Planera belysningen på kyrkogården. GRÖNA FAKTA 1/2004 Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan Utemiljö och Movium

Transkript

1 Planera belysningen på kyrkogården Planerad belysning är ett nytt område i kyrkogårdsmiljöer. Med belysningens hjälp kan kyrkogården bli en plats som känns trygg, vacker och andlig även kvällstid. Ambitionen med en medvetet belyst kyrkogård är att den ska vara inbjudande och öppen för alla oavsett av trosinriktning. Kyrkogården är en viktig del av stadens grönstruktur, en fristad där man kan få tid till egna funderingar, en plats för att finna frid. Av Patrik Svensson GRÖNA FAKTA 1/2004 Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan Utemiljö och Movium

2 En miljö ändrar både karaktär och atmosfär när det blir mörkt. Med god ljussättning på kyrkogården blir den en spännande och vacker miljö att vistas i. Belysning skapar känslor som ger positiva upplevelser och stämningar. Ljusets effekter ger vägledning, lugn och trivsel. Ljussättningen av våra gröna uterum har mestadels varit praktisk och teknisk och inte beaktat skönhetsvärden. Under senare år har man dock kunnat ana ett växande intresse för det estetiska uttrycket med hjälp av ljussättning. Rummen krymper nattetid och ger ett annat intryck. Det ger möjligheter att lyfta fram saker som inte är tydliga på dagen. Man kan framhäva naturens skönhet med belysningens hjälp, till exempel det arkitektoniskt vackra i en vinterträdkrona eller blänket i en vattenspegel. Det kan förhöja känslan av andlighet och skapa en vacker inramning i minneslunden. Då är man trygg Med vår långa mörka årstid är det önskvärt att man kan besöka kyrkogården på kvällstid under veckorna och uppleva att platsen även efter skymningen känns stämningsfull och trygg. Med rätt ljussättning går det att skapa stämningar som på en och samma gång är både estetiskt tilltalande och trygga. Trygghet är att inte känna sig utsatt och inte frukta att utsättas för brott. En definition på trygghet är att kunna välja vem som finns i ens närhet. Våldsbrott förutsätter å sin sida frånvaro av beskyddare, närvaro av möjliga anfallare liksom passande måltavlor. Enligt den engelska tidskriften Landscape and Urban planning minskar följande påståenden rädslan för brott: Belysning möjliggör igenkänning på långa avstånd Belysning uppmuntrar till mer intensiv användning av uterummet Belysning förstärker det allmänna självförtroendet Undvik kontraster Mörkret är skrämmande eftersom vi inte kan registrera vår omgivning. Men mörkret kan också vara en trygghet; man kan hålla sig gömd i mörkret och betrakta det som försiggår i ljuset. Ljus har en begränsad räckvidd och med ett starkt nedåtriktat ljus bildas en kompakt vägg av mörker. Genom att använda uppåtriktat ljus eller rikta ljuset mot omgivningen upplöses kontrasterna mellan ljus och mörker. Otryggheten minskar genom att vi kan Det viktiga är att vi har nära till en upplyst väg, var vi än befinner oss på kyrkogården. Det ökar trygghetskänslan. Foto: Tomas Magnusson. överblicka vår omgivning och slipper känslan av att befinna oss på en upplyst scen. I bländande ljus syns människor som silhuetter. Eftersom vi inte kan avläsa den mötandes avsikter upplever vi oro. För att undvika bländande ljus måste ljuskällan skärmas av. Att belysa mörka hörn och nischer ökar också tryggheten genom att eventuella gömställen försvinner. Trygga zoner Att flytta upp armaturer på höga stolpar och slopa alla buskage för att belysa hela kyrkogården är omöjligt av både estetiska och ekonomiska skäl. Det viktiga är att vi har nära till en upplyst väg, var vi än befinner oss på kyrkogården. Det ökar trygghetskänslan. Trasig och vandaliserad belysning skapar inte bara mörker utan även en känsla av otrygg miljö. Vid belysningsplaneringen är det därför viktigt att budget är avsatt till drift och underhåll. Förmågan att orientera sig på kyrkogården ökar trygghetskänslan. Att belysa identifierbara punkter, exempelvis fasadbelysning på kyrkan, ger orienterbarhet och dimension var vi än befinner oss på kyrkogården. Det innebär att vi också vet hur vi hittar tillbaks, exempelvis till bilen vi vet var trygghetszonerna finns. Ljus och skugga skapar rum Rumsuppfattningen påverkar vår förmåga att orientera oss. Det är mörkret och skuggorna som gör att vi uppfattar rummens och föremålens form. Även ljusfärgen har betydelse för rumsuppfattningen. Allmänt kan sägas att rum med varmt rödaktigt ljus uppfattas som lugna medan blåaktigt ljus uppfattas som kallt och lite spöklikt. Höjden på ljuspunkterna påverkar också rumsuppfattningen. Starkt ljus på höga stolpar raderar inte bara ut de formgivande skuggorna utan ger oss också associationer till övervakningsljus, sådant som finns på exempelvis industriområden och stora parkeringsytor. Ett problem inom stadsbelysningen idag är överflödet av ljus. Mycket ljus genererar mer ljus. Huruvida ljusnivån upplevs som hög eller låg beror på ljusstyrkan i det rum II

3 GRONA FAKTA 1/2004 vi kommer ifrån. Därför har ljusnivån i en del av staden höjts för att ligga på samma eller högre ljusstyrka än omgivningen, just för att den inte ska verka mörk. Men det är en myt att hög ljusstyrka är det samma som trygghet! För att inte hamna i fällan gäller det att ha i åtanke att målet inte är att förvandla natten till dag. Det är svårt att efterlikna dagsljuset med artificiellt ljus och därför bör man hellre låta kyrkogården vara annorlunda under den tid då det är mörkt. Samspel skapar struktur Det är det artificiella ljuset som under den mörka årstiden bestämmer hur vi ser kyrkogården. Ljuset upplevs inte förrän det träffar en yta och det är samspelet mellan ljus, mörker och de ytors struktur, färg och form ljuset möter som ger oss synupplevelsen. Ljuset har en skulpterande förmåga genom att kasta skuggor och ge oss en mer tredimensionell uppfattning. Att låta ett jämt ljus flöda över stora ytor får oss att känna det som om vi befinner oss på en fotbollsplan kvällstid. Då olika ljuskällor skiljer sig åt genom styrka och förmågan att återge färg ger det oss möjlighet att "måla" med ljuset. Rummen blir tydliga Ljuset har en begränsad räckvidd och där det övergår i mörker upplever vi en vägg. Rummet kan begränsas av fysiska väggar, exempelvis en tät häck eller där ljuset över- Effektbelysning av fontän, Slottsparken i Malmö. Foto: Patrik Svensson. går i mörker. Ljuset klättrar på murar och trädstammar. Det är genom att ljussätta de vertikala linjerna som rummet tydliggörs. Hur kyrkogården uppfattas kvällstid beror på ljussättningen. Mörkret raderar ut delar av rummet och då är det de upplysta föremålen som avgör huruvida rummet uppfattas som osammanhängande eller som en helhet. Titta på rummet och se vad som är upplyst idag! Vad är det som avgränsar platsen och ger den karaktär? Kanske behöver flera eller andra element belysas för att rummet ska uppfattas som en helhet. Vid val av ljuskälla gäller att väga samman skönhets/stämningsvärdet med teknisk kvalite och driftsekonomi. Då krävs kunskap om ljuskällans: Ljusflöde, det vill säga måttet på hur mycket ljusstrålning en ljuskälla avger i alla riktningar. Ljusflöde mäts i lux. Ljusfördelning, det vill säga ljusstyrkan i en bestämd riktning. Den anges i enheten Candela. Ljusstrålningens riktning bestäms genom ljuskällans utformning och placering. Färggivning, det vill säga återgivningen av färger. Den beskrivs i Ra-index med gradering med 100 som bästa färgåtergivning. Färgtemperatur beskriver om ljuskällan avger en varm eller kall färg på ljuset exempelvis dagsljus, vit, varmvit. Färgtemperatur anges i enheten Kelvin. Verkningsgrad är förhållandet mellan ljusflöde och effektförbrukning. Den anges i enheten lumen/watt. Livslängd beskrivs under begreppet "service life" eller "användbar livslängd" och avser urladdningsljus. Den anger det antal timmar det tagit när 80 procent av det installerade ljusflödet återstår. Urladdningslampor fortsätter att lysa men med förändring i färgtemperaturen Sådana ljuskällor bör bytas ut innan de slocknar. Olika ljuskällor Urladdningsljus Högtrycksnatrium har en lång livslängd. Den har ett varmt vitt eller gult ljus och återger bäst varma färger exempelvis en gul husfasad, medan grönska får en brungrön tråkig färg och snö ser smutsig ut. Ljuskällan används främst på stora öppna platser, till gatubelysning och fasadbelysning. White son är en typ av högtrycksnatrium som är något dyrare. Ljuset är varmt och vitt. Keramisk metallhalogen har en lång livs- Gångstråk bör ha samma belysning och armatur i hela sin stäckning för att uppfattas som sammanhängande. Foto: Patrik Svensson. längd. Den återger klara färger och har dagsljus liknande karaktär, men kan ge absurt klart ljus nattetid. Användningsområden är öppna platser och fasadbelysning. Kompaktlysrör har lång livslängd. De har bra färgåtergivning och ett matt skymningslikt sken. Ljusflödet är dock temperaturberoende, det vill säga låga omgivningstemperaturer ger lägre ljusflöde. Det är därför lämpligt med slutna armaturer där egenvärmen stannar och därmed gynnar ljusflödet. Ljusrör är energisnåla vilket innebär att man kan slösa med antalet ljuspunkter. Ljuskällan passar bra som växtbelysning. Kvicksilverlampor återger kalla färger. Grönska, snö och vattenreflexer blir vackert friska. Glödljus Glödlampor har en mycket bra färgåtergivning men kort livslängd och hade varit den idealiska ljuskällan om det inte vore för sin korta livslängd. Målsättningar för ljussättare i Malmö stad: Ljus som visar vägen Ljus där det behövs Ljus där det är vackert Mörker där det behövs III

4 GRÖNA FAKTA 1/2004 Ett kallt ljus återger grönskan väl. Foto: Patrik Svensson. Ett varmt ljus ger grönskan en tråkig färg. Foto: Patrik Svensson. Med färgfilter skapas olika stämningar, lilla dammen utanför Malmö bibliotek. Foto: Patrik Svensson. IV

5 GRÖNA FAKTA 1/2004 Halogen har en mycket bra färgåtergivning men kort livslängd. Fiberoptik Med fiberoptik menas att ljuset leds från en ljuskälla genom fibertrådar. Ljuset kan antingen stråla ut genom hela fibertråden eller genom dess ände. Tekniken är mycket användbar i vatten då fibrerna ej är strömförande. Fiberoptiken har ett vitt ljus, relativt lång livslängd och låg energiförbrukning. Färgfilter Många ljusplanerare hämtar inspiration eller har erfarenhet från teaterljussättning. Där arbetar man efter fyra mål: Visibilitet, vilket innebär rätt ljusnivå för att kunna se. Dimension, som innebär att ett tredimensionellt förhållande skapas mellan skådespelare och scenografi. Selektivitet, som betyder att ljuset fokuseras på det önskade och viktiga. Atmosfär, då ljuset används för att manipulera publikens medvetande, för att skapa känslor och stämningar. Inom teatern använder man sig ofta av färgade filter för att skapa stämningar. En liten skiftning åt varmt eller kallt ger det upplysta helt olika karaktär. Vill man förstärka grön färg kan man använda ett ljusgrönt filter. Färgfilter kan ge mer finstämdhet åt "målandet" med ljuskällor. Alla tunna filter har kort livslängd då en varm ljuskälla bleker dem på ett par veckor. Det finns också glasfilter, som är dyrare men som har längre livslängd. Man ska också ha i åtanke att filtret absorberar ljus och därmed är en dyrare ljuskälla. Ljus efter årstid Dagsljuset och växterna förändras under året. En intressant tanke är att belysa kyrkogården utifrån växternas årstidsväxlingar, att välja ljuskälla för att framhäva varje årstids färger. Ett exempel på årstidsrelaterad ljussättning är Centralbadets park i Stockholm. Ljusplaneringen är gjord av Jonas Lindahl och Lotta Löfgren, båda från företaget PINC. Parkens ljusstyrning är uppdelad på olika kanaler. En kanal är för vinter-vår, då träden står kala. Den tänds första december. Nästa kanal är för vår-sommar, den gröna årstiden. Den tänds den 16: e april och lyser tills höstbelysningen tar över den första september. Kanaler finns också för fasadbelysning Ambitionen med att belysa kyrkogården på ett medvetet sätt är att göra platsen inbjudande. Besökaren ska känna att kyrkogråden är en trygg och säker plats där man kan uppleva lugn och ro även då det är mörkt. Foto: Tomas Magnusson. och parklyktor. Dessa lyser under hela året. Belysningen tänds några minuter efter solnedgången och brinner till klockan fyra på morgonen. Vintertid har de valt att belysa stammar och grenverk med metallhalogen som ger ett kallt och vintrigt ljus. Detta görs med nedgrävda smalstrålande strålkastare nära trädet. Under vår och sommar belyses grönska längre bort från stammen med bredstrålande kompaktlysrör. Det återger grönskan i lövverket. Bladverket tar bort bländningen och sprider ett indirekt ljus över parken. På hösten lyses träden upp av ljuskällan White son som återger hösten färger. Armaturen sitter nära stammen för att ge känslan av att ljuset kommer inifrån trädet. Under hela året är parken upplyst av stolparmatur, kopior av en gammal gaslykta, som ljuskälla har de valt White son för att det liknar gasljus. V

6 Vid effektbelysning väljs kyrkogårdens estetiska objekt ut, exempelvis skulpturer, fontäner och solitärträd. Är man sparsam med effektbelysningen blir genomslagskraften större. Vid ljussättning är två saker viktiga; ljuset och ytan som belyses. Ytan kan exempelvis vara en trädstam, mur, fasad eller grönska. Olika material ger olika visuellt uttryck när de träffas av ljuset. Ljuset reflekteras olika beroende på om ytan är mörk, ljus, har struktur eller är slät. När objekt belyses är det viktigt att även bakgrunden har ett ljus så att föremålet får en rumsförankring och inte svävar fritt utan omgivning. Svagt ljus på fasader Ljussättning av byggnader visar inte bara fasadens yta utan reflekteras också ut mot omgivningen. Ljusnivån får inte vara för stark vid fasadbelysning då ljusstyrkan kan slå ut den omgivande parken. Träd med vackra siluetter kan framhävas om fasaden bakom belyses. Träd med vackra siluetter framhävs om fasaden bakom belyses. Domkyrkan i Lund. Foto: Patrik Svensson. Effektbelysning skulptur, Slottsparken i Malmö. Foto: Lena Hedberg. VI

7 GRONA FAKTA 1/2004 Ett stilla vatten kan användas som reflekterande yta. Ett turbulent vatten innehåller vattenbubblor och dessa reflekterar ljuset. Om det belyses underifrån skimrar vattnet i den färg belysningen har. Fiberoptik är en lämplig ljuskälla i vatten. Graden av mörker och texturen på beläggningen påverkar reflektionen. Olika ytor behöver därför olika mycket ljus. Nyanlagd gatubeläggning till exempel, ljusnar med åren och kan då behöva mer ljus när den är nyanlagd än senare. Om belysning är anpassad till en viss ytstruktur måste kanske ljusstyrkan ändras om markmaterialet byts ut. Snö ska inte glömmas, dess förmåga att reflektera ljuset är stor. Det allra bästa är att belysa träd snett underifrån om man vill reflektera ljuset. Ljuset från träden reflekteras i sin tur i markmaterialet och i andra ytor, detta skapar rymdkänsla. Säsongen för lövfällande träd är dock kort och därför bör man ha städscgröna växter i åtanke. Globen är den vanligaste typen av armatur som sprider ljuset åt alla håll. Den ger ett bra rymdljus liksom ett vackert ljus på trädkronorna, men man skall tänka på att äldre personer och synskadade kan besväras av oavskärmade ljuskällor. Foto: Patrik Svensson. il Det är viktigt att kyrkogårdens ljussättning planeras utifrån den gåendes synvinkel och att stolpar och armaturer passar in stilmässigt. >en rekommenderade stolphöjden på gångbanor är 3 till 6 meter, men höjder mellan 3 och 4,5 meter ger en intimare atmosfär. Gatubelysningen har ofta en teknisk utformning som baseras på rekommendationer från CIE (Commission Internationale de l'eclairage) när det gäller bländningsrisk och ljusstyrka. Litet utrymme har lämnats åt den estetiska utformningen. Det kan ha en fördel då de är intetsägande och därmed bättre smälter in i omgivningen. ollare/bollards har en låg höjd på. j uspunkten, vilket ger ett lugnt och behagligt lju :andelabrar har blivit det vedertagi namnet på utomhusarmatur,om skiljer sig från de vanliga lyktstolparna. Exakta kopior från gamla lyktor och stolpar har blivit populära. Strålkastare lämpar sig för belysning på stora avstånd samt till effekt- och fasadbelysning. VII

8 Det finns få regler när det gäller ljussättning. Det handlar snarast om att lära sig ett hantverk byggt på erfarenhet och känsla. Man kan prova ljusets effekter i modell eller med fullskaleförsök men det är först vid det färdiga resultatet man ser hur lj ussättningen verkligen ter sig. Ljussättning ska komma ifrån hjärtat och inte kalkylatorn, menar Torbjörn Eliasson på White design. Visst finns det tillfällen då man behöver ljusberäkna men försök att sätta ord på vad det är du vill uppnå och utnyttja sedan leverantörer eller teknikers kompetens, säger han. Det går att hitta information om: Gestaltning hos exempelvis landskapsarkitekter, teaterljussättare eller konstnärer. Ljuskällor i ljuskällekataloger eller hos fabrikanternas kundtjänst. Armaturer hos försäljarna men de har i första hand kunskap om sitt eget sortiment. Regler och krav hos Vägverket, Kommunförbundet, Elsäkerhetsverket och i Rebel 91. Några begrepp: Ljusmätning innebär att mäta ljusstyrkan från en ljuskälla med en luxmätare eller luminansmätare. Ljusberäkning innebär att mäta hur många lux en belyst yta kommer att få beroende på armatur, ljuskälla, stolphöjd och stolpavstånd. Man ser också på skillnaden i ljusstyrka över en yta. Beräkningen görs med matematiska formler ofta med hjälp av ljusberäkningsprogram för datorn. Vanligen kan armaturföretagen hjälpa till med ljusberäkningen. Rebel är en normsamling för belysning. Där anges rekommenderade ljusstyrkor för olika typer av ytor. Tag experthjälp när du planerar Eftersom vi aldrig kan skapa dagsljusliknande förhållanden med belysningens hjälp får vi tänka på att det är det upplysta och det vi låter förbli i mörker som skapar uppfattningen av kyrkogården kvällstid. Tag hjälp av experterna när du ska ljusplanera kyrkogården. Det finns kunniga fackmän att fråga när det gäller gestaltning, armaturer, ljuskällor och regler. För det framtida löpande underhållet av ljusanläggningen är det viktigt att få tydlig dokumentation från konsult, leverantör eller installatör för att undvika misstag vid byte av trasig armatur eller ljuskälla. Trygghet Undvik skarpa kontraster mellan ljus och mörker. Undvik bländande ljus. Belys i möjligaste mån mörka hörn och nischer. Skapa närhet till trygghetszoner överallt på kyrkogården. Åtgärda trasig armatur omedelbart. Orientering Placera punktbelysning på identifierbara objekt. Tänk på form och skuggbildning då det ger ökad förståelse för rummet. Bilda dig en uppfattning om rummets karaktär. Är det öppet eller slutet, brett eller högt? Vad är det som avgränsar platsen? Ska hela rummet eller bara en del belysas? Vad är upplyst idag? Kanske behöver flera eller andra element belysas för att rummet ska uppfattas som en helhet. Gångstråk bör ha samma belysning och armatur i hela sin sträckning för att uppfattas som sammanhängande. Estetik Lyft fram estetiken i arkitektur, träd och former. Välj ut några viktiga objekt för effektbelysning. Vilken färgtemperatur bör ljuset ha för att en god färgåtergivning ska uppnås? Vilken intensitet bör ljuset ha? Vilken armatur är bäst? Hur ska ljuset spridas för att uppnå önskad effekt? Hur ser kyrkogården ut stilmässigt? Vilken armatur passar för situationen? Var kritisk mot din favoritarmatur! Ett indirekt ljus ger en mjukare atmosfär än direkt belysning. Utnyttja reflekterande ytor, exempelvis trädkronor. Använd modern teknik men glöm inte bort känslan. Överdriv inte ljusstyrkan och glöm inte bort färgåtergivningen. Kyrkogården bör ljussättas lansynsfullt för att behålla den autentiska miljön.