HANDLEDANDE SAMTAL I SPECIAL- PEDAGOGISKT ARBETE. Handledarens roll och kompetenser PeD Christel Sundqvist Åbo Akademi

Transkript

1 HANDLEDANDE SAMTAL I SPECIAL- PEDAGOGISKT ARBETE Handledarens roll och kompetenser PeD Christel Sundqvist Åbo Akademi

2 Den autonoma klassläraren med ett eget klassrum och den autonoma specialläraren med ett eget specialpedagogiskt rum behöver bli samarbetande lärare med ett gemensamt rum! (Sundqvist, 2012)

3 ATT UTVECKLA DET GEMENSAMMA RUMMET Differentiera och stöda alla elevers inlärning tillsammans genom att: mötas i kompanjonundervisning / samundervisning föra olika typer av handledande samtal

4 INNEHÅLL Handledarens roll: tre olika typer av specialpedagogiska handledande samtal Handledarens kompetens: handlednigsstrategier fallgropar och möjliggörare

5 pappersarbete YRKESROLLER SVERIGE FINLAND Speciallärare inkludering Speciallärare Specialpedagog med barn för barn

6 HANDLEDNING SOM EN INDIREKT OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGISK INSATS Specialpedagoger eller speciallärare ger indirekt specialpedagogiskt stöd till eleven genom att möta klass- och ämneslärare, som ger det direkta stödet till elever, i handledande samtal (Idol, 2006; Sundqvist, 2012)

7 TVÅ PERSPEKTIV PÅ HANDLEDNING (JFR SUNDQVIST 2012) Perspektiv Modeller Teori Expertbetonat Perspektiv (problemlösning) Mästarlära Beteendeteoretisk h. Samverkande beteendeteoretisk h. Handledaren =guru Deltagarbetonat Perspektiv (processinriktat) Mentalhälsohandledning Consultee-centered c. Handlings och reflektionsmodellen Fokus, Strategier, Relation Strategier: demonstration värdering korrigering råd Fokus: Eleven/ Handledare Asymmetrisk relation Strategier: samtalteknik frågor reflektion Fokus: Läraren Symmetrisk relation Forskning och litteratur T ex Bergan & Kratchowill, 1990 Martens & Digennaro, 2008 Gutkin & Curtis, 1999, 2009 Sheridan, Clarke & Burt, 2008 Skagen, 2004, 2007 T ex Caplan 1970, 1993 Handal & Lauvås, 2001 Hylander, 2004 Knotek,Kaniuka,Ellingsen, 2008 Lambert, 2004, Sandoval, 2004

8 PERSPEKTIVEN OCH HANDLEDARENS KOMPETENS Specialpedagogisk guru Kunskap om olika typer av inlärningshinder och inkluderande arbetsmetoder Analytisk vän Interpersonella kommunikationsfärdigheter Problemlösningsförmåga

9 SPECIAL- OCH KLASSLÄRARE OM HANDLEDANDE SAMTAL (SUNDQVIST 2012, 2014) Strategier Specialpedagogisk kunskapsförmedling Stimulera klasslärarens tänkande Professionellt utbyte Form (rådgivande /reflekterande?) Råd är viktiga men otillräckliga Reflektion kämpar om utrymme Relation Inbyggd symmetri Risk för speciallärar- och åldersdominans Komplementär ömsesidighet Innehåll Instrumentellt innehåll Relationellt innehåll Systemorienterat innehåll Fokus Elevfokus legitimt Fokus på klassläraren inte legitimt Fokus på kontext är potentiellt Funktion Elev utveckling Kollegialt stöd Multipel professional utveckling

10 OM PROFESSIONELLT UTBYTE

11 RÅD ÄR VIKTIGA MEN OTILLRÄCKLIGA Nog behöver de få lite råd! Åtminstone om man är ny, om man aldrig har jobbat med de här barnen förr. Man måste få råd! Sen kan man själv utveckla råden eller inte använda dem, men man måste få liksom mat på vägen. En handledning utan råd kan också vara bortkstad om man inte vågar! (S)

12 REFLEKTION KÄMPAR OM UTRYMME Det är som ett stort skepp som bara rullar på och om någon försöker göra något tar det jätte länge innan det ändrar kurs. Jag var hemskt kritiskt inställd till det här med råd då vi hade kursen om handledning. Jag tänkte att det inte ska vara en sån här tipsrunda. Men på grund av tidsbristen så finns det inte alltid möjlighet att göra nått annat. Reflektion är viktigt men du borde ha tid som människa att först bara lugna ner dig, så du kan göra en meningsfull reflektion kring någonting. (S)

13 Jag tycker att vi är jämbördiga. Jag vet att vissa saker känner jag till bättre och vissa saker känner specialläraren till bättre. Sedan samarbetet där kring tycker jag att är jämbördigt, och det är bra. Då känner man ju inte att det är nån som säger att nu ska du göra så där och så där. Jag menar att om specialläraren skulle ha en lösning på allting så skulle det ju vara lätt. Men nu är det ju oftast inte på det sättet. Och hon tänker iiksom mera på specialpedagogiken och jag kanske känner till eleven bättre... ser hur eleverna fungerar i klassen och allt sådant här. (K) OM ÖMSESIDIGHET I RELATIONEN

14 RÄCKER DE TVÅ PERSPEKTIVEN För att förstå handledning mellan lärare som har gedigen men olika kunskap? Det expertbetonade Det deltagarbetonade

15 SLUTSATS: ETT TREDJE KOLLABORATIVT PERSPEKTIV Ett tredje kollaborativt perspektiv behövs för att förstå komplexiten när handledning sker mellan speciallärare och klasslärare som arbetar i samma skola med ett gemensamt ansvar för elever och för inkludering. (Sundqvist, 2012)

16 TRE TYPER AV HANDLEDNINGSSAMTAL OCH SPECIALLÄRARENS ROLL Den medspelande kollegan Christel Sundqvist

17 COLLABORATIVE CONSULTATION (NEVIN, THOUSAND, PAOLUCCI-WHITCOMB & VILLA, 1990) Innebär en triadisk handledningsform där aktörerna är jämbördiga och delar ansvaret för elevers undervisning. Specialläraren ses inte som en expert som skall styra samtalet. Specialläraren och klassläraren ses båda som experter på skilda områden och båda parterna kan växelvis vara givande och tagande part.

18 HANDLEDNINGSTRIADEN I SAMARBETANDE SAMTAL SUNDQVIST 2012 (Se Sundqvist, 2012) Christel Sundqvist

19 ETT KOLLABORATIVT PERSPEKTIV FRÄMJAR INKLUDERANDE UNDERVISNING (COOK & FRIEND, 2010: NEVIN ET AL., 1990; SUNDQVIST, 2012): Lärararna lär av varandra Olikhet i kunskap lyfts fram: None of us is so good as all of us! Atmosfären präglas av jämbördighet, ömsesidiget och bejakande idérikedom Fokus går från elev till klass Möjlighet att hitta nya arbetssätt som gynnar alla elever

20 ATT FUNDERA PÅ DE TRE SAMTALSTYPERNA Dina tankar om de tre samtalstyperna? Vad kan det finnas för risk med strävan till att tillämpa ett kollaborativt perspektiv och föra samarbetande samtal? Vad krävs för att samarbetande samtal ska fungera?

21 VAD KRÄVS FÖR ATT SAMARBETANDE SAMTAL SKA FUNGERA? En samarbetande anda / gemensamma elever Gemensamma mål Att aktörerna har vilja och intresse Tillit och respekt. Alla kan bidra med något, påverka Att man genomför samtalet som ett strukturerat samtal Att alla aktörer bidrar med sin pedagogiska kunskap Att alla aktörer har kunskap om handledande samtal, kommunikativ kompetens och problemlösningskompetens:

22 ATT STRUKTURERA SAMTALET Behöver en samtalsledare som vinnlägger sig om att: alla kommer till tals att man håller fokus att samtalet går framåt

23 STRUKTUREN I OLIKA TYPER AV HANDLEDANDE SAMTAL SUNDQVIST; 2014 Konsultativa samtal (jfr Bergan & Kratochwill, 1990) Refleketerande samtal (jfr Egan, 2006; Hägg & Kuoppa, 1997;2007) Samarbetande samtal (jfr Sundqvist, 2014) 1. Problemidentifikation 2. Analys (genom frågor, observation, arbete med eleven, tester) 3. Åtgärdsförslag 4. Utvärdering 1. Kartläggning 2. Vidga perspektiv (genom frågor) 3. Stöda den handledda att utforma nya synsätt, handlingar 4. Utvärdering 1. Gemensam identifikation och kartläggning 2. Gemensam analys och perspektivvidgning 3. Skapar tillsammans nya handlingsalternativ 4. Utvärdering

24 VAD KRÄVS FÖR ATT SAMARBETANDE SAMTAL SKALL LEDA TILL UTVECKLING? En samarbetande anda / gemensamma elever Att aktörerna har vilja och intresse Tillit och respekt. Alla kan påverka Gemensamma mål Att man genomför samtalet som ett strukturerat samtal Att alla aktörer bidrar med sin pedagogiska kunskap Att alla aktörer har kunskap om handledande samtal, kommunikativ kompetens och problemlösningskompetens:

25 VILKEN KUNSKAP BEHÖVER AKTÖRERNA? Kollaborativ handledning(jfr Idol, Nevin, Paolucci-Whitcomb, 1995) Kunskapsbas KP1 Intrapersonella attityder KP2 KP3 Interpersonella kommunikationsförmåga Interaktiv problemlösningsförmåga

26 HANDLEDNINGS- KOMPETENS Specialpedagogiska handledande samtal är mångfacetterade och kräver mångsidig kompetens: Kunskap om olika typer av inlärningshinder Kunskap om inkluderande undervisningsmetoder Samtalskunskap Problemlösningskunskap

27 SAMTALSTEKNIKERNA (JFR HÄGG & KUOPPA, LAUVÅS & HANDAL, 2001, SUNDQVIST, 2014) Framhålls speciellt inom det deltagarbetonade perspektivet: Rogers (1965): empati, äkthet, acceptans: Lyssna Omformulera Spegla Sammanfatta Ställa öppna frågor Ställa frågor som utmanar/vidgar perspektiv /lösningsinriktade frågor

28 PROBLEMLÖSNINGS- FÖRMÅGA Framhålls speciellt inom det expertbetonade perspektivet: T ex Bergan och Kratochwill (1990) Kunna strukturera problemlösningsprocessen (4-stegsmodellen) Kunna samla relevant information Kunna analysera informationen Kunna ställa upp mål Kunna tänka kreativt genom att spåna ideer, tänka fritt, tänka i nya banor, experimentera med ideer, brainstorma, ställa frågor

29 MÖJLIGGÖRARE OCH FALLGROPAR I HANDLEDANDE SAMTAL SUNDQVIST, 2017, PÅGÅENDE Analys av speciallärares reflektioner baserade på inbandade handledningssamtal: Vilka handledningsstrategier använder speciallärarna? Vilka möjliggörare och fallgropar träder fram vid användningen av olika handledningsstrategier?

30 STRATEGIER 1. Skapa struktur och klargöra 2. Bekräftande och reflektivt lyssnande 3. Erbjuda nycklar och livlinor 4. Aktivt stöd i förändringsituationen

31 Strategi Möjliggörare Fallgropar 1. Skapa ramar och klargöra strukturera samtalet visualisera och observera sammanfatta informationsfödet för svag styrning kontrollbehov Hon pratade och pratade och hoppade från en sak till en annan. Det var verkligt svårt att hänga med, men jag vill inte avbryta henne. När jag lyssnade till bandet insåg jag att jag borde ha stannat henne ibland och gjort en sammanfattning. Det hela skulle ha blivit klarare för oss. Nästa gång ska jag be henne välja en sak som vi funderar närmare på.

32 Strategi Möjliggörare Fallgropar 2. Bekräftande och refektivt lyssnande genuin undran och parafrasering anteckningar, nyckelord brådska rädsla för tystnad Under handledningen kändes en del tysta stunder jobbiga. Jag ställde henne en fråga, men hon svarade inte eller så väldigt kort. Jag visste inte hur vi skulle komma vidare och det var jobbigt. Men när jag lyssnade på bandet märkte jag att de tysta stunderna är verkligt viktiga. De varade inte ens så länge. Och det var nästan alltid hon som bröt tystnaden. Så det viktigaste jag har lärt mig är att inte vara rädd för tystnaden, den ger bägge tid att tänka.

33 Strategi Möjliggörare Fallgropar 3. Erbjuda nycklar eller livlinor mångsisdig frågeteknik öppna förslag och brainstorming inga/vaga mål experträdsla oändamålsenlig frågeteknik Efter handledningen frågade jag henne hur hon upplevde samtalet. Hon skrattade och sa att alla frågor gjorde mig osäker, det kändes som om du fiskade efter någonting.

34 Strategi Möjliggörare Fallgropar 4. Aktivt stöd i förändringssituationen småstegstänkande konkret hjälp svag förankring brist på back-up Jag hoppas hon prövar det vi kom fram till. Men jag vet ju själv hur det är när vardagen kommer emot. Det är svårt att ta in något nytt och ändra invanda mönster när det händer så mycket hela tiden. Om vi hade jobbat i samma skola skulle jag ha erbjudit att vara med i klassen ett par lektioner. Det hade varit intressant.

35 SAMTAL SOM STAGNERAR Handledaren klarar inte av att avgränsa/ringa in problemet Handledaren låser sig vid det förutbestämda Handledaren glömmer att formulera ett mål Handledaren använder frågor fel Handlaren vågar inte komma med förslag Handledaren lämnar läraren ensam i förändringssituationen

36 MAGIC MOMENTS ELLER VÄNDPUNKTER finns i många av samtalen. En fråga som för vidare (ofta lösningsinriktade frågor: att utgå från styrkor, det som redan fungera, hitta nästa lilla steg framåt). En omformulering/konfrontation som får den andra att stanna upp. Ett förslag som ger den handledde energi

37 FUNDERA! Känner du igen någon av fallgroparna från egna dina egna handledande samtal? Och möjliggörare?

38 Möjliggörare fastänkande visualisera och observera sammanfatta informationsfödet mental närvaro och äkta undran matchning och parafrasering anteckningar mångsisdig frågeteknik öppna förslag brainstorming och listning evaluera alternativ och möjligheter småstegstänkande erbjda konkret hjälp Fallgropar brist på förberedelse vågar inte styra för stort kontrollbehov brådska rädsla för tystnad inga/vaga mål experträdsla oändamålsenlig frågeteknik brist på back-up brist på uppföljning

39 SAMMANFATTNING Speciallärarers och specialpedagogers handledande roll är komlex och kräver kunskap om olika inlärningshinder, inklusion, problemlösningsförmåga och kommunikativförmåga. Genom att bejaka alla aktörers kunskap och utgå från ett ömsesidigt givande och tagande mellan alla aktörer kan handledningssamtalen leda till en utveckling av inkluderande undervisning där elevers olikhet bejakas och tas tillvara.

40 None of us is so good as all of us! MED SIKTE PÅ DET GEMENSAMMA RUMMET!