skapas och de affärer som utvecklats utifrån efterfrågan och som i fortsättningen kommer att utvecklas i den nya affärsarenan. Samarbetet mellan näringsliv och institutioner har utan tvekan lett till nya idéer, säger Per-Erik Andersson, partnerskapets koordinator. De tre sektorerna har talat om vilka tjänster det finns behov av. Behov, vare sig dom är reella eller skapade, utgör grunden för alla affärer och på så sätt har en helt ny marknadsarena öppnats som gett tillfälle och möjlighet till affärer, fortsätter Per-Erik Andersson. Att ta sin utgångspunkt i näringslivet är ovanligt för Equals partnerskap. Initiativet togs av företagare i Örebroregionen tillsammans med L&SEK, Lokal utveckling och social ekonomi. Partnerskapet ger företagen ökade tillväxtmöjligheter och därmed fler arbetstillfällen. Socialt entreprenörskap är ett bra sätt att ta vara på mänskliga resurser. Vi är de enda som driver den här typen av partnerskap, säger Per-Erik Andersson. Att människor kommer i arbete är, för Agdors del, bara en positiv sidoeffekt, påpekar Per-Erik Andersson. Vi är övertygade om att entreprenörskap kan skapa bättre självkänsla hos dem som står utanför arbetsmarknaden. Entreprenörskap gör det möjligt för människor att arbeta utifrån sina egna villkor, säger han. Verksamheten bygger på frivillighet och alla som står utanför den reguljära arbetsmarknaden betraktas som potentiella entreprenörer. Vi ser en breddad arbetsmarknad i vardande. Men viljan att bli entreprenör måste komma från den enskilde individen, oavsett om det handlar om vanligt företagande eller socialt företagande. Ingen blir ofrivilligt placerad i Agdor. Personer som har visat intresse för vår verksamhet har fått aktiveringsstöd genom Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan och på så sätt blivit delaktiga i partnerskapet. Per-Erik Andersson betonar att arbetslösa och långtidssjukskrivna tidigt måste uppmuntras att ta eget ansvar för sin livssituation och att ta egna initiativ för att hitta tillbaka till arbetslivet. Att vara företagsam, inte nödvändigtvis företagare, leder till arbete. n Partner L&SEK, Företagarna Örebro, Kooperativet Kullen, PUST (Partnerskap för utveckling av sociala kooperativ), Stiftelsen Activa Örebro, Örebro läns Kooperativa Utvecklingscentrum, KGF i Örebro Region, Försäkringskassan Örebro län, Arbetsförmedlingen Hallsberg, Företagarföreningen Möckelnföretagen, representanter från brukarmålgruppen motsvarande samma antal övriga representanter i partnerskapet. Transnationella partner Agdor samarbetar med partnerskap i England, Italien, Tyskland och Österrike inom ramen för Improving Equality. Kontaktperson Per-Erik Andersson, telefon mobil , per-erik.andersson@cesam.se På webben A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a A g d o r N a m n e t p å U p : t

5 Ambassadörer stärker praktikanters självförtroende Aktivt arbete med den psykosociala arbetsmiljön och ett ambitiöst mentorprogram gav långtidsarbetslösa styrkan att söka sig vidare ut på arbetsmarknaden. Tolvåkers förskola har bara positiva erfarenheter av projektet men ifrågasätter strukturer. Min roll är främst att stödja nya praktikanter, säger Elisabeth Norling, en av Brännpunkts ambassadörer och anställd på Tolvåkers förskola. På ett sextiotal arbetsplatser runt om i Kävlinge har anställda, på frivillig basis, utsetts till ambassadörer och gått en utbildning i Brännpunkts regi. Tyngdpunkten har legat på självkännedom och syftat till att förbättra den psykosociala arbetsmiljön. Arbetet och utbildningen har varit en positiv erfarenhet för hela arbetsplatsen, men också för mig personligen, säger Elisabeth Norling. Ibland är praktikanterna nästan apatiska när de kommer. De är rädda för att göra fel. Många gånger räcker det med att hjälpa dem i rätt riktning, be om hjälp med ett särskilt barn eller någon annan specifik uppgift, säger hon. Praktikanterna är långtidsarbetslösa eller sjukskrivna och behöver hjälp att hitta tillbaka till arbetslivet. Praktikanter och arbetsgivare sammanfördes på Kävlinge lärcentrum. Projektet bygger på ömsesidighet, på att praktikanterna verkligen vill komma till oss, säger Birgitta Jönsson, föreståndare på Tolvåkers förskola. Birgitta Jönsson och Elisabeth Norling är överens om att barnomsorgen utgör en bra språngbräda. Barnen är inte blyga, det är vanligt att barnen resolut kommer och tar en praktikant i handen och ber om hjälp med något. Så är isen bruten. Trots att praktiken bara varade under två månader, har den gett de arbetssökande kraft att söka sig vidare till utbildningar och jobb. Någon har också fått anställning på Tolvåkers förskola. Bemötandet är avgörande för om en praktik lyckas eller inte. Att arbetsträna där ingen har tid att hjälpa en till rätta kan rent av vara kontraproduktivt, säger Elisabeth Norling. Till en början oroade sig Birgitta Jönsson för att projektet skulle påverka kvaliteten på barnomsorgen. Men att ta emot praktikanter visade sig bli ett positivt bidrag för en verksamhet med knappa resurser. Hon är mycket kritisk till det rådande systemet. Sjukskrivningar är vanligt inom barnomsorgen. Det är för lätt att bli långtidssjukskriven och det tar för lång tid innan folk kommer tillbaka, säger hon med eftertryck. Ångesten av att gå hemma gör många sämre. Vare sig man har förslitningsskador eller utmattningsdepression är det bättre att man jobbar två timmar i veckan än ingenting. Då kommer man i alla fall ur huset och det blir lättare att komma tillbaka. Birgitta Jönsson är noga med att praktikarbetet innebär ett ansvar och tycker det är viktigt att praktikanterna känner sig sedda och uppskattade för det de tillför, även om de inte orkar hålla lika hög arbetstakt som de andra. Projekt har inneburit en del extra jobb för Birgitta Jönsson som är ensam att sköta administrationen för sina totalt 55 anställda och erkänner att det har kostat på ibland. Hade man lagt alla pengar som sjukskrivningarna kostar på att finansiera fem nya tjänster skulle det inte vara så stora problem med sjukskrivningar, tror hon. Förskolan har bekostat vikarier för den tid ambassadörerna varit på utbildning. Extra utgifter kan vara svårt att ta för en kommunal förskola, men Birgitta Jönsson är tydlig med att det var värt kostnaden. Så går du vidare Genom samarbete mellan näringslivet, försäkringskassan och arbetsförmedlingen kan man skapa kontaktytor mellan arbetsgivare och personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. På en arbetsplats utses frivilliga till ambassadörer som ansvarar för att handleda och stötta praktikanter. Ambassadörer bidrar också positivt till en den psykosociala arbetsmiljön med en öppen attityd. Ambassadörsutbildning går att köpa via Brännpunkt som också arrangerar föreläsningar om projektet. I partnerskapet Brännpunkt var praktikanterna långtidsarbetslösa eller sjukskrivna med behov av individuellt stöd. De stannade på arbetsplatsen under cirka två månader. n Resultat 44 procent av deltagarna fick anställning eller påbörjade en utbildning efter avslutad praktik. Projektet lever vidare genom arbete med informationsspridning och föreläsningar, samt inom Equals temagrupp Företagens samhällsansvar (FSA). n Informationsfolder n Mitt liv utanför arbetsmarknaden, deltagarnas berättelser (bok) n Verktygshandbok om 30 Equal-projekt i Sverige (broschyr) n Om ambassadörsutbildningen (broschyr) n Den Goda Arbetsplatsen, om diplomering (broschyr) n Den Goda Arbetsplatsen, om effekterna av ambassadörskap (film) n Om ambassadörer (film) Partner Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO, representanter ur näringslivet, LO, Samhall med flera. Transnationella partner Spanien, Italien, Tyskland och Frankrike. Kontaktperson Christer Stenberg, telefon mobil , christer.stenberg@kavlinge.se På webben A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a B r ä n n p u n k t

6 Vi synliggjorde inte bara problemen utan kom också med konkreta lösningar. Mer pedagogik och mindre krångel öppnar dörrar för vuxnas lärande Flexibel undervisning öppnar dörrar. Stelbenta regler i det traditionella utbildningssystemet utestänger. Verksamheten som utvecklats i Kista Open Academy är ett helt nytt sätt att ta vara på resurser och öka tillgängligheten för vuxnas högre lärande. Det som från början var partnerskapet Kista Open Academy har gjort bestående avtryck i den stockholmska strukturen för vuxnas lärande. I dag finns lärcenter i tre av de medverkande kommunerna Stockholm, Sollentuna och Järfälla. Och i Kista finns ett yrkesinriktat lärcenter med en omfattande verksamhet. Tillsammans med Komvux undervisar man på både gymnasieoch högskolenivå. Partnerskapets namn associeras numera med en fysisk plats, Kista Lärcenter, mitt i Kista Centrum, men också med Kunskapsparken i Sollentuna och Järfälla lärcenter. Det är snart lunch och Kista Lärcenter sjuder av aktivitet. Elever och lärare i olika åldrar är sysselsatta i olika aktiviteter. En del står i korridorerna och diskuterar, andra sitter och läser. Det speciella med undervisningen hos oss är att den är flexibel och utgår från individens egna behov, säger Ebba Träskelin, en av partnerskapets initiativtagare och därtill driven utvecklingsledare i projektet. Många människor i Sverige saknar i dag faktiska möjligheter att kompetensutveckla sig efter gymnasiet. Vi synliggjorde inte bara problemen utan kom också med konkreta lösningar. Den högre utbildningen är särskilt svårtillgänglig och omgärdad av attityder, restriktioner och hindrande bestämmelser. Därför har vi framför allt koncentrerat oss på det högre lärandet på att skapa en högskola som är öppen för alla, och på så sätt motverka social, ekonomisk och etnisk segregation. Partnerskapets målgrupper var i första hand arbetslösa, unga människor från icke-akademiska miljöer och grupper med annan etnisk bakgrund än svensk, men man riktade sig också till dem som arbetar inom små och medelstora företag och i offentlig sektor, där kompetensutveckling av personalen inte erbjuds i tillräcklig omfattning. För att kunna bedriva en öppen utbildning behövs bra mötesplatser i anslutning till de bostadsområden där målgrupperna finns. Våra målgrupper söker sig inte spontant till universitet och högskolor, och de kan oftast inte flytta för att utbilda sig. De behöver mötesplatser med vägledning och handledning och nya sätt att studera på, säger Ebba Träskelin. 1 0 A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a K i s t a O p e n A c a d e m y

7 Ute i landet finns kommunala lärcenter, men i storstadsområdena trodde man att närhet till universitet och högre utbildningar skulle räcka för att uppmuntra till utbildning. Men det har visat sig vara fel. Kista Lärcenter ställdes i ordning för ett och ett halvt år sedan. Också i tätort behöver vi aktiva lokala organisationer som når befolkningen och bidrar till att göra studier tillgängliga för alla. Närhet och småskalighet gör att man på Kista Lärcenter har skapat en miljö som känns trygg och välkomnande, säger Ebba Träskelin. Att respektera och anpassa miljöerna till de olika målgrupperna är viktigt. I vissa kulturer är det ovanligt att män och kvinnor vistas i samma miljöer om de inte är släkt. Kvinnor som får många barn med korta mellanrum har svårt att fullfölja traditionella studier. Om det är nödvändigt ska man därför kunna ta med sig sina barn till ett lärcenter, fortsätter hon. För elever som inte kan eller har svårt att komma till skolan tar man tekniken till hjälp. Lektionerna flyttas ut på webben, med hjälp av webbkameror, och läxorna skickas in med e-post. Men utbildningarna vänder sig också till andra grupper som behöver mer flexibla studielösningar. Personer som varit sjukskrivna under en längre tid, eller vuxna som jobbar och endast behöver komplettera tidigare studier, får möjlighet att studera utifrån sina egna förutsättningar på Kista Lärcenter. Invandrare med akademiska utbildningar från hemlandet behöver ibland bara komplettera särskilda moduler. För dem är det bortkastad tid att läsa flera terminer på högskolan. Hos oss kan man läsa avgränsade delar av en utbildning. Men det behövs bättre modeller för erkännande, validering, vilket man arbetat med bland annat inom centralförvaltningen i Stockholm stad och i Sollentuna kommun. Studiestödet är utformat så att man måste läsa heltid för att klara sig ekonomiskt, och systemet har dessutom åldersbegränsningar. Samhällekonomiskt blir det ofta en förlustaffär, eftersom det gör det svårare för många människor att få ett kvalificerat yrke i Sverige, säger Ebba Träskelin. Sveriges karta för utbildningar håller på att ritas om. Samarbetet mellan regionerna ökar och flera rikstäckande organisationer har bildats. Ett av många framgångsrika exempel på samverkan är ett brett upplagt projekt i Västra Götaland. Sjuksköterskor och läkare med utländsk utbildning har fått chansen att komplettera sina kunskaper och vi har också fått in åtminstone en läkare via Kista Open Academy, berättar Ebba Träskelin. n Resultat Partnerskapet har strävat efter att påverka beslutsfattare och politiker genom att bygga nätverk för spridning av kunskap och initiera förslag till lösningar som gynnar den öppna högskolan. Tre lärcenter har etablerats och kommit in i det nationella nätverket och man har en fullt fungerande utbildningsverksamhet med flexibel undervisning för både ungdomar och vuxna. För att göra undervisningen så tillgänglig som möjligt har partnerskapet arbetat med utveckling av webbaserat lärande. Man har även tagit fram en modell för en collegeutbildning som kan anpassas till olika ämnesområden. Ett annat viktigt resultat är att tanken om lärcenter nu sprids i Stockholm. Kista betraktas av många som en föregångsmodell, och i de politiska framtidsplanerna nämns området som ett kompetenskluster som utgör en förebild för upprustningarna av förorterna i Stockholm (Annika Billström på DN Debatt, ). På nationell nivå har tankar och resultat förts vidare genom den nationella temagruppen, NTG-Lär, och tillsammans med andra projekt har man tagit fram en idéskrift för utveckling av vuxnas lärande. Skriften har lämnats in till berörda departement, som ett inspel i den politiska diskussionen: Vuxnas lärande och kompetensutveckling ett inspel i det nationella utvecklingsarbetet från NTG-Lär, Nationell tematisk grupp inom Equal Läs inspelet på com/dokument/inspelvuxnaslarande.pdf. n Slutrapport (finns i sin helhet på com/evaluation.php) Partner Kista Stadsdelsförvaltning har varit stödmottagare och haft huvudansvaret för genomförandet. Partnerna har utgjorts av kommuner, högskolor/universitet, företag och ideella organisationer. En finländsk och en norsk partner har varit involverade i partnerskapet som haft sammanlagt 28 partner. Samtliga finns listade på hemsidan Transnationella partner Partnerskapet har samverkat med tre transnationella partnerskap: två brittiska och ett italienskt. Man har främst samarbetat med Storbritannien, Italien och Portugal. Men Finland, Frankrike och Danmark har också funnits med, då partnerskapets transnationella partner även haft andra transnationella avtal. Det transnationella utbytet har betytt väldigt mycket för resultat och framgångar. Kontaktperson Rachid Chowdhury, telefon mobil , rashid.chowdhury@kista.stockholm.se På webben A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a K i s t a O p e n A c a d e m y 1 3

8 Återfallsförbrytare blev skötsamma Alla interner som frigavs från kvinnoanstalten Sagsjön och deltog i partnerskapets aktiviteter har jobb och bostad. Med nätverk och information om livet utanför murarna kunde Bättre frigivning förebygga återfall i kriminalitet. Kriminella miljöer och långa fängelsevistelser sätter sina spår. Kontrasten mellan anstalt och vardagsliv kan vara svår att hantera efter en frigivning. På svenska fängelser sitter ett fåtal riktigt farliga personer. Av de resterande, personer, är de flesta internerade för att de inte kan bryta mönster, berättar Bertil Rickäng, partnerskapets koordinator. Partnerskapet Bättre frigivning arbetade för att förebygga återfall i kriminalitet. Som intern har man inte bara stått utanför samhällsliv och utbildningar. I de kriminella miljöerna råder andra koder och värderingar, och ett annat språkbruk, säger Bertil Rickäng. Intagna och personal arbetade tillsammans kring idéer till åtgärder som skulle kunna vidtas för att underlätta frigivningsprocessen. Göran Karlsson från KRIS arbetade på Mellanbodaanstalten. Här kom arbetsgruppen fram till att man behövde öka kontaktytorna ut i samhället. Vi arrangerade besök från bland andra folkhögskolor och kronofogden, säger han. Partnerskapet drev tre delprojekt på temana kvinnor, personer med utländsk bakgrund respektive storstadsfrigivning. Alla projekt arbetade med existentiella frågor, hinder och möjligheter, samt information. Enligt Göran Karlsson är frigivningsprocessen, i normala fall, allt för fokuserad på att förse frigivna med arbete och bostad. Först måste man ta itu med frågan om varför personen hamnat i fängelse från första början, till exempel på grund av droger. När man hanterat den ursprungliga problematiken kan det bli aktuellt med jobb och bostad. Man måste se hela människan, annars är risken för återfall stor, säger Göran Karlsson, som själv har suttit i fängelse. Besök från utsidan välkomnas, dock inte alltid helhjärtat. Det finns alltid en misstänksamhet mot alla besök utifrån säger Agneta Pilov, förbundssekreterare på Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare, RFS, sedan hösten Fängelser har en speciell kultur som besökare behöver känna till. I värsta fall kan besök skapa oro och leda till mer skada än nytta. På en sluten anstalt kan säkerheten äventyras om besökarna missbedömer rymningsrisken, fortsätter hon. På kvinnoanstalten Sagsjön valde man därför att prova en annan strategi. Personal från myndigheter och organisationer, som ville samarbeta med anstalten, och anstaltens personal gjorde studiebesök på varandras arbetsplatser. Det blev ett ömsesidigt kunskapsutbyte. Därefter fick interner permission för att besöka samarbetspartnerna, berättar Agneta Pilov. På Sagsjön utfärdades 524 permissioner, ingen missbrukades. Samtliga 30 kvinnor som frigavs under projekttiden har idag jobb och bostad. Alla medverkande anstalter byggde ett Visionsrum, med tillgång till information kring livet utanför murarna, som var öppet för alla intagna. Men på Tygelsjöanstalten orsakade partnerskapet avundsjuka mellan internerna. På Tygelsjö arbetade vi bara med intagna med utländsk bakgrund och vissa aktiviteter var bara öppna för dem, säger Bertil Rickäng. Så går du vidare Engagera organisationer och myndigheter i frigivningsprocessen för att skapa förutsättningar för ett liv utan kriminalitet efter frigivningen. Skapa en känsla av delaktighet genom att låta intagna, anställda på anstalten och berörda parter utanför murarna gemensamt diskutera sig fram till möjliga lösningar. Partnerskapet byggde visionsrum med information om livet utanför murarna. Visionsrummen inreddes annorlunda än övriga rum på anstalten för att ge en anda av framtidstro. En intagen ansvarade för visionsrummets skötsel och kontakter och var öppna för alla anstaltens intagna. n Resultat En insikt som gjordes var att den forskning som bedrivs kring frigivning främst behandlar återfallsförbrytare. Istället borde en större del av forskningen ägnas åt dem som lyckas efter frigivningen, för att öka kunskaperna om vad som kan göras för att minska risken för återfall i kriminalitet. Utbytet med organisationer och myndigheter gav ökad insyn på anstalterna och skapade framtidshopp hos de intagna. n Vägval (manual för bättre frigivning) n Anstalt och Empowerment tre försök till bättre frigivning n Kriminell i dag kollega i morgon (broschyr) n Bättre frigivning (kartläggning av behov och förslag till åtgärder, av Carl Henrik Jern) Partner Hela Människan, Kriminalvårdsstyrelsen, Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare, AMS, Kriminellas Revansch i Samhället KRIS, Sveriges Muslimska Råd, Forum för Frivilligt Socialt arbete,. Kriminalvårdsmyndigheterna Stockholm Norr, Malmö Söder, Hisingen-förorter. Under fas III tillkom ytterligare partner såsom Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet. Transnationella partner England, Tyskland och Frankrike. Kontaktperson Bertil Rickäng, telefon mobil , bertil.rickang@helamanniskan.se På webben A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a B ä t t r e F r i g i v n i n g 1 5

9 Distansarbete minskar sjukskrivningar Praxis startade med 24 arbetslösa reumatiker. Tack vare flexibla anställningar är en tredjedel av dem tillbaka i arbetslivet. Jag är övertygad om att vi har spritt mer kunskap och satt reumatiker på agendan, säger Cecilia Backentorn, en av koordinatorerna för Praxis. Under partnerskapets två första år arbetade Praxis för att öka kunskapen om distansarbete med hjälp av 24 testpiloter. Alla var sjukskrivna på grund av reumatism. Sista året ägnades åt att sprida erfarenheterna från pilotprojektet bland företag och myndigheter. Vi har ordnat över hundra möten kring distansarbete för myndigheter och andra berörda. Företag har bjudits in till konferenser och events och vi har gjort utskick och organiserat utbildningar, säger Cecilia Backentorn. Allt för att väcka nya idéer kring hur arbete kan organiseras. Cecilia Backentorn menar att det är mer lönsamt för företag att behålla redan kunnig personal, än att ta in vikarier. Men kunskapen om reumatism och om hur man kan utforma flexibla anställningar med distansarbete är bristfällig. I Sverige lever drygt personer i arbetsför ålder med någon form av reumatism. Sjukdomen kan variera över tid. När den drabbade har mindre värk är det inga problem att sköta ett jobb, men under vissa perioder kan det krävas särskilda lösningar. Hemarbete tillåter att man arbetar när man orkar. Det kan betyda en timme en dag och tio timmar en annan. Om man öppnar för flexibla lösningar i ett tidigt skede är det troligt att sjukskrivingar kan förebyggas. I dag är det tyvärr få reumatiker som vågar prata om sina besvär med arbetsgivaren. De är rädda att bli betraktade som en framtida kostnad, säger Cecilia Backentorn. Att lida av en kronisk sjukdom kan få negativa konsekvenser vid eventuella nedskärningar, helt i onödan. Om kunskapen om reumatism och möjligheterna att arbeta hemifrån blev större, skulle både arbetsgivaren och den anställde kunna känna sig mer trygga, säger hon. Cecilia Backentorn tycker att sjukförsäkringssystemet är för stelbent. Systemet tillåter bara att man jobbar 25, 50 eller 75 procent, när lösningen kanske ligger vid exempelvis 48 procent, säger hon. Svårigheter uppstod i de fall då deltagarna behövde ergonomiska hjälpmedel på arbetsplatsen. Deltagarna fick själva bekosta hjälpmedlen. Ibland var det också svårt att få tillgång till arbetsplatsen via internet, om det fanns svårtgenomträngliga brandväggar och medarbetarna saknade intresse för teknik. År 2005 gav Praxis ut boken Rehabilitering och flexibla arbetsformer. Med den hoppas partnerskapet att kunskaperna ska leva vidare. Rolf Greiff, partnerskapets koordinator, tror dock att det kan dröja innan effekterna av partnerskapet kan mätas statistiskt. Av de 24 testpiloterna som engagerades i inledningsskedet är åtta kvar på sin arbetsplats. Men om spridningsarbetet får något resultat märker vi först om några år, säger han. Så går du vidare Partnerskapet skapade möjligheter för 18 personer med sjukskrivning på grund av reumatism att komma tillbaka till arbetslivet med hjälp av flexiblare lösningar av arbetet. Genom att skapa förståelse kring reumatism och sjukskrivningar på företag, underlättade man för de sjukskrivna att återgå till arbetet. n Resultat Åtta av de 24 piloterna är kvar i arbete, men över hundra möten har hållits under spridningsfasen för att upplysa organisationer och myndigheter om möjligheten att komma tillbaka till arbetslivet. n Rehabilitering och flexibla arbetsformer n Rehabilitering av reumatiker Problem vid start av rehabiliteringsprojekt n Med människan i fokus n Kortfattad rapport och sammanfattning av tre tematiska seminarier n Rehabilitation of Rheumatism Sufferers problems when initiating rehabilitation projects n Best practice n Focus the person LEARN LESSONS FROM THE INDIVIDUAL n Mission Possible Partner Reumatikerförbundet, Kristinehamns Folkhögskola KPS, ABF Sydvästra Götaland och IMIT Institute for Management of Innovation and Technology, (SchlumbergSema Norr AB tom december 2003). Referensgrupp Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Riksförsäkringsverket (från och med 2005), Försäkringskassan, Föreningen Svenskt Näringsliv, Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och Landsorganisationen (LO). Transnationella partner Grekland och Tyskland. Kontaktperson Rolf Greiff, telefon mobil , rolf.greiff@reumatikerforbundet.org På webben A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a P r a x i s 1 7

10 En genial väg till lönande entreprenörskap för alla Egenanställning är en tredje väg till försörjning för den som vill starta, utveckla och bedriva egen företagsverksamhet långt från tungrodd administration. Initiativet till egenanställning kommer från den enskilde själv. Företaget för Egenanställda fungerar sedan som en administrativ och juridisk plattform för den egenanställdes verksamhet. Själva konceptet med egenanställningsföretag fungerar för alla, som av olika skäl inte vill eller kan avsätta värdefull tid till administrativt arbete. Men det är en särskilt bra lösning för personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Fördelar som kollegor och nätverk får man på köpet, det är värdefulla tillgångar under uppstartsfasen, säger Maria Woglinde, koordinator för partnerskapet Egenanställning. Partnerskapet vill belysa, påverka och förändra existerande regelverk, strukturer och attityder i samhället, kring denna innovativa modell för egenförsörjning, till förmån för grupper som i dag har begränsade möjligheter att starta och driva företagsverksamhet. Egenanställning innebär att man blir anställd i ett företag för egenanställda, som fungerar som arbetsgivare under den tid man har kunder och uppdrag. Den egenanställde ansvarar för att arbeta in sin egen lön och utveckla verksamheten. Mot en serviceavgift sköter företaget all administration, ekonomihantering och försäkringar. Det innebär att man inte behöver egen f-skattsedel, utan har en formell anställning vars inkomster registreras av skatteverket som en gång om året skickar ut självdeklaration för undertecknande. Att starta eget innebär att man måste sätta sig in i en massa regler om skatter och moms och hantera en hel del pappersarbete. Sannolikheten att en person som inte anser sig ha den kompetensen eller har bristfälliga kunskaper i svenska, eller som inte kan arbeta full tid, startar eget är därför inte särskilt stor. Det innebär en förlust såväl för den enskilde som för arbetsmarknad och näringsliv för att inte tala om samhällsekonomin, säger Maria Woglinde. Egenanställning är en smart lösning också för dem som vill starta upp verksamheten i sin egen takt, utan att behöva ta steget fullt ut och bli en traditionell egenföretagare. För dem kan egenanställningen fungera som en företagskuvös och erbjuder värdefulla nätverk och kontakter. De som söker sig till egenanställningsföretag är personer med kompetens inom olika tjänste- och servicebranscher. Vi har hittills anställt personer från så skilda områden som friskvård, lokalvård, homestyling, journalistik och ljudteknik. Den som kommer till ett företag för egenanställda och vill bli anställd, måste ha en seriös verksamhetsidé och vara uppriktigt intresserad av att driva företag, avslutar Maria Woglinde. I dag är snart 100 personer anställda i de Företag för Egenanställda som är knutna till partnerskapet. Målet är att 200 personer ska vara anställda innan projekttiden är över. n Framtagna och planerade produkter n Informationsbroschyrer n Grafiskt material n Utställningar n Hemsida n Coach- och utbildningsprogram för egenanställning n Policy och praktik för Företag för Egenanställda (riktlinjer i handbok) n Konferenser, nationella/internationella n Utvärdering/Forskning Partner Business Region Göteborg AB, LAN/AF Västra Götalands län, Västra Götalands allmänna försäkringskassa, Uppdragshuset i väst (Göteborg), Kooperativ Konsult (Göteborg), Vägen ut! kooperativen (Göteborg), IFS Rådgivningscentrum (Göteborg), Länsstyrelsen Stockholms län, Ledningskontoret Norrtälje kommun, LAN/AF Norrtälje, Social Ekonomi Roslagen, (Norrtälje), Resursnätet (Norrtälje), Regionförbundet Uppsala län, LAN/AF Uppsala, C Företaget (Uppsala), Kooperativ Utveckling Uppsala län och Folkuniversitetet (Uppsala). Transnationella partner Mondragon/Spanien ( och CpKp/Tjeckien ( samt extern transnationell partner Cooperer pour déntreprendeur Kontaktperson Maria Woglinde, telefon mobil , maria@egenanstallning.nu På webben A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a E g e n a n s t ä l l n i n g 1 9

11 Skola på jobbet Partnerskapet People sökte nya modeller för arbetsplatsförlagt lärande People drev delprojekt i kommunerna Lindesberg, Gislaved och Söderhamn. Alla tre orter utvecklade nya metoder för lärande i arbetslivet. I Söderhamn utvecklades arbetsplatsförlagda traineeutbildningar på tre företag i kommunen. För dem av delprojektets deltagare som var arbetslösa varvades teoretisk utbildning med praktik, men även företagens anställda kunde få vidareutbildning genom partnerskapets verksamhet. Traineeutbildningen gav möjlighet för deltagarna att komplettera teoretiska luckor från gymnasiet. Några lärde sig engelska. Andra valde att lära sig mer om sin bransch genom yrkesinriktat lärande, med bland annat processteknik och truckförarutbildning, berättar Carina Åberg, partnerskapets koordinator. I Lindesberg fanns Masugnen, som sysslade med lärande i arbetslivet, sedan tidigare. Inom partnerskapets verksamhet lades allt krut på långtidssjukskrivna som ville komma tillbaka till arbetslivet. Här arbetade man för att utveckla nya metoder för rehabilitering. Flera tidigare försök att återintroducera långtidssjukskrivna på arbetsmarknaden hade genomförts i Lindesberg, men misslyckats. Det krävdes ett nytt grepp och nya metoder, säger Carina Åberg. Som en del i metodarbetet har några kvinnor som varit långtidssjukskrivna delat med sig av sina erfarenheter i boken Varför frågar ingen oss?, som de skrivit tillsammans med doktoranden Anne-Christine Larsson. Anne-Christines avhandling Från vanmakt till egenmakt beräknas bli färdig våren Boken ska fungera som ett verktyg för arbetsgivare och arbetstagare, för att förebygga sjukskrivingar. Den tar bland annat upp vilka tidiga signaler man ska vara uppmärksam på, säger Carina Åberg. I Lindesberg utvecklades också individuella program med arbetsträning och kompetensutveckling för långtidssjukskrivna. För att inbjuda till samtal och erfarenhetsutbyte med långtidssjukskrivna utanför delprojektet skapades en webbportal. En vanlig konsekvens av långtidssjukskrivningar är isolering. Kontakten med arbetskamraterna minskar, i värsta fall förlorar man också kontakten med vänner och blir helt avskuren från omvärlden. Webbportalen var tänkt att fungera som ett fönster ut mot arbetslivet. Där kunde man få nya kontakter genom nätverket och utbyta erfarenheter med andra i samma situation, säger Carina Åberg. När Continentals gummifabrik i Gislaved lades ned, fanns en oro för att en stor del av de anställda i huvudsak invandrare skulle bli arbetslösa. Därför inriktades delprojektet i Gnosjöregionen på att genom arbetsplatslärande bidra till omställningen. Men antagandet visade sig felaktigt. Invandrarna sögs upp av mindre företag i området så partnerskapet fick tänka om. Vi valde att satsa på vuxenutbildning, bland annat för att lära invandrarna bättre svenska genom att integrera utbildningen i arbetslivet. Efterfrågan på arbetskraft har varit stor i Gnosjöregionen och många invandrare får arbete innan de hunnit avsluta utbildningen på SFI. I den här regionen, liksom i storstadsregionerna, finns en stor andel invandrare som har samma modersmål vilket gjort att svenskan halkat efter, säger Carina Åberg. Framgångsfaktorer i alla tre delprojekten har varit utvecklingen av nya metoder för lärande, där individuella planer, handledarskap och coachning varit viktiga stödfunktioner. Så går du vidare Utbildningscentrum och företagare kan tillsammans hitta gemensamma plattformar för arbetsplatsförlagd utbildning. Individuella planer, handledare och externt stöd från berörda parter ger deltagaren en stabil grund för att vidareutveckla sig på arbetsplatsen. Målgruppen i partnerskapet var arbetslösa och anställda med kort utbildning, långtidssjukskrivna och invandrare som behövde förbättra sina kunskaper i svenska språket. n Resultat Av 28 deltagare i Lindesberg blev tio helt friskskrivna, åtta personer jobbar mellan 50 och 75 procent. Övriga är fortfarande sjukskrivna. I Söderhamn fick 80 procent av deltagarna arbete. Genom transnationellt utbyte kunde England ta till sig delar av traineemodellen. n Utvärdering och slutrapport n Robert Höghielm: Yrkesbaserat lärande. Erfarenheter från PEOPLE delprojekt i Söderhamn n Effective Frameworks for Sustainable Lifelong Learning A Report from Thematic Working Group 3 (april 2005) n Från PEOPLE till Lindesbergsmodellen ett arbetsliv för alla, CD Rom (erfarenheter och kunskaper från PEOPLE delprojekt Lindesberg om långtidssjukskrivnas väg tillbaka till arbetslivet) n Varför frågar ingen oss? (bok skriven av långtidssjukskrivna kvinnor) n Kommande: Från vanmakt till egenmakt (doktorsavhandling av Anne-Christine Larsson) Partner Apel/Arbetslivsinstitutet, Lärcentrum Masugnen, Lindesberg, Vuxenutbildningen i Gislaveds kommun, Centrum för Flexibelt Lärande och Söderhamn. Transnationella partner Storbritannien Kontaktperson Carina Åberg, telefon mobil , carina.aberg@apel.nu 2 0 A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a P e o p l e 2 1

12 Egenmakt i Baronbackarna Man vill att folk ska komma i arbete, men långt ifrån alla är ens välkomna på arbetsförmedlingen. Baronbackarna utanför Örebro är ett Sveriges 20 mest segregerade bostadsområden. Invånarna var trötta på myndigheternas oförmåga och tog saken i egna händer. En ledig lokal blev startskottet för en bubblande framtidsverkstad och nyväckt entreprenöranda. I Baronbackarna är 70 procent av invånarna beroende av bidrag för sin försörjning. Kommunen har varit medveten om problemen i 15 år, men inte vetat hur man ska gå till väga för att stötta invånarna. Myndigheternas oförmåga att bemöta Baronbackarnas invånare och att ta vara på initiativ hade begränsat områdets möjlighet att utvecklas, säger Per-Erik Andersson, koordinator för partnerskapet Egenmakt i Baronbackarna, Emba. När den gamla fritidsgården övergavs, tog en rad föreningar i området initiativ till att göra lokalen tillgänglig för alla invånare i Baronbackarna. Föreningarna bildade ett kooperativ och ville samtidigt arbeta för att göra något åt Baronbackarnas skamfilade rykte. Ur det här arbetet startade en spännande process med framtidsverkstäder som så småningom blev partnerskapet Emba, berättar Per-Erik Andersson. Partnerskapet utgick från egenmaktkonceptet. Idéerna till hur man skulle kunna skapa egenförsörjning kom från människorna i området, inte från myndigheterna. Till att börja med behövdes fler arbetsgivare. Det var huvudlinjen, att skapa nya sociala företag för att öka antalet arbetstillfällen genom att utgå från individens egen entreprenörsförmåga. Bara fem månader efter starten fanns ett kooperativt företag och man hade börjat offerera. Alla deltagare hade stått utanför arbetsmarkanden minst tio år. Några hade suttit i fängelse, några var missbrukare. Kooperativet fick 64 medlemmar. Till kooperativet slöt sig ett antal företagare och personer som hade arbete, för att främja verksamheten. För att få in kompetens i verksamheten valdes företagare in i styrelsen. Offentliganställda, utanförställda och egenföretagare arbetade tillsammans för att ta fram affärsidéer och ordna ramavtal med myndigheterna. Smycketillverkning, lokal- och fastighetsservice och projektverksamhet fanns bland uppdragen. Man ville vara både en fristående operatör av varor och tjänster och samtidigt sköta sin egen rehabilitering. 2 2 A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a

13 Mottot var att alla som arbetade i kooperativet skulle arbeta till hundra procent av sin egen förmåga, i stället för att följa 40-timmarsveckan eller andra stelbenta gamla normer, säger Per-Erik Andersson. Kooperativet lade käppar i hjulet för handläggarna på Försäkringskassan som inte kunde finna stöd för verksamheten i sina paragrafer. Arbetsförmedlingen ville inte vara med i partnerskapet eftersom de ansåg att deltagarna stod för långt ifrån arbetsmarkanden. Tolv av våra deltagare gick i samlad trupp för att skriva in sig på arbetsförmedlingen, men blev portade eftersom man ansåg dem vara en demonstration. Man vill att folk ska komma i arbete, men långt ifrån alla är ens välkomna på arbetsförmedlingen. Kooperativet som bildades med hjälp av partnerskapet Emba heter i dag Kooperativet Kullen och har fem anställda. Bland de verksamma är alla inslag av kriminalitet och missbruk helt borta. Några har fått tillbaka vårdnaden om sina barn. Kooperativet tillhandahåller konsulttjänster och föreläsare. De anställda är ute på offentliga institutioner och skolor, där de berättar om hur det är att leva som utslagen och hur man kan finna en väg tillbaka. Men man åtar sig också vaktmästeriuppdrag och annan fastighetsskötsel på uppdrag av bostadsföretag. Ser man till humant, socialt och ekologiskt kapital, har de tillsammans mycket större värden än att de här personerna står för sin egen försörjning, betalar skatt och är skuldfria. Så går du vidare Egenmakt, enligt Emba, går ut på att människor behöver mobiliseras med ett gemensamt mål som de själva formulerar. Socialt företagande är svårt att reproducera eftersom varje bostadsområde och varje ort har sin egen världsbild. Däremot kan man föra in erfarenheter från tidigare projekt, men projektet måste alltid utvecklas utifrån de egna premisserna. n Resultat Det finns fortfarande ett socialt kooperativ, Kooperativet Kullen i Baronbackarna, som andra bostadsområden i Örebro försöker efterlikna. En annan effekt är att de som självständig part i projektet Agdor, nu är ägare i ett projekt finansierat av ESF-rådet, där kooperativet, tillsammans med övriga partner har tagit fram hela konceptet för Agdor. Arbetet fortsätter i den anda som Egenmakt i Baronbackarna stod för med utveckling av företag i enskild eller gemensam regi. Utöver det kom ett antal deltagare att bli egenföretagare, bland annat taxiägare. De vågade göra sådant de inte trott att de skulle kunna sedan tidigare. Andra fick yrkesinriktad utbildning till personliga assistenter i en särskilt anordnad kurs, vilket öppnat en helt ny arbetsmarknad för den gruppen. Kullen fungerar nu som utbildningsanordnare, och flera företag runt om i landet har tagit efter konceptet. Partner Baronbackarnas Ekonomiska förening, Örebro kommun, Programkansli Social Välfärd, Socialförvaltning väster, Kultur- och medborgarförvaltningen, Vuxenutbildning- och Arbetsmarknadsförvaltningen, Tillväxt och utveckling, Försäkringskassan. ÖrebroBostäder AB, FinFast AB, Mikaeli Vårdcentral, LO-facken i Örebro-Lekeberg, SACO Örebro Stad och Holmens Företagarförening. Transnationella partner Emba deltog i transnationella partnerskapet POEMA (Partners Over Europe to Merge Abilities) tillsammans med ASSIST Project i Brescia (Italien), PORTICI Project i Bologna, (Italien), samt ARGOS Projecti Valencia (Spanien). Kontaktperson Per-Erik Andersson, telefon mobil , per-erik.andersson@cesam.se På webben Brett samarbete mot diskriminering och utestängning Stockholms läns utvecklingspartnerskap för social ekonomi, Slup.se, arbetade för att förbättra den sociala ekonomins position i länet, och på så sätt motverka diskriminering och utestängning på arbetsmarknaden. Partnerskapet bestod av kommuner, myndigheter, företag och organisationer i Stockholms län. Den sociala ekonomins aktörer samlades med olika offentliga organ i ett brett partnerskap. Det fanns en styrka med sammansättningen av partnerskapet. Stora och starka aktörer samverkade med svaga aktörer på lika villkor. De satt i samma arbetsgrupper och arbetade mot samma mål, berättar Birgitta Israelsson, projektsekreterare för Slup.se. Slup.se arbetade med tre olika teman: Utbildning, stödtjänster och social redovisning. Inom temat Utbildning använde man äldreomsorgen som ett exempel för att se hur man kunde förbättra strukturerna i länet. Genom att studera hur äldreomsorgen fungerade ville man hitta metoder som kunde generaliseras och användas inom andra sektorer. Slup.se startade en utbildning i vård och omsorg för kvinnor med icke-svensk bakgrund. Utbildningen var tvåårig och på svenska. 16 kvinnor läste in gymnasiekompetens och fick kompetens att jobba som vårdbiträden. De hade stort inflytande över utbildningen, som utgick från deras behov och önskemål. Vi märkte hur de växte som personer och fick starkare självförtroende, säger Birgitta Israelsson. Partnerskapet anordnade också en tvåårig utbildning för invandrarföreningar i att starta och driva entreprenörskap inom vård och omsorg. Utbildningen var upplagd som en studiecirkel där föreningarna lärde sig allt man behöver veta för att driva ett företag i Sverige, till exempel arbetsgivaransvar, ekonomi och lagar. Sex olika föreningar gick utbildningen och ABF höll i studiecirkelverksamheten. En deltagande förening kunde till exempel vara intresserad av att starta vårdhem för sina äldre, med personal som pratar deras språk. Genom utbildningen fick föreningen hjälp av människor och organisationer som var vana att hjälpa människor starta företag. Inom temat Stödtjänster bildade partnerskapet olika arbetsgrupper för att bygga upp en stödstruktur för de nya sociala 2 4 A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a E m b a S l u p. s e 2 5

14 företagen och kooperativen. Arbetsgrupperna kartlade vilka behov som fanns för företag inom den sociala ekonomin och verkade för att de skulle höras och synas bättre. Det fanns tre olika stödtjänstgrupper. Lokal ekonomisk utveckling/demokrati och integration var den största. Den arbetade med frågor som handlade om ekonomisk utveckling och demokrati- och integrationsfrågor. Den andra gruppen, affärsutveckling/offentlig upphandling, undersökte om sociala företag hade svårare att vinna offentliga upphandlingar och i så fall varför. De tittade också på vad som behövde förändras i offentliga upphandlingar för att motverka diskriminering av sociala företag. Arbetsgruppen ekonomi, finansiering och kreditgivning försökte hitta alternativa finansieringsformer för sociala företag, eftersom de ofta har svårt att få banklån. De tre grupperna samarbetade exempelvis genom att arrangera gemensamma workshops där kommunens företrädare mötte den sociala ekonomin. Det tredje temat, social redovisning, var en utvärderingsoch självförbättringsmetod, som främst handlade om de sociala aspekterna av verksamheten. Slup.se startade en ettårig utbildning i social redovisning som bland andra Stadsmissionen och Verdandi deltog i. Utbildningen var direkt kopplad till den egna verksamheten, som organisationen fick göra en social redovisning för. Social redovisning handlar om att granska sina mål, förbättra dem och göra alla intressenter delaktiga i arbetet. Sedan undersöker man om man levt upp till sina målsättningar. Det är även ett sätt att visa omvärlden att man har sociala värden i verksamheten, det vill säga att man gör det man ska göra på ett bra sätt, säger Birgitta Israelsson. Slup.se började även kartlägga förekomsten av social redovisning i hela Sverige. Man ville hitta en metod som alla kunde använda. Men huvudmålet för partnerskapet var inte att hitta en standard, så företag kan jämföra sin sociala redovisning med andra företag, utan att företagen skulle jobba internt med sociala frågor. Det svåra med partnerskapets arbete var hur man skulle få till en bra spridning bakåt i de stora organisationerna, så att många blev engagerade. Tankarna och idéerna måste förankras hos dem som jobbar med frågorna dagligen, för att kunna få effekter och ändra strukturer, säger Birgitta Israelsson. Så går du vidare. Ta kontakt med plattformen Slup.se. Där samlas lokala utvecklingsgrupper och studieförbund. Om du brinner för en idé, kontakta din kommun och lokala nätverk. Lokal demokrati och lokala tjänstemän har svårt att hitta varandra. Att få till en dialog är en bra början. Det kan vara knepigt att komma in på rätt nivå hos myndigheterna. Arbeta långsiktigt för att etablera nätverk och samarbetspartner. n Resultat De transnationella arbetsgrupperna har producerat rapporter, handledningar samt ett spel som syftar till att ta fram affärsplaner. Den individuellt anpassade vårdutbildningen har lett till att 70 procent av deltagarna fått någon form av anställning och nu är positivt inställda till fortsatta studier. På organisationsnivå prövades metoder för invandrarföreningar att starta och driva entreprenörsverksamhet inom vård och äldreomsorg. Inom kort räknar 1 2 föreningar med att inleda sådan verksamhet. En förenklad metod för social redovisning har utvecklats. En webbaserad manual kring offentlig upphandling har utvecklats för aktörer inom den sociala ekonomin. En nybildad ideell förening för projektets verksamhet, resultat och idéer lever vidare. En gemensam regional plattform för lokal utveckling med social ekonomi har bildats i Stockholms län som delvis arbetar vidare utifrån projektets resultat (läs mer på n Mobilisera mångfalden i lokalt utvecklingsarbete en utbildningsmodell för eldsjälar (rapport) n Finn Finansiering (studiematerial för nya organisationer inom den sociala ekonomin) n Från förening till socialt företag (modell för att stödja utveckling av nya verksamheter för äldre invandrares boende, vård och omsorg) n Modell för det demokratiska ledarskapet (rapport) n Social redovisning till nytta och nöje för den sociala ekonomin (rapport) n Lönsamma affärer genom upphandling (modell för den sociala ekonomin) n Vårdutbildning utan gränser (modell för integration) n Guldkorn och murbräckor för den sociala ekonomin (sammanfattning av arbete, resultat och rekommendationer inom Slup.se) n Social auditing for Social enterprises (transnationell rapport) n Social enterprises (transnationell rapport) n Social volunteering (transnationell rapport) n Det är möjligt (film om lokal mobilisering, kontakta Rådet för lokal utveckling i Stockholms län, info@lokal-utveckling.nu, för en kopia) n Social ekonomi det är livet (film som belyser social ekonomi, juridiska former, finansiering och dylikt) Partner ABF Stockholm, Inspirera Idé och resurscentra för kvinnor, Integrationsverket, Kommunalarbetarförbundet, Kooperationens förhandlingsorganisation (KFO), KooperativtIdéCentrum i Stockholms län (KIC), Lernia AB, Länsstyrelsen i Stockholm, Mitthögskolan i Östersund, Rådet för lokal utveckling i Stockholms län, Social ekonomi i Roslagen (SER), Stockholms Idrottsförbund, Stockholms stad, Vallentuna kommun, Värmdö kommun. Transnationella partner Finland, Grekland, Italien och Nederländerna. Kontaktperson Elsmari Fjällström, telefon elsmari.fjallstrom@ab.lst.se På webben A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a S l u p. s e 2 7

15 Standardisering förebygger diskriminering i rekryteringsprocessen Intuition avgör vid rekryteringar Intuitiva bedömningar har ofta stor betydelse vid rekryteringar. Det vill FAIR ändra på. Offentlig sektor står i blickfånget, men partnerskapet vill även påverka rekryteringsprocessen hos privata företag. Vi vill utveckla en strukturerad, omvärldsorienterad, kompetensbaserad och icke- diskriminerande rekryteringsmodell, säger Eva Löfgren, partnerskapets koordinator. Forskning och erfarenhet visar att det finns stora brister när man rekryterar nytt folk. Ofta saknas en tydlig struktur och ett bra organisatoriskt stöd i processen. Rekryterare är ofta omedvetna om hur egna värderingar och den egna bakgrunden påverkar deras bedömningar. Sökanden riskerar att sorteras ut tidigt i rekryteringsprocessen, trots att de har tillräckliga kvalifikationer, när personkemi och andra irrelevanta aspekter får avgöra vem som anställs, säger Eva Löfgren. Ska man komma till rätta med bristerna måste man ta ett helhetsgrepp kring rekryteringsfrågorna, tror Eva Löfgren. FAIR undersöker därför hur man kan undvika diskriminering i varje steg av rekryteringen. Vi tittar bland annat på möjligheten att skapa skräddarsydda ansökningsformulär utifrån den kompetensprofil som efterfrågas, i stället för att be sökanden skicka in meritförteckning och personligt brev. Det personliga brevet blir lätt en källa till ovidkommande hänsyn och personliga tolkningar, säger Eva Löfgren. Under etableringsfasen genomförde partnerskapet chefsutbildningar som gav arbetet en flygande start. Alla partner har redan förändrats till det bättre. Chefsutbildningarna lyfte frågan och förde in den i verksamheterna på ett naturligt sätt, säger hon. Men det långsiktiga målet är att utveckla metoder, verktyg och handledning för de olika faserna i rekryteringsprocessen och för analys av arbetsklimatet på den rekryterande arbetsplatsen. I dagarna startar man upp ett delprojekt på Sveriges Television i Falun och Leksand med syfte att förbättra samarbetet mellan hörande och döva på de olika produktionsenheterna. Partnerskapet drivs av flera myndigheter och kommuner, lottakåren, Strängnäs stift och SVT. n n Rekryteringsutbildningen FAIR (läs mer på Partner Försäkringskassan, Integrationsverket, Järfälla kommun, Länsstyrelsen Gävleborg, Norrtälje kommun, Riksförbundet Sveriges lottakårer, Strängnäs stift, Sveriges Television. Transnationella partner Genom det transnationella partnerskapet, FAIR Ground, utbyter FAIR idéer, erfarenheter och kunskaper med sina partner i England (UK), Tjeckien och Österrike. Kontaktperson Eva Löfgren, mobil eva.lofgren@diversity.se På webben A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a F A I R

16 Socialt företagande framgångskoncept för rehabilitering I samarbete med Folksam, Socialhögskolan i Lund och den ideella föreningen FUNK startade Basta Arbetskooperativ partnerskapet Egenmakt För Framtiden, EFF. Genom hjälp till självhjälp arbetade man för att ge människor i utsatta positioner möjligheten till ett bättre liv. och är ofta en osynliggjord grupp. Därför försökte vi arbeta med ett genusperspektiv och gjorde specialintervjuer med kvinnor för att ta reda på hur de såg på sin situation, samt vilka behov och önskemål de hade, berättar Kristina Blixt som var partnerskapets koordinator. Så går du vidare God förankring i målgruppen och ett väl fungerande samarbete med den kommun man vill verka i är nödvändiga förutsättningar för den här typen av verksamhet. Initiativet måste dock komma underifrån och ska vara förknippat med egenmaktstanken för att få önskat genomslag. Varken Basta eller Basta väst har någon personal i vanlig bemärkelse. I stort sett alla anställda är före detta missbrukare som har rehabiliterats på Basta. n n Ett bättre liv är möjligt, Exemplet FUNK att reproducera det idéburna projektet Basta n Ideologi, praktik & retorik (utvärdering om Bastas etablering i Västsverige) n Makt, kön och identitet (utvärdering om att vara kvinna på Basta) n Yes pedagogik för utsatta med ideologiska förtecken n Transnationell utvärdering ECCO Partner Folksam, Socialhögskolan vid Lunds universitet och FUNK. Transnationella partner Frankrike, Italien, Spanien och Storbritannien. Basta Arbetskooperativ är ett företag som genom arbete, boende och en rik fritid erbjuder människor en väg bort från droger och misär. Människorna som arbetar och bor på företaget har själva i varierande grad haft drogproblem. Det gäller chefer, mellanchefer och i stort sett alla som arbetar i företaget. EFF utgick från att socialt företagande ger enskilda individer större möjligheter att ändra sin livssituation. För att utveckla den sociala ekonomin och hjälpa människor att starta och driva sociala företag drev man ett antal delprojekt. Inom ramen för partnerskapet startade FUNK ett nytt socialt företag i Borås. Kooperativet har Basta som modell och heter Basta Väst. Ett annat delprojekt var den ettåriga yrkes- och entreprenörsutbildning, Yes, som togs fram tillsammans med partnern Folksam Utbildningen startade med fyra elever från Basta och har utvecklats kontinuerligt sedan dess. Under hösten 2006 är 45 deltagare inskrivna på Yes-utbildningen, som i dag finns både på Basta i Nykvarn och i centrala Södertälje. Deltagare i alla åldrar läser yrkesinriktningar som restaurang, träarbete, plattsättning, barn och fritid, hästskötare, fordon och handel. Yes varvar lika delar teori och praktik och de som söker utbildningen kommer inte in på betyg, utan på viljan och engagemanget för att utbilda sig, säger Lena Lago, rektor för Yes-utbildningen. Deltagarna, som är allt från 16 år upp till 55+, får teoretiska kunskaper via karaktärsämnen, till exempel plattsättning, och knyts under praktikperioder till företag där den praktiska utbildningen sker i nära samarbete mellan de inblandade. Vi hoppas att mixen av erfarenheter ska korsbefrukta och ge näring åt både elever och lärare, och vi har utformat en särskild egenmaktspedagogik, där trygga arbetsformer, uppföljningssystem med täta utvecklingssamtal och mentorskap finns inbyggt i utbildningen. Av de 29 som genomgått utbildningen är 24 nu i arbete, berättar Lena Lago. EFF bedrev också forskning och dokumentation av sitt arbete. Socialhögskolan i Lund följde kontinuerligt vad som hände inom delprojekten och hur och vad deltagarna tyckte och tänkte. Och hösten 2004 infördes en kurs i social mobilisering och empowerment för socionom-studenterna. Kvinnor är alltid i minoritet i sådana här sammanhang Resultat Etableringen av Basta Väst gick snabbare än planerat, och i dag är Basta Väst ett fristående socialt företag som lever på försäljning av tjänster inom rehabilitering och byggverksamhet. Verksamheten utgår från Bastas sex grundpelare: Arbetets förmåga (att få människor att kommunicera), Solidaritetens betydelse, Ekologins nödvändighet, Oberoendets stolthet, Kvalitetsmedvetande samt (det goda) Exemplets makt. Yes har resulterat i en utbildningsform där studierna anpassas efter den enskilde deltagarens yrkesval. Generellt har deltagarna ökat sin verbala kapacitet och stärkts i tron på sin egen förmåga. Yes är i dag en 1-årig utbildning som varvar praktik och teori och leder till ett yrkesbevis som är erkänt av arbetsmarknadens parter. Genom det transnationella partnerskapet ECCO skapades en helt ny, 1,5-årig utbildning för människor som arbetar inom den sociala ekonomin men saknar formell utbildning. En följd är att studenternas nya kunskaper även bidrar till att utveckla deras hemorganisationer. Kontaktperson Kristina Blixt, telefon kristina.blixt@basta.se På webben A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a E g e n m a k t F ö r F r a m t i d e n 3 1

17 Var är brudarna? Kvinnor och ungdomar flyr landsbygden för att söka lyckan i storstadsregionerna. Partnerskapet Framtidens nycklar vände trenden med nätverk, medlemslån och idéarbete, allt för att underlätta entreprenörskap. Deltagarna, bland annat kvinnliga entreprenörer eller blivande entreprenörer, var verksamma inom så vitt skilda områden som hästar, lokala produkter på export, grön rehabilitering och upplevelseturism. Företagaranda, nya idéer och nätverk var partnerskapets recept för att behålla kvinnor och unga på landsbygden. Inledningsvis lät man två universitet genomföra studier på förutsättningar för företagande utanför urbana miljöer. Linköpings universitet gjorde en förstudie där 30 kvinnor och tio män djupintervjuades om livsval och framtidsdrömmar. I förstudien deltog 40 företag, stora som små. Det visade sig att kvinnorna gör sina livsval enligt traditionella mönster, de såg inte sig själva som företagare, säger Charlotte Haglund, partnerskapets koordinator. När det är stora avstånd, som det kan vara på landet, saknas naturliga kontaktytor. Man kanske inte känner några kvinnliga företagare, säger Charlotte Haglund. Partnerskapet antog därför att det fanns ett behov av nätverk för kvinnliga företagare. Men framgångsstudien Vi ska slå dem med häpnad varje dag, som gjordes av Karlstads universitet, visade att det fanns en rad andra faktorer som bidrog till framgång. I framgångsstudien kartlade forskarna vilka faktorer som var viktiga för ett företags överlevnad. En viktig sak var att nischa sig, en annan att kombinera egensinnighet med gemenskap. Men framförallt kom fram att stödet från familjen och lokalbefolkningen ofta upplevs som mer betydelsefullt än tillgången till ett bra nätverk, säger Charlotte Haglund. Projektteamet genomförde en e-postenkät med LRF:s förtroendevalda kvinnor och män. Den visade att rådgivning och information behöver utvecklas, liksom tillgången till nätverk och mentorer. Också bredband, barntillsyn och bra rådgivning stod högt upp på kvinnornas önskelista och kunde identifieras som särskilda problemområden för landsbygdsföretagande, berättar Charlotte Haglund. I de fem pilotlänen Jämtland, Jönköping, Norrbotten, Skåne och Östergötland genomfördes olika metodgrupper, seminarier och utbildningsdagar. I Norrbotten arbetade en särskild grupp för idéutveckling, Byrålådans hemligheter. I Östergötland genomfördes ett affärsutvecklingsprogram för etablerade kvinnliga företagare, och i Skåne hade man ett mentorprogram för unga kvinnor på landsbygden. Sju adepter fick varsin mentor under sju månader. En av adepterna var Jeanette Jandermark. Min dröm är att starta ett fest- och konferenscenter med en spa-anläggning. Att få en mentor var en möjlighet att få nya kontakter och någon att bolla idéer med, säger Jeanette Jandermark, som fortfarande håller kontakt med sin mentor. Även om kvinnorna upplevde att de fick stärkt självkänsla, hade det med facit i hand behövts ett mer kontinuerligt mentorskap, säger Charlotte Haglund. Så går du vidare: Med nätverk kan entreprenörer samarbeta kring problem som är särskilt förknippade med att vara verksam på landsbygden. Tillsammans kan man uppnå bättre resultat, än som ensam företagare. Stöd från ett aktivt nätverk är också mer betydelsefullt på landsbygden än i urbana områden, eftersom det kan vara svårt att få tillgång till kvalificerad rådgivning. Stötta unga entreprenörer med handledning och mentorskap, så ökar deras chanser att lyckas. n Resultat Efter en studieresa till England väcktes idén om fördelaktiga lån för kvinnliga entreprenörer. Tillsammans med LRF utformades ett lån för entreprenörer på upp till kronor, som inte kräver säkerhet. Nyetablerade företagare som deltog i projekten blev stärkta i sina roller, och redan etablerade företagare omvärderade och kunde utveckla sina verksamheter, och i några fall avveckla delar av sina verksamheter. I det skånska delprojektet fick sju tjejer mentorer. Tre av dem startade eget under partnerskapets gång. n Våga möt åtta olika entreprenörer som har utvecklat sina affärsidéer på landet (bok) n Inspired Females of Europe/Kvinnliga förebilder i Europa (broschyr) n Medlemslån n Be Green (mentorskapsprogram) n Vi ska slå dem med häpnad varje dag ( forskningsrapport om framgångsrika kvinnoföretagare på landsbygden, Karlstads Universitet januari, 2005:1) Partner LRF, Nutek, Svenska Riksföreningen för Resurscentrum för kvinnor, Glesbygdsverket och Jordbruksverket. Transnationella partner WEE Women Entrepreneurs in Europe: England, Spanien, Grekland, Belgien, Nederländerna och Italien. Kontaktperson Charlotte Haglund, mobil charlotte.haglund@lrf.se 3 2 A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a F r a m t i d e n s N y c k l a r 3 3

18 Naturnära arbetstillfällen Med egna initiativ och kreativa affärsmodeller skulle landsortsbefolkningen ta sig ur passivitet och komma runt hindrande regelverk. Partnerskapet Glesbygdens Förnyelse besvärade en och annan kommunalpolitiker. Viden har just slagit ut när vi besöker Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, strax utanför Uppsala, för att träffa Ulf Brangenfeldt som var partnerskapets koordinator. På hemsidan kan man läsa att SLU arbetar med allt som växer, djur och natur i dess vidaste bemärkelse. Här verkar drygt studenter, forskare och universitetslärare. Det måste till en attitydförändring för att bybefolkningen ska kunna bryta sig ur bidragsberoende, men också en mer flexibel tillämpning av regler, säger Ulf Brangenfeltd. Människor som lever i glesbygdsområden saknar ofta valmöjligheter. De har blivit beroende av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för sitt uppehälle. Tar man vara på människors egna intressen och arbetar med att stärka självförtroendet kan man få till förändringsprocesser. Ofta går det att hitta möjlighet till utkomst i närmiljön. Om lokalbefolkningen gemensamt satsar på naturturism och på ett positivt sätt utnyttjar de resurser som finns i området, som jakt, fiske och tillgänglighet, kan det ge möjlighet till ekonomisk aktivitet. Man kan få till en kombination av en reguljär anställning och företagande. Det är inte ovanligt att ett naturvårdsområde krockar med lokalbefolkningens intresse. Naturvårdsområdet är bra för bevarande, men samhällena kanske inte kan utvecklas på grund av regelverket. Då gäller det att hitta en gyllene medelväg, där både natur och människor kan utvecklas. För att kunna möta regelverket måste byborna organisera sig. Ett problem är att den lokala nivån inte har tillräcklig legitimitet i lärprocessen. Omvärldskunskapen i byarna är inte alltid tillräcklig, man arbetar inte nödvändigtvis på rätt sätt för att nå resultat. 3 4 A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a G l e s b y g d e n s F ö r n y e l s e

19 Därför är forskningen som bedrivs av SLU så viktig. Vi har samarbetat med studenter vid Mittuniversitetet och universitetet i Umeå där man tittat på specifika fall. I vissa fall har myndigheter känt sig hotade inför förändring, men å andra sidan finns myndigheter som inser behovet av nya lösningar. Politikerna måste kunna acceptera att befolkningen driver verksamhet, men det kan ske under överinseende av länsstyrelsen. Arjeplogs biltestverksamhet är ett lysande exempel. Utmaningen är att få till en bestående förändring, säger Ulf Brangenfeldt. Forskningen har koncentrerats runt reglerverkens tillämpning och vilken effekt den har på samhället. Där reglerna tillämpats strikt ligger de som en död hand över all form av kreativitet. Nu har forskarna tagit fram ett kunskapsunderlag som incitament för förändring. Vi arrangerade en konferens med miljöminister Lena Sommerstad och Naturvårdsverket om samspelet mellan människa och natur, nu börjar vi se resultat. Det bedrivs ett förhandlingsarbete för att sektorsintressen ska kunna möta lokala intressen, säger Ulf Brangenfeldt. n Struktur och kontaktmönster inom lokalt utvecklingsarbete (rapport) n Lokal förvaltning av naturresurser från ord till handling (rapport) n Företagande i glesbygd framtidens möjligheter (rapport) n Transnationell slutrapport med bilagor n Glesbygdens förnyelse (slutrapport) n Metoder som förändrar strukturer, policy och praxis med följande delrapporter: Modell för dubbel kompetensutveckling n Påverkan som påverkar (hur kunskaper, insikter och förståelse kan överföras för att leda till förändringar) n Jämställdhet i praktiken (arbetsliv och omgivningens förutsättningar en sammanställning av tre seminarier om jämställdhet våren 2005, av Madeleine Granvik, Sveriges Lantbruksuniversitet) n Från deltidsarbetslöshet till heltidsförsörjning i glesbygden Örnsköldsviks inland (ett projekt för önskad arbetstid, av Ljus Framtid, ekonomisk förening) Så går du vidare Ta vara på potentialen med guldgruvor, Arjeplog, biltester etcetera. Om vi inte håller igång orterna kan vi inte heller ta till vara de möjligheter till turism som finns. Vi har varit alldeles för dåliga på att marknadsföra Sverige och infrastrukturen är för dålig. Finns inga människor, finns inga möjligheter: inga bussar, bensinstationer, eller mataffärer. För att komma vidare med metodarbetet är kommunerna viktigast. Men de är väldigt olika sinsemellan och har kommit olika långt i utvecklingen. Man måste känna till den enskilda kommunen och vilka förutsättningar som råder på den aktuella orten om man vill få till stånd en bestående förändring. Ett ökat samarbete mellan Arbetsförmedling, kommun, näringsliv och lokala samarbetsorganisationer kan bidra till att sänka samhällets kostnader i glesbygden och i förlängningen leda till utveckling. n Resultat Arbetet har huvudsakligen kretsat kring tre områden: attityder och värderingar bland glesbygdsbor (i byarna och hos politiker och tjänstemän), kompetensbrist samt rutiner och praxis. Tio delprojekt har bedrivits för och med de människor som berörs av hindren, till exempel ungdomar, arbetslösa, anställda och företagare. Totalt har närmare 500 personer deltagit i de olika kompetensnätverk projekten byggt. Partnerskapet har genererat knappt 30 akademiska rapporter. n Hinder, strategier och utvecklingsområden för glesbygdens utveckling (rapport) n Jämställdhet i praktiken arbetsliv och omgivningens förutsättningar (rapport) n Erfarenheter och lärdomar från arbetsprocessen i utvecklingspartnerskapet Glesbygdens förnyelse (processanalys) n Socialt kapital i Kallbygden (fallstudie i lokalt utvecklingsarbete) n Skolans roll i det sociala kapitalet Kallbygden (rapport) Partner Sveriges Lantbruksuniversitet, Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva, Hushållningssällskapet i Norrbotten, Skogslandet LEADER II AB Boden, Byautvecklingsgruppen i Östra Kiruna, Inlandslaget Sorsele, Samernas Utbildningscentrum, Sollefteå Kommun, PA Partner i Strömsund, Agendum i Svenstavik, Kommunförbundet i Västerbotten, Ljus Framtid, Företagarnas Riksorganisation i Norrbotten och Kunskapsaktivering AB. Transnationella partner Italien, Tyskland och Spanien. Kontaktperson Ulf Brangenfeldt, telefon mobil , ulf.brangenfeldt@telia.com På webben A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a G l e s b y g d e n s F ö r n y e l s e 3 7

20 Anpassa miljön, inte individen Smarta mötesplatser i Hultsfred uppmuntrade till humanistisk människosyn och konkreta resultat. Arbetet fortsätter med siktet inställt på 2010, då Sverige ska vara tillgängligt för alla. Istället för att genomföra insatser riktade mot vissa grupper, satsade Kuben på att anpassa och förändra befintliga miljöer för att miljöerna skulle passa alla, säger Kira Berg, partnerskapets koordinator. Partnerskapet jobbade med fyra delprojekt: Assistcenter, biblioteksutveckling, ett infrastrukturprojekt och en portal. Assistcenters verksamhet har överlevt partnerskapet. Här, i lokalerna i Hultsfred, bedrivs aktiviteter riktade mot både funktionshindrade och arbetsgivare. Centret är en trygg plats, som tillåter besökarna att finna ro och att utvecklas i sin egen takt, säger Ann Persson på Assistcenter. På centret ordnas utbildningar för att stärka deltagarnas självkänsla, man arbetar direkt med företagen för att hitta lärlingsplatser och genomför arbetsprövningar tillsammans med Försäkringskassan. På företagen finns en del förutfattade meningar kring funktionshinder. Människor som inte är vana vid funktionshinder sätter gärna likhetstecken mellan funktionshinder och rullstolar, men det kan ju lika gärna röra sig om en hörselnedsättning, säger Ann Persson. Mycket energi har gått åt till attityd- och kunskapsfrågor, men mest har kontakterna med företagen gått ut på att bistå med hjälp vid fysisk anpassning av lokaler, säger Kira Berg. De flesta av partnerskapets deltagare fick jobb tack vare partnerskapet. Målgruppen var arbetslösa personer med funktionshinder som stått utanför arbetsmarkanden under en längre period, upp till fem år. Yrken och branscher varierar: träindustrin, skolan, personlig assistent, projektledare och ridskola, för att nämna några. I dag är Assistcenter ett nav för dem som arbetar mot målet att Sverige ska vara handikappanpassat till Uppgiften att få ut personer med funktionshinder i arbete var dock bekymmersam. Det gällde att överbrygga företagens skepsis, säger Kira Berg. Kuben strävade efter att jämställdhet skulle genomsyra verksamheten, men det var inte helt enkelt. På Assistcenter kunde vi ju hålla jämn fördelning mellan män och kvinnor. Vi förde många diskussioner kring jämställdhet, men i praktiken var det svårt att göra något konkret av våra jämställdhetssträvanden, säger Kira Berg. Infrastrukturprojektet för vuxnas lärande hade en organisation som påminde om Assistcenters. Lärkan, som forumet kallades, var också en fysisk mötesplats där utbildningsanordnare, arbetsgivare, föräldrar, deltagare och alla andra som var intresserade kunde mötas. Syftet med lärkan var att öka tillgängligheten och anpassa vuxenstudier för att alla vuxna i Hultsfred skulle få tillgång till dem. Länets tolv huvudbibliotek försågs med datorer som anpassats för personer med funktionshinder, som hörselnedsättning eller synskada. Biblioteken fick en ny roll som lärcentrum, istället för att bara vara utlåningscentraler. Så går du vidare Istället för att anpassa den fysiska miljön på arbetsplatser och i andra offentliga rum för en enskild individ, kan man bygga för att miljön ska fungera för alla. Med fysiska mötesplatser där arbetsgivare, arbetstagare, utbildningssamordnare och andra med intressen för funktionshinder kan mötas öppnas möjlighet till en dialog som motverkar fördomar. Deltagarna i partnerskapet Kuben var personer med funktionshinder som stått utanför arbetsmarknaden under lång tid, upp till fem år, men även personer som arbetade med lärande och behövde vidga vyerna kring funktionshinder. n Resultat Kuben skapade ett informations- och vägledningscentrum, som både är fysiskt och mentalt tillgängligt, och organiserade uppsökande verksamhet. Centret har haft aktuell information från kommunens utbildningsanordnare. Tillsammans med sju angränsande kommuner har man organiserat en modell för distansyrkesutbildningar. Också utbildningsanordnarna har bildat en samverkansgrupp. Partnerskapet anser att man fått en stabilare grund för vidareutveckling av vuxenutbildningen i kommunen. Verksamheten har kretsat kring lärcentrum, utveckling av bibliotek och IT baserat informationssökande. Länets alla tolv huvudbibliotek har utrustats med program som fungerar för funktionshindrade. I dag har samtliga Kommunstyrelser i länets tolv kommuner beslutat att biblioteken ska fokusera på lärandefrågor, något som skapar bättre möjligheter för lärande. Regionen har också startat ett stort samverkansprojekt med Myndigheten för flexibelt lärande för att utveckla minilärcenter, som gör det ännu lättare för människor att kompetensutveckla sig. Kuben har alltså med råge uppnått sina mål att, utifrån perspektivet ett Livslångt Lärande, påverka strukturer och skapa nya vägar till sysselsättning. n Informationsbroschyr n Slutrapport: Kuben.nu Partner Regionförbundet i Kalmar Län, Företagarna, LO och Rock City. Transnationella partner Spanien Kontaktperson Kira Berg, mobil kira.berg@kuben.nu På webben A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a K u b e n 3 9