HANDLEDANDE SAMTAL I SPECIAL- PEDAGOGISKT ARBETE
|
|
- Karl-Erik Öberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HANDLEDANDE SAMTAL I SPECIAL- PEDAGOGISKT ARBETE Tre olika typer av samtal mellan lärare PeD Christel Sundqvist Åbo Akademi
2 VEM ÄR CHRISTEL? Speciallärare, universitetslärare, forskare och författare från Vasa Christel Sundqvist
3 VEM ÄR CHRISTEL? Christel Sundqvist
4
5 Den autonoma klassläraren med ett eget klassrum och den autonoma specialläraren med ett eget specialpedagogiskt rum behöver bli samarbetande lärare med ett gemensamt rum! (Sundqvist, 2012)
6 DEN SAMARBETANDE LÄRAREN Lärarhandledning och samundervisning i skolan ATT UTVECKLA DET GEMENSAMMA RUMMET CH RI ST EL SU N D Q V I ST Stöda så många elever som möjligt på bästa möjliga sätt och förverkliga trestegsstödet (allmänt, intensifierat och särskilt stöd) genom: att föra olika typer av handledande samtal att mötas i kompanjonundervisning / samundervisning
7 TRESTEGSSTÖDET I FINLAND SPECIALUNDERVISNING Om eleven behöver få omfattande stöd, individualiserade målsättningar. DIFFERENTIERING När eleven har behov av regelbundet stöd och olika stödformer När eleven har tillfälligt behov av stöd, inför t ex prov. Christel Sundqvist chrisund@abo.fi
8 FINLÄNDSKA SPECIALLÄRARES TREDELADE YRKESROLL Jfr Takala: Pirttimaa & Törmänen, 2009, Sundqvist, Ahlefeld Nisser & Ström, 2014 inkludering pappersarbete Christel Sundqvist
9 JFR SVERIGE: TVÅ SPECIAL- PEDAGOGPROFESSIONER I SKOLAN Specialpedagog Speciallärare Organisations- och lärmiljöutvecklare med fokus att det gagnar elever i behov av särskilt stöd Arbetar för barn i behov av särskilt stöd Ämnesutvecklare med fokus att det gagnar elever i behov av särskilt stöd Arbetar med barn i behov av särskilt stöd Ska ha fördjupad förmåga att fungera som kvalificerad samtalspartner Ska ha grundläggande förmåga att fungera som kvalificerad samtalspartner
10 FINLÄNDSKA SPECIALLÄRARES TREDELADE YRKESROLL Jfr Takala: Pirttimaa & Törmänen, 2009, Sundqvist, Ahlefeld Nisser & Ström, 2014 inkludering pappersarbete Christel Sundqvist
11 Sundqvist, C. (2012). Perspektivmöten i skola och handledning. Lärares tankar om specialpedagogisk handledning.
12 HANDLEDNINGENS FORM OCH FOKUS: EN SVENSK UNDERSÖKNING: BLADINI, 2005 Handledning som: Verktyg Reflektionsrum I fokus: Barnet Pedagogen Skapa förändring: Ger råd Vidga perspektiv Om specialpedagogen tar barnet som utgångspunkt i handledningssamtalet och ger råd kan det försvåra hennes möjligheter till att vidga pedagogernas syn på svårigheter i arbetet med barn. Man upprätthåller individsynen på svårigheter! Specialpedagogen borde därför snarare ha pedagogen i fokus och stöda denna att vigda perspektiv.
13 TVÅ PERSPEKTIV PÅ HANDLEDNING (JFR SUNDQVIST 2012) Perspektiv Modeller Teori Expertbetonat perspektiv Mästarlära Beteendeteoretisk handledning Handledaren =guru Scaffolding Deltagarbetonat perspektiv Mentalhälsohandledning Consultee-centered c. Handlings och reflektionsmodellen Hanledaren= analytisk vän Fokus, Strategier, Relation Fokus: Eleven/ Handledare Strategier: demonstration värdering korrigering råd Asymmetrisk relation Fokus: Läraren Strategier: samtalteknik frågor reflektion Symmetrisk relation Forskning och litteratur Bergan & Kratchowill, 1990 Martens & Digennaro, 2008 Gutkin, 1996 Gutkin & Curtis, 1999, 2009 Kvale, 2004, 2007 Schulte m.fl, 1993 Sheridan, 1996 Sheridan, Clarke & Burt, 2008 Skagen, 2004, 2007 Tharp & Wetzel, 1969 Caplan 1970, 1993 Handal & Lauvås, 2001 Hylander, 2004 Knotek,Kaniuka,Ellingsen, 2008 Lambert, 2004, Sandoval, 2004 West & Idol, 1987
14 PERSPEKTIVMÖTEN I SKOLA OCH HANDLEDNING: LÄRARES TANKAR OM SPECIALPEDAGOGISK HANDLEDNING Hur kan specialpedagogisk handledning förstås och utvecklas utgående från special- och klasslärares beskrivningar av verksamhetsformen tolkat mot olika perspektiv på handledning?
15 INTERVJUERNA SUNDQVIST, 2012 Hur beskriver lärarna handledningens form, strategier, fokus och innehåll i handledande samtal? Hur beskriver lärarna relationen mellan speciallärare och klasslärare i handledande samtal?
16 RESULTAT: 17 LATENTA ASPEKTER Strategier Specialpedagogisk kunskapsförmedling Stimulera klasslärarens tänkande Professionellt utbyte Form (rådgivande/reflekterande?) Råd är nödvändiga men otillräckliga Reflektion kämpar om utrymme Fokus Elevfokus legitimt Fokus på klassläraren inte legitimt Fokus på kontext är potentiellt Funktion Elev utveckling Kollegialt stöd Multipel professional utveckling Innehåll Instrumentellt innehåll Relationellt innehåll Systemorienterat innehåll Relation Inbyggd symmetri Risk för speciallärar- och åldersdominans Komplementär ömsesidighet
17 EN KLASSLÄRARE OCH EN SPECIALLÄRARE OM PROFESSIONELLT UTBYTE Inte är det ju heller bara att få råd utan nog är det ju i och med att jag har jobbat länge och specialläraren jobbar här, att man diskuterar och utbyter ju erfarenheter. Så att nog byter vi ju liksom. (K) Sen så tycker jag att klassläraran kan hemsk mycket. Så nog blir det ju mer så där då att man byter liksom, man diskuterar och reflekterar tillsammans. (S) Christel Sundqvist chrisund@abo.fi
18 RESULTAT: 17 LATENTA ASPEKTER Strategier Specialpedagogisk kunskapsförmedling Stimulera klasslärarens tänkande Professionellt utbyte Form (rådgivande/reflekterande?) Råd är nödvändiga men otillräckliga Reflektion kämpar om utrymme Fokus Elevfokus legitimt Fokus på klassläraren inte legitimt Fokus på kontext är potentiellt Funktion Elev utveckling Kollegialt stöd Multipel professional utveckling Innehåll Instrumentellt innehåll Relationellt innehåll Systemorienterat innehåll Relation Inbyggd symmetri Risk för speciallärar- och åldersdominans Komplementär ömsesidighet
19 TVÅ KLASSLÄRARE OM RÅD För mig är det nog bra med råd. Det är helt bra, för annars blir det så här att det flyger i luften och man funderar att vad ska jag nu egentligen göra? Ibland ger S mig sådana råd som bara inte passar mig... mitt sätt att undervisa. Som att jag skulle sätta makaroner i en burk varje dag eleverna jobbat bra och sedan göra något roligt då burken är full. Det är inte alls min stil. Jag tycker inte eleverna skall behöva belöning hela tiden. Det att jag berömmer dem måste räcka.
20 EN SPECIALLÄRARE OM RÅD Nog behöver de få lite råd! Åtminstone om man är ny, om man aldrig har jobbat med de här barnen förr. Man måste få råd! Sen kan man själv utveckla råden eller inte använda dem, men man måste få liksom mat på vägen. En handledning utan råd kan också vara bortkstad om man inte vågar!
21 EN ANNAN SPECIALLÄRARE OM RÅD Det är viktigt att vara konkret. Men ibland fungerar det inte med råd. Och det är ju då det bli svårt. Att kunna uttrycka sig så att de börjar förstå varför eleven har så svårt. Att det kan bero på det egna undervisningssättet. För att all undervisning egentligen är auditiv och eleven är väldigt visuell.
22 EN SPECIALLÄRARE OM RÅD/REFLEKTION Det är som ett stort skepp som bara rullar på och om någon försöker göra något tar det jätte länge innan det ändrar kurs. Jag var hemskt kritiskt inställd till det här med råd då vi hade kursen om handledning. Jag tänkte att det inte ska vara en sån här tipsrunda. Men på grund av tidsbristen så finns det inte alltid möjlighet att göra nått annat. Och vi försöker nog ge konkreta verktyg så att den här människan som har fått handledning ska känna att den har fått någonting ut av det. Reflektion är viktigt men du borde ha tid som människa att först bara lugna ner dig, så du kan göra en meningsfull reflektion kring någonting Christel Sundqvist
23 RESULTAT: 17 LATENTA ASPEKTER Strategier Specialpedagogisk kunskapsförmedling Stimulera klasslärarens tänkande Professionellt utbyte Form (rådgivande/reflekterande?) Råd är nödvändiga men otillräckliga Reflektion kämpar om utrymme Fokus Elevfokus legitimt Fokus på klassläraren inte legitimt Fokus på kontext är potentiellt Funktion Elev utveckling Kollegialt stöd Multipel professional utveckling Innehåll Instrumentellt innehåll Relationellt innehåll Systemorienterat innehåll Relation Inbyggd symmetri Risk för speciallärar- och åldersdominans Komplementär ömsesidighet
24 EN SPECIALLÄRARE OM ATT FOKUSERA PÅ KLASSLÄRAREN Nå, det är ganska känsligt (att fokusera på läraren). Att jag upplever att jag måste vara hemskt försiktig. Jag brukar säga så att visst kan vi försöka ändra på eleven. Och jag förstår att gruppen inte mår bra eller att eleven inte mår bra. Men att det går hemskt mycket snabbare om vi vuxna försöker göra någonting annorlunda och se att får vi en annan reaktion. Men jag upplever själv att det är lite som att gå på nålar. Man vet ju aldrig hur den andra människan tar det.
25 EN KLASSLÄRARE OM ATT FOKUSERA PÅ KLASSLÄRAREN Om det skulle vara en kollega som skulle ha mig att reflektera och fundera över vad jag tycker och tänker och varför jag gjorde si eller varför jag gjorde så det skulle jag inte riktigt uppskatta. För det är lite ifrågasättandet av min kompetens.
26 RESULTAT: 17 LATENTA ASPEKTER Strategier Specialpedagogisk kunskapsförmedling Stimulera klasslärarens tänkande Professionellt utbyte Form (rådgivande/reflekterande?) Råd är nödvändiga men otillräckliga Reflektion kämpar om utrymme Fokus Elevfokus legitimt Fokus på klassläraren inte legitimt Fokus på kontext är potentiellt Funktion Elev utveckling Kollegialt stöd Multipel professional utveckling Innehåll Instrumentellt innehåll Relationellt innehåll System-orienterat innehåll Relation Inbyggd symmetri Risk för speciallärar- och åldersdominans Komplementär ömsesidighet
27 EN SPECIALLÄRARE OM RELATIONEN Den idealiska relationen är att vi egentligen är på samma nivå. Vi upplever att vi är teamlärare båda två och att vi behöver varandra. Jag behöver dig och du behöver mig. Du har någonting att ge åt mig och jag har någonting att ge åt dig. Och just det där att vi är beredda att utnyttja varandras styrkor. Och att vi kan delge varandra av det som vi är bra på så att de som kan den och den situationen Christel Sundqvist
28 EN KLASSLÄRARE OM RELATIONEN Jag tycker att vi är jämbördiga. Att jag vet att vissa saker känner jag till bättre och vissa saker känner specialläraren till bättre. Och sedan samarbetet där kring det så det tycker jag att det är jämbördigt, och jag tycker det är bra om man upplever att det är jämbördigt. Då känner man ju inte att det är någon som säger att nu ska du göra så där och så där./ / Jag menar att om specialläraren liksom skulle ha en lösning på allting så skulle det ju vara lätt. Men nu är det ju oftast inte på det sättet. Och hon tänker liksom mera på specialpedagogiken och jag kanske känner till eleven bättre... ser hur eleverna fungerar i klassen och allt sådant här Christel Sundqvist chrisund@abo.fi
29 RÄCKER DE TVÅ PERSPEKTIVEN? Det expertbetonade föreskrivande Det deltagarbetonade - reflekterande
30 TRE TYPER AV SPECIALPEDAGOGISKA HANDLEDNINGSSAMTAL
31 ETT TREDJE KOLLABORATIVT PERSPEKTIV Ett tredje kollaborativt perspektiv behövs för att förstå komplexiten när handledning sker mellan speciallärare och klasslärare som arbetar i samma skola med ett gemensamt ansvar för eleverna. (Sundqvist, 2012).
32 COLLABORATIVE CONSULTATION Innebär en handledningsform där aktörerna är jämbördiga. Specialläraren ses inte som en expert som skall styra samtalet. Specialläraren och klassläraren ses båda som experter på skilda områden och båda parterna kan växelvis vara givande och tagande part. (Nevin, Thousand, Paolucci- Whitcomb & Villa, 1990)
33 COLLABORATIVE CONSULTATION a) en triadisk handledningsmodell, b) en problemlösningsprocess där expertkunskapen delas mellan handledare och den/de handledde c) bägge (eller alla) aktörer är aktiva i problemlösningsprocessen d) bägge aktörer delar ansvaret för eleven (jfr Brown, m.fl., 2011; Idol, m.fl., 1986; Nevin, m.fl., 1990; Sundqvist, 2012, 2014) Christel Sundqvist chrisund@abo.fi
34 I MÖTET MELLAN OLIKA PERSPEKTIV PÅ Drag från det expertbetonade perspektivet: Kunskapsförmedling sker som professionellt utbyte + instrumentellt innehåll HANDLEDNING(JFR SUNDQVIST, 2012) Ömsesidigt ställningsbyggande (jfr scaffolding ) Drag från deltagarbetonat perspektiv: Samtalsteknik tillämpas genom att man för en reflekterade dialog + strävan till symmetri Samkonstruktion av av verkligheten (jfr konstruktivsim) Christel Sundqvist chrisund@abo.fi
35 DEN TRIADISKA HANDLEDNINGS- RELATIONEN
36 SAMARBETANDE SAMTAL OCH HANDLEDNINGS- TRIADEN (SUNDQVIST, 2012)
37 Olikhet i kunskap lyfts fram: None of us is so good as all of us! Lärararna lär av varandra Atmosfären präglas av jämbördighet och ömsesdighet Fokus går från elev till klass ETT KOLLABORATIVT PERSPEKTIV FRÄMJAR INKLUDERANDE UNDERVISNING (COOK & FRIEND, 2010: NEVIN ET AL., 1990; SUNDQVIST, 2012): Möjlighet att hitta nya arbetssätt som gagnar alla elever
38 RISKER? Vad kan det finnas för risk med strävan till att föra samarbetande samtal? Christel Sundqvist
39 VAD KRÄVS FÖR ATT UTVECKLA SAMARBETANDE SAMTAL? En samarbetande anda / gemensamma elever Organiserade träffar Att aktörerna har vilja och intresse Att alla aktörer bidrar med sin pedagogiska kunskap Att alla aktörer har kunskap om samarbete och handledande samtal Tillit och respekt. Alla kan påverka Gemensamma mål Att man genomför samtalet som ett strukturerat samtal
40 VILKEN KUNSKAP BEHÖVER AKTÖRERNA? Kollaborativ handledning(jfr Idol, Nevin, Paolucci-Whitcomb, 1995) Kunskapsbas KP1 Intrapersonella attityder KP2 KP3 Interpersonella kommunikationsförmåga Interaktiv problemlösningsförmåga
41 ATT STRUKTURERA SAMTALET Behöver en samtalsledare som vinnlägger sig om att alla kommer till tals och att man håller fokus. Man identifierar och avgränsar problemet eller tematiken genom diskussion där alla bidrar med fakta och erfarenheter. Man analyserar situationen eller tematiken tillsammans genom att alla aktörer reflekterar över den. Man funderar på olika möjligheter, alternativ och lösningar med idéutbyte och listning. Man utvärderar processen genom att alla aktörer bidrar med sina tankar.
42 STRUKTUREN I OLIKA TYPER AV HANDLEDANDE SAMTAL Konsultativa samtal (jfr Bergan & Kratochwill, 1997) Refleketerande samtal (jfr Hägg & Kuoppa, 1997) Samarbetande samtal (jfr Sundqvist, 2014) 1. Problemidentifikation 2. Analys (genom frågor, observation, arbete med eleven, tester) 3. Åtgärdsförslag 4. Utvärdering 1. Kartläggning 2. Vidga perspektiv (genom frågor) 3. Stöda den handledda att utforma ett handlingsprogram 4. Utvärdering 1. Kartläggning och avgränsning 2. Analys ( genom reflekterande dialog, samundervisning) 3. Skapar tillsammans nya handlingsalternativ 4. Utvärdering
43 Lyssna Omformulera Spegla Sammanfatta Ställa öppna frågor Ställa frågor som utmanar/vidgar perspektiv /lösningsinriktade frågor Målformulering SAMTALS- TEKNIKERNA (JFR HÄGG & KUOPPA, LAUVÅS & HANDAL, 2001, SUNDQVIST, 2014) Listning av alternativ ( brainstorming) och konsekvensbedömning Christel Sundqvist chrisund@abo.fi
44 SAMTAL SOM STAGNERAR Sundqvist 2016: (under arbete: analys av samtalsrapporter i kombination med bandade efterhandledningssessioner i grupp) Handledaren klarar inte av att avgränsa/ringa in problemet Handledaren glömmer att formulera ett mål Handledaren tappar fokus Handledaren ger råd för tidigt Handlaren vågar inte komma med förslag Christel Sundqvist chrisund@abo.fi
45 MAGIC MOMENTS ELLER VÄNDPUNKTER finns i många av samtalen. En fråga som för vidare. (Ofta lösningsinriktade frågor: att utgå från styrkor, det som redan fungera, hitta nästa lilla steg framåt). En omformulering/konfrontation som får den andra att stanna upp Christel Sundqvist chrisund@abo.fi
46 HUR SKA DEN HANDLEDANDE ROLLEN KUNNA UTVECKLAS? Jfr t ex Sverige där man sen 1990-talet utbildat specialpedagoger med en uttalade uppgift att handleda andra lärare: rollen ännu svår och diffus (Bladini, 2004, Lindqvis. M.fl, 2011; Malmgren Hansen, 2001, Sahlin, 2005,) och i Finland kämpar speciallärarna med att klara av alla uppgifter den tredelade rollen innehåller! Christel Sundqvist chrisund@abo.fi
47 Sndqvist, C; Ahlfeld Nisser, D., Ström, K. (2014) Consultation in special needs education in Sweden and Finland: a comparative approach. European Journal of Special Needs Education Uppgiften behöver definieras och förtydligas i styrdokument Ett kollaborativt perspektiv behövs för en handledning som leder till inkluderande undervisning Rektorns roll central: marknadsföra och skapa tidsmässigt utrymme Både specialpedagoger, speciallärare, klasslärare och ämneslärare behöver utbildning i samarbete, kommunikation och handledningsstrategier
48 ATT UTVECKLA INKLUDERANDE UNDERVISNING I KLASSEN Hur ska vi övervinna klyftan mellan allmänundervisning och specialundervisning? Räcker det med att speciallärare / specialpedagoger möter andra lärare i samtal?
49 SAMUNDERVISNING SOM KOMPLEMENT TILL SAMARBETANDE SAMTAL Lyfts fram i den finländsk läroplanen som det främsta sättet att ge specialpedagogiskt stöd Specialläraren och allmän läraren planerar, genomför och utvärderar undervisningen tillsammans. Finns olika sätt att organisera samundervisning så att bägge lärares kunskap tas till vara och differentierad undervisning i klassen ökar (se Sundqvist 2014) Christel Sundqvist chrisund@abo.fi
50 ATT BYGGA EN BRO MELLAN ALLMÄN- UNDERVISNING OCH SPECIALUNDERVISNING! Genom samarbetande samtal och samundervisning kan lärare med olika pedagogisk kompetens bygga en bro mellan allmänundervisning och specialundervisning utan att de enskilda elevernas rättigheter och behov negligeras.
51 None of us is so good as all of us! MED SIKTE PÅ DET GEMENSAMMA RUMMET!
HANDLEDANDE SAMTAL I SPECIAL- PEDAGOGISKT ARBETE. Handledarens roll och kompetenser PeD Christel Sundqvist Åbo Akademi
HANDLEDANDE SAMTAL I SPECIAL- PEDAGOGISKT ARBETE Handledarens roll och kompetenser PeD Christel Sundqvist Åbo Akademi Den autonoma klassläraren med ett eget klassrum och den autonoma specialläraren med
Läs merMOT ETT GEMENSAMT PEDAGOGISKT RUM? Att utveckla samarbetande samtal i skolan PeD Christel Sundqvist Åbo Akademi
MOT ETT GEMENSAMT PEDAGOGISKT RUM? Att utveckla samarbetande samtal i skolan PeD Christel Sundqvist Åbo Akademi INNEHÅLL Olika perspektiv på handledning Finlandsvenska lärares beskrivningar av handledande
Läs merDen samarbetande läraren : lärarhandledning och samundervisning i skolan PDF ladda ner
Den samarbetande läraren : lärarhandledning och samundervisning i skolan PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Christel Sundqvist. Elever i behov av stöd ska få sina behov tillgodosedda
Läs merHÖGSKOLAN DALARNA
HÖGSKOLAN DALARNA 2017-03-02 Handledarutbildning läslyftet 25 april 2019 Handledarrollen och Kollegialt lärande Désirée von Ahlefeld Nisser 2019-04-25 2 Punkter för dagens föreläsning Syfte Tillbakablick:
Läs merPedagogisk handledning i en kollegial lärandepraktik teori och praktik i växelverkan. Désirée von Ahlefeld Nisser, fil. dr.
Pedagogisk handledning i en kollegial lärandepraktik teori och praktik i växelverkan Désirée von Ahlefeld Nisser, fil. dr. Hur det började. Några begreppsdefinitioner. Vad säger forskningen? Min kommunikationsteoretiska
Läs merHandledarutbildning i specialpedagogik för lärande. Det professionella samtalet och pedagogisk handledning. Désirée von Ahlefeld Nisser 7 juni 2017
Handledarutbildning i specialpedagogik för lärande Det professionella samtalet och pedagogisk handledning Désirée von Ahlefeld Nisser 7 juni 2017 Punkter för dagens föreläsning Begreppsdefinition -professionellt
Läs merKollegialt lärande genom handledning
Vad sker mellan 10.45-12.15 Samsyn om handledning Samtala om handledning Pröva på att reflektera kring en gemensam frågeställning Lunch- 12.30 Kollegialt lärande genom handledning Maja Lindqvist Kvalificerade
Läs merHandledarutbildning inom läslyftet. Det professionella samtalet och pedagogisk handledning. Désirée von Ahlefeld Nisser 22 maj 2018
Handledarutbildning inom läslyftet Det professionella samtalet och pedagogisk handledning Désirée von Ahlefeld Nisser 22 maj 2018 2 0 1 8-0 5-2 3 Presentera den teoretiska utgångspunkten för denna utbildning
Läs merProfessionsutvecklande grupphandledning för pedagoger
Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation
Läs merPerspektivmöten i skola och handledning
Christel Sundqvist Perspektivmöten i skola och handledning Lärares tankar om specialpedagogisk handledning Christel Sundqvist (f.1970) Politices magister 1995, inriktning socialt arbete, Ekonomisk-statsvetenskapliga
Läs merinbjudan KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret
inbjudan F KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret 2011 2012 Välkommen till en annorlunda seminarieserie! Fokus på specialpedagogisk forskning är ett samarbete mellan Specialpedagogiska
Läs merGlappet mellan skolans praktik och forskningen
Lärardagarna Örebro kommun 2017 Glappet mellan skolans praktik och forskningen Charlotta Pettersson, fil. dr., forsknings- och utvecklingssamordnare Specialpedagogiska skolmyndigheten, lektor Örebro universitet
Läs merStödinsatser i skolan
Stödinsatser i skolan Kompetensutveckling inom specialpedagogik Regeringen: Fler lärare än speciallärare och specialpedagoger får ökade kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt
Läs merHÖGSKOLAN DALARNA
HÖGSKOLAN DALARNA 2017-03-02 Handledarrollen och Kollegialt lärande Désirée von Ahlefeld Nisser och Maria Olsson 12 april 2018 2018-04-13 2 Punkter för dagens föreläsning Syfte Tillbakablick: Mål och syfte
Läs merFormativ Undervisning
Så skapar vi bättre förutsättningar för lärande med Formativ Undervisning Åsa Hirsh, asa.hirsh@ju.se Strategier för att forma och utveckla elevers lärande Min presentation Strategier för att forma och
Läs merInkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se
Inkludering Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Arbetet med inkludering har inte en tydlig början och ett tydligt slut. Det handlar om processer där attityder måste bearbetas och demokratiska
Läs merHANDLEDARUTBILDNING LÄSLYFTET KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL
KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL TVÅ SÄTT ATT FÖRA PROFESSIONELLA SAMTAL Former för samtal en fråga om struktur KOLLEGAHANDLEDNING REKTORSPROGRAMMET Praktisk yrkesteori Lärare utvecklar kontinuerligt
Läs merPedagogisk handledning i en kollegial lärandepraktik teori och praktik i växelverkan. Désirée von Ahlefeld Nisser
Pedagogisk handledning i en kollegial lärandepraktik teori och praktik i växelverkan Désirée von Ahlefeld Nisser 2 0 1 9-0 5-2 6 Presentera den teoretiska utgångspunkten för denna utbildning samt ge några
Läs merKameleont eller dirigent En kvalitativ studie av fem specialpedagogers erfarenheter av handledningssamtal
ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Huvudområde: pedagogik Kameleont eller dirigent En kvalitativ studie av fem specialpedagogers erfarenheter av handledningssamtal
Läs merSpecialpedagogisk verksamhet i små skolor möjligheter och utmaningar
Specialpedagogisk verksamhet i små skolor möjligheter och utmaningar ByskolE-seminarium Vasa/Umeå 25.4.2013 Kristina Ström Specialpedagogik Åbo Akademi, Vasa 24.4.2013 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101
Läs merInformationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång?
Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång? - 1 - Jag kan inte! Om ett barn har inlärningssvårigheter
Läs mer... L9G10MA VFU1, praxisseminarium 1 och 2
L9G10MA VFU1, praxisseminarium 1 och 2... Verksamhetsförlagd utbildning 1 för lärare åk 7-9 och Gy i matematik, 4,5 högskolepoäng Kursens övergripande mål är att utveckla lärarprofession (läraridentitet
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs mer!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! VFF-guide för Speciallärar- och Specialpedagogprogrammen HT 2015-VT 2016
VFF-guide för Speciallärar- och Specialpedagogprogrammen HT 2015-VT 2016 Information Detta informationsbrev vänder sig till dig som är vänlig och tar emot studenter från speciallärar- specialpedagogprogrammet
Läs merSamtalsfärdigheter. En föreläsning om samtalsmetodik för lärarhandledare
Samtalsfärdigheter En föreläsning om samtalsmetodik för lärarhandledare VEM ÄR JAG? Pappa till Liv 4 år och Vide 6 månader Jobbar i gränslandet mellan klinisk psykologi och utbildningsvetenskap. Leg psykoterapeut
Läs merKompetensutveckling inom specialpedagogik. Specialpedagogik för lärande
Kompetensutveckling inom specialpedagogik Specialpedagogik för lärande Program 20 oktober 10.00 11.30 11.40 12.10 12.40 13.45 16.10 16.30 Info från oss Paus Daniel Östlund - Stöd till elever: en tillbakablick
Läs merSpecialpedagogik 1, 100 poäng
Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande
Läs merFörändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen
2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merSpecialpedagogik för lärande
Specialpedagogik för lärande Allas rätt till lärande I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.
Läs merUtbildningsplan för utbildning av speciallärare
Utbildningsplan för utbildning av speciallärare Genomförda och godkända studier enligt denna plan leder fram till Speciallärarexamen (Graduate Diploma in Special Teacher Education) Avancerad nivå 1. Statsmakternas
Läs merTALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Läs merVFF-guide för Speciallärar- och Specialpedagogprogrammen HT 2016-VT 2017
VFF-guide för Speciallärar- och Specialpedagogprogrammen HT 2016-VT 2017 Information Detta informationsbrev vänder sig till dig som är vänlig och tar emot studenter från speciallärar- specialpedagogprogrammet
Läs merStödjande observationer
Bilaga 11. Stödjande Observationer Stödjande observationer Varför stödjande observationer? En framgångsfaktor för att utveckla undervisningen och öka förutsättningarna för att kunna bemöta elevernas behov
Läs merOm jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard
Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Hur handleder man? Handledandet måste bygga på en uppfattning
Läs merHANDLEDNINGENS MÖJLIGHETER Tre yrkesgruppers uppfattningar om handledning som bedrivs av specialpedagog. Jill Sundstedt och Tove Wigardt
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation HANDLEDNINGENS MÖJLIGHETER Tre yrkesgruppers uppfattningar om handledning som bedrivs av specialpedagog. Jill Sundstedt och Tove Wigardt Uppsats/Examensarbete
Läs merPedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad
Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett
Läs merRapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4
Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4 Krokofantens fristående förskola Hemmingsmark 2018-04-10 Krokofantens förskola är ett personalkooperativ som startade 2009-01-01. Förskolan
Läs merÖvergripande handledningssamtal. Förslag till teman och samtalspunkter
Övergripande handledningssamtal Förslag till teman och samtalspunkter Handledningssamtal mellan doktorand och handledare förekommer i många olika former och sammanhang. Det absolut vanligaste torde vara
Läs merPedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan Varför gör vi så spännande saker på förskolan, det gör vi hela tiden, så man lär sig. Jag har lärt mig väldigt mycket. Barn 5 år Verksamheter skapar
Läs merHANDLEDARE OCH HANDLEDNINGSPROCESSEN
HANDLEDARE OCH HANDLEDNINGSPROCESSEN UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Att handleda handledaren som förebild Diskussion Handledningssamtal Handledningsprocessen Tips för lyckad handledning
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merSamverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten
Samverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten Carina Färdigh, förskolechef Birgitta Salomonsson Wiger,specialpedagog Britt-Lis Persson, rådgivare SPSM Samverkan kring tillgänglig lärmiljö,
Läs merBedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun
Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen
Läs merGrundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6
Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande
Läs merLärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Läs merSPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Läs merPolicy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi
110826 Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi Utvecklingssamtal Vad säger styrdokumenten? Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och
Läs merPEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT
SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.
Läs merFramgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Catharina Tjernberg
Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande Catharina Tjernberg Rikskonferens i specialpedagogik Växjö 10 aug 2015 Klyftan mellan teori och praktik i läsoch skrivundervisningen Etablerad forskningsbas men
Läs merHandledarutbildning inom läslyftet för förskolan. Det professionella samtalet och pedagogisk handledning. Désirée von Ahlefeld Nisser 29 maj 2018
Handledarutbildning inom läslyftet för förskolan Det professionella samtalet och pedagogisk handledning Désirée von Ahlefeld Nisser 29 maj 2018 2 0 1 8-0 5-3 1 Presentera den teoretiska utgångspunkten
Läs mer1.2 Utbildningens mål
Utbildningsplan för utbildning av specialpedagoger Genomförda studier enligt denna plan leder fram till Specialpedagogexamen (Postgraduate Diploma in Special Educational Needs) Avancerad nivå 1. Statsmakternas
Läs merGODA RELATIONER MED HEMMEN Micaela Romantschuk, verksamhetsledare Förbundet Hem och Skola. Sursik
GODA RELATIONER MED HEMMEN Micaela Romantschuk, verksamhetsledare Förbundet Hem och Skola Sursik 3.2.2018 VARFÖR? HUR? VAD? OcH Hur KAN Förbundet hem och skola stödja er i ert arbete? Minding the gap Closing
Läs merSpecialpedagogen spelar roll - utveckla och fördjupa din handledningskompetens
Specialpedagogen spelar roll - utveckla och fördjupa din handledningskompetens Välkommen till en unik konferens för specialpedagoger STOCKHOLM 8 APRIL GÖTEBORG 11 APRIL 2019 u Handen på hjärtat - för du
Läs merKNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet
KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt
Läs merHandledarrollen och Kollegialt lärande
Handledarrollen och Kollegialt lärande Désirée von Ahlefeld Nisser och Maria Olsson 2019-04-02 1 Punkter för dagens föreläsning Syfte Tillbakablick: Syfte och mål för specped för lärande och handledarutbildningen
Läs merPedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan Att samlas kring ett gemensamt innehåll. Läslyftet Barns språkutveckling är avgörande för deras utveckling och lärande. Vidgat språkbegrepp utvecklas
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merLÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande
LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN Planera och organisera för kollegialt lärande Läslyftet i förskolan och skolan Läslyftet är en kompetensutvecklingsinsats som riktar sig mot både förskolan och skolan. Insatsens bygger
Läs merPedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?
Pedagogisk dokumentation i förskolan Hur får vi fatt i barns flöde av tankar? Barns lärande är interaktivt och relationellt Miljön Barnsyn/människosyn Kunskapssyn Barn blir Barn får Pedagogens förhållningssätt/
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs merPå Malmö högskola kan du läsa det specialpedagogiska programmet eller speciallärarprogrammet. Mellan programmen sker samarbete och erfarenhetsutbyte.
PEDAGOG LÄRARE SKOLAN är en mötesplats för barns och ungas lärande där människors olikheter ses som en tillgång. För att klara uppdraget behöver skolan personal med olika kompetens så att alla barn och
Läs merPubliceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan
Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merLärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan
Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,
Läs merInkludering i praktiken - en fråga om skolkultur
Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur Catharina Tjernberg FinRA 3rd Baltic Sea-17th Nordic Literacy Conference Åbo 14-16 August 2016 Skriftspråklighet - en demokratifråga Ökade krav på elevens
Läs merLyft språken! en språkmedveten småbarnspedagogik. Vägkarta för en lyckad process Siv Saarukka
Lyft språken! en språkmedveten småbarnspedagogik Vägkarta för en lyckad process 24.1.2019 Siv Saarukka Pedagogisk dokumentation som stöd för barnets språkutveckling Genom den pedagogiska dokumentationen,
Läs merHANDLEDNINGS GRUNDER AGENDA DEFINITION AV HANDLEDNING
S GRUNDER UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Olika definitioner på Handledning De två vanligaste handledningsmodellerna Diskussion Verktyg för en reflekterande handledning Några vanliga
Läs merKollegialt lärande genom samtal
Kollegialt lärande genom samtal 2 Presentation Förskollärare, fil dr i pedagogik; arbetat lokalt, regionalt och nationellt med utbildningsfrågor Avhandling Pedagogiska handledning i tanke och handling
Läs merModell för lektionsobservationer i Svedala kommun
Att se vilken inverkan förändringar i undervisningen har för eleverna är en viktig drivkraft för att motivera till kompetensutveckling och förändra arbete i klassrummet. - Skolverket Modell för lektionsobservationer
Läs merHANDLEDNING - GRUNDER
HANDLEDNING - GRUNDER UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Olika definitioner på Handledning De två vanligaste handledningsmodellerna Diskussion Verktyg för en reflekterande handledning
Läs merAPL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng
Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,
Läs merFörslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande
Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr
Läs merEtt otydligt uppdrag? Specialpedagogers upplevelser av arbetet med att utveckla den pedagogiska verksamheten
Självständigt arbete i Specialpedagogprogrammet, 15 hp Ett otydligt uppdrag? Specialpedagogers upplevelser av arbetet med att utveckla den pedagogiska verksamheten Författare: Jennie Josefsson & Anette
Läs merPersonnummer. Som VFU-lärare lämnar jag detta dokument som underlag för bedömning av VFU.
Student Namn Personnummer Kurs Kursnamn Ladokkod Kursansvarig VFU-lärare Namn Telefonnummer E-post VFU-placering Enhetens namn Telefonnummer Årskurs eller ålder på barngruppen Närvaro Studenten har fullgjort
Läs merPEDAGOGISK DOKUMENTATION I FOKUS
PEDAGOGISK DOKUMENTATION I FOKUS FRÅN TEORI TILL PRAKTIK FINLANDSSVENSK UTBILDNINGSKONFERENS 2017 Hanaholmen, Esbo 25.9.2017 Jan-Erik Mansikka, Helsingfors universitet UBS 17.5.2017 Hurdana värderingar
Läs merFrån Motstånd till Framgång - Att motivera när ingen motivation finns
Från Motstånd till Framgång - Att motivera när ingen motivation finns Martin Hugo Barnrättighetsdagarna 24 april 2018 - Det här blir ju kanonbra (Lärare) - Ja för faan (Elev) - Du är snart klar med kursen
Läs merKvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser
Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...
Läs merLikvärdig förskola. Helsingborgs stad Påarps förskola. Projektledare: Maria Martinsson
Likvärdig förskola Helsingborgs stad Påarps förskola Projektledare: Maria Martinsson maria.martinsson@helsingborg.se Anna Thorssell anna.thorsell@helsingborg.se Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2.
Läs mer2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap
2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete
Läs merInformation- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Läs merEtt nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Läs merPedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?
Pedagogisk dokumentation i förskolan Hur får vi fatt i barns flöde av tankar? Barns lärande är interaktivt och relationellt Miljön Barnsyn/människosyn Kunskapssyn Barn blir Barn får Pedagogens förhållningssätt/
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs merFörskolans digitalisering
Förskolans digitalisering LLU-dag 28 september 2018, Special Needs Education Karlstad University Sweden Därför behöver du vässa din digitala kompetens (Skolverkets hemsida) Vi lever i en snabbt föränderlig
Läs merI mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz
I mötet med dig ser jag mig själv Kollegiala observationer Cecilia Bergentz I mötet med dig ser jag mig själv I mötet med mig bedömer du mig Kollegiala observationer är en form av Kollegialt lärande Genom
Läs merI detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens
Läs merPraktik för musikpedagoger och musiker. Tid för experiment och testning
Praktik för musikpedagoger och musiker Tid för experiment och testning 10 Praktik (utdrag ur Examensstadgan) I yrkeshögskolestudierna ingår praktik, vars minimiomfattning är 30 studiepoäng. Målet för praktiken
Läs merSäkerhetsgymnasiets arbetsplan
Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2015/2016 1 Arbetsplanen beskriver verksamhetens visioner och mål samt strategier för att nå dessa. Planen revideras varje läsår genom ett systematiskt kvalitetsarbete.
Läs merJag ser mig som en samtalspartner
Jag ser mig som en samtalspartner En studie om fem speciallärares upplevelse av hur deras kompetens som kvalificerad samtalspartner används i verksamheten. Anna A Bergqvist & Linnéa Kristensen Uppsats/Examensarbete:
Läs merHandledning, rådgivning eller konsultation?
Malmö högskola Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Handledning, rådgivning eller konsultation? En studie om fyra specialpedagogers handledaruppdrag
Läs merEXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram
EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Syftet med Utvecklingsprofilen är att: vara
Läs merSmå barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars
Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel Skövde mars 2013 jan.hakansson@lnu.se Utgångspunkter Skollagen 1 kap 5 : Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Läs merVårt uppdrag SFS 2011:130
Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet
Läs merår 1 år 2 år 3 magisterprogram Huvudämne: Specialpedagogik 25 10 25 70 Specialpedagogik I 5 sp x x x x x
Översikt över utbildningslinjen för speciallärare (program för kandidateamen, 180 sp) Struktur enligt beslut i FR 181114, med justerade kursnamn i huvudämnet år 1 år 2 år 3 magisterprogram Huvudämne: Specialpedagogik
Läs merUnderlag för självvärdering
Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna
Läs merLikabehandlingsplan för Järla skola 15/16
Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16 Innehållsförteckning Syfte Vision Lagstiftning Kiva Ansvarsfördelning Förebyggande arbete mot kränkningar, diskriminering och trakasserier Att utreda och åtgärda
Läs merMatematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik
Matematiklyftet i förskoleklassen Lärportalen för matematik Matematiklyftet i förskole klassen är en del av en unik satsning på fortbildning i mate matikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklass.
Läs merDet lärande samtalet. Vad är ett lärande samtal?
Det lärande samtalet För att skapa en bra grund för utveckling är det viktigt att få en förståelse hur andra tänker, uppfattar och förstår. I alla typer av utvecklingsarbete kan därför användandet av lärande
Läs mer