Belysningsprogram för centrala Eskilstuna. Stadsbyggnadsförvaltningen Eskilstuna Kommun

Transkript

1 Stadsbyggnadsförvaltningen Eskilstuna Kommun

2

3 Inledning Belysningsprogrammet har tagits fram under hösten 2004 och våren 2005 av Eskilstuna Kommun i samarbete med Retea AB. Projektgrupp Eskilstuna Kommun: Marita Lorentzon, Stadsbyggnadsförvaltingen, Planavdelningen Elisabeth Lindblad, Stadsbyggnadsförvaltingen, Planavdelningen Mathias Thuen, Stadsbyggnadsförvaltningen, Projektavdelningen Kamal Gul, Stadsbyggnadsförvaltningen, Gatuenheten Torgny Stenberg, Eskilstuna Engergi och Miljö, Elnät Stina Airijoki, Stadsbyggnadsförvaltningen, Planavdelningen Konsult: Marianne Lind, landskapsarktitekt LAR/MSA och ljusdesigner, Retea AB. Stadsbyggnadsförvalningen Planavdelningen Alva Myrdals gata Eskilstuna Tel marita.lorentzon@eskilstuna.se Retea AB Rålambsvägen 17, 22 tr Box Stockholm Tel Hemsida. 3

4 4

5 Innehåll Inledning 3 Innehåll 5 Bakgrund 6 Belysningsprogrammet 7 BELYSNINGSFAKTA Människans visuella uppfattning av ljus 10 Ljustekniska begrepp 11 BELYSNINGSREKOMMENDATIONER FÖR CENTRALA ESKILSTUNA Riktlinjer för belysning 14 Armaturer 16 Ljuskällor 17 Trygghet och säkerhet 18 Resongemang kring trafikbelysning 20 Trafikbelysning enligt VGU 22 Ekonomi 25 BELYSNINGSREKOMMENDATIONER FÖR OLIKA STADSRUM I ESKILSTUNA Indelning av stadsrum 28 Gamla staden 29 Å-rummet 30 Nystaden - torg och gågator 32 Nystaden - parkeringsplatser 33 Nystaden - lokalgator och huvudgator 34 Huvudgator utanför centrum 35 Verksamhetsområden 35 Bostadsområden 36 Parker och grönområden 38 Parker i centrala Eskilstuna Stadsparken Nybroparken Parken vid konstmuseet Rothoffsparken Rinmansparken 41 Parker - gång och cykelvägar 42 Parker - historiska armaturer 43 EFFEKTBELYSNING Förslag på objekt för effektbelysning 47 Effektbelysning - Årummet Faktoriet Hamnmagasinet Kyrkans hus med park Gamla staden - byggnader Del av Tunafors Fabriker Träd på Strömsholmen Fors kyrka och kyrkopark Klosters kyrka med park Skulptur Guds hand 51 Effektbelysning - Stadens entréer Nybron Rådhusbron Kyrkbron Tegelbruksgatan - Gymnastikgatan 53 5

6 Bakgrund Stadsbyggnadsnämnden har gett planavdelningen i uppdrag att ta fram en belysningsplan för de centrala delarna av Eskilstuna. Belysning är en viktig del av stadens utformning och bör integreras med andra fysiska och sociala åtgärder i samhällsplaneringen. I en långsiktig belysningsgestaltning ingår frågor som trygghet, säkerhet, stadens orienterbarhet samt estetik. Rätt ljussättning är ett steg på vägen till en attraktivare och hållbarare stad. Belysningsprogrammet omfattar de centrala delarna av Eskilstuna. De principer som tas upp här kan även ligga till grund för andra områden i kommunen. Karta över centrala Eskilstuna med projektområdet markerat. 6

7 Belysningsprogrammet När mörkret faller på kvällen ändrar staden karaktär. Endast det som är belyst är synligt. Genom belysningsplanering kan man lyfta fram vackra karaktärsdrag i staden. Mörkret gör staden svårare att orientera sig i. Med planerad belysning blir staden mer lättorienterad. Ur ett jämställdhetsperspektiv ska staden kännas trygg att vistas i. På ställen där olika trafikslag korsar varandras väg och där barn, äldre och funktionshindrade rör sig är det särskilt viktigt med god belysning. Det man bör eftersträva är en helhetsbild där gatu- och parkrum är överblickbara, trygga och vackra. Detta belysningsprogram är framtaget för att ge riktlinjer för belysningsplanering för delar av centrala Eskilstuna. Denna översikt bör användas som ett underlag för detaljerad belysningsgestaltning. Programmets syfte är att ge grundläggande kunskaper om belysning i offentlig miljö samt rekommendationer för hur belysningen i centrala Eskilstuna bör utformas. I början av belysningsprogrammet beskrivs hur människan visuellt uppfattar sin omgivning samt fakta om ljus och ljustekniska begrepp. Dessa kunskaper och begrepp är viktiga för förståelsen av programmet. I kapitlet Belysningsrekommendationer för centrala Eskilstuna, beskrivs först Riktlinjer för belysning, vilket är en sammanfattning av hur man bör tänka och agera vid belysningsplanering. I detta kapitel beskrivs även egenskaper hos armaturer och ljuskällor som är lämpliga att använda. Riktlinjer ges för hur staden bör belysas så att den upplevs tryggare. Rekommendationer för trafikbelysning diskuteras och redovisas. I kapitlet Belysningsrekommendationer för olika stadsrum i Eskilstuna beskrivs hur olika områden i innerstaden bör belysas. Här ges även rekommendationer för typer av armaturer, ljuskällor och stolpar. Kapitlet Effektbelysning är indelat i två avsnitt. Det ena ger rekommendationer för vilka objekt som bör belysas i årummet, för att lyfta fram Eskilstunas karaktärsdrag. Den andra delen beskriver de områden runt stadens infartsvägar som bör belysningsgestaltas för att ge staden vackra entréer. De armaturer som rekommenderas i belysningsprogrammet är typer av armaturer som är estetiskt och funktionellt lämpliga i de olika miljöerna. Inför nya projekt bör man se över vilka nya armaturer som finns på marknaden. Vid all effektbelysning bör provbelysning ske. Vid gatubelysning räcker det oftast med teoretiska ljusberäkningar för att ta fram den optimala placeringen av armaturer samt styrka på ljuskällor. Där gatuarmaturer skall samverka med effektbelysning kan provbelysning vara nödvändig för ett lyckat resultat. Detta bedöms i varje enskilt fall. 7

8 8

9 BELYSNINGSFAKTA 9

10 Människans visuella uppfattning av ljus Människans/ögats uppfattning av ljus är mer komplex än de värden som kan mätas på teknisk väg. Hur man ser ett rum nattetid beror på hur belysningen får rumsligheten att upplevas. Med belysningens hjälp kan man få volymer, avstånd och proportioner att framträda på ett sådant sätt att rummet blir lätt att orientera sig i. Den atmosfär som belysning frambringar kan endast uppfattas genom människans seende. Människans seende kan delas upp i detaljseende och omgivningsseende. Med detaljseendet har vi en synvinkel på endast två grader. Med snabba ögonrörelser fokuserar vi på objekt vi ser skarpt. Omgivningsseendet saknar skärpa men ger oss en förmåga till orientering och att snabbt uppfatta information i vår omgivning. En vuxen normalt seende person har en synvikel på runt 170 grader. Ett barn har inte samma vidvikelseende som en vuxen förrän i tolvårsåldern, vilket innebär att de rent visuellt har svårare att uppfatta exempelvis olika trafiksituationer. Människans öga har en förmåga att anpassa sig till både ljus och mörker. Ögat adapterar gradvis till rådande situation. Synnedsättningen är märkbar när man kommer in i ett normalt belyst rum efter att ha varit ute i dagsljus. Efter någon minut har ögat anpassat sig efter ljusförhållandet och man upplever att man ser lika bra i det mörkare rummet som ute i dagsljuset. Vid belysning av offentlig miljö är det viktigt att tänka på att dessa övergångar mellan ljus och mörker tar tid för ögat att anpassa sig till. Ett exempel på detta är belysning av tunnlar. Det är viktigt att tunneln är belyst även under dagtid för att undvika upplevelsen av totalt mörker när man kommer in i tunneln. Om tunneln är mörk medför detta att man blir bländad när man kommer ut i dagsljuset. Hos äldre personer går synsinnets anpassning till ljusförhållandena långsammare. Vid bländningsirritation tar det för dessa personer längre tid att återfå sitt normala seende. Ljusnivån på en plats innebär hur ljus eller mörk en plats upplevs. Med en luxmeter kan man mäta det ljusflöde som träffar en viss yta. I Vägar och gators utformning (VGU), utgiven av Vägverket, rekommenderas exempelvis en miniminivå på 5 lux på en gångväg. Detta värde har dock inte mycket med den egentliga upplevelsen av ljusnivån att göra eftersom belysning upplevs relativ till sin omgivning. Har hela området en mildare ljusnivå vänjer sig ögat vid detta ljus och man ser i princip lika bra som om allting var starkare belyst. Bländning innebär att ögat möter en ljus yta som i kontrast till sin omgivning upplevs obehaglig. Starkast bländningsirritation ger en yta om avgränsningen till omgivningen är skarp. Bländas man av en lampa upplevs området runtomkring som mörkt, även om ljusnivån egentligen är god. Detta beror på att ögat anpassar sig till den ljusaste punken i sin omgivning. Även starka kontraster av belysta föremål kan upplevas som bländande om omgivningen relativt sett är mörk. För att undvika bländning i stadsmiljö är det viktigt att använda sig av väl avbländade armaturer. Det är viktigt att gestalta ljusbilden så att man belyser mark, träd, fasader mm som reflekterar ljuset tillbaka till omgivningen. Detta ger en dynamisk ljusfördelning med mjuka övergångar mellan ljus och mörker. Ljusfördelning är viktigt för estetiska värden samt upplevelsen av orienterbarhet. Ljusfördelningen bör vara varierad så att den väcker ett intresse hos betraktaren. Människans rumsuppfattning beror av kontrasten mellan ljus och mörker. Föremål som belyses på avstånd kan göra att orienteringen blir bättre. I en öppen park kan det exempelvis vara lämpligt att belysa utvalda träd, som är placerade så att man upplever ett perspektiv och får grepp om parkens storlek. Vissa armaturer och ljuskällor ger skarpa 10

11 ljusbilder medan andra ger diffusa. Det är viktigt att välja armatur och ljuskälla som ger den ljusbild som är mest estetiskt lämplig för ljussättningen. Skuggor som bildas av det artificiella ljuset påverkar upplevelsen av rummet. I gestaltningen är det viktigt att vara medveten om verkningarna av skuggorna som uppkommer av belysningen och de som rör sig i området. Skuggor kan även innebära att platser blir mörka nära en väl belyst plats vilket innebär att kontrasten mellan ljus och mörker gör att skuggan upplevs som hotfull. En medveten gestaltning kan dock göra att skuggorna spelar med i ljusfördelningens dynamik mellan ljus och mörker. Reflexer är speglingar av ljuskällor och andra ljusa ytor. Reflexer av ljus uppkommer exempelvis på våta vägbanor, vattenytor och som blänk i blanka material. Reflexer kan upplevas som bländande men även tillföra estetiska värden. Reflexernas påverkan på omgivningen är en sak att ta hänsyn till i varje enskilt fall av ljussättning. Ljusfärg innebär den färg man uppfattar att omgivningen får i skenet av belysningen. Liksom vid ljusnivån anpassar sig ögat delvis till den plats man vistas på. Detta kan användas i gestaltningen genom att man kan skilja två områden med en förändring i färgtemperatur av belysningen. Ljustekniska begrepp FÄRGTEMPERATUR Färgtemperatur beskriver om ett ljus syns varmt, vitt eller kallt. Det mäts i grader Kelvin. En glödlampa mäts till 2700 Kelvin. Högtrycksnatrim ligger runt 2200 Kelvin. Keramisk metallhalogen finns i färgtemperatur från 2800 till 4200 grader kelvin. Kelvin Dagsljus >6000 K Stearinljus 1000 K FÄRGÅTERGIVNING Färgåtergivning är ett mått på hur bra en ljuskälla återger färgerna i omgivningen på ett naturligt sätt. Idealet är de färger som syns i dagsljus och i glödljus. Färgåtergivningsförmågan mäts med ett sk. Ra-index. Detta index högsta värde är 100, vilket står för hur dagsljus och glödljus återger färgerna. För ljuskällor anses ett värde på över Ra 80 som bra. HUR MAN LÄSER BETECKNINGAR I beteckningar för ljuskällor skrivs färgåtergivning och färgtemperatur med ett tresiffrigt nummer, t ex Här står 8 för att ljuskällan har Ra-index 80 och 30 för att färgtemperaturen är 3000 Kelvin. LJUSFLÖDE Det ljus en ljuskälla totalt avger i alla riktningar. Mäts i lumen (lm). LJUSSTYRKA Den ljusstrålning en ljuskälla avger i en angiven riktning. Mäts i Candela (cd). BELYSNINGSSTYRKA Det ljusflöde som träffar en viss yta. Mäts i Lux (lx). (1 lux = 1 lumen/m2) LUMINANS Det ljus som reflekteras från en belyst yta. Mäts i candela/m2 EFFEKT En ljuskällas effekt är den energi som ljuskällan förbrukar per tidsenhet. Mäts i watt (W). LJUSUTBYTE (VERKNINGSGRAD) Förhållandet mellan ljusflöde (lm) och effektförbrukning (watt) som visar en ljuskällas effektivitet. Mäts i lumen/watt

12 12

13 BELYSNINGSREKOMMENDATIONER FÖR CENTRALA ESKILSTUNA 13

14 Riktlinjer för belysning Belysning kan stärka en stads identitet och atmosfär. Med belysning kan man lyfta fram vyer som om natten annars slukas av mörkret. Man kan skapa dynamik i en miljö genom att lyfta fram valda delar som om dagen inte får den uppmärksamhet de förtjänar. Med belysning kan man göra mörka otillgängliga delar tillgängliga och trevliga. Man kan binda samman delar av staden och skapa stråk och platser där människor börjar vistas. Samspel med miljön I all ljusdesign i stadsmiljö är det viktigt att känna in platsens identitet och med hjälp av belysning lyfta fram den karaktär man vill skapa. För Eskilstuna är årummet med sina manufakturbyggnader en stark karaktär för staden. Orientering och vägledning Stadens belysning bör göra staden mer lättorienterad. Detta kan man göra med belysning av landmärken så som vackra byggnader och höga träd. Orienteringen kan underlättas genom att man förstärker riktningar i staden, så som Eskilstuna ån, rader av träd, gångvägar och bilvägar. Ljusnivå och ljusfördelning Människans öga anpassar sig till det ljusaste i omgivningen. Detta innebär att om något ljus bländar upplevs allt runtomkring som mörkt. Därför är det viktigt att inget ljus bländar. En mild ljusnivå kan få ett område att upplevas lika ljust som en starkt upplyst plats. Det är viktigt att medvetet och konstnärligt fördela ljuset så att det skapar en fin dynamik som lyfter fram ett områdes karaktärsdrag och gör en platsen överblickbar. Detta kan inte uppnås genom enbart belysningsberäkningar utan kräver erfarenhet hos den som gestaltar. Undvik ljusinflation I all belysningsplanering är det liksom i stadsbyggnad viktigt att ta hänsyn till sambanden i staden. Ljusinflation kan uppstå om man exempelvis belyser en byggnad för starkt, vilket gör att byggnaden bredvid och området runt omkring upplevs mörkare än tidigare. För att väga upp det starkare ljuset behöver man höja ljusnivån på hela området, vilket kanske innebär onödig ljusinflation. Vid varje ny ljussättning skall hänsyn tas till omkringliggande belysning samt planerad ljussättning. Minska ljusföroreningar Ljusföroreningar är allt ljus som lyser upp mot himlen utan att göra någon nytta. Detta är det ljus man ser när man tittar ner över en stad från ett flygplan. Ljusföroreningar kan bidra till att stjärnhimlen syns sämre från staden och är ett slöseri med energi. Det är viktigt att använda rätt avskärmade armaturer som lyser upp det man vill skall lysas upp och inte släpper något onödigt ljus upp mot himlen. 14

15 Trygghet och säkerhet En medveten belysningsplanering är viktigt för att en stad skall upplevas tryggare under dygnets mörka timmar. Det handlar om att göra platser överblickbara. I parker är det till exempel lämpligt att belysa områden runt gångvägar istället för att endast belysa gångstråken. Genom förbättrad belysning kan man få människor att välja utvalda gångstråk nattetid. Fler människor på samma plats ökar den sociala kontrollen och därmed säkerheten i området. (Se sidan 19). Minska riskerna för vandalism Vandalisering av armaturer är ett vanligt problem. Risken för vandalisering minskas då man använder tåliga armaturer och placerar dem på ställen som är svåra att nå. Genom kartläggning och bättre belysning av områden som enligt lokalpolisen anses vara problemområden, kan vandaliseringen minskas. (Se sidan 19). Skötsel och underhåll Vid val av armaturer och placering av armaturer är det viktigt att välja sorter där det är lätt att byta ljuskälla. Väljer man en specialarmatur där ljuskällan är svår att byta skall detta kunna motiveras och räknas in i en kostnadskalkyl för ökad underhållskostnad. Det är betydelsefullt för anläggningens underhåll att konsulten har personlig kontakt med dem som skall sköta belysningen så de känner sig delaktiga och blir medvetna om det eventuellt extra arbete det kan medföra att sköta armaturerna. Detta gäller främst effektbelysning. Investerings och driftskostnader Investeringskostnaderna är ofta en liten del av den totala livscykelkostanden för en belysningsanläggning. Den stora kostnaden är driftskostnader. Därför är det viktigt att använda energieffektiva ljuskällor med gott ljusutbyte. Det är viktigt att se både till pris och kvalitet. Belysningsbranschen utvecklas snabbt och nya effektiva ljuskällor dyker ständigt upp på marknaden. Offentligt deltagande För att förankra en ljusgestaltning och få kommuninvånarna att känna sig delaktiga är det uppskattat med offentliga provbelysningar. Vid en offentlig provbelysning kan människor föra fram sina åsikter. Samtidigt kan denna göras till ett festligt tillfälle där kommunens arbete med ljussättning av staden marknadsförs och förankras hos kommunens invånare. 15

16 Armaturer Vid val av armaturer bör man i första hand utgå från vilken ljusbild de ger. Det är viktigt att välja en armatur som inte bländar. Risken att bli bländad av en armatur beror på en kombination av hur armaturen är placerad, armaturens utformning samt vilken ljuskälla man väljer. Det är viktigt att välja rätt armatur för rätt plats. Vid val av armatur skall man även ta hänsyn till de fysiska påfrestningar som armaturen utsätts för. Armaturer har olika IP-klass (ett mått på hur tålig en armatur är) beroende på hur utsatta de är för yttre påfrestningar som vatten och damm. Normalt använder man armaturer med IP-klass 65 i utomhusmiljöer. Skall man ha en armatur som klarar att ligga i vatten skall man använda sig av IP-klass 68. Det är viktigt att välja en armatur där det är lätt att byta ljuskälla. Helavskärmade armaturer innebär att ljuskällan ofta är helt dold och lyser endast rakt ner. Det finns flera sorters optik att välja på som ger olika spridning av ljus. Vid vägbelysning väljer man med fördel en armatur som sprider ljuset längs vägen, vilket gör att stolparna kan placeras längre ifrån varandra. Helavskärmade armaturer är vanliga vid väg- och gatubelysning, men används även i andra sammanhang. Halvavskärmade armaturer innebär att ljus sprids både nedåt och åt sidorna och ibland även uppåt. När man väljer armatur är det viktigt att veta hur man vill att ljuset skall spridas. På vissa ställen kan ett visst uppåtriktat ljus från armaturen användas för trädbelysning som reflekterar ljus tillbaka till omgivningen. Parklyktor är vanligtvis halvavskärmade armaturer som används i parker och längs gång- och cykelvägar, där man vill ha en armatur som även ger ljus i horisontalled. Det är viktigt att ljuspunkten inte är för stark i förhållande till omgivningen, vilket gör att ögat bländas och omgivningen känns mörkare. Idag finns mycket bra avbländningsskydd (3M-film) som bryter ljuset så att det inte bländar på håll. En annan bra typ av armatur är armaturer som ger ett indirekt ljus. Dessa är ofta estetiskt tilltalande och minskar risken för bländning. Pollare är en annan typ av halvavskärmad armatur. Den ger ett lågt placerat ljus och kan vara bra som vägledning eller i småskaliga miljöer. Halvavskärmade gatuarmaturer kan med fördel användas där fasader runt gatan belyses av armaturernas sidoljus och skapar en mer överskådlig rumsbild. Rundstrålande armaturer lyser i alla riktningar. Ett exempel är den vanliga globarmaturen. Dessa armaturer bländar ofta, eftersom ljuskällan vanligtvis inte är avbländad. Det finns globarmaturer med ett visst avbländningsraster över ljuskällan, som bländar något mindre. Problemet med bländningen är ofta att omgivningen är mörk, vilket gör kontrasterna starkare. En globarmatur lyser med ca 70 % uppåt och åt sidorna. Detta spilljus kan vara positivt om armaturen placeras så att fasader eller träd belyses, annars är det energislöseri. En fördel med globarmaturen är att den är vacker på dagen. Strålkastare riktar ljuset åt ett visst håll. Dessa används främst vid effektbelysning. Ljusspridningen från strålkastare kan vara allt från 4 grader till 160 grader. De finns med symmetrisk och asymmetrisk ljusbild och från rundstrålande till långsmala ljusbilder. Det finns varianter som kan fästas på stolpe eller på vägg samt markstrålkastare. Vilken variant som passar bäst till en viss effektbelysning är specifikt för varje projekt. Effektbelysning av träd och buskar är ett bra komplement till lyktor i parker för att göra parken mer överskådlig. Helavskärmad gatuarmatur Halvavskärmad gatuarmatur Halvavskärmad parklykta Armatur med 3M-film Armatur med indirekt ljus Rundstrålande armatur 16

17 Ljuskällor De krav man bör ställa på ljuskällor för användning i utomhusmiljö är att de har en god färgåtergivningsförmåga, en lämplig färgtemperatur, ett högt ljusutbyte och lång livslängd. Inom varje grupp av ljuskällor finns en mängd varianter. Här nedan följer en kort presentation av typer av ljuskällor som föreslås i programmet. Kvalitén på ljuskällor förbättras i en pågående utveckling, vilket innebär att det är viktigt att hålla sig uppdaterad på området för bästa resultat. För belysningsgestaltning av varje delområde bör man därför ta reda på vad som er- Ljuskällor finns i många olika utséenden även inom samma typ av ljuskälla. Bilden visar en ensidigt socklad keramisk metallhalogenlampa. bjuds på marknaden. Metallhalogen med keramisk brännare är en typ av ljuskälla som väl lämpar sig för användning i offentlig miljö. Ljuskällan ger ett klart ljus och kan beroende på armatur ge både diffusa och skarpa ljusbilder. Den har en god färgåtergivningsförmåga (Ra >80 >90). Den finns i färgtemperaturer från varmvit till vit (2800, 3000 och 4200 grader Kelvin). Den har ett bra ljusutbyte på lumen/watt och en brinntid på ca timmar. Den lämpar sig för användning i trafikarmaturer, parklyktor, pollare och strålkastare. Kompaktlysrör (fullfärg alt fullfärg de lux) är en grupp av ljuskällor som även lämpar sig för belysning av offentliga miljöer. Den ger en mer diffus ljusbild än metallhalogenlampan. Färgåtergivningsförmågan är god (Ra 85) och lämplig färgtemperaturer är 2700 alternativt 3000 Kelvin. Ljusutbytet är lägre än hos metallhalogenlampan, mellan lumen/watt, ljuskällan är dock billigare. Medellivslängden varierar för olika sorters kompaktlysrör mellan timmar. Kompaktlysrör lämpar sig för användning i parklyktor och pollare. White Son, är en förbättrad sort av högtrycksnatrium och har en varmare färgtemperatur än ovanstående exempel på ljuskällor (2550 grader Kelvin). Färgåtergivningen är god (Ra >80) och den lyfter fram speciellt röda nyanser. Medellivslängden är timmar och den har ett ljusutbyte på knappt 40 lumen/watt. Ljuskällan lämpar sig för effektbelysning då man vill lyfta fram röda nyanser i exempelvis fasadtegel. Högtrycksnatrium med bättre färgåtergivning är lämplig för gatu- och vägbelysning där biltrafiken är det centrala. Ljuskällan ger ett varmt, orangefärgat ljus med en färgtemperatur på 2200 Kelvin. Detta ljus påminner om det ljus man använder på motorvägar, men det har en bättre färgåtergivningsförmåga (Ra 65). Medellivslängden för högtrycksnatriumlampor är runt timmar. Ljusutbytet är mellan lumen/watt. Ljuskällan är lämplig att använda i armaturer på gator som leder till och från centrum samt de gator som leder runt staden. Detta ger en visuell ledning, som skiljer sig från det rekommenderade varmvita ljuset i centrum, parker, cykelvägar och bostadsområden. Ljuskällor lämpliga för effektbelysning är metallhalogen med keramisk brännare, kompaktlysrör och White Son. Vid effektbelysning kan det även vara lämpligt att använda fiberoptik och lysdioder. Val av ljuskällor för effektbelysning bedöms för varje enskilt projekt. 17

18 Trygghet och säkerhet Belysning för trygghet För att öka trygghet och säkerhet nattetid samspelar flera faktorer. Det handlar om såväl fysisk utformning av miljön som god belysning och möjligheten att öka den sociala kontrollen genom att locka fler människor till platsen. Det är viktigt att platsen i sig är utformad så att den är överblickbar. I utformningen bör man undvika vegetation, hörn och vrår där det går att gömma sig. Det är viktigt att området är lätt att orientera sig i. Med en välplanerad belysning kan man belysa mörka buskpartier och mörka vrår så att platsen upplevs tryggare. En rätt utformad belysningsgestaltning kan göra området mer överblickbart och underlätta orienteringen i området. En trygghetsfaktor är att man lätt hittar dit man skall med hjälp av siktlinjer till landmärken, tydliga entréer och övergångar mellan olika områden samt identifierbara mål längs vägen. Detta ger en känsla av att man har grepp om helheten. Området bör vara lättillgängligt. Man skall inte behöva gå genom otrygga passager så som mörka tunnlar för att nå sitt mål. Rumsgestaltningen skall tydligt visa vilka ytor som är privata och offentliga. Det är viktigt att området sköts väl. Platser där mycket är trasigt, nedklottrat och skräpigt ger ett otryggt intryck. Välvårdade platser som det märks att någon bryr sig om upplevs som tryggare. Det viktigt att överväga risken att belysning av en park kan locka ensamma fotgängare till en falsk trygghet, eftersom belysning inte kan garantera säkerhet mot brott. På en upplyst plats minskar vissa typer av brott. Belysning ger en upplevelse av trygghet, som i sig lockar fler människor att vistas utomhus under kvällstid, vilket gör att staden blir säkrare för ensamma fotgängare. Med hjälp av belysning kan man ha inverkan på rörelsemönster i staden. Man kan till exempel välja att belysa en gångväg till överskådlighet från punkt A till B och samtidigt låta andra vägar med samma mål vara mörka. Detta kan påverka fler människor välja den väg som är mest upplyst, vilket leder till ökad social kontroll. För att uppnå detta krävs en fördjupad studie av rörelsemönster i staden såväl dagtid som under dygnets mörka timmar. I ett samarbete med polis och lokalbefolkning bör man ta fram en plan för hur man skulle kunna synkronisera alternativa vägar med hjälp av belysning. Trygghet = känslan av trygghet Säkerhet = faktisk säkerhet mot brott Ljus från skyltfönster gör att miljön upplevs tryggare. Samordning med privata affärsinnehavare kan ses som en del av belysningsarbetet. Effektbelysning av parker gör att parkerna upplevs tryggare. Detta kan locka fler människor till platsen vilket gör att parkerna blir säkrare för ensamma fotgängare. Det finns samtidigt en risk med att locka ensamma fotgängare till parker om natten, vilket gör att man noggrant måste överväga vilka delar man bör belysa. 18

19 Vandalism Vandalisering av armaturer är tyvärr ett vanligt problem i stadsmiljö. Detta är ett faktum som bör hanteras på bästa sätt för att minska vandaliseringen: ~ Det är viktigt att byta ut trasiga armaturer och ta bort klotter så snart som möjligt. I ett område där synbar vandalisering skett ökar skadegörelsen. Detta är ett viktigt arbete som på sikt minskar vandaliseringen. ~ Man bör placera armaturerna så att de är svåra att nå. Ett bra sätt är att placera strålkastare på stolpar vid effektbelysning. ~ Papperskorgar bör placeras separat från belysningsstolparna. Är en papperskorg fäst på en stolpe är det lättare att nå armaturen och risken för skadegörelse ökar. ~ Man bör bara använda okrossbara material i armaturerna. I stället för glas bör man använda vandalsäker glasliknade plast, som t ex uv-beständig polycarbonat. ~ Ytbehandlingen för stolpar bör vara termoplastade i områden där stolparna utsätts för mycket klotter. På dessa stolpar är det lätt att ta bort klottret med lacknafta utan att ytan på stolpen tar skada. ~ Är ett område fint upplyst och välskött minskar vandaliseringen. Upplevs en plats omskött och väl belyst brukar den vandaliseras mindre. Nybron är ett exempel på detta. Provbelysning i Fors kyrkopark. Belysning av träd gör att det blir lättare att orientera sig i parker, vilket leder till en ökad känsla av trygghet. Gångväg utmed Bergsgatan i Nyfors. Med belysning av gångstråket och området runtomkring skulle stråket upplevas tryggare. 19

20 Resonemang kring trafikbelysning Traditionellt har man utgått från bilistens behov vid belysning av gator och vägar. Idag börjar man se mer till cyklisters och fotgängares specifika behov av en tryggare och vackrare miljö. För att göra en säker och estetisk trafikbelysning som tillfredställer alla brukare måste man i varje enskilt fall utgå från det specifika stadsrummet. För behovet av belysning i trafikmiljöer har omkringliggande områdens belysning stor betydelse. Trafikbelysning i stadsrum För att utvärdera behovet av trafikbelysning på en viss plats bör man kunna svara på följande frågor: Hur rör sig folk i stadsrummet och runt vägbanan? ~ Var korsar människor gaturummet? ~ Hur är övergångsställen placerade? Används de? ~ Hur stora är riskerna att barn springer ut i gatan (närhet till skolor)? ~ Hur stora är riskerna att berusade personer vinglar ut i gatan (närhet till krogar)? Hur ser stadsrummet ut? ~ Är området överskådligt? ~ Är området rörigt eller monotont? ~ Kan man genom fasadbelysning göra rummet mer överskådligt? Hur kan belysning underlätta orientering i området? ~ Hur upplevs befintlig belysning från omkringliggande byggnader, reklam, gator etc? ~ Vilken gatubelysning behövs i just detta område för att ge optimal optisk ledning? I områden i innerstaden där det är liv och rörelse finns stort behov av att trafikområdet är väl belyst. Detta innefattar belysning av gator såväl som omkringliggande ytor såsom trottoarer och parkytor. Risken för olyckor utanför en nattklubb är förhöjd, eftersom människor i berusat tillstånd oberäkneligt kan komma ut i vägbanan. Det är även viktigt med omsorgsfull belysning av trafikområden vid skolor och lekparker. Inte förrän barn är 12 år gamla blir vidvinkelseendet lika bra som hos vuxna. För att bilförare skall upptäcka föremål på vägbanan krävs kontrastverkan mellan vägbanans luminans och hinder som kan uppkomma på vägen. Är omgivningen mörk anpassar sig ögat efter vägbanans ljusnivå och det blir svårare att upptäcka föremål utanför vägen. Därför är det bra att belysa området utanför körbanan för att förbättra sikten och därmed förmågan att upptäcka hinder. Ljusfördelningen bör utformas så att människor i rörelse framträder tydligt. Exempel på detta är att belysa en fasad längs trottoaren så att kontrasten mellan fotgängaren och husväggen blir tydlig. Man kan även lägga ett starkare nedåtriktat ljus på trottoaren, så att människorna blir tydligt belysta. Det är viktigt att använda ljuskällor med bra färgåtergivningsförmåga. Färger på kläder framträder då tydligare vilket underlättar kontrastverkan för bilisten. För cyklister och fotgängare ökar trivseln och tryggheten på trottoarer, gång- och cykelbanor när dessa är väl belysta. Nybron är belyst med ett jämt fördelat ljus så att fotgängarna framträder tydligt för bilisterna. Belysning av korsningar och övergångsställen För att öka trafiksäkerheten i korsningar med blandtrafik är det lämpligt att förstärka belysningen vid övergångsställen. Det är viktigt att se till helheten och även belysa området runt övergångsstället med ett något mildare ljus. Detta motverkar att bilisten upplever att fotgängaren/cyklisten hastigt dyker upp ur mörkret. En bättre belysning vid övergångsställen gör bilisterna mer uppmärksamma, vilket kan leda till att de minskar hastigheten, och lättare upp- 20

21 täcker fotgängare och cyklister. På uppdrag av Eskilstuna kommun har väg- och transportforskningsinstitutet, VTI, gjort en undersökning av hur förbättrad belysning på två övergångsställen på Strandvägen i Eskilstuna påverkat trafiksituationen. Åtgärden bestod i att höja ljusnivån vid övergångställena, byta ljusfärg från ett gult till ett vitare ljus samt höja ljusets färgåtergivningsförmåga. Detta gjordes genom att installera två armaturer bestyckade med keramisk metallhalogen på 150 watt vid vardera övergångsställe som ersättning för befintliga högtrycksnatriumlampor. De nya armaturerna har en specialoptik för att förbättra den vertikala ljusspridningen, vilket gör att människor som passerar lyses upp bättre. Som en del av undersökningen skickades en enkät ut som besvarades av 253 personer. Här framkom bland annat att flertalet fotgängare och cyklister kände sig säkrare att passera övergångstället där belysningen var förbättrad. Drygt hälften av fotgängarna angav att de oftare använde det upplysta övergångstället istället för att passerad gatan på en mindre upplyst plats. Av bilförarna ansåg majoriteten att den nya belysningen medförde att de tidigare och bättre såg en fotgängare eller cyklist som skulle passera korsningen. Mer än hälften av bilförarna ansåg att den förbättrade belysningen påverkade dem att oftare sänka hastigheten under en längre sträcka före övergångsstället/cykelöverfarten, eftersom de tidigare ser fotgängaren eller cyklisten. Ett antal personer skrev som kommentar att synbarheten skulle förbättras om även området runt övergångställena belystes. Undersökningen visar på att de flesta personer är positiva till en förstärkt belysning vid stadens övergångsställen. Detaljer om undersökningen finns att läsa i rapporten: Effekt av belysningsåtgärder på Strandgatan i Eskilstuna, VTI notat Fortsatt arbete med förbättring av belysning vid övergångställen, cykelöverfarter och korsningar rekommenderas. Konceptet bör vara som beskrivet från undersökningen. Förstärkning av belysning i området runt passagerna bör även beaktas. Stolpar och armaturer vid en installation av extra belysning vid övergångsställe. Trafikbelysning i bostadsområden Behovet av belysning i tätortsnära bostadsområden är viktigt för den upplevda tryggheten i området, främst för fotgängare och cyklister. En säkerhetsrisk i bostadsområden är att bilister ofta slappnar av när de kör nära hemmet och därmed kan brista i uppmärksamhet. I bostadsområden leker ofta barn vid vägen vilket förstärker vikten av god belysning. Att använda sig av lägre stolpar vid gatubelysning gör att bilister naturligt minskar hastigheten. Det ger även en trivsammare miljö för fotgängarna. Detta gäller såväl i bostadsområden som i centrum. Trafikbelysning utanför centrum En bilist som kör i mörker klarar sig bra med bilens egna strålkastare förutsatt att helljuset används. Halvljuset ger däremot inte de siktförhållanden som krävs vid högre hastigheter. I anslutning till bebyggelse måste därför gatubelysning installeras för att garantera god sikt. På bilvägar utanför centrum, som inte är avsedda för samtrafik med cyklister och fotgängare, bör man utreda alternativet att sänka ljusnivåerna för att minska kostnaderna. Man bör även se över hur långt ut mot de större obelysta lederna som belysning är nödvändig. 21

22 Trafikbelysningsrekommendationer enligt VGU Vägar och gators utformning (VGU), Väg- och gatubelysning, utgiven i augusti 2004, innehåller vägverkets rekommendationer för belysning. Gestaltning och anpassning till omgivningen God belysning för oskyddade trafikanter och tillräcklig belysning för biltrafik I mörker försämras trafikanternas förmåga att uppfatta detaljer, färgkontraster och rörelser. I mörker ökar också tiden för att bearbeta synintrycken. Trafikanterna ser således föremål på och vid sidan av vägen betydligt sämre. Genom att sätta upp belysning kan trafiksäkerheten förbättras. I första hand används vägbelysning för att öka trafiksäkerheten och tryggheten för trafikanter. En ständigt pågående utveckling av metoder och utrustning gör att man idag kan förfina belysningsanläggningarnas egenskaper och driftsekonomi. Samtidigt har komplexiteten ökat på hur vägar och gator ska samverka med sin omgivning. Uppgiften att belysa vägar, gator, gång- och cykelvägar, torg och platser och parker är sammansatt. Utöver att uppnå ett funktionellt ljus för trafikanten ska belysningsanläggningen vara en del av den helhetsmiljö som skapas. Begreppet ljussättning bör därför användas som ett samlande namn där alla aspekter omfattas. Utöver ljusets och anläggningens övriga fysiska egenskaper ska energiförbrukning och kostnader för investering och underhåll vägas in i ett långsiktigt hushållande med resurser. Belysningsanläggningar bör utformas så: ~ att de på ett harmoniskt sätt passar in i miljön, ~ att de sedda både från vägen och från omgivningarna i dagsljus framträder så litet som möjligt, ~ att de sedda från vägen i mörker bidrar till att ge trafikanterna en klar och entydig bild av vägmiljön, ~ att de ges en sådan skala, dimension, att de harmoniserar med vägen och omgivningen, ~ att de sedda från omgivningarna i mörker inte blir dominerande och att de inte på ett störande sätt belyser områden och byggnader. Belysningens roll för trafiksäkerhet Mycket talar för att väg- och gatubelysning minskar antalet mörkerolyckor. Olycksreduktionen är ca % och avtar med ökad vägstandard, från 30 % vid tvåfältig väg med en meters vägren och plankorsningar, till 15 % vid motorväg med bred mittremsa och planskilda korsningar. För korsningar kan beräknas att belysning minskar mörkerolyckor med %. Olyckor med personskada och fotgängarolyckor minskar mer än genomsnittet. Olycksreduktionen är beräknad i procent av samtliga rapporterade mörkerolyckor. Behovet av belysning beror främst av vägens läge, och på trafikmiljön som kan indelas i vägens egenskaper och trafikens egenskaper. Inverkande vägegenskaper är vägens tvärsektion, linjeföring, förekomsten av korsningar, korsningars komplexitet, förekomsten av speciella väg- och trafikanordningar, förekomsten av störande eller missledande ljus och förekomsten av nedsatt sikt m m Inverkande trafikegenskaper är främst mörkertrafikens storlek, sammansättning och hastighet. För befintlig väg kan behovet av belysning framträda tydligt genom att antalet mörkerolyckor är stort. Belysningskvalitet Vägbelysningsanläggningar bör från belysningsteknisk synpunkt utformas med hänsyn till belysningens inverkan på främst trafiksäkerhet och trygghet i relation till anläggningsoch driftkostnader. Inverkan på framkomlighet och komfort, på betingelserna för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet samt på 22

23 trivsel och miljöupplevelse bör också beaktas. Anläggningarna bör utformas så att trafikanter kan se vägen och dess närmaste omgivning, och objekt på och invid vägen. Anläggningarna bör dessutom utformas så att bilförarna får en tillfredsställande visuell ledning. Synsvaga är mer än andra i behov av god kontrast och känsliga för bländning. Belysningen bör därför vara så jämn och bländningsfri som möjligt. Belysningens kvalitet beror främst på följande egenskaper: ~ Belysningsnivå: Medelluminansen på körbanan och medelbelysningsstyrkan. ~ Belysningsjämnhet: Luminansjämnheten på körbanan, vilket innebär den uppmätta skillnaden mellan det mörkaste och ljusaste området på vägbanan. ~ Omgivningsljus: Hur mycket ljus som finns utanför vägbanan. Belysningsklasser för vägar och gator En belysningsklass är definierad av fotometriska krav som inriktar sig på de visuella behov som trafikanten har för olika typer av vägar och omgivningar. Belysningsklasserna är indelade i grupper som kan användas för utformning av väg- och gatubelysning för fordonstrafik. Tabeller för dessa rekommendationer finns i VGU. Visuell ledning Vägbelysningsanläggningar bör utföras med beaktande av den visuella ledningen. Anläggningarna bör därvid utformas så att de bidrar till att förbättra den visuella ledningen främst i mörker genom att: ~ förbättra synbarheten av vägen och dess närmaste omgivningar ~ förtydliga vägens sträckning ~ framhäva framförliggande konflikt- och manöverområden Ljuspunktsplacering Ljuspunktsavstånd, ljuspunktshöjd och överhäng bör bestämmas med hänsyn till: ~ belysningsklass ~ vägens typ och funktion ~ körbanans bredd ~ körbanans reflektionsegenskaper ~ anläggningstyp ~ ljuskällornas ljusflöde ~ armaturens ljusstyrkefördelning ~ driftverksamheten För varje enskild projektering skall man även ta hänsyn till: ~ behov av samordning med befintlig anläggning ~ synpunkter och önskemål i fråga om utforming ~ möjligheter att fästa bärlinor och konsoler i byggnader ~ förekommande stolpstandard ~ föreskrifter om minimihöjd vid bärlineupphängda armaturer ~ erforderlig fri höjd över vägbana På vägsträckor bör ljuspunktsavståndet bestämmas teoretiskt med förutsättningen att vägen är rak. För att bestämma ett teoretiskt ljuspunktsavstånd används främst datorprogram för beräkning av belysningstekniska kvalitetsegenskaper samt projekteringstabeller. Enskilda ljuspunkters placering utefter vägsträckor bör bestämmas främst med utgångspunkt från: plankorsningar, kurvor, tomtutfarter, övergångsställen, vägportar och andra restriktioner. All belysning skall projekteras efter platsens unika förutsättningar. 23

24 Stolpplacering Anläggningen kan utföras efter följande fyra huvudprinciper: ~ enkelsidig placering, vilket är lämpligt på GC-vägar och smala gator. Fördelarna är att ljuset blir tydligt vägledande och att det blir billigare att bara anlägga belysningskabel på en sida av vägen. ~ mittplacering är lämpligt där vägen har en mittremsa. Ljuset når väl ut över vägbanan och man spar på anläggningskostnaderna jämfört med en dubbelsidig placering. ~ zickzackplacering eller dubbelsidigplacering krävs vid bredare gator. Den viktigaste aspekten för val av placering är en anpassning till omgivningen, eftersom det idag finns armaturer med ställbar ljusspridning vilken kan anpassas efter gatans längdriktning. Dämpning av belysning Intresset för dämpning av vägbelysningen under lågtrafiktid har ökat. Innan en dämpning av vägbelysningen utförs måste konsekvenserna klarläggas, dels ur trafiksäkerhetssynpunkt, dels ur trygghetssynpunkt. Vägtyper där dämpning av belysningen i första hand är lämplig är genomfarts-, infarts- och huvudgator med separerad trafik. Lämpliga tider för dämpning med bibehållen jämnhet kan vara kl Dämpning som påverkar jämnheten kan göras mellan kl och Dämpning genom nedsläckning bör inte ske vid busshållplatser, övergångsställen, vägkorsningar och andra känsliga områden. Enkelsidig placering Mittplacering Zickzackplacering Dubbelsidig placering 24

25 Ekonomi I ekonomiska beräkningar för en belysningsanläggning bör flera faktorer vägas in. Det handlar om energibesparing, driftsäkerhet, miljö och kvalitet. Investeringskostnaderna är ofta en liten del av totala livscykelkostanden för en belysningsanläggning. Den större delen är driftskostnader. Till driftskostnader för en anläggning räknas: Energikostnader, inköp och byte av ljuskälla samt skötsel och underhåll. Energibesparing Det är viktigt att använda energieffektiva ljuskällor med högt ljusutbyte. Belysningsbranschen är i ständig utveckling och nya effektivare ljuskällor tas fram på marknaden. Detta gör att energikostnaderna kan sjunka betydligt när man byter ut en gammal anläggning mot en ny. I Eskilstuna är idag kvicksilverlampor och högtrycksnatriumlampor det mest förekommande i innerstaden. En 70 watts lampa keramisk metallhalogen ger lika mycket ljus som en kvicksilverlampa på 125 watt. Byter man ut kvicksilverlamporna mot keramisk metallhalogen får man en minskad energikostnad med 40 %. Keramisk metallhalogen och högtrycksnatrim har ungefär samma ljusutbyte. Kvaliteten på ljuset från keramisk metallhalogen är dock bättre, vilket gör den till ett bra val i innerstaden. Driftsäkerhet En betydande del av driftskostnaden är underhåll av armaturer till exempel genom byte av enstaka trasiga ljuskällor och armaturer. Denna kostnad kan minska vid investering i nya driftsäkra armaturer. En driftsäker armatur är av god kvalitet, har hög IP-klass (mäter armaturens täthet) och klarar yttre påfrestningar så som vindpåkänning. Miljö Vid anläggning av belysning är det viktigt att se till olika miljöaspekter. Det är viktigt att använda produkter som vid tillverkning och skrotning har så liten påverkan på miljön som möjligt. Användning av keramisk metallhalogenlampor är mer miljövänligt än att använda kvicksilverlampor och högtrycksnatriumlampor. Dessa ljuskällor innehåller mer än dubbelt så mycket kvicksilver som en keramisk metallhalogenlampa av nyare sort (källa: Osram). Energibesparingen i sig är både en lättnad för vår miljö samtidigt som driftskostnaderna minskar. Kvalitet Byte till nya ljuskällor och armaturer sparar på sikt inte bara på driftskostnad och miljö. Man får även en bättre belysningskvalitet med anpassad ljusfärg och mer nyanserad färgåtergivning. 25

26 26

27 BELYSNINGSREKOMMENDATIONER FÖR OLIKA STADSRUM I ESKILSTUNA 27

28 Indelning av stadsrum Centrala Eskilstuna är i programmet översiktligt indelad i typer av stadsrum där olika belysnings lösningar rekommenderas. Verksamhetsområde Området Nyfors Höghusområde behandlas inte i denna upplaga av belysningsprogrammet. Belysningsgestaltningen bör samordnas med det kommande gestaltningsprogrammet för området, och utifrån det ta fram en speciell ljusdesign. Nyfors bostadsområde bör belysas enligt kapitel Bostadsområden. Områdesgräns Verksamhetsområde Årummet Infartsvägar mot centrum som föreslås belysas med högtrycksnatrium fram till centrums entréområde. Fristaden Öster bostadsområde Nystaden Nyfors höghusområde Gamla staden Årummet Nyfors bostadsområde Söder bostadsområde Karta över gatutyper i centrala Eskilstuna 28

29 Gamla staden Gamla staden är belägen vid ån och inramar en del av Köpmangatan med sin vackra äldre bebyggelse. Belysningen längs Köpmangatan består av gammaldags lyktor uppsatta högt på husens fasader. Tillsammans med ljus från skyltfönster ger dessa lyktor tillräckligt med ljus för att gatan skall upplevas väl belyst. Armaturer och ljuskällor Befintliga lyktor bör vara kvar så länge de är i gott skick. Vid byte av dessa lyktor bör de ersättas med liknande lyktor. Ljuskällan som då bör väljas skall ha ett glödlampslikt sken på 2700 Kelvin. Typ av ljuskälla beror på vilken armatur man väljer. Köpmangatan kvällstid. Befintlig lykta på Köpmangatan. Köpmangatan dagtid. 29

30 Å-rummet Årummet Eskilstunaån är pulsådern i Eskilstuna stad både historiskt och estetiskt. Staden byggdes upp runt järnmanufaktur och vattenkraft, som blomstrade under fyra sekler från 1600 till 1900-tal. Än idag finns flera av dessa karaktäristiska byggnader kvar längs ån. Eskilstuna har även en historia som hantverksstad, vilket de välbevarade hantverksbyggnaderna längs ån och Köpmangatan vittnar om. Årummet är ett viktigt rekreationsområde för staden med promenadstråk och parker främst under dagtid. Analys Nattetid förlorar årummet en del av sitt viktiga sammanhang. Mörka parker bildar otrygga områden. Byggnader och broar försvinner in i ett mörker. Flera områden runt ån är belysta med globarmaturer med en eller flera glober per armatur. Dessa armaturer är i kontrast till den mörkare omgivningen bländande för ögat, vilket gör att omgivning upplevs mörkare än den egentligen är. Globbelysningen ger en bild av vita prickar längs stränderna och dominerar speglingarna i vattnet. Riktlinjer För att skapa ett sammanhängande årum, som är tryggt och upplevelserikt att promenera i även nattetid, behövs en annorlunda ljusdesign. Målet med belysningsgestalningen är att ljussätta det man vill skall synas samt göra områdena runt ån överskådliga och trygga. Detta åstadkommer man med hjälp av kontraster mellan ljust och mörkt. För en harmonisk helhet är det viktigt att inga ljuspunkter är för starka i kontrast till omgivningen. Hela årummet skall belysas med en mild och väl avbländad belysning. Det centrala skall vara att lyfta fram Eskilstunas industriella kulturarv i samklang med sin omgivning. Byggnader Ett förslag på objekt att lyfta fram längs Eskilstuna ån är de vackra järnmanufaktur- och hamnbyggnader, som tillsammans kan bilda en sammanhängande helhet. Till denna helhetsbild hör även Fors kyrka och Klosters kyrka. Förslag till objekt som bör belysas visas i kapitel Effektbelysning. Det fina med belysning är att när dessa byggnader lyfts fram ur mörkret kommer de att uppmärksammas mer än på dagen. Det är mycket viktigt att inte endast byggnaderna belyses utan att de sätts i ett sammanhang med sin omgivning. Detta sammanhang gestaltas för varje enskild plats. Vid exempelvis Hamnmagasinet kan tre utvalda träd belysas runt byggnaden, vilket gör att det förankras i omgivningen och binds samman med övrig parkbelysning. Parker För att skapa en vacker och trygg omgivning i årummet har belysning av parkerna en central plats. Det är viktigt att tänka på gestaltningen ur flera synvinklar. Parken skall bli överskådlig för fotgängare, den skall bli vacker och attraktiv vilket gör att den lockar till sig fler besökare och den skall ge en vacker spegling i vattenytan. Dessa tre parametrar kan lätt gå hand i hand. För att göra parken överskådlig byter man ut de bländande parkarmaturerna mot armaturer som inte bländar och som ger ljus där man vill ha det. Dessa armaturer kompletteras med strålkastare på stolpar som lyser upp mot trädstammar och trädkronor. Det är en viktig konst att välja ut de träd som skall belysas så att de tillsammans gör parken överskådlig och vacker. De avbländande parkarmaturerna och de utvalda belysta träden kommer att ge ett djup i parken som även återspeglas i ån. (Se sidan 38). Strandpromenad i årummet. 30

31 Armaturer och ljuskällor Rekommendationer för armaturer och ljuskällor: ~ De skall vara väl avbländade och gärna vara utformade så att de ger ett indirekt ljus. ~ De ljuskällor som bör användas är metallhalogen med keramisk brännare alternativt kompaktlysrör. ~ Färgtemperaturen på ljuskällan skall vara varmvit, Kelvin. ~ Färgåtergivningen skall vara god, Ra > 80. ~ Effekten på ljuskällan bestäms beroende på vilken armatur man använder samt omgivande ljus. Den typ av armatur som rekommenderas är Avenue XL från Jakobsson, som har en indirekt ljusbehandling. En armatur som har väl avbländat direkt ljus är Svampen 8079 från Bega. Denna armatur ska bestyckas med kompaktlysrör för att inte blända. (Se sidan 42). Effektbelysningsobjekt i Årummet belyses med för projektet passande armaturer och ljuskällor. (Se sidan 47). Årummet omfattar även parker där en armatur typ Saturn 2 från Selux rekommenderas. (Se sidan 42). Avenue XL från Jakobsson från Bega. Pollare Belysningspollare kan vara lämpliga i vissa delar av årummet, där man vill markera gångvägen längs ån med en mild ljusnivå. De pollare som används bör ha ett indirekt ljus. Exempel på en pollare med indirekt ljusbehandling är L104 Mini från Annell. Stolpar De stolpar som rekommenderas i parker är fyra meter höga standardstolpar. Dessa benämns med beteckningen C40. Designade koniska stolpar rekommenderas för armatur 8079 från Bega. För att lättare rengöra stolparna från klotter rekommenderas termoplastade stolpar. Armaturexemplen i belysningsprogrammet är typer av armaturer som uppfyller nämnda krav. Andra armaturer som uppfyller kraven och passar in i miljön kan väljas. L104 Mini från Annell. 31