B e l y s n i n g a v L a n d s k r o n a i n n e r s t a d

Transkript

1 B e l y s n i n g a v L a n d s k r o n a i n n e r s t a d Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen, Landskrona 2007

2 Belysningspolicy för Landskrona centrum Arbetet med att ta fram en ljuspolicy för belysningen av Landskrona centrum har pågått hösten 2006 och våren I arbetsgruppen ingår Annika Cronsioe TSB Plan och bygglov Suzanne Fyffe TSB Publik Miljö- Intraprenad Christer Danielsson TSB El-IT Elisabeth Arvidsson FOK Fritid och Kultur Örjan Ekström TSB Plan och bygglov Christoffer Lindskov TSB Plan och bygglov Kommunfullmäktige beslöt att anta policydokumentet Belysning av Landskrona innerstad

3 Innehåll Generella mål och riktlinjer Policy för orienterbarhet Policy för trafi ksäkerhet Policy för ökad trygghetskänsla Policy för estetisk belysning Ljus i stadsmiljö Detaljer om ljus Begrepp inom belysning Belysning i Landskrona centrum Orienterbarhet i stadsrummet Orienterbarhet i parkmiljö och grönområden Trafi ksäkerhet och tillgänglighet Hamnpromenaden Trygghet Estetik och utformning 30 Rekommendationer 33 Källor 35

4 Generella mål och riktlinjer Belysningen har många funktioner men dess huvudsakliga uppgift är att säkerställa och skapa: Orienterbarhet Trafiksäkerhet Trygghet Estetik De punkter och rekommendationer som anges här är tänkta som hjälp vid val av ny belysning om inga andra platsspecifika krav finns. Ljuset ska underlätta en vistelse i stadsmiljön nattetid eller vid mörka årstider. Belysningen ska inte blända Målgruppen för belysningen är en betydelsefull faktor Framhäv platsens unika egenskaper, men anpassa till gemensamma karaktärsdrag. Ljussättningen ska vara konsekvent och tydlig. Belysningen ska bidra till upplevelser och ökad kvalitet på utomhusmiljön. 4

5 Policy för orienterbarhet Anknyt ny belysning till en tydlig belysningshierarki för Landskrona innerstad. Förtydliga landmärken, knutpunkter och stråk med en enhetlig och tydlig belysning. Karaktärsförändringar i staden bör betonas med ljus. Låt ljuset betona fondmotiv för att skapa tydliga målpunkter längs stråk. I den mån det är möjligt ska belysningsarmaturerna placeras i linje med varandra, om inte annan effekt är önskad. 5

6 Policy för trafi ksäkerhet Anpassa ljuset efter det prioriterade trafikslaget. Belysning över bilvägar bör avspegla vilken hastighet som tillåts. Vid korsningar bör belysningen poängtera mötet mellan olika trafikslag. Belysningen ska hålla de riktlinjer och standarder som är satta av vägverket för trafik i innerstad. En plats ska belysas så den blir lättöverskådlig. Korsningar av stråk och entréer till nya områden ska vara enkla och välbelysta punkter i staden. 6

7 Policy för ökad trygghetskänsla Enkel och orienterbar belysning ger ett stabilt och tryggt intryck. Torg och öppna platser ska analyseras och behandlas individuellt. Fler och lägre ljuspunkter. Ljuskällorna bör ha hög färgåtergivningsförmåga. En plats ska belysas så den blir lättöverskådlig. Korsningar av stråk och entréer till nya områden ska vara enkla och välbelysta punkter i staden. 7

8 Policy för estetisk belysning Ljus är nödvändigt men mörker behövs lika mycket för att skapa kontraster. Anpassa belysningen efter omgivningen och besökarnas skala. Karaktärisera entréer till områden. Ljuskällor bör ej placeras högre än intilliggande byggnads takfot. Fasadbelysning ska framhäva byggnadens karaktär. Belysning av en byggnad ska träffa både fasad och tak. Högt belägna varumärkesskyltar avråds. Samordning av butikers belysning för gemensam standard. 8

9 Ljus i stadsmiljö Belysning i en stad kan inte på något vis ersätta dagsljuset. Dagsljuset är kraftigt och jämnt fördelat. Ljussättningen i en stadsmiljö måste därför försöka framhäva viktiga detaljer och belysa på ett annorlunda vis än i dagsljus. Ljuset är en mycket viktigt byggsten i en urban omgivning. Det är ljuset som skapar ett rum och hjälper oss att definiera färger och avstånd. Karaktären på en plats under de mörka timmarna är helt beroende av belysningen. Med belysning avses den planerade ljusbilden som framkommer genom placering och manipulation av ljuskällor. Vid belysning av ett stadsrum har oftast trafiken varit prioriterad. Ett korrekt ljusintensitetsvärde rekommenderas starkt av vägverket och ska säkerställa en god trafiksituation. På de flesta gator har detta lösts genom högt placerade kraftiga armaturer som belyser vägbanan med ett jämnt energisnålt ljus. Detta system fungerar utmärkt, för trafik. När en innerstad med folkliv och rikt kulturarv ska belysas krävs andra metoder. Det är fler än bilisterna som är i behov av en bra ljusmiljö. Trygghet, estetik, orienterbarhet och tillgänglighet är andra viktiga faktorer. Upplevelser ska skapas och historiska kvaliteter tillvaratas. Orienterbarheten för stadsrummet måste vara enkel och konsekventa uttryck är viktiga. Ljusmiljön runt rådhustorget håller en korrekt standard för trafiksäkerhet, men har för övrigt mycket att förbättra. 9

10 Detaljer om ljus Ljus är en form av elektromagnetisk strålning med en våglängd mellan cirka 390 och 770 nanometer. Genom att solen belyser jorden och ögat är känsligt för strålning i just detta intervall, kan vi se vår omgivning. I många sammanhang används ordet ljus även om strålning utanför den synliga delen av det elektromagnetiska spektrumet. När ljuset från primära ljuskällor reflekteras mot olika föremål (sekundära ljuskällor) i vår omgivning, återkastas vissa våglängder av strålningen, och vi kan uppfatta föremålens färger och former med ögonen. Ljusstyrka är en storhet för att mäta hur mycket ljus som strålar ut i en viss riktning från en ljuskälla. Enheten för att mäta ljusstyrka är candela och har symbolen cd. En stearinljuslåga med en diameter på 25 mm har en ljusstyrka på ungefär 1 cd. Om en ljuskälla håller en konstant ljusstyrka över en vinkel uppmäts flödet i lumen. När ljusflödet träffar en yta ger den upphov till belysning eller illuminans. Illuminans mäts i lux som är lumen / kvadratmeter. Hur starkt belyst en yta blir beror således på orienteringen av ljuskällan och avståndet till ytan som träffas av flödet. Luminans är den mängd ljus som reflekteras från ytan till det mänskliga ögat och mäts i candela / kvadratmeter. 10

11 Begrepp inom belysning Skuggor Naturligt bildas skuggor på undersidan av objekt och även en slagskugga på marken, under förutsättning av normalt dagsljus. Hur en människa upplever ett rum och bildar sig en uppfattning om djup och objekt, beror till stor del på skuggsättning. Vid artificiell belysning bildas skuggor som kan omkullkasta de normala uppfattningarna om rum och struktur. Exempel på detta är fasadbelysning som på dagen sker uppifrån, men däremot på kvällar och nätter sker underifrån. Skuggorna gör att byggnaden förmedlar ett helt nytt uttryck. Utseendet på platser kan också förändras på natten då de naturliga slagskuggorna inte längre kommer från en och samma ljuskälla, solen, utan kommer från flera olika ljuspunkter. En välplanerad belysning skapar en mjuk och dynamisk övergång mellan ljus och mörker som ser naturlig ut för det mänskliga ögat. Reflektion Reflektioner bildas då ljusstrålar delvis avstötes från material såsom vatten eller glas. Det speglar ljuskällan på det andra materialet. Reflektioner kan vara oönskade och bländande, men de kan även vara välplanerade. En vattendamm med korrekt belysning är ett exempel på hur de kan utnyttjas för att höja de estetiska kvaliteterna och hjälpa besökaren att uppfatta rummet. Ljusfärg Ljusfärg är den färg som ögat uppfattar att ljuset har. Ljusfärgen kan vara beroende av miljön man vistas i. Färgen på ljuset kan förvränga andra färger i miljön och skapar därmed nya intryck. Många belysningsarmaturer har i dag högtrycksnatrium, vilket ger ett gulrött sken. De är energisnåla och har en bra belysning för trafiksäkerhet, men de är missvisande i miljön då de förvränger färger. Färgåtergivning Färgåtergivning är ett mått på hur väl en ljuskälla återger de naturliga färgskalorna. Med naturliga färgskalor åsyftas de som syns i dagsljus eller vanligt glödljus. Färgåtergivningen mäts med ett Ra-index. Indexets högsta värde är 100, och ett Ra-värde på 80 anses vara bra för belysning. Färgtemperatur Ljusets färgton kan definieras som dess färgtemperatur och mätas i Kelvin. Hög färgtemperatur svarar mot blåaktiga färgtoner medan låg färgtemperatur motsvarar rödaktiga färgtoner. Några exempel på olika färgtemperaturer; Stearinljus Glödlampa Halogenlampa Lysrör Solljus mitt på dagen Effekt Den energimängd som ljuskällan förbrukar per tidsenhet, mäts i watt. Verkningsgrad Förhållandet mellan ljusflöde i lumen (lm) och effekten i watt visar ljuskällans effektivitet lm/ watt 11

12 Radiell belysning från en oavskärmad armatur kastar ljuset åt alla håll. Dessa bör vara av låg styrka då de lätt kan blända betraktaren. I kombination med grönska mjukas ljuset upp och de passar bra in. Det finns olika design på armaturen, en del har olika typer av raster som sprider ljuset på önskat vis. Halvavskärmad armatur sprider ljus nedåt och i svaga vinklar åt sidorna. Helavskärmad armatur som lyser enbart nedåt. Passar in på enstaka positioner då punktbelysning av marken är att föredra. Bör ej användas i grönområden då de enbart lyser upp en liten del av marken och lämnar träd och buskar i skugga. Strålkastarbelysning är vanligt förekommande vid belysning av fasader. Kan på enkla vis belysa landmärken och andra sevärdheter. Dock ett ganska starkt och intensivt ljus som bör användas sparsamt. 12

13 Vandalisering Ett vanligt problem med belysning är vandalisering av armaturerna. Vandaliseringen kan motarbetas genom tåliga armaturer och svåråtkomlig placering. Om ett område är välbelyst minskar generellt skadegörelsen. Det finns även material som bortstöter sprejfärg, då detta är en vanlig metod att göra lampor mörka. Polykarbon är ett mycket tåligt material som används i sammanhang där armaturen måste vara stöttålig. Problemet med polykarbon är att det missfärgas efter en tid och får oftast en gulaktig nyans. Kvalitet Då själva investeringskostnaden är en liten del av den totala kostnaden för en belysningsanläggning är det viktigt att se till både pris och kvalitet. Den största kostnaden är driftkostnaden. Energieffektiva lampor med bra verkningsgrad kan därför visa sig vara väl värda de extra kostnaderna. Ljusfördelning och ljusförorening Att lyckas se ett stearinljus bredvid en strålkastare är nästan omöjligt. Detta är för att det mänskliga ögat anpassar sig efter den ljusaste punkten, och hjärnan tolkar omgivningen som mörk. Det krävs noggrannhet vid utformningen av platsbelysning, så att enskilda objekt inte blir så kraftigt belysta att resten av platsen ser mörk ut. Om en byggnad blir kraftigt belyst upplevs byggnaden bredvid som mörk. För att motverka detta höjs ljusnivån för hela området vilket kan leda till en alldeles för ljus miljö. Milda ljustoner och en jämn belysning kräver planerade insatser. Ljuset måste anpassas till platsen och på ett fint sätt lyfta fram karaktärsdragen men ändå hålla en jämn dynamik med den funktionella belysningen. Ljusföroreningar är det ljus som lyser upp mot himlen utan att göra nytta. Det slösar både med energi och gör att stjärnhimlen inte syns i staden. Miljöanpassning Det är alltid nödvändigt för en lyckad design av belysning att observera platsens identitet och karaktär. Därefter kan belysningen framhäva speciella egenskaper och förstärka rummets uttryck. Landskrona har många gamla välbevarade byggnader som bildar en tydlig stadskaraktär. Konsekvent belysning En enkel och hierarkisk belysningsstruktur gör staden lättorienterad. Punktbelysning av stadens landmärken ger besökare något att lokalisera sig efter. Värt att betona är vikten av att behålla en specifik ljussättning för specifika ändamål. Om en gångbana ska belysas så ska det ske med en höjd som är anpassad efter den mänskliga skalan. Det är värt att eftersträva en konsekvent höjd av armaturer för trafik. 13

14 Belysning i Landskrona centrum Landskrona stad har ett rikt kulturarv och många historiska byggnader. Gatunätet bildar en tät kvarterstruktur som sträcker sig långt. Den täta stadsstrukturen ger känslan av att stadens centrum fortsätter längre än det faktiskt gör. Detta dokument är avsett för det markerade området på kartan. De rekommendationer som ges syftar främst till detta område. De förenklade rekomendationer som utgör ljuspolicyn ska gå att applicera över hela staden och även i de mindre orterna runt om i kommunen. De platsspecifika diskussionerna gäller dock främst inom det markerade området och längs huvudstråken runtom i Landskrona. Generella mål och riktlinjer Belysningen har många funktioner men dess huvudsakliga uppgift är att säkerställa och skapa: Orienterbarhet Trafiksäkerhet Trygghet Estetik Ljuset ska underlätta en vistelse i stadsmiljön vid nattetid eller vid mörka årstider. Belysning ska inte blända, ljusstyrkan och antalet ljuspunkter anpassas så detta undviks. Målgruppen för belysningen är en betydelsefull faktor att väga in i beslut. Skapa unika platser men behålla en gemensam standard och karaktär som är lätt att känna igen. Ljussättningen ska vara konsekvent och tydlig. Belysningen ska bidra till upplevelser och ökad kvalitet på utomhusmiljön. Inblandade parter ska höras inför nya ljusprojekt 14

15 Orienterbarhet i stadsrummet En trafikant i en stad måste kunna orientera sig efter strukturer. Nattetid kan det kan vara svårt att orientera sig. Det ska då vara enkelt att uppfatta hur miljön ser ut och anpassa sig därefter. Sammanhangen i tätorten behöver accentueras och stråken bör få en tydlig hierarki. Det behövs lika mycket rytm och variation som enkelhet för att skapa en lättorienterad miljö. Inom platser och områden ska belysningen vara enkel och tydlig. Entréer till platser kan belysas och även stråken som leder till och från platsen. Konsekvent användning av speciella typer av armaturer gör att det är enkelt att känna igen sig. Det blir lätt att avgöra om man färdas längs en gågata eller en mindre bilväg exempelvis. Stråken måste då också ha målpunkter. Dessa fungerar som en ledstjärna för förbindelsen. Samtidigt som ordning är viktig måste belysningsmönstret förändras något i staden. Om alla platser belyses i exakt samma stil blir det svårare att avgöra var i staden man befinner sig. En fungernade grundprincip för belysningen är ett måste. Utöver det behövs variationer i belysningen som kan förändras för olika stadsdelar och underlätta orientering och variation. Något som hjälper till är att belysa speciella byggnader och landmärken tydligt. Besökaren kan då enkelt lokalisera sig och finner ordning i stadsrummet. Rådhustorget använder sig av högt placerade starka armaturer för att skapa överblickbarhet. Det kan få motsatt effekt, och som bilden visar hade det varit lättare att se de anslutande gatorna om knutpunkterna istället varit upplysta. 15

16 Orienterbarhet i gaturum En standardiserad formel för hur en gata ska belysas är svårt att applicera. Belysningen ska dimensioneras så att vägbanan får korrekt belysning enligt vägverkets rekommendationer och att höjderna blir rätt. Höjden på armaturerna bör ej överstiga taknockarna. Det måste även avvägas så att det inte sker en stark belysning av vägbanan som sedan får spilla över till gångbanan. Gående har speciella krav som ska mötas. En högt placerad stark armatur som är ganska vanligt förekommande i Landskronas gaturum skapar kraftiga skuggor och starkt bländande ljus. Det är även långt mellan ljuspunkterna och det bildas mörkare partier. Tillgängligheten sänks då det blir svårare att se trottoaren och ta sig fram på den. Även tryggheten sänks då det är svårt att se mötande personers ansikten när ljuset kommer starkt från ovan. Ansiktena blir då lätt täckta av en skugga. Eftersom många av Landskronas gator har gamla byggnader med skiljda höjder är det nödvändigt med en gemensam standard, men även att ta hänsyn till stråket i sig. Tätare och lägre ljuspunkter för gående kan komplettera de höga stolparna som finns för biltrafiken. En armaturhöjd på ungefär 4-5 m för gående och en tätare förekomst av stolpar behövs. Där det uppstår komplicerade situationer med korsande stråk och liknande, kan ljuspollare vara en lösning som lätt ger en tydlig och överblickbar miljö. Platsen och stråket ska behandlas utifrån den rådande situationen. Stolpar ska inte bara placeras ut på en specifik plats baserat på avståndet mellan stolparna. Ljuset ska hamna där det behövs. Ett gulvitt eller helvitt ljus är att föredra då det framhäver färger på ett bra vis. Källa : Phosforos Ljusdesign Källa : Phosforos Ljusdesign Armatur vid stadshuset 16

17 Orienterbarhet vid torg När man ska välja belysning för ett torg eller större plats ska man försöka anpassa belysningen. Den måste matcha både platsens karaktär och måna om trygghet och tillgänglighet. Det behöver inte innebära att platsen är dränkt i ljus. Man kan välja att belysa ett torg ytterst sparsamt, för att skapa en platskänsla som blir bekväm att vistas i. Välupplysta ytor är bra för övervakning och trygghet i viss mån, men de är oftast inte så trevliga att uppehålla sig i någon längre tidsperiod. Känslan av att vara i rampljuset kan bli obehaglig ur trygghetssynpunkt, när man själv vistas på en ljus plats kan det vara svårt att se personer som står i skuggan. En belysning som sker högt från ovan kan vara fint, men det ska inte överanvändas utan måste också kompletteras med belysning på gatunivå. Entréerna till torget markerar också en skillnad i stadskaraktär. Det uppstår en gräns där gator ansluter till ett torg. Dessa gränser bör markeras tydligt. Gränser innebär oftast att något händer i staden, rumsbildningen kan förändras, hastigheter på gator kan ändras, platser kan öppnas upp eller slutas. För att bestämt belysa en gräns eller övergång är det därför viktigt att lokalisera de tydliga karaktärsförändringarna och förtydliga dem ytterligare med ljus. Markeringen visar att torget börjar och gatan slutar. Det skapas orienterbarhet och en målpunkt för stråket. Det som belyses vid gränsen kan vara allt från en fasad till en staty eller ett annan platsspecifikt objekt. Till höger är en bild som visar situationen runt Rådhustorget. Stråken som leder in mot torget kan förstärkas genom att torget har tydliga gränser. Gränserna fungerar som orienteringspunkter för stråken som leder dit. Det sker en omställning av belysningen och karaktären på rummet förändras. När besökaren sedan träder in på torget ska förändringen vara tydlig. Landmärken vid torg Eftersom torg är bredare än traditionella gaturum är det en bra grund för att belysa historiska och för övrigt intressanta byggnader. Det går att som observatör bilda sig ett helhetsintryck av byggnaden. Kring Rådhustorget finns många intressanta äldre byggnader värda en bättre belysning. Fasadbelysning bör ske med syfte att visa upp byggnadens karaktär. Belysning av en byggnads fasad ska ske med ett milt och jämnt ljus så att inte just den fasaden står ut i jämförelse med omgivande fasader. När en byggnad får nytt ljus måste taket också belysas annars skapas ett helt annorlunda uttryck. Byggnadens igenkännbara siluett och landmärket antar en ny karaktär. Entréerna till byggnaden kan markeras med mindre ljuspunkter för enkel orienterbarhet. Armaturer som fästs på själva fasaden ger oftast ett mildare ljus än strålkastare som belyser underifrån, då de sistnämnda skapar slagskuggor längs fasaden. Rådhustorget Kantsten med infälld belysningsarmatur 17

18 Stråk Ett stråk som är välanvänt har oftast en tydlig målpunkt som också går att se. Typiska exempel är de vägar som leder in mot torg eller andra öppna platser. Fotgängaren leds då oftast omedvetet in mot den plats som är i fonden. Själva knutpunkten som stråket mynnar ut i bör poängteras via belysningen. När man belyser ett stråk så är det givetvis viktigt att själva stråket är välfungerande och inte blir en mörk passage, utan känns inbjudande. Man ska som gående kunna identifiera mötande personers ansikten på ca 5-10 meters avstånd. Det gäller även att försöka hitta de saker som gör stråket till en bra gångväg och möjligtvis förstärka dess karaktär med hjälp av passande belysning. Om det förekommer specifika trädsorter eller planteringar längs stråket så är de ett lämpligt mål för belysning Då stråken är av en längre karaktär såsom vanliga gång- och cykelbanor eller gångstråk runtom i stadens periferi är det inte alltid nödvändigt att belysa just vart stråket leder. Det är däremot viktigt att fokusera på att ljuset och tryggheten inte blir som små ljusa oaser, det ska istället vara ett jämnt ljus längs sträckan. Belysningen ska inte blända den gående utan vara i behaglig blickhöjd men ändå samtidigt belysa en del runtom stråket, så det inte bildas stora mörka partier precis bredvid gångbanan. Platser där bänkar eller liknande är lokaliserade kan accentueras ytterligare av ljuspollare. Utblick mot målpunkt, med olika indikatorer över hur stråket leds. Slottsparken har relativt dålig belysning som mest bländar en besökare. Ljuset sprids inte tillräckligt på marken och omkringliggande grönska. För övrigt håller armatuerna bra avstånd och höjd, samt bra placering. Det är lätt att följa stråket. 18

19 Orienterbarhet i parkmiljö och grönområden Situationen i grönområden Ett vanligt problem är att grönområden nattetid blir mörka och otrygga platser där den ensamme flanören känner rädsla för att vistas. Då det kanske är onödigt att gå genom större parker eller grönområden efter solnedgång kan man ändå skapa en plats som känns trygg och inte skrämmer folk, eller hindrar deras naturliga gångmönster. En klassisk design för belysning i grönområden är anpassad att sitta strax under lövverket men ändå över buskage höjd, samt ha en ljusspridning från sida till sida. Eventuell belysning av träd kräver oftast flera mindre ljuskällor för ett lyckat resultat. Något att tänka på då lamporna är utsatta mellan träden är placeringen. Om belysningen sker rakt mellan träden skuggas en del bort av trädstammarna. Belysningsarmaturer bör placeras så att de ej skyms av trädstammar. Det krävs då att de ibland håller ett oregelbundet avstånd emellan varandra. Belysning som är riktad till gående eller cyklister bör inte sitta allt för högt upp. Det går att uppnå bra ljusspridning och överblickbarhet med lägre ljuskällor. I grönområden blir ofta ljuskällan delvis dold av grönskan och skapar stora skuggor istället för behaglig belysning. Mörker i grönområden En grönyta som har mörker kan bli lättare att överskåda om något bakom grönytan är upplyst. Det bildas då siluetter mot den ljusa bakgrunden. Överblickbarheten blir bättre i parken. En husfasad som belyses är ett bra exempel då det oftast innefattar ett större fondmotiv. Om grönytan slutar i mörker upplevs den som mycket mörkare. Det går även bra att belysa stora buskage eller planteringar och knutpunkter. Lättöverskådliga stråk och mötesplatser kräver oftast lite mer ljus. Den övriga belysningen i grönområdet kan vara mer sparsam förutsatt att det ej går att gömma sig i vegetationen. Vegetation Att ljuset i en park kommer uppifrån stolpar gör att vegetationen runtom blir mörk och parken lätt känns obehaglig att vistas i. Eftersom grönska skapar en tät struktur behövs mycket ljus, och ljus från olika riktningar. Belysning av lövverken underifrån och belysning av trädstammar avdramatiserar de annars mörka intrycken. Stora träd som belyses underifrån fungerar bäst på håll som riktmärken. De element som bygger upp parkens rum dagtid måste belysas så att samma effekt uppnås nattetid. Det krävs dock inte en fullt så kraftig belysning på dessa delar, men de måste synas. Orienterbarhet Ett bra exempel på hur grönska vid sidan om stråket blir belyst. Vätterhem, Österängen, Jönköping Källa: Ohlsson & Linder, Fotograf: Tomas Magnusson. En enkel och tydlig belysning av trädrader och stråk gör att parken blir lättorienterbar även nattetid. Det går snabbt att lokalisera vart stråken leder och med mötespunkter blir parken lättillgänglig. Även belysning av grönytans andra element bör poängteras så att parken blir lättöverskådlig och dess utbredning är tydlig. Det ska inte råda oklarheter i vart ingångarna och utgångarna till parken är lokaliserade. Detta åstadkoms lättast med effektbelysta buskar och träd precis vid entréerna. 19

20 En ojämn ljusfördelning utan insatser runt grönskan. Bilden visar hur en jämn ljusfördelning går att uppnå även under lövverken på träd. Överblickbarheten gör rummet behagligare. Bilderna föreställer Råslätt torg i Jönköping källa: Ohlsson & Linder Ljusdesign Fotograf: Tomas Magnusson. 20

21 Riktlinjer för ökad orienterbarhet Fastställa en typ av belysning som symboliserar de centrala delarna av Landskrona som blir lätt att känna igen. Detta skapar ett gemensamt karaktärsdrag för centrum. I dagsläget är det väldigt många olika typer av belysning. Belysning av landmärken dels för att framhäva en kulturell tillgång, och dels för att skapa orienterbarhet. Det skapar målpunkter för stråk och betonar konstverk i den offentliga miljön. Gränser innebär oftast att något händer i staden, rumsbildningen kan förändras, hastigheter på gator kan ändras, platser kan öppnas upp eller slutas. För att bestämt belysa en gräns eller övergång är det därför viktigt att lokalisera de tydliga karaktärsförändringarna och förtydliga dem ytterligare med ljus. Stråk främst för gång- och cykeltrafik men även en del nyttotrafik kan behandlas som enskilda rum eftersom de ofta används som stadens vardagsrum. Gott om sittplatser och enhetlig belysning med rik färgsättning skapar trevliga mötesplatser. Bilden är från Skogskyrkogården i Jönköping källa: Ohlsson & Linder Ljusdesign Fotograf: Tomas Magnusson. Vid korsningar bör belysningen poängtera mötet med andra trafikslag så att försiktighet tas. Låt ljuset betona fondmotiv för att skapa tydliga målpunkter längs stråk Armaturuppsättningar och stolpar ska hålla raka linjer i den mån det är möjligt, och om inte någon annan effekt är planerad. Teaterparken i Landskrona. Enstaka belysta träd bildar tydliga riktmärken nattetid. 21

22 Rådhustorget i Landskrona. Här har högt placerade starka ljuskällor fått bidra till den enda belysningen av torget. Både den vackra stenbeläggningen och statyn förblir mörka samtigt som överblickbarheten och orienterbarheten är relativt låg. De armaturer som belyser rådhusets fasad blir väldigt starka och bländande för fotgängare 22

23 Trafi ksäkerhet och tillgänglighet Vägverket har fastställt värden som ligger till grund för deras rekommendationer. De anger i exakta mått hur belyst en väg, stråk eller plats ska vara för trafiksäkerheten ska fungera. Mycket av belysningen runt om i tätorter är baserad till stor del på Vägverkets rekommendationer. Dessa värden är baserade på uträkningar och statistik och väger ofta inte in hur platsen ser ut eller hur den upplevs. Belysningen ska erbjuda bilister, fotgängare och cyklister så bra synlighet att de kan på ett säkert sätt ta sig fram i stadstr afiken. Vägverket har specificerat olika mått för att garantera att vägbanan är korrekt belyst. Medelluminans mäts i candela/m2. Jämnhet mäts Lmin/Lmedel, och bör ligga runt 0.4 för ett bra värde. I många fall har ljussituationen lösts genom relativt starka armaturer placerats på höga stolpar. Det går dock lika bra att ha fler och lägre ljuskällor, sålänge korrekt effekten på vägbanan uppnås. Det är därför inte på något vis omöjligt att förena en välbelyst trevlig miljö med Vägverkets rekommendationer. För tekniska specifikationer över exakta värden för gator konsultera Vägverkets skrifter. Stråk där biltrafik tillåts men cykel- och gångtrafik prioriteras bör höjden av belysningen vara meter Där blandtrafik förekommer prioriteras biltrafik men även gång- och cykeltrafik ska kunna färdas på dessa stråk. Här bör belysningen fokusera tydligt på möten mellan olika trafikslag och stolphöjden bör ej överstiga 6 meter Belysning över bilvägar bör avspegla vilken hastighet som bilisterna ska hålla på vägen. Vid lägre hastigheter bör belysningen framhäva gaturummet bestämt och även avspegla färger tydligare i miljön Vid korsningar bör belysningen poängtera mötet med andra trafikslag så att försiktighet tas. Anpassa belysningen efter vilken typ av trafikanter som gaturummet är avsett för. Biltrafikanter är inte de enda trafikanterna i gaturummet. VGU 2004 Vägars och gatorsutformning Väg- och gatubelysning, Svenska Kommunförbundet, 2004 Vägutformning 94, Vägverket Ett bra exempel på hur mötet mellan trafikslag betonas med ljuspollare. 23

24 Hamnpromenad i anslutning till tillgänglighetsplan Stråket Det har planerats en promenad som ska ta besökaren runt i Landskronas vattennära miljöer. Stråket går även en bit in i centrum och ner förbi Skeppsbrokajen. Många av sträckorna längs denna promenad är i behov av att rustas upp. Både belysningen och anpassningen för synskadade och rörelsehindrade behöver förbättras. Suzanne Fyffe har utarbetat en tillgänglighetsplan för Landskrona (Tillgänglighetsplan för Landskrona Kommun 2005) som går igenom ett antal åtgärder för ökad tillgänglighet i staden. Planen gör en kartläggning av företeelser som kan innebära hinder för handikappade inom kommunen. Den planen går att förena med en upprustning av belysningen längs detta stråk, för både ökad fysisk tillgänglighet och visuell kvalitet. På nästa sida visas ett utdrag ur Tillgänglighetsplanen. Det är en karta över centrum som visar brister i gatumiljön. De standarder som ska eftersträvas inne i centrum kan appliceras vidare ut längs hamnpromenaden. Hamnstråkets planerade sträckning 24

25 Punkt där de båda planerna tangerar varandra Kartan visar en förminskad bild av den centrala planen för Landskrona, hämtat ur Tillgänglighetsplanen. Pilen visar vart planen sammanknyter med hamnpromenaden. Men där Tillgänglighetsplanen slutar vid Nyhamn, bör den förespråkade standarden av gatumiljön efterföljas även runt hamnpromenaden. Åtgärderna som krävs för att bygga ut tillgängligheten kan samordnas med belysningen. Även de stråk som leder ut ur staden enligt tillgänglighetsplanen kan anpassas belysningsmässigt. 25

26 Trygghet När man talar om trygghet i en stad kan man dela in ordet i två olika begrepp; den faktiska säkerheten och den upplevda tryggheten på platser. Den faktiska säkerheten går enklare att mäta genom att granska statistiska underlag för olika gator och platser. Det går att avläsa om vissa sträckor har fler överfall och rån än andra sträckor exempelvis. Tyvärr kan belysningen inte garantera att ett överfall inte sker, men genom att göra en överblickbar och välupplyst miljö är det lättare att undvika hotfulla situationer. När en människa visuellt inte kan överblicka en situation eller plats på grund av mörker skapas en känsla av nervositet och oro. Detta brukar kallas mörkerrädsla. Ett utdrag ur Brott och otrygghet i Landskrona samt översiktsplanen från 2000 beskriver stadens situation som följande: Det minskade antalet människor som rör sig i innerstaden har gjort området mindre attraktivt eftersom människor ogärna vill vistas på folktomma platser. (Landskrona Översiktsplan 2000) Landskrona kommun har stora problem med misshandel och olaga hot, andelen anmälningar har kraftigt ökat under de senaste åren och ligger högre än i övriga landet. Den dolda brottsligheten inom misshandel och olaga hot är stor då inte alla brott anmäls. Flest anmälningar sker i centrum och är koncentrerade till Eriksgatan, Rådhustorget, Nygatan, Rådhusgatan, Östergatan och Rådmansgatan. (Brottsförebyggande rådet, Brott och otrygghet i Landskrona, Den upplevda tryggheten i en stad kan påverkas nämnvärt. Om en person känner sig trygg utomhus ökar sannolikheten att personen vistas utomhus under mörka timmar. Desto fler som vistas utomhus desto fler känner trygghet då det finns andra människor i närheten. Det hela leder till en positiv effekt. Brotten minskar då det finns fler potentiella vittnen i närheten. De platser som anses vara mest otrygga i centrala staden är Rådhustorget, Stadsparken, Teaterparken, Järnvägsgatan och Östergatan (Brottsförebyggande rådet, Brott och otrygghet i Landskrona, Landskrona, 2000). En korrekt utformad belysning över gator och platser kan hjälpa till att vi uppfattar en större trygghet. Belysningen i staden bör därför inte enbart grundas på den statistiska brottsligheten utan även på den upplevda tryggheten. Det är inte möjligt eller önskvärt att belysa alla gator i staden, men att göra vissa stråk och platser till trygga oaser är ett steg i rätt riktning. Det ska gå att kunna ta sig runt i staden nattetid på några gator åtminstone, även om det kanske innebär en viss omväg. Något som ofta blir uppenbart med belysningen nattetid är dess skarpa karaktär. Ofta är det fråga om vägbelysning från hög höjd och med felaktigt ljus. Det kastas spöklika skuggor som gör att även om miljön är välupplyst så upplevs den inte som trygg. Det är svårt att identifiera personer på håll, då belysningen skuggar deras ansikten och förvränger färger. Avstånden mellan armaturerna är så långt att det bildas mörka partier emellan. Ett jämnt vitt ljus är att föredra då det ökar trygghetskänslan. Parkerna i Landskrona är många och välskötta, men nattetid är de onödigt mörka. Parkbelysningen är på vissa håll obefintlig. Då parkerna ligger nära centrum kan de uppfattas som en barriär. Det behövs tydligare stråk som leder norrut. 26

27 Områden i behov av trygghetsförbättrande åtgärder 1. Slottsparken 2. Eriksgatan 3. Stadsparken 4. Borgmästaregatan 5. Teaterparken 6. Sofia Albertina med park och omgivning 7. Östergatan 8. Föreningsgatan Dessa områden är i starkt behov av upprustning med trygghetshöjande belysning. Områdena har centrala funktioner i staden och är naturliga knutpunkter och/eller stråk som har många besökare. 27

28 En inventering över överblickbarhet, belysning och upplevd trygghet i Landskrona innerstad N 28

29 Generella riktlinjer för att skapa en välbelyst miljö med hög upplevd trygghet. Skapa en orienterbar och enkel belysning, som ger ett intryck av stabilitet och trygghet men även bekvämlighet. Runt torg och öppna platser är det viktigt att betona rummet och behandla platsen som en separat del av staden. Inga standardiserade lösningar på välanvända offentliga platser. Fler och lägre ljuspunkter skapar ett jämnare ljus som inte bildar skuggor mellan ljuspunkter. De låga ljuspunkterna gör att det är enkelt att identifiera en mötande person då ansiktet belyses. Ljuskällorna bör ha bra färgåtergivningsförmåga då detta leder till en enklare identifiering. Helst vitt ljus. En plats bör vara enkel att överskåda. Detta innebär inte att platsen ska dränkas i ljus, men det ska åtminstonde gå att utläsa siluetterna av personer som vistas i området. Κorsningar K av stråk och entréer till nya områden ska vara enkla och välbelysta punkter i staden. 29

30 Estetik och utformning Skönhet Generellt kan man säga att estetikens ideal förändras som mode. Vad som anses vackert är också högst personligt. När det gäller estetik angående belysning behandlas två olika kategorier. Armaturernas design och höjd och hur ljuset upplevs och vad det återspeglar. Konsekventa uttryck och ordning förknippas ofta med estetik. Besökaren och användaren av stadsrummet ska enkelt kunna känna igen sig och kan avläsa vad som är viktigt i stadsrummet. Överblickbarhet och enkelhet uppskattas i stadsmiljön. Rytm Det är inte nödvändigt att ljusmiljön är monoton, snarare tvärtom. En bra rytm och omväxling ökar orienterbarheten i staden. Olika människor dras till olika typer av rumsbildningar vilket är en naturlig del av stadslivet. Det är dock av vikt att dessa rumsbildningar uppstår och inte blir röriga av slentrianmässigt utplacerade ljuspunkter. Omväxling av belysningen är nödvändig, men kräver en gemensam nämnare som håller en god standard. Det kan innebära att själva gångstråks och gatubelysningen är enligt samma principer, men den estetiska belysningen varierar. Övergångarna behöver utarbetas så att de inte utgör skarpa hack i belysningen mellan olika gator, utan att de övergår på ett naturligt sätt. Stadskaraktär Om en miljö är överexponerad av ljus har det mänskliga ögat svårt att bedöma perspektiv och avstånd. Rummet känns platt och blir obekvämt att vistas i. Desto mörkare ett område varit desto mindre ljus behövs för att det ska upplevas som välupplyst. Många resonerar tvärtom vilket leder till ljusföroreningar. Ljusinstallationerna ska göra stadsmiljön hemtrevlig och få folk att känna sig bekväma. Det ska lätt gå att känna igen byggnader och bli förvånad över hur vackra de är nattetid. När man belyser ett hus ska även takstrukturen belysas. Om endast fasaden är upplyst får byggnaden en helt annan karaktär och ser mycket lägre ut. Belysningen måste också anpassas så att byggnaden blir lätt att känna igen. Vissa karaktärsdrag från byggnaden kan belysas särskilt, som en klocka på ett klocktorn exempelvis. När det är dag kommer ljuset uppifrån. På kvällar och nätter kommer ofta ljuset underifrån. Detta kan ha en stor påverkan på hur man som betraktare uppfattar objekt. Det är viktigt att ta i beaktning hur skuggor uppträder på fasader så inte oönskade skuggor skapar ett spöklikt intryck. Grönska Parker är vanligtvis ett problem nattetid då de oftast är mörka. Samtidigt har parker enorma möjligheter att bidra på ett positivt sätt till stadsmiljön. Träd kan belysas på många sätt för att skapa en estetiskt tilltalande upplevelse och alléer kan bli väldigt vackra portaler kvällstid. Skiftande färgsättning i trädkronorna och ljusslingor gör att naturmiljön blir ett blickfång och ett uppskattat inslag i vardagsmiljön. 30 Den lysande globen i Wrangelska parken är ett bra exempel på uppskattade dekorationer med små medel.

31 Estetik i Landskrona Landskrona centrum har problem med konsekvens i armaturdesignen. Det har inte fastställts någon speciell standard för vilka typer av armaturer som ska förekomma i centrum. Ofta förekommer olika typer av lyktstolpar flera gånger på en och samma gata. En gågata som enbart har viss biltrafik för varutransporter kan belysas med mindre armaturer som är anpassade för gående. Desto tätare armaturerna förekommer desto mer detaljerat uppfattas stadsrummet och det blir mindre monotont. Ljuspunkterna kan även sänkas. Som en tumregel är att inte ha armaturerna högre upp än taknocken på intilliggande byggnad. När skalan blir mindre uppfattas rummet som trevligare att vistas i. Landskrona har en väldigt stor andel gamla hus med utstuderad och vacker arkitektur. Det skulle säkerligen vara uppskattat med en passande belysning som framhäver kvaliteterna. Runt Rådhustorget förekommer många fina gamla hus som är värda en bättre belysning. Även parkerna har många kvaliteter som går förlorade när mörkret faller på. I nuläget har de mycket lite och ibland obefintlig belysning. De armaturer som finns har högtrycksnatrium vilket ger ett gulrött sken som inte framhäver de naturliga färgnyanserna korrekt. Det finns många landmärken i Landskrona som är värda en intressant belysning. Det finns spår av gamla befästningar. Citadellet med vallgravarna runtom är en ovanlig och välskött miljö som skulle gynnas av att exponeras ytterligare. Konturen av den gamla medeltidskyrkan i Stadsparken skulle kunna belysas för en spännande effekt. Det nya vattentornet kan belysas med en skiftande färgton som varierar över tid. En detalj som kan vara värd att tänka på är att själva armaturens utseende kan också ge estetiska kvaliteter. I Teaterparken finns bra exempel på hur grönska kan belysas med relativt enkla medel 31

32 Råd för estetisk belysning Försöka samordna butikers belysning och etablera en gemensam standard för ljusmiljön så att belysningskonkurrensen minskar, och stadsrummet blir behagligare. Hitta en typ av belysning som symboliserar de centrala delarna av Landskrona som blir lätt att känna igen. Detta skapar ett gemensamt karaktärsdrag för centrum. I dagsläget är det väldigt många olika typer av belysning. Det blir oftast ett mjukt ljus om belysningen av byggnaden sker via armaturer som placeras på fasaden, i motsats till strålkastare som sitter i markhöjd, då de sistnämnda skapar slagskuggor. Ljus behövs men mörker behövs lika mycket för att skapa kontraster. Det ska vara möjligt att gå bort från ljuset i en stad, för att exempelvis se på stjärnorna. Anpassa belysningen efter omgivningens skala och de besökare som vistas där. Om byggnaderna bara är en till två våningar så anpassa höjden av belysningen därefter. Entréer till olika stadsdelar kan karaktäriseras av olika typer av belysning för att visa övergången från ett område till ett annat. Ljuskällor på stolpe bör inte placeras högre än byggnadens takfot, då det är stor variation av takhöjder bör stolparna hålla samma höjd längs hela stråket. Belysning av landmärken är dels för att framhäva en kulturell tillgång, och dels för att skapa orienterbarhet. Det skapar målpunkter för stråk och betonar konstverk i den offentliga miljön. Fasadbelysning bör ske med syfte att visa upp byggnadens karaktär, men det är lika viktigt att avväga belysningen med omgivningen så ljuset inte blir oregelbundet placerat. Belysningen av en byggnad ska träffa både fasad och tak. Om enbart fasaden belyses försvinner byggnadens igenkännbara siluett och landmärket antar en ny karaktär. Även entréer på byggnader kan vara bra att poängtera. 32

33 Rekommendationer Gång-, Cykel- och Mopedtrafi k Två huvudtyper av stolpplacerade armaturer kan rekommenderas för GCM-trafik i innerstaden. En som klarar av gatumiljö och parkeringsplatser och en som är speciellt optimerad för grönområden. Dessa rekommendationer är tänkta som hjälp vid val av ny belysning om inga andra platsspecifika krav finns. Armaturerna bör sitta på en höjd av 3.5 meter för att vara säkra för vandalism och ge en bra ljusspridning. Bilden föreställer en armatur som avskärmats halvt. Detta är en förhållandevis enkel lösning på problemet med belysning som lyser in i lägenheter. Ljusspridningen från den halva som inte är avskärmad blir dock inte helt optimal. Fördelarna är att det går att behålla samma armaturer inom området och formspråket bevaras. Ett annat exempel på en lämplig stolpplacerad armatur som fungera bra även i grönområden. Armaturen belyser med ett nedåtriktat fält men bibehåller en bra ljusspridning. Det ger en mycket liten risk att bländas. Armaturen i sig är inte något blickfång utan smälter anonymt in i miljön. 33

34 Bil- och Busstrafi k Landskrona har i nuläget börjat byta ut vissa armaturer längs bilvägarna. De utplacerade armaturerna håller ett distinkt formspråk som fungerar väl, och har bra ljuskvaliteter. Det är onödigt att byta denna inriktning om inte andra platsspecifika krav finns. Stolparna bör använda sig av Landskronas gröna färg om inte andra skäl förekommer. Ljuspollare Ljuspollare kan användas både i grönområden och i stadsmiljö. De kan ha ett milt sken och kan sitta med tätare mellanrum än stolpar. Pollare används lämpligen för att betona stråk och förbindelser. De kan med enkla ljuspunkter visa var olika trafikslag möts och uppmana till försiktighet. Eftersom det används ljuspollare i Nyhamnsområdet kan dessa lämpligen användas runt kajdelarna av hamnpromenaden för att senare övergå till ljusarmaturer på stolpar. Ljusfärg Vitt ljus eller ljus med hög färgåtergivning bör användas så långt det är rimligt i innerstaden. En början är att arbeta med Rådhustorget och omkringliggande gågator. Det är även bra om parkernas stråk kan få ett bättre ljus. I parker kan arbetet inledas med att förbättra ljuset på de genomgående större stråken. Belysningsarmaturer längs Eriksgatan 34

35 Källor Alingsås, Ljusguide 2004, Råd och riktlinjer för ljussättning i Alingsås tätorter Ohlsson & Linder Ljusdesign Fotograf: Tomas Magnusson. Phosforos Ljusdesign REBEL -91, Föreskrifter och allmänna råd för stationär trafi kbelysning. Vägverket och Svenska Kommunförbundet, 1991 Väg- och gatubelysning, Svenska Kommunförbundet, 2004 Vägutformning 94, Vägverket Landskrona översiktsplan ÖP2000+ Brottsförebyggande rådet, Brott och otrygghet i Landskrona Tillgänglighetsplan för Landskrona Kommun 2005 Alla andra fotografier och kartor är producerade av Landskrona kommun, Teknik och Stadsbyggnadsförvaltningen 2006/

36 Belysning av Landskrona innerstad 2007 Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen Drottninggatan Landskrona