ÄLSKAD AV GUD? EN KVALITATIV STUDIE OM HBT, IDENTITET, RELIGION, SEXUALITET OCH MAKT.

Transkript

1 ÄLSKAD AV GUD? EN KVALITATIV STUDIE OM HBT, IDENTITET, RELIGION, SEXUALITET OCH MAKT. HANDLEDARE: ÅSA ANDERSSON FÖRFATTARE: HELLE FORSMAN OCH SARA OLSSON C-UPPSATS, 15 HP KULTURVETENSKAP / PROGRAMMET MÄNNISKA, MÅNGFALD OCH ARBETSLIV INSTITUTIONEN FÖR OMVÅRDNAD, HÄLSA OCH KULTUR HÖGSKOLAN VÄST HÖSTTERMINEN 2008

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1. INLEDNING...s. 4 Syfte och Frågeställningar...s. 5 KAPITEL 2. METOD OCH MATERIAL...s. 5 KAPITEL 3. BEGREPPSVÄRLDAR...s. 7 Sexualitet och Heteronormativitet...s. 8 Performativitet...s. 9 Den ideala identiteten och Den andre...s. 10 Intersektionalitet...s. 11 KAPITEL 4. FORSKNINGSFÄLT SEXUALITET OCH RELIGION...s. 12 UPPSATSENS DISPOSITION...s. 12 DELTAGARE...s. 13 HBT-DISKUSSIONEN I SVENSKA KYRKAN OCH FRIRELIGIÖSA KYRKOR...s. 14 KAPITEL 5. INTRODUKTION TILL KULTURSTUDIER OCH RELIGION...s. 15 KAPITEL 6. BERÄTTELSER OM BARNDOMEN...s. 18 Omgivningens och Kyrkans roll i Identitetsskapandet...s. 19 2

3 KAPITEL 7. SANN IDENTITET...s. 23 Tankar kring Komma ut-processen...s. 23 Tron och Bibelns Betydelse för Identitetsskapandet...s. 26 Självbild respektive Förebild...s. 31 KAPITEL 8. KONFLIKTER I INDIVIDEN...s. 33 KAPITEL 9. MAKT, POLITIK OCH KYRKANS ROLL I IDENTITETSSKAPANDET...s. 38 AVSLUTANDE DISKUSSION...s. 42 LITTERATURFÖRTECKNING...s. 45 Bilaga 1: Tema på papper Bilaga 2: Vetenskapsrådets forskningsetiska principer för ämnesområdet humaniora och samhällsvetenskap. 3

4 KAPITEL 1 INLEDNING Sexualitet och då framförallt HBT-personers, i kombination med kristen tro, är ett historiskt och nutida tabubelagt fält. När vi berättade för nära och kära om denna uppsats och om dess syfte fick vi reaktioner så som kan homosexuella vara kristna, det går väl inte ihop? Det är många som har ifrågasatt varför vi valt att skriva om detta ämne då de inte har förstått varför det är viktigt, vilket kan ses som att själva ämnet i sig är osynliggjort i samhället. Själva tanken att det finns människor som kombinerar sin sexualitet och sin kristna tro upplevs som otänkbart, vilket medför att tanken inte ens ges möjligheten att existera. Det var inte längesedan den kristna synen på hur människor skall och inte skall leva verkade som ett rättesnöre för var och varannan människa i Sverige, det vill säga att man följde vedertagna föreställningar som är av religionen normerande om vad som ansågs vara den rätta sexualiteten och den autentiska identiteten. Under de senaste decennierna har enligt oss en positiv problematik tagit sin början; ett ifrågasättande av den rätta sexualiteten och den autentiska identiteten. Makt och politik är viktiga komponenter i dessa normstyrda kategorier som i högre eller lägre utsträckning styr hur de skall se ut, beroende på vilka kulturella och sociala faktorer som just för tillfället är verksamma hos både samhället och i kyrkan. Vi anser det därför nödvändigt att fortsätta problematisera och utforska olika sociala rum där maktrelationer utsätter människor för marginalisering och exkludering. Vi har med detta i åtanke valt att titta närmare på ett specifikt socialt rum, föränderligt i tid och kontext och som fungerar som ett motstånd mot denna marginalisering, nämligen EKHO och dess medlemmar. Riksförbundet ekumeniska grupperna för homo- och bisexuella samt transpersoner är en paraplyorganisation som driver kristen verksamhet i tre lokala föreningar (Göteborg, Malmö och Stockholm). Den lokala föreningen i Göteborg har drygt 160 medlemmar. EKHO grundades i syfte att sprida kunskap samt förändra värderingar och attityder gentemot homobisexuella och transpersoner inom kyrkosamfund och församlingar. De arbetar för frigörelse, rättvisa och att avslöja förtryck, samt verkar som brobyggare mellan homosexuella, bisexuella och transpersoner < Vårt emancipatoriska eller frigörande syfte med studien innebär att kritiskt ifrågasätta den verklighet som ter sig uppenbar och på detta vis 4

5 synliggöra och ifrågasätta olika former av sociala relationer präglade av makthierarkier (Thomsson 2002: 44-47). För att kunna ifrågasätta måste det även finnas en förförståelse, vilket vi båda har genom vårt intresse för socio-kulturella strukturer och maktordningar där människor marginaliseras och utesluts från olika sociala rum i samhället. Vår uppsats kommer förhoppningsvis att medverka till ett synliggörande av hur olika maktkonstellationer påverkar en kristen HBT- persons identitetsskapande. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Vårt syfte är att undersöka hur identitet uttrycks och konstrueras mellan olika maktbaserade fält så som sexualitet, religion, och politik. Syftet har brutits ned i tre frågeställningar för att på så vis nå en bredd i uppsatsen. Vi vill med våra frågeställningar åskådliggöra och nyansera bilden av HBT-personer med kristen tro, då identitet här ses som ett mångfacetterat fält. Frågeställningarna rör deltagarna i EKHO som vi har intervjuat och deras upplevelser av identiteten i samspel med sexualitet och tro. Dessa diskuteras både enskilt samt i kombination med varandra i relation till makt och politik. Vi har valt att fokusera på hur HBT-personer med kristen tro skapar sin identitet mellan fält så som sexualitet, religion, politik och makt, samt vilka uttryck identiteten tar sig genom samspelet mellan dess tro och sexualitet. Vi har även valt att inrikta oss på om konflikter uppstår inom identiteten och dess omgivning gentemot dess tro och sexualitet. KAPITEL 2 METOD OCH MATERIAL I detta kapitel belyser vi vägen fram till uppsatsens analys och redovisar uppsatsens empiriska bakgrund samt vårt tillvägagångssätt i urvalsprocessen av ämne och deltagare. Tanken på att skriva en uppsats om HBT och sexualitet tog sin början när Sara såg en annons i tidningen Göteborgs-Posten. Annonsen hänvisade till att EKHO:s förening i Göteborg skulle ha en kyrklig mässa för homo- bisexuella och transpersoner i Oskar Fredriks kyrka. En nyfiken tanke föddes och en undran om hur just dessa människor levde sina liv tog sin start. Sara började leta efter information och hittade EKHO:s hemsida. Hon presenterade idén för Helle som även hon blev intresserad. Denna nyfikenhet resulterade i ett mail till 5

6 expeditionsansvarige på EKHO:s kansli som tyckte att vi skulle komma på en kvällsmässa för att presentera oss och vår uppsats, vilket vi även gjorde. På mässan blev vi väl bemötta och fick delta i gemenskapen. När gudstjänsten var slut presenterade vi oss och våra tankar om den planerade uppsatsen. Det fanns även tid för att knyta kontakter med människor som kunde tänka sig att delta i uppsatsen. Urvalsprincipen gick inte ut på annat än att deltagarna skulle vara kristna och av annan sexuell läggning än heterosexuell. Vi har intervjuat sex personer där vi delat upp dessa möten mellan oss. Delvis för att göra processen hanterlig och smidig, samt för att skapa en personlig och avslappnad miljö i närvaro av deltagarna. Våra förhoppningar om detta förhållningssätt var att personen vi intervjuade inte skulle känna sig olustig eller pressad i situationen, ifall vi skulle vara tvåmot- en, utan istället bekväm och avslappnad i ett ansikte- mot- ansikte samtal. Flertalet av intervjuerna skedde på EKHO:s kontor medan en hölls i ett klassrum och en annan hemma hos en av oss. Dessa intervjuer spelades in med bandspelare. Innan intervjuerna tog sin start så presenterade vi oss själva och tanken om uppsatsen samt att vi gick igenom Vetenskapsrådets forskningsetiska principer; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet för ämnesområdet humaniora och samhällsvetenskap (se bilaga 2). De empiriska teorier och begrepp som vi valt att använda kräver enligt oss ett reflexivt förhållningssätt och ett konstant (om)tolkande för att förstå vilka maktfaktorer som påverkar (Thomsson 2002: 37). Att arbeta reflexivt innebär att olika tankar samspelar med varandra där kreativitet och fantasi är drivkrafterna. Detta i sig betyder att nya infallsvinklar kontinuerligt skapas och måste tas om hand om för att studien skall berikas och vara givande, samt även för att ens förförståelse kring ämnet inte skall få ta överhand (Ibid: 38). Under intervjuerna lät vi deltagarna diskutera om sig själva så öppet som möjligt. Tanken var alltså att vi utgjorde aktiva lyssnare och deltagarna var de som ledde samtalet. Vi använde oss av teman i form av boxar som intervjun avsåg att täcka, så som Tro, EKHO, Kristen och HBT, Komma ut och Sexualitet (se bilaga 1). Dessa boxar på papper lades ut mellan oss (intervjuaren och intervjudeltagaren) för att båda två smidigt skulle kunna delta och följa en riktning i intervjuprocessen (jfr Thomsson 2002). Vi har transkriberat ordagrant men utelämnat så kallade utfyllnadsord som exempelvis liksom eller va och eventuella upprepningar för att på så sätt nå en så tydlig och klar intervjutext som möjligt, samt underlätta för analysprocessen. Deltagarna fick möjligheten att läsa igenom och godkänna den 6

7 slutgiltiga transkriptionen samt korrigera felsägningar. En kort summering av de medverkande kommer även att delges i uppsatsen. Givetvis är våra deltagare anonyma och fiktiva namn har konstruerats. Vi är medvetna om att det kan finnas risker med denna typ av studie, eftersom vi är med och skapar deltagarna som grupp. Därmed finns det en risk som är viktig att poängtera, nämligen att vi är med och rekonstruerar en uppdelning mellan normen och de andra (Lindström 2005: 26). Vi vill även påpeka att vår studie inte bör ses som en allomfattande bild av kristna HBT-personer, utan vår studie vill snarare synliggöra komplexiteten i ett specifikt socialt rum så som EKHO. Vi har upplevt att det har varit en svår process vad det gäller att välja ut intervjumaterial till analysdelen då vi haft ett transkriberingsmaterial på över 100 sidor men även att göra våra deltagares livsberättelser rättvisa. Med anledning av detta har analysarbetet varit en kvalfylld process, men för att frigöra oss från dessa tankar så har vi utgått från att uppsatsens analys skall vara kopplad till empiriskt material och då konstrueras något mer utöver deltagarnas berättelser. Det är av absolut vikt att applicera materialet till teorier om samhällsstruktur och samhällsförändring samt ge det en tolkningsram. Vi måste även informera att vi gör om deltagarnas berättelser via analysarbetet så att de passar in i ett samspel med våra teoretiska utgångspunkter och analytiska begrepp. Materialet kommer således att förändras och ges ny innebörd, tolkning och förståelse (Mattsson 2005: 68-69). KAPITEL 3 BEGREPPSVÄRLDAR Heteronormativitet och Performativititet som vi i detta kapitel bland annat kommer att redovisa för, kan sägas rymma under ett queerteoretiskt tak. Queerteori är ingen enhetlig teoribildning utan har influerats av flera olika akademiska forskningsfält, men även av social och politisk aktivism. Den bygger på poststrukturalistiska tankar om hur olika fält så som kultur, samhälle, makt, identitet, sexualitet med mera hänger ihop och konstruerar vår värld. Vi anser det därmed viktigt att även förklara begreppet diskurs som kan sägas vara relationen mellan kultur, språkets betydelse och kunskapsproduktioner. Diskurs är talordningar som innefattar gränserna för vad som kulturellt och socialt anses som trovärdigt och förnuftigt (Börjesson 2003: 21). Språket är både den plats där kulturell betydelse formas, som det verktyg vi använder för att hantera dess gränsuppsättningar i former av normer och 7

8 värderingar, som även de i sig är språkligt konstituerade. Vi kommer även i detta kapitel att diskutera begreppen Den ideala identiteten och Den andre samt Intersektionalitet. SEXUALITET OCH HETERONORMATIVITET För att på ett enkelt och förståeligt sätt förklara vad samlingsnamnet HBT står för beskriver vi (H)omosexualitet så som personer med sexuell och emotionell dragningskraft till personer av samma kön. (B)isexuella förklarar vi därefter som personer med sexuell och emotionell dragningskraft till personer av båda könen. (T)ranspersoner är i sin tur ett brett och svårdefinierat paraplybegrepp som innefattar personer med transsexuell, intersexuell, transvestit, transgenderist och drag- queen/king identitet. Dessa transpersoner kan vidare vara homosexuella, bisexuella eller heterosexuella inom sin transidentitet < Vi tycker även det är viktigt att förklara heterosexualitet i egenskap av personer med sexuell och emotionell dragningskraft till personer av det motsatta könet, då detta begrepp inte alltid har existerat historiskt. Innan begreppet heterosexualitet myntades fanns ej heller exempelvis homosexualitet som begrepp utan samtida homosexuella handlingar sågs då som vanlig sexualitet samt att det inte sågs som ett avvikande beteende från de sexuella normerna (Bertilsdotter 2000). Begreppen som bland annat kommer att användas i analysen; performativitet och heteronormativitet är teorier och begrepp som till viss del har inspirerats av Michel Foucault. I denna studie har vi framför allt tagit del av hans bok Sexualitetens historia viljan att veta. Där presenterar han det som han kallar perversitetens införande, vilket var ett synsätt på en ökad kontroll över sexualiteten. Detta synsätt växte fram i slutet av 1700-talet då människor började sorteras och diagnostiseras efter deras sexuella preferenser, vilket skapade nya identitetskategorier. Detta möjliggjorde för en form av övervakning och kontroll, vilket kan ses som en paradox av perversitetens införande eftersom själva införandet i sig var av liberaliserande syfte men ledde till desto fler kontrollmöjligheter. Människor internaliserades och infogades i tankemönster som utgick från en uppdelning mellan identiteter så som homosexuell och heterosexuell (2002). Foucault har varit en viktig inspirationskälla till dessa teoretiska begrepp, dock har vi valt att använda oss av andra teoretiker som har inspirerats av honom med anledning av att de knyter an mer till vårt ämne. 8

9 En annan sexuell läggning än heterosexuell blev en slags själens hermafrodit på så vis att det inre i en HBT-person bedömdes vara androgynt. Detta sätt att kategorisera människor i vad som anses normalt respektive avvikande är en slags normaliseringsprocess som vi kommer att vidareutveckla nedan (Ibid.). Vi kommer att använda det queerteoretiska begreppet heteronormativitet eftersom det belyser hur olika former av sexualiteter får ta plats respektive marginaliseras i Svenska kyrkan och i frireligiösa kyrkor. Vi har tagit del av Fanny Ambjörnssons definition funnen i boken Vad är queer där hon menar att heteronormen måste förstås som en kulturell och historisk konstruktion där heterosexualitet inte existerar utan relation till en tänkt och utpekad motpol, i detta fall homosexualitet. Heteronormen omfattar de institutioner, lagar, strukturer, relationer och handlingar som upprätthåller heterosexualiteten som något enhetligt, naturligt och allomfattande alltså det som bidrar till att en viss sorts heterosexuellt liv framstår som det mest åtråvärda och naturliga sättet att leva (2006: 52). PERFORMATIVITET Vår teoretiska utgångspunkt är förankrad i en syn om att identiteter konstitueras genom tids och platsbundna handlingar samt utifrån en specifik historia och kultur (Lindström 2005: 20). Det är på dessa grunder som vi har inspirerats av performativitetsbegreppet. Språkfilosofen J.L. Austin var en av de första som diskuterade begreppet performativitet och han menade att språket bör ses som en aktiv handling som skapar vår bild av verkligheten istället för att se språket som en avspegling av den. För att knyta an till vår studie tar vi hjälp av Judith Butler som för vidare och radikaliserar Austins syn på performativitet, bland annat i boken Genustrubbel (2007). Hon menar att det inte finns någon inneboende medfödd sexualitet, exempelvis en heterosexuell könsidentitet utan att kroppen bör ses som en mottagare, ett kärl som får betydelse genom att skrivas in av en kulturell källa. Könskategorier som vi alla tilldelar kroppen ses enligt begreppet som något kulturellt, socialt och politiskt skapat och därför finns det inget som kan ses som essentiellt, det vill säga, ett inneboende fysiskt kön. Kategoriseringar av könsidentiteter så som man och kvinna, heterosexuell och homosexuell är enbart sanningseffekter av den just för tillfället dominerande diskursen (Ibid: 18). Däremot verkar vårt samhälle genom ett konstant flöde av kulturella och sociala regler som skall följas för att människor skall framstå som begripliga 9

10 och normala. En persons könsidentitet enligt Butler är enbart en iscensättning och alltså en påföljd av ett ständigt upprepande av performativt handlande. Identitet är en uppfinning, en illusion som är konstruerad och som bevaras genom kroppsliga tecken och andra diskursiva språk (Ibid: 17). Förändringar, som ständigt sker omkring oss i och med dessa försök till att skapa könsidentiteter, är när människor uppträder på otillåtna, överraskande och omvälvande sätt och detta sker både medvetet och omedvetet (Ambjörnsson 2006: ). Judith Butler har introducerat begreppet den heterosexuella matrisen som har fått stor genomslagskraft inom feministisk forskning. Den heterosexuella matrisen utgår från att kroppar, genus och begär organiseras i en specifik ordning. Det vill säga att de enda positionerna som vi kan förhålla oss till är man och kvinna. Maskulinitet och femininitet skiljs åt men knyts sedan samman genom det heterosexuella begärets handlingar. Det är viktigt att förstå att dessa positioner ställs som motsatspar till varandra genom kroppsliga inskrivningar samt hur vi beter oss som man och kvinna. Det förväntas även av dem att de skall åtrå, begära och ha sex med varandra (Ibid: 112). DEN IDEALA IDENTITETEN OCH DEN ANDRE Performativitet kan tolkas i relation till motsatsparet ideal identitet och den andre som Ulrika Widding diskuterar i sin bok Identitetsskapande i studentföreningen: Köns- och klasskonstruktioner i massuniversitetet vilken bygger på tanken om att alla människor lever utefter samhälleliga normer och värderingar om hur människor skall vara respektive inte vara. Dessa ramar innehåller en ideal identitet för individen att ställa sig i relation till; en identitet som mer eller mindre omedvetet anses som finare, mer önskvärd och eftersträvansvärd i jämförelse med den andre, vilket är en individ som inte uppfyller rätt sorts kriterier för att passa in i facket för idealet, som alltid står i motsatts till normen med innebörden att den är sämre och mindre värd (2006). Vi kommer använda detta motsatspar då vi analyserar bland annat förebilder och självbilder men även som en djupare förståelse av performativa handlingar. Vi kommer i vår analys att visa på hur dessa begrepp kan appliceras i vår studie och då främst hur de kan tolkas till heterosexualitet respektive homosexualitet. Dessa begrepp är dock inte bara tilldelade en position utan kan givetvis utläsas på olika nivåer i samhället. 10

11 INTERSEKTIONALITET Det intersektionella perspektivet har sitt ursprung från den kritik som riktades till den vita och framförallt västerländska feministiska hegemonin. Det uppstod genom den antirasistiska rörelsen, men även genom synliggörandet av feministiska maktkonstellationer (jfr de los Reyes, Mulinari 2007, McCall 2005). Intersektionalitet är ett perspektiv som kan användas för att granska och förstå hur flera olika socio-kulturella maktkonstellationer och subjektformeringar samspelar och interagerar såväl som i sin tur skapar inklusion/exklusion runt diskursivt och institutionellt konstruerade kategorier så som etnicitet, genus, ras, religion och sexualitet. Syftet med perspektivet är att analysera hur dessa kategorier konstruerar varandra (jfr de los Reyes, Mulinari 2007, Lykke 2005, McCall 2005). Intersektionalitetens sprängkraft ser vi främst som utvecklandet av ett teoretiskt perspektiv som kopplar makt och ojämlikhet till individens möjligheter att agera som subjekt inom ramen för samhällets strukturer, institutionella praktiker och rådande ideologier. (de los Reyes, Mulinari 2007: 16). Vi ser intersektionalitet som det övergripande perspektiv som hjälper oss att väva samman olika maktordningar och att se de skärningspunkter där ett identitetsskapande kan få utrymme och möjligtvis växa. Det intersektionella perspektivet har i tidigare forskning behandlat områden så som sexualitet, klass, etnicitet, genus och kön. Religion är ett ganska nytt ämne inom den intersektionella analysen, men inte desto mindre viktig eftersom perspektivet kan belysa maktordningar som inkluderar men även exkluderar människor med exempelvis en viss sexuell läggning inom de kyrkliga sfärerna. Erica Appelros skriver i Kvinnovetenskaplig tidskrift om Religion och Intersektionalitet att religiösa ideologier är med och formar människors genusidentiteter och att religiösa institutioner har sina egna maktordningar som interagerar med andra maktordningar i samhället på ett komplext sätt (2005: 2-3). Vid användningen av intersektionalitet som ett perspektiv och analytiskt verktyg följer behovet att avläsa forskningsfältet i tid och platsrelaterade rum. Dominerande ideologier och samhällets organisering kan visa hur makt och maktrelationer blir något som görs, konstrueras och produceras genom de socio-kulturella rum som kristna HBT-personer verkar inom. Eftersom intersektionalitetsperspektivet utgår från makt och strukturer som skapar maktordningar är det i sin ordning att vi definierar hur vi ser på makt. Vi utgår ifrån Foucaults tankar som uttrycker sig genom att sociala interaktioner skapar och reproducerar makt och att 11

12 denna makt är själva utgångspunkten för våra självuppfattningar och identiteter. Vi existerar helt enkelt inte bortanför maktrelationerna (Ambjörnsson 2006, Foucault 2002). KAPITEL 4 FORSKNINGSFÄLT SEXUALITET OCH KRISTENDOM HBT-sexualitet och religion är två maktordningar som i kombination inte synts till så ofta inom den tvärvetenskapliga forskningen humaniora och samhällsvetenskap. Vi har använt oss av litteratur inom dessa specifika fält i kombination med varandra, alltså sexualitet och religiös tro, samt litteratur som gett oss vidgade vyer inom endast ett av fälten men som ändå skapat fler tolkningsmöjligheter till vårt analysmaterial. Den sistnämnda kategorin kommer vi dock inte att redogöra för här. I kombinationskategorin så har vi tittat närmare på Lars Gårdfeldts avhandling Hatar Gud bögar? (2005) Han tar sig an ett intressant projekt genom att skriva om det förtryck och den exkludering som HBT-personer utsätts för inom den kristna kyrkan och teologin. Han visar på ett nytt sätt hur man kan använda sig av befrielseteologi som inkluderar och ej diskriminerar HBT-personer. Elizabeth Stuart har även hon i sin bok Religion is a queer thing (1997) fokuserat på att föra fram befrielse queerteori. Blott i det öppna (2000) redigerad av Eva Reimers och Susanne Lindström är en bok som tar upp olika studier där fokus ligger på den homofobi som verkar inom Svenska kyrkan. Susanne Lindström fortsätter på samma bana i sin avhandling Kamp om rummet: en studie av heteronormativiteten i Svenska kyrkan (2005). Avhandlingen frågar sig hur normer för inkludering samt exkludering ter sig i den Svenska kyrkan; vem är det som är normen och hur exkluderar man den som anses ifrågasätta det heteronormativa? ANALYSENS DISPOSITION Analysen är uppdelad i fyra kapitel där vi tar del av deltagarnas livsberättelser som vi problematiserar med hjälp av de teoretiska begreppen och perspektiven. Vi börjar analysen i kapitel 5 med Introduktion till Kulturstudier och Religion där vi diskuterar föreningen EKHO som en viktig politisk och kulturell motståndsdiskurs, en arena för gemenskap men även som ett alternativ till ett politiskt agerande. Under rubriken Berättelser om barndomen i kapitel 6 diskuteras hur retrospektiva livsberättelser konstrueras. Vi utforskar de heteronormativa 12

13 barriärerna som sätter gränser för identiteten under rubrikerna Omgivningens och kyrkans roll i identitetsskapandet. Där diskuterar vi även dess betydelse och på vilka sätt de påverkat/påverkar deltagarna. I kapitel 7 under rubriken Sann identitet lägger vi tonvikten på deltagarnas berättelser om en upplevd sann och verklig identitet och hur detta knyts till Tankar kring komma ut-processen som står att finna under egen rubrik. Vi fortsätter i kapitel 7 under rubriken Tron och bibelns betydelse för identitetsskapandet att undersöka hur deltagarna närmar sig och ger förklaringsmodeller till dåtidens och nutidens heteronormativa och performativa görande av kön. Under rubriken Självbild kontra Förebilder tar vi del av deltagarnas upplevda självbilder samt förebilder som påverkat/påverkar deras identitetsskapande samt vilka strategier de använt som verktyg genom denna ständigt pågående process. Under rubriken Konflikter i Individen i kapitel 8 diskuteras deltagarnas upplevelser av tvingande identitetskategorier. I kapitel 9 under rubriken Makt, Politik och Kyrkans identitetsskapanden fokuserar vi på identitetsskapandet i relation till kyrkan och omgivningens exkluderande och inkluderande praktiker, samt tittar närmare på kyrkans politik och dess konsekvenser. Under rubriken Avslutande Diskussion sammanfattar vi uppsatsen och redogör slutsatserna för syftet och frågeställningarna. DELTAGARE Våra sex deltagare Anna, Rickard, Lars, Patrik, Karin och Anton är inom ett ålderspann av 18 till 59 år, där alla är boende i Göteborg förutom en deltagare som är bosatt en bit utanför. Vi har två deltagare som är yrkesverksamma inom Svenska kyrkan med varierande arbetsuppgifter medan de andra är mer eller mindre yrkesverksamma eller studerar. Alla deltagarna har varit delaktiga i både frikyrkliga och svensk kyrkliga aktiviteter under sin uppväxt. Vissa av deltagarna är aktiva medlemmar i föreningen EKHO samt i andra församlingar medan vissa av dem enbart är delaktiga i EKHO. Vi har valt att vara ytterst försiktiga med intervjumaterialet från deltagarna på grund av finkänslighet för dem men även för att de uttryckligen bett om diskretion om deras uppgifter. 13

14 HBT-DISKUSSIONEN I SVENSKA KYRKAN OCH FRIRELIGIÖSA KYRKOR År 2007 var 74.3 procent av Sveriges befolkning medlemmar i Svenska Kyrkan och av dem var drygt medlemmar aktiva i kyrkliga grupper inom församlingen så som diakonala grupper, internationella grupper och sorge- eller bibelstudiegrupper < Vi kommer här att presentera en kort översikt av HBT-diskussionen i Svenska kyrkan och frireligiösa kyrkor för att underlätta för läsarens förståelse av HBT och kristen tro ur en historisk kontext. Svenska kyrkan tog ett första officiellt ställningstagande år 1951, då man kom fram till att homosexuell samlevnad var ett brott mot guds bud och sågs därmed som en sjukdom. Kyrkan lade stor vikt vid att homosexuella inte skulle inneha befattningar där de kunde komma i kontakt med unga människor. Grunderna för ett sådant beslut var att umgänget ansågs kunna leda till att ungdomar påverkades på ett negativt sätt. Under årens gång har ett antal utredningar och samtalsdokument presenterats där man har diskuterat homosexualitet utifrån bland annat kyrkans moraliska och etiska ställningstaganden men även utifrån olika teologiska diskussioner om vad bibeln säger om homosexualitet och samlevnad. (Diskussionen rörde sig aldrig om HBT- frågor vilket kan ses som ett uteslutande av bisexuella och transpersoner.) Svenska kyrkan har försökt att följa med i den allmänna samhällsutvecklingen och när lagen om registrerat partnerskap infördes 1995 så öppnades det åter igen upp för en diskussion och man arbetade ihop ett dokument där man ville markera en öppen hållning till homosexuella och homosexuellas samlevnad (Homosexualitet i Kyrkan, Ett samtalsdokument från svenska kyrkans teologiska kommitté 2002: 7-8). Arbetet fortsatte och år 2002 påbörjade Svenska Kyrkans teologiska kommitté ett samtalsdokument som fick titeln Homosexuella i Kyrkan där det uttrycks en vilja att verka för varaktiga och kärleksfulla förhållanden (Ibid.). Den evangeliska lutherska, det vill säga Svenska kyrkan, är den kyrka som är mest aktiv i HBT-frågor. Dock likställs inte äktenskap och partnerskap då förfarandena är annorlunda (Lundström 2005: 66). Inom frireligiösa kyrkor har det diskuterats till en viss del eller inte alls om homosexuellas tillträde som medlemmar, exempelvis i Svenska missionskyrkan så kan homosexuella vara medlemmar men det har inte diskuterats om dess sexuella praktik 14

15 (Homosexualitet i Kyrkan, Ett samtalsdokument från svenska kyrkans teologiska kommitté 2002: 7-8). KAPITEL 5 INTRODUKTION TILL KULTURSTUDIER OCH RELIGION 4 1. Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (Diskrimineringslagen: 2008:567). Kulturstudier och religion är två fält som under lång tid varit uppdelade i separata studier, men enligt oss finns det möjlighet för ett fruktbart utbyte i skärningspunkterna mellan religion och kultur. Vi har i vår studie valt att använda oss av intervjudeltagare som är verksamma i ett socialt rum där religion och kultur möts och interagerar; EKHO (ekumeniska grupperna för kristna homo- och bisexuella samt transpersoner). Den akademiska disciplin som kan knytas historiskt till kulturstudier är sociologi. Inom framförallt religionssociologin har man på senare tid introducerat en kombination av de två religionsdefinitionerna: substantiella respektive funktionella definitioner. Andreas Häger och Mia Lövheim menar i sitt bidrag till boken Kulturstudier i Sverige att man kan studera religion i smal bemärkelse och kombinera substantiella och funktionella definitioner i en studie om exempelvis kristendomen. Den substantiella definitionen tar fasta på religionens innehåll eller substans, exempelvis tron och tillbedjandet av en gud. Den funktionella definitionen vill belysa religionens funktion samt ge mening och skapa sammanhållning (Häger, Lövheim 2007: 277). Det är alltså inte enbart substantiella element, exempelvis vad folk tror på som är av intresse, utan även hur dessa element relaterar till religionens sammanhållande, meningsskapande och identitetsbildande funktion som man tittar på (Ibid.). När vi applicerar denna kombination av definitioner på EKHO, som är en kristen förening, så ser vi även att deltagarna gör och upplever denna kombination. Rickard och Lars förklarar EKHO som ett väldigt positivt inslag i sina liv: 15

16 Rickard: Jo men jag tyckte det var väldigt fint, för jag hade länge funderat på hur just det här som jag tyckte förut var så svårt att förena, min tro och min homosexualitet. Men här kände jag att det fanns ett slags forum där jag kände att man verkligen kunde vara både och, utan att man är antingen eller, så som det nästan var förut i vissa perioder. Lars: / Gemenskapen är oerhört viktig, att man kan hitta en befriande gemenskap där man får vara sig själv. Man får vara troende, homosexuell, bisexuell och transsexuell. Du får vara precis den du är och ändå vara med i den gemenskapen och fira nattvard, gudstjänst ihop utan att vara rädd att någon säger nej du får inte nattvard av mig. Eller du lever i din synd. EKHO kan ses som ett kulturellt fenomen i form av ett socialt rum där intersektionella identiteter så som kristna HBT- personer verkar inom gemensamma ramar, där medlemmarna delar sina tankar om tro och sexualitet. Religionssociologi har framför allt fokuserat på 1900-talet som det århundrade där religionen förlorat sin offentliga innebörd och roll i det framväxande moderna samhället. Det traditionella folkhemmets nedmontering och andra faktorer innebär att kyrkan lockar allt färre människor och dess förklaringsmodeller och religiösa institutioner utsätts för ett samhälleligt och politiskt ifrågasättande. Religionen och framför allt kyrkan kan ses som en av de viktigaste socialiserande och kontrollerande aktörerna i historien när det gäller att sprida traditionella värderingar om politik, sexualitet, jämställdhet, ungdomars uppfostran, kulturlivets uttryck och politiska värderingar (Häger, Lövheim 2007: 275). Man kan då undra varför inte religion fått ta större plats inom den kulturvetenskapliga sfären eftersom religion som institution har påverkat den mänskliga historien och enskilda individers identiteter i så stor omfattning. Ett svar på den frågan kan vara att den akademiska världen enbart har uppfattat religionen som innehavare av ett enda syfte; att sätta ramar för människans olika verklighetsdefinitioner. Därmed har religionen avfärdats som enbart en hegemonisk kraft men som resulterar i att nya idéer och konflikter undertrycks (Ibid.). Häger och Lövheim menar att bristen på intresse för att studera religion inom kulturstudier beror på att religionen ses som ett försvinnande fenomen, detta med anledning av övergången från en aktiv, traditionell institution till ett mer personligt rum där den aktiva tron får möjlighet att praktiseras. Vi menar att EKHO kan ses som en potentiell motståndskraft till Svenska kyrkan och andra frikyrkor då föreningen har ett klart budskap om att vara en kulturell arena där dess syfte är att sprida kunskap om HBT-frågor och kristen tro. Ett syfte som inte är direkt 16

17 förenligt med deltagarnas uppfattning av de olika kyrkliga samfundens (Svenska kyrkan och frikyrkor) syn på tron, människan och sexualiteten. Rickard och Patrik förklarar sina uppfattningar som är grundade i en frikyrklig uppväxt: Rickard: Pratade man överhuvudtaget om sexualitet så var det ju att det hör hemma i äktenskapet och man skulle vänta med allt tills man var gift. Att leva ut sin homosexualitet, det var det inte ens tal om, att man skulle få göra. På den nivån var det och då vågade jag inte säga någonting (skratt). Så jag gick och bar på detta jättelänge. (Författarnas anmärkning: att han är homosexuell) Patrik: Men jag måste säga att jag fick en rätt dålig bild av kyrkan. Jag såg pingstkyrkan som en väldigt kall värld där alla skulle vara så andliga som möjligt. Var man inte som de ville att man skulle vara så hamnade man utanför. Citaten är tagna från både en äldre och en yngre deltagare för att på så sätt visa att det finns en överensstämmande känsla och uttryck mellan åldrarna. Vi menar att det är av absolut vikt att samhäll- och humanistiskt inriktade studier väljer att fokusera och studera religionen och dess betydelse för människor, eftersom religion inte är ett försvinnande fenomen (samhället och politiken förändras och människosynen är i ständig förändring). Elizabeth Stuart skriver i boken Religion is a queer thing att det livliga motståndet mot HBT-personer inte handlar om homosexualiteten i sig utan snarare om att bevara heterosexualiteten, som av många kristna ses som en gudagiven norm (1997: 1). Den frikyrkliga och svensk-kyrkliga synen på människa och sexualitet sätter en stämpel på kristna HBT-personer då de inte passar in i den heterosexuella ordningen. EKHO kan ses som en organisation som ifrågasätter och omdanar religionen och framförallt den kristna tron inom både frikyrkan och den Svenska kyrkan eftersom den har en vilja att kombinera en tro på guds kärlek och mänsklig sexualitet som under så lång tid varit tabubelagd, om det inte har handlat om heterosexualitet inom tvåsamheten. Därmed är det intressant att ta vara på denna ingång som EKHO bjuder in till då deltagarnas gemensamma upplevda erfarenheter synliggör vart och varför gränserna dras gällande normalitet/avvikande, heterosexualitet/homosexualitet. 17

18 KAPITEL 6 BERÄTTELSER OM BARNDOMEN Pia Lundahl skriver i boken Lesbisk Identitet att livshistorier kan ses som disparata erfarenheter som ordnas så att de utgör sammanhängande delar av livsprocessen. De erfarenheter som deltagarna berättar om är konstruerade i sådan ordning att de utgör det som deltagarna upplever som det viktigaste att förmedla om sig själva. Detta sätt att ordna verkligheten betyder inte att deltagarna förmedlar en objektiv historia om sig själva men det är dessa specifika erfarenheter som de väljer ut som representationer till varför deras liv ser ut som det gör (1998: 26). Det är de sociala och kulturella konventionerna som sätter upp ramar för vad som är möjligt att tolka. Deltagarnas tolkningar är således också låsta under dessa konventioner. Detta sätt att sammanfoga minnen från det förflutna och konstruera en livshistoria är en process som är både medveten men även högst omedveten, då man väljer bort det som inte passar in i den bild man har om sig själv och sin omgivning. Personliga erfarenheter gestaltas ofta av färdiga tankefigurer där man utnyttjar redan etablerade föreställningar som råder i samhället. Deltagarna i studien kan sägas välja omedvetet vad de skall berätta om efter en specifik mall där livsberättelserna förväntas innehålla tidig vetskap om sin homosexualitet, atypiskt könsbeteende och en allmän upplevelse av utanförskap (Ibid: 27). Dessa är några utmärkande upplevelser som kan sägas ingå i en mall av den homosexuella barndomen (Ibid.). Genom valet att se livshistorier som kollektiva berättelser kan man urskilja hur deltagarnas berättelser ibland kan likna varandra. Detta betyder inte att de har varit med om samma erfarenheter utan att de snarare använder sig av liknande tankefigurer om exempelvis utanförskapet och osynliggörandets betydelse i barndomen. HBT-identitet kan exempelvis ses som ett sätt att lokalisera sig i samhället i förhållande till dess individer, institutioner och normer. Att kategorisera individer eller grupper innebär att de måste foga sig efter de förutsättningar samt begränsningar som sätts upp, erfarenheter som upplevs som exempelvis specifikt lesbiska, tvingar individen att förhålla sig till hela konceptet som omfattar lesbiskhet (Ibid: 19). I Omgivningens och kyrkans roll i identitetsskapandet kommer vi närma oss deltagarnas berättelser om vilka roller omgivningen och kyrkan (kristna frikyrkor och Svenska kyrkan) tar 18

19 sig i socialiseringsprocessen. Berättelserna visar på de första konstruktionerna i identiteten och vilka betydelser som blir aktuella när det kommer till sexualitetens betydelse för identiteten. När vi diskuterar omgivningens roll tittar vi på familjens, vännernas och skolans betydelse för deltagarnas identitetsskapande. OMGIVNINGENS OCH KYRKANS ROLL I IDENTITETSSKAPANDET Vi föds alla in i samhällen som har vedertagna beteendemönster, institutioner, normer, regler och sedvänjor. Skapandet av identitet är en process; att se sig själv som en människa är beroende av att människan får eller tar sig en plats i en diskurs. Därmed erkänns den som människa och underordnar sig en bestämd diskurs (jfr Lundahl Widding 2006). Vi socialiseras in i samhället och individen formar sin identitet. Staten, familjen, vänner och jobbet är alla en del av denna process, men de är även begränsade i sin kapacitet till att kunna omge alla människor med en känsla av gemenskap eftersom de är bundna vid samhällets sociala och kulturella kontexter. Flera av våra deltagare har en bakgrund i frikyrkliga sammanhang medan en del av dem har erfarenheter från både frireligiösa kyrkor och från Svenska kyrkan. Alla våra deltagare har på ett eller annat sätt varit delaktiga i kyrkliga evenemang redan från barnsben. I Lars berättelse tar vi del av hur den kyrkliga tillvaron inkorporeras som en naturlig del av uppväxten men även att deltagandet i dessa kyrkliga aktiviteter (söndagsskola, barnkör, bibelstudier, kristna läger, kristna skolföreningar etc.) var under vissa förutsättningar: I: Berätta lite om din uppväxt. Lars: Som barn blev jag satt i, kanske inte rätt ord men jag gick i söndagsskola, det var naturligt, så varje söndag gick man dit.../... Jag vet ju i min egna frireligiösa bakgrund att man bara skulle umgås med de som var baptister och alla andra var ju syndiga, inte värdelösa som människor men syndiga, man skulle inte umgås med dem, utan vi skulle vara en lite klick för sig själva.../... Vi var ju en liten klick för oss själva, därför anordnade de flera läger om året, vi skulle bara umgås i de kretsarna, så då gjorde man ju det. Alla andra var ju syndiga och farliga, det var ju så. Så där hängde jag kvar tills jag var 16 år. När man studerar och analyserar inkluderingens och exkluderingens premisser och mekanismer är begreppet heteronormativitet ett tillämpbart verktyg. Fanny Ambjörnsson skriver i boken Vad är queer att heteronormativitet som begrepp kan hjälpa oss att se 19

20 processer av normalisering som antingen begränsar människor eller ger dem tillträde till exempelvis olika sociala rum. När man tittar på heteronormativitet så fokuserar man på det system som premierar ett visst sätt att organisera livet (2006: 52). Genom att problematisera heteronormativiteten kan man studera hur maktrelationer görs och konstrueras samt hur individer och grupper skapar barriärer mellan sig själva och andra genom att konstruera stereotyper. Stereotyper skapas genom att en individ eller grupp blir ägare av några få, enkla, lättförståeliga och erkända egenskaper. Sedan låter man dessa egenskaper representera allt. Genom att på detta sätt överdriva, förenkla och fixera, reduceras personen eller gruppen till en fast och förutsägbar figur. (Ibid: 75). Konstruerandet av stereotyper genomsyrar deltagarnas berättelser. I Lars fall kan man tolka deltagandet i kyrkliga aktiviteter så som söndagsskola, barnkör, bibelstudier, kristna läger och kristna skolföreningar som ett sätt för kyrkan att locka med gemenskap och skapa en känsla av betydelse för deltagarna. Detta kan tolkas som att en betydelse med innebörden av en marginalisering där ett uppdelande av vi och dem tar skede i form av att de människor som befinner sig utanför den betydelsefulla gemenskapen tilldelas negativa egenskaper och positioner, i detta fall syndiga och farliga. De som befinner sig inne i gemenskapen kan därmed skapa en kollektiv känsla av att vara mer betydelsefulla än de andra. Kyrkans aktiviteter kan alltså ses som ett sätt att befästa dikotomin vi och dem och ett konstituerande av stereotypa kategorier. Skolan är även den ett viktigt socialiserande verktyg, Anna talar om sin skoltid och hennes första positiva kontakt med religion: Vi frågade Anna om hon kunde berätta om sin skoltid: Anna: I grundskolan.../... Vi hade väldigt mycket kristendom, det hette inte religion på den tiden utan det hette kristendomskunskap, och det hade man kanske två, tre timmar i veckan, så var ju väldigt mycket. Och då läste vi bibeln.../... och då jag fick en väldigt positiv ingång i det här nya lärandet som jag hade. Anna pratar om en lärare i sin skola som lärde ut religion på ett speciellt sätt: Anna: och då vävde hon ihop bibeln med dem, hon hade ju då tystnadsplikt naturligtvis så jag visste ju inte, eller hon berättade om ungdomar som hade kommit och pratat med henne om sina problem men hon sa ju aldrig vem de var eller det visste man ju inte men hon vävde in det på ett väldigt spännande sätt. Vilket gjorde att det var underbart de timmarna, det var det bästa med hela skoltiden tror jag. Så jag tror jag fick en grund där. Det var inte hemifrån jag fick den egentligen 20

21 utan jag fick den i skolan.../... Så det var nog en struktur jag fick med mig där. Så det har säkert haft en väldigt stor betydelse för mig med de lärarna, det de gav mig. För de bekräftade även mig som person.../... I: Känner du det idag också? Jag tänker med betydelsen idag på tron. Att det är samma där eller? Anna: Ja, det är rötter och att det på nåt sätt kunde förmedla att man var accepterad, att man var älskad för den man var eller någonting sånt, jag hade inte ord på det då. Men nu i efterhand kan jag se vad de har gett mig, en grund att stå på, verkligen. Det viktiga för Anna var den respons hon fick från lärarna, de bekräftade henne som person och detta knöts an till tron och dess fortsatta betydelse i framtiden. Hon inkluderades i en gemenskap där hon kände sig accepterad. Gemenskapen kan även tolkas av Rickards och Patriks berättelser, där vänskapen till andra män problematiseras: Rickard pratar om vänskap och hur detta kan upplevas som jobbigt och ibland frustrerande: Rickard: Det som jag var mest rädd för det var att folk skulle uppleva mig som hotfull, nä jag tänkte väl, alla mina gamla killkompisar som jag umgicks med, jag är ju sportgrabb, jag har spelat fotboll och handboll och det är ju riktiga grabbiga sporter och där skall man ju inte vara bög och man pratar ju bara om allt annat. Jag tänkte då, hur skulle de reagera om de får reda på att jag är bög, skulle man våga gå in i duschrummet utan att de skulle misstänka att jag stötte på dem, det var den känslan jag hade. Jag stötte ju inte på folk så men ändå... Det var den rädslan, att folk skulle vara lite misstänksamma mot mig. Att jag hade några intentioner som jag inte hade. Patrik pratar om att det är svårt att bli vän med heterosexuella killar: Patrik: Jo, man hör alltid snacket bakom ryggen. Homosexuella killar får inte kontakt med andra killar, alltså vänskapligt. Så jag vågar inte ta kontakt med killar för att om de får reda på det, skulle jag bli utfryst och vad skulle hända? Hur stort spektakel skulle det bli av det? Så jag har alltid hållit mig till tjejer av säkerhetsskäl också, men jag har inte haft något emot det. Jag kan uppleva att många har fel syn på det. Många verkar se på det som att man blir homosexuell eftersom man inte har en normal relation till killar. Det är lite hemskt faktiskt. Och det är väl lite hemskt också att man inte kan få kontakt vänskapligt med någon av samma kön på samma djupa vänskapliga sätt. Det är det som känns onaturligt. Så det har jag saknat en del. Speciellt nu på senare tid. Men nu har jag börjat få mer vänner också av samma kön, även om de flesta är homosexuella. Vi väljer att tolka dessa citat utifrån den heterosexuella matrisen vilket innebär att både kroppar och egenskaper är effekter av det sociala och kulturella sammanhang som individerna 21

22 verkar inom där både kön och sexualitet aktivt ses och förstås som biologiska och därmed oföränderliga. Rickards och Patriks berättelser kan tolkas som att man konstant måste vara lyhörd för vart gränserna för maskulinitet och femininitet börjar och tar slut. Vi tolkar Rickards rädsla som att den är grundad i att andra skall se honom och döma honom som fel sorts kön och bärare av fel sorts sexualitet, därför väljer han att inte berätta om sin sexuella läggning eftersom han känner av heteronormativitetens gränsvakter. Det är därmed viktigt att komma ihåg att vid tillämpning av begreppet heteronormativitet, så är ett system av gränsövervakning inbyggd och gränsvakterna agerar genom bestraffningar som exempelvis homofobi och osynliggörande av personer som verkar i periferin av den heteronormativa sfären. Inom performativa arenor skapas även miljöer och i dessa miljöer så som i Rickards fall en sportig, och som han själv kallar den grabbig miljö, så verkar förväntningarna på performativa handlingar som en mer begränsande kraft. Deltagarna uttrycker därmed att det finns en underförstådd heterosexuell sfär där en viss typ av manlighet premieras och uttrycks samt (re)produceras. Därför väljer de att osynliggöra sig själva genom att inte interagera och dela med sig av sig själv till andra, detta kan tolkas som att de ser sig som fastlåsta i de vedertagna föreställningarna om homosexualitet och heterosexualitet. Familjen kan även den visa på hur performativa handlingar kan begränsa om det inte finns tillgång till verktyg som kan hjälpa för ökad förståelse. När Lars berättade om sin sexuella läggning för sin familj reagerade hans mamma med att gå till läkaren. Citatet nedan visar på hur familjen är bunden till dessa sociala och kulturella kontexter som är performativt bundna: Lars: Mamma stackaren då, det tog 3 månader ungefär och så hade vi en vän till familjen som var läkare som hon gick till och pratade med honom, och så säger hon, finns det ingen hjälp att få? Jo säger läkaren, inte för Lars men för dig. Lars mamma sökte därefter efter information för att finna förståelse. I detta fall så agerar samhället i form av läkaren som ett verktyg till ökad förståelse för Lars identitet och sexualitet. Exempelvis kan familjen ses som en begränsande kraft om den inte får hjälp med dessa frågor, vilket i sig kan medföra hinder för vad som anses som normalt och accepterat i samhället och därmed verka som en exkluderande och marginaliserande kraft. Vi kommer i kapitlet Sann identitet gå djupare in i komma ut-processen. 22

23 KAPITEL 7 SANN IDENTITET I våra deltagares livsberättelser finner vi en gemensam längtan efter harmoni, att få leva ut sin sanna identitet. Det finns ett stort behov av att vara sann mot sig själv genom att få leva ut sin riktiga sexualitet. Denna bild som våra deltagare förmedlar av sann identitet avspeglas genom hela detta kapitel (jfr Lundahl 1998) Med anledning av att våra deltagare varit kyrkligt aktiva större delen av sina liv innebär detta även en kamp där de ständigt ställs mot en heteronormativ verklighet. De pekar på ett uttryck från kyrkan där deras sexuella identitet inte alltid har getts en plats utan istället tystats ned och osynliggjorts. Deltagarna uttrycker även vikten av positiva förebilder eftersom de under sin uppväxt antingen aldrig eller sällan kommit i kontakt med förebilder som visat upp en positiv bild av HBT- personer. I vår analys av intervjumaterialet använder vi oss av ett konstruktivistiskt synsätt, som Nils Hammarén och Thomas Johansson beskriver i sin bok Identitet - vilka är du? med innebörden att vi ser människors identitetsskapande som en ständigt pågående konstruktion i relation till sociala och kulturella sammanhang. Ett essentialistiskt perspektiv på identiteten vill snarare peka på motsatsen, det vill säga att sexualiteten ses som något medfött, naturligt och inneboende (2007: 11-12). Vi vill dock påpeka att vårt konstruktivistiska synsätt inte utesluter tankarna om individens essens helt och hållet men att dessa funderingar inte kommer att diskuteras i former av rätt eller fel i denna uppsats. TANKAR KRING KOMMA UT-PROCESSEN Komma ut-processen kan ses som ett sätt att komma underfund med en tidigare dold identitet för att få möjligheten att leva ut sin sanna identitet. Utifrån en essentialistisk synvinkel så är målet för komma ut-processen att exempelvis homosexualiteten skall spegla individens inneboende essens (Lundahl 1998: 66). I vår analys ser vi inte på komma ut-processen som en övergående engångsföreteelse utan som en ständigt pågående process utan specifikt slut. Då processen väl tagit sin början så kommer den alltid att fortsätta i samband med nya möten med människor och sociala sammanhang. Även om individen själv och de flesta i dennes närvaro har bearbetat och accepterat individens sexualitet så kommer det alltid att vara nya 23