LJUSGUIDE. Råd och riktlinjer för ljussättning i Alingsås tätorter. Råd och riktlinjer för ljussättning i Alingsås tätorter ALINGSÅS ALINGSÅS

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LJUSGUIDE. Råd och riktlinjer för ljussättning i Alingsås tätorter. Råd och riktlinjer för ljussättning i Alingsås tätorter ALINGSÅS ALINGSÅS"

Transkript

1 ALINGSÅS ALINGSÅS LJUSGUIDE Antagen Antagen Råd och riktlinjer för ljussättning i Alingsås tätorter Råd och riktlinjer för ljussättning i Alingsås tätorter 1

2 2

3 PROJEKTORGANISATION Alingsås Ljusguide med bilagor har tagits fram av planoch byggkontoret i samarbete med tekniska kontoret, kommunledningskontoret och kultur- och fritidsförvaltningen, på uppdrag av kommunstyrelsen. Projektgrupp: Maria Olsson, Projektledare, Planarkitekt Hans Nerstu, Planchef Henrik Petzäll, Gatuchef Per-Olof Bender, Trafikingenjör Edit Ugrai, Stadsträdgårdsmästare Mari Waernberg, Översiktsplanerare Karin Walhammar, Museichef Styrgrupp: Byggnadsnämndens arbetsutskott. Referensrupp: Partnerskap Stadskärnan (representanter från fastighetsägarna, Svensk Handel i Alingsås, Alingsås kommun och Alingsås Futurum) Foto: Patrik Helin, Robert Persson, Maria Olsson Omslag: Nyebro under Ljus i Alingsås Vänster: Trädgård på Sidenvägen under Ljus i Alingsås

4 4

5 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE PRINCIPER INLEDNING LJUSBEHOV LJUSSÄTTNINGSPRINCIPER FÖR TÄTORTERNA Generella principer Att analysera tätorten Platsprinciper LJUSKÄLLOR OCH ARMATURTYPER PLANERING OCH GENOMFÖRANDE FRISTÅENDE BILAGOR stadsbildsanalys: Alingsås stad stadsbildsanalys: Alingsås stadskärna stadsbildsanalys: Övriga tätorter åtgärdsprogram Fattighusbron under Ljus i Alingsås

6 6 Utsikt över sjön Gerdsken under Ljus i Alingsås 2002.

7 1. SAMMANFATTANDE PRINCIPER Planera ljussättningen med målet att öka människors möjlighet att vistas och trivas i stadsrummen kvälls- och nattetid och under en större del av året än vad som är möjligt i dag. Var noga med att undvika bländande ljus! Rikta ljuset så att det hamnar där det behövs och undvik alltför starka ljuskontraster. Ofta är det bra med många små ljuskällor och en nyanserad variation i belysningsstyrka. Ta hänsyn till omgivande belysning. Använd inte för mycket ljus, fokusera i stället på det som är viktigt. Välj vem du ljussätter för; t ex fotgängare, cyklister eller bilister. Belys för alla trafikanters säkerhet. Ta utgångspunkt i så väl. Vägverkets rekommendationer för trafiksäker belysning (REBEL och VU 94), som i människans upplevelse av miljön. Belys för trygghetens skull. Planera ljuset så att fotgängare och cyklister får överblick och ser mötandes ansikten. Framhäv gärna platsens unika detaljer, men ta utgångspunkt i tätortens gemensamma karaktär. Använd ljussättningen för att betona en hierarki mellan olika typer av stråk, stadsrum och objekt. Använd ljuset för att skapa variation och spänning. En plats kan ha olika uttryck på dagen och natten. 7

8 2. INLEDNING MÅL OCH SYFTE Alingsås Ljusguide innehåller förslag till hur belysning kan bidra till en tryggare, vackrare och mer harmonisk tätortsmiljö efter mörkrets inbrott. Guiden ska ge riktlinjer för kommunens arbete med ljussättning av den offentliga utomhusmiljön och fungera som inspiration och vägledning för privata fastighetsägare. Syftet med Ljusguiden är att belysningsplaneringen skall ingå i den övergripande fysiska planeringen för Alingsås kommun. Eftersom all förändring och förbättring av belysning medför stora investeringskostnader, måste belysningsplaneringen bygga på långsiktiga mål. Ljusguiden ska fungera som en gemensam och grundläggande kunskapsbas, för såväl kommunen som privata fastighetsägare, när det gäller ljussättning i Alingsås tätorter. Ett sådant samlat helhetsgrepp ger en stabil bas för att genomföra förändringar och kan på sikt ge ekonomiska fördelar i drift BAKGRUND Sedan 1998 har evenemanget Ljus i Alingsås genomförts i oktober varje år. Under dessa höstveckor kommer ett antal professionella ljusdesigners från hela världen till Alingsås för att ljussätta Alingsåsmiljöer på spännande och spektakulära sätt. Ljusevenemanget har kommit att bli en mycket uppskattad händelse av såväl Alingsåsbor som besökare och därigenom en viktig del i Alingsås profil. I januari 2001 beslutade kommunfullmäktige att Ljus i Alingsås skall bli en långsiktig satsning inom kommunens Vision Målet är att Alingsås skall vara en plats för internationell, experimentell ljussättning av det offentliga rummet. För att uppnå målet skall kommunen fokusera på tre verksamheter. En av verksamheterna är att även fortsättningsvis genomföra ett årligt evenemang, ungefär på det sätt som skett de senaste åren. Dent andra projektet är att skapa en högkvalificerad ljusutbildning i Alingsås. Som det tredje benet i Alingsås profil som en ljusets stad handlar om att installera permanenta ljussättningar av objekt i staden. Det kan vara kommunala byggnader eller anläggningar, men lika gärna olika privata byggnader i stadsbilden. 8 I oktober 2002 utvecklades idén om den permanenta ljussättningen ytterligare och kommunstyrelsen beslutade att ett ljussättningsprogram för Alingsås skulle tas fram av plan- och byggkontoret i samverkan med kommunledningskontoret,

9 tekniska kontoret och Alingsås Energi. Under arbetets gång har programmet utvecklats till en slags guide för ljussättning. Titeln är därför Alingsås Ljusguide. LJUSGUIDENS INNEHÅLL Alingsås Ljusguide tar utgångspunkt i människans behov av ljus, men också i en analys av tätorten eller stadsdelen. Analysen utgår ifrån människans möjlighet att orientera sig i utomhusmiljön och sorterar ut olika orienteringspunkter; stråk, områden, knutpunkter, landmärken och gränser. Angreppssättet är inspirerat av den amerikanske arkitekten Kevin Lynch. Lynch tar fasta på människans upplevelse av staden och lyfter fram stadsbebyggelsens stora karaktärsdanande drag. Begreppet upplevelse innefattar såväl upplevelse av skönhet, som att känna trygghet och säkerhet i stadens olika miljöer. Dessa förnimmelser är nära förknippade med förmågan att överblicka staden att kunna uppfatta helheten och orientera sig. Ljussättningsprinciperna presenteras därför dels som generella principer med människans ljusbehov som grund, dels som platsprinciper utifrån uppdelningen av miljön i orienteringspunkter. Till Ljusguiden hör ett antal bilagor; Studier (karakterisering, mål och stadsbildsanalys) av Alingsås stad, Alingsås stadskärna och tätorterna Sollebrunn, Stora Mellby, Gräfsnäs, Hjälmared, Ingared, Norsesund och Västra Bodarna samt ett Åtgärdsprogram för permanenta ljussättningsobjekt i Alingsås kommun. AVGRÄNSNINGAR Alingsås Ljusguide föreslår endast principer och riktlinjer för hur ljussättning i Alingsås skall ske. Innan ljussättning av ett objekt eller område kan ske skall mer detaljerade belysningsplaner samt provbelysning genomföras. Ljusguiden gäller tätorterna inom Alingsås kommun. Riktlinjer för belysningen i landsbygdsområden inom kommunen kan eventuellt komma att behandlas i en kompletterande del till programmet i ett senare skede. Sollebrunn tätort ligger dock utanför Alingsås kommuns väghållningsområde. För gatu- och vägnätet i detta område fungerar därför programmet endast som inspiration. 9

10 3. LJUSBEHOV ORIENTERBARHET ÖGAT: Ögat tar in ljus och registrerar kontraster. Hjärnan omtolkar skillnaderna mellan ljus och mörker till en bild. ögat använder två olika typer av seende: Omgivningsseendet - ger en helhetsbild av miljön Detaljseendet kompletterar med detaljerna. Detaljseendet tar in 2 grader av synfältet och kräver en viss ljusnivå för att fungera. Omgivningsseendet tar in 90 % av alla synintryck från 170 grader av synfältet. Det ger oss rumsuppfattning och förmåga att orientera oss Detta seende förbättras inte genom högre belysningsstyrka, utan fungerar genom variationer mellan ljus och mörker. Alltför starka ljuskontraster leder dock till bländning, vilket minskar synförmågan. Känsligheten ökar med åldern och för synskadade är bländning ett stort problem. För att känna sig trygg och hemma i utomhusmiljön behöver man kunna göra sig en tydlig helhetsbild av tätorten. Man behöver förstå tätortens sammanhang och kunna orientera sig. Belysningen i våra tätorter och städer har länge planerats med trafiksäkerheten som enda bas. Lösningen har ofta blivit matematiska rutmönster med jämn belysningsstyrka. Samtidigt visar det sig att en sådan ljusplanering inte alltid bidrar till möjligheterna att orientera sig. Vi människor behöver såväl en sammanhållande ram av ordning, som kontraster och variation, för att göra oss en tydlig bild av stadsmiljön. TRAFIKSÄKERHET Begreppet trafiksäkerhet står för en strävan att förhindra olyckor. I dag är trafiken ett betydande och ofrånkomligt inslag i tätortsmiljön. Överallt möts olika trafiktyper och därmed de olika trafikanternas varierande behov. Bilister, cyklister och fotgängare har olika rytm och därigenom vitt skilda behov av information, vägledning och ljus. I fotgängarens perspektiv är det viktigast att synas och att själv kunna överskåda sin omgivning. Som gående rör man sig långsamt och skapar sig en bild av miljön genom associationer och en mängd olika sinnesintryck. Då är behovet stort av en ljussättning som modellerar miljön; genom ljus och skugga och genom nyanser i belysningsstyrka och ljusfärg. För biltrafikanter är det snabba reaktioner som gäller. I hög fart hinner hjärnan inte uppfatta finstämda variationer. I stället är tydlighet viktigt. I gles trafik utan korsningar med andra trafikslag har bilförarna dock oftast inte behov av mer än ljuset från sina egna billyktor. TRYGGHET 10 Med trygghet menas här en känsla av att vara säker. Belysningen kan inte ge garanti för att överfall, rån e dyl inte sker. Däremot kan en rätt utformad ljussättning bidra till att vi upplever en större trygghet. Exempelvis kan vegetationen i parkmiljöer ljussättas, så att gående och cyklister får en bättre överblick. Trygghetskänslan i sig är viktig. När vi inte kan överskåda vår omgivning och vårt synsinne inte kan uppfatta vad som sker runt oss, blir vi rädda. Mörkret begränsar därför vår rörelseförmåga och frihet.

11 Dagtid skapar solljuset naturliga skuggor och skiftningar, som gör omgivningen tydlig för oss. På kvällen måste den artificiella belysningen - förutom att ge tillräckligt med ljus - överta denna roll. Nuförtiden vistas vi i allmänhet mer utomhus kvälls- och nattetid än förr. Det gör att behovet av en bra belysning ökar. Det artificiella ljuset är också viktigt ur jämställdhetssynpunkt. I avhandlingen Trygg Stad (1 beskriver Carina Listerborn hur en mängd undersökningar visat att kvinnor i högre grad än män upplever rädsla i stadsmiljön efter mörkrets inbrott. Detta trots att det inte är fastställt att kvinnor faktiskt utsätts för fler brott i den offentliga miljön, än män. Belysningsplaneringen bör inte bara grunda sig på den faktiska brottsstatistiken, utan också på människors känsla av trygghet. För att kvinnor och män ska kunna vistas utomhus kvälls- och nattetid på lika villkor krävs en belysning som utgår ifrån människans upplevelse av tätorten. ESTETIK Begreppet estetik handlar om skönhet. Ljussättning, belysning och armaturer har stor betydelse för hur vacker och tilltalande vi upplever omgivningen. Ofta förknippas estetik med samhällets svängningar i moderiktningar och trender. Det finns också en allmängiltig betydelse av estetik. Här presenteras tre aspekter som är avgörande för upplevelsen av den fysiska miljön: Ordning Vi människor försöker hitta en mening i det vi ser. Vi omtolkar mönster och strukturer till figurer eller rum som betyder något för oss. På samma sätt söker vi en struktur bland stadsmiljöns alla detaljer. När solen gått ner hjälper det artificiella ljuset oss att uppfatta de viktiga punkter som ger oss en helhetsbild av staden. Omväxling Den byggda miljön, såväl som naturens rum, påverkar vår sinnesstämning och vårt sociala liv i hög grad. En bra utformad miljö kan få oss att känna trygghet, frihet eller hemkänsla. Omvänt kan ett dåligt planerat stadsrum orsaka förvirring, oro eller instängdhet. (1 Trygg Stad - diskurser om kvinnors rädsla i forskning, policyutveckling och lokal praktik. Carina Listerborn. Doktorsavhandling 2002 Chalmers tekniska högskola. Göteborg. 11

12 BELYSNINGSBEGREPP: Ljusfärg/färgtemperatur Den färg vi uppfattar att ljuskällan har, Kelvin (K). Lägre färgtemperatur ger varmt ljus, högre ger kallt ljus. Ljusutbyte Hur mycket ljus en ljuskälla ger per förbrukad Watt, ett uttryck för verkningsgrade. Färgåtergivning Ljuskällans förmåga att återge de färger den lyser på. Ekonomisk livslängd Medelvärde som anger hur länge ljuskällan lyser effektivt. Ljusflöde Mängden ljus en ljuskälla sänder ut, Lumen (lm). Vi upplever i allmänhet monotona miljöer som negativa och har ett naturligt behov av variation för att trivas. Även perspektivseendet påverkas av ljus och skugga. När något badar i ljus blir det platt och det blir svårare att bedöma avstånd. Kontraster i ljus och mörker tydliggör övergångar mellan olika ytor och deras läge i förhållande till varandra och betraktaren. Vi behöver alltså ljuset och dess kontraster som en nödvändig vägledning och beskrivning av stadsrummet. Harmoni För att vi ska kunna ta till oss vår omgivning och känna oss hemma i den, behöver vi känna att miljön är utformad för våra behov. Det gäller allt i vår omgivning; husen, trafikstrukturen och växtligheten. På natten är det ljuset som avgör hur alla dessa element i staden påverkar oss. För att få samma känsla av t ex en smal gata med låga trähus på natten som på dagen, måste belysningen medvetet vara utformad för att ge ett lågskaligt och vänligt intryck. En ljussättning som överensstämmer med våra mänskliga proportioner och underordnar sig bebyggelsens eller växtlighetens skala, upplevs ofta som harmonisk. Spilljus Ljus från interiör belysning som når ut genom t ex fönster eller ströljuset runt ett ljussatt objekt. Ljusstyrka Ljusstrålningens intensitet från en ljuskälla i en bestämd riktning. Släpljus Ljus som faller längs med en yta t ex vid fasadbelysning. Belysningsstyrka Mängden ljus som faller på en bestämd yta, Lux (lm/kvm). 12 Nolhagaparken under Ljus i Alingsås 2003.

13 13

14 4. LJUSSÄTTNINGSPRINCIPER FÖR TÄTORTERNA alingsås ljussättning bör: Underlätta orienteringen Höja trafiksäkerheten Öka tryggheten Vara energisnål Bidra till en vackrare tätortssmiljö Analysera platsen! Ta utgångspunkt i stadens karaktär som helhet. Lyft gärna fram unika detaljer, men på ett nyanserat sätt som samspelar med omgivningen. PRINCIPERNAS SYFTE Syftet med ljussättningsprinciperna är att bygga en kunskapsbas för hur belysningen i kommunens tätorter kan förbättras på lång sikt. Målet är att ljussättningen ska underlätta orienteringen, höja trafiksäkerheten, öka tryggheten, vara energisnål och göra utomhusmiljön vackrare. Ett viktigt mål är också att belysningen i varje enskild del ska samspela med den gemensamma karaktären för varje tätort. 4.1 GENERELLA PRINCIPER ORIENTERBARHET Ljussättningen ska göra det enklare att orientera sig utomhus på kvällen och natten. Det betyder att ljuset ska hjälpa oss att förstå hur tätorten hänger samman och hur vi enklast rör oss i den. För att åstadkomma en sådan belysning krävs en analys av det stadsrum eller objekt som ska ljussättas. Viktiga utgångspunkter för ljussättningen bör vara hur platsen eller objektet ligger i tätorten, hur omgivningen ser ut och den specifika platsens karaktär. Strävan bör alltid vara att låta ljussättningen knyta an till tätortens karaktär som helhet. Det är också viktigt att lyfta fram detaljer och det unika i ett stadsrum, men då som variationer på ett grundtema som är gemensamt för hela tätorten. Ett sätt att skapa tydliga samband och underlätta orienteringen är att låta ljuset understryka viktiga orienteringspunkter som stråk, knutpunkter, områden, landmärken och gränser (se kapitel 4.3 Platsprinciper). TRAFIKSÄKERHET Plantagets lekplats under Ljus i Alingsås Ljuset lyfter fram lekplatsens detaljer och samspelar samtidigt fint med hela parkrummets belysning. Vägverket har samlat rekommendationer för hur vägar och andra trafikplatser kan belysas på ett trafiksäkert sätt, dels i REBEL och dels i det nyare Vägutformning -94. Vägverkets rekommendationer har länge varit styrande för belysningsplaneringen i tätorter och städer. Eftersom rekommendationerna uteslutande baseras på beräkningar och inte på människans upplevelse av miljön, bör de bara vara ett av flera underlag för kommunens belysningsplanering. 14

15 Belysningen bör utformas så att alla trafikanter - bilister, cyklister och fotgängare - har så goda synförhållanden att de kan ta sig fram i säkerhet i trafiken. TRYGGHET Med trygghet menar vi här en känsla av att vara säker. Ofta räcker det med en föreställning om vad som kan hända, för att vi ska bli rädda. För att öka tryggheten bör belysningen därför förbättras även på platser där ingen brottsstatistik finns. Tätorten bör ljussättas så att boende och besökare kan vistas där utan oro för sin personliga säkerhet. En strävan ska också vara att våra offentliga platser och parker ska kunna utnyttjas i högre grad på kvällen och natten i framtiden. Det är viktigt att ha överblick över sin omgivning och att på ett visst avstånd (4-10 meter) kunna urskilja mötandes ansiktsdrag. För detta har en väl avvägd belysningsstyrka och ljuspunktshöjd avgörande betydelse. Speciellt viktigt är att undvika bländande ljus som kommer av alltför skarpa ljuskontraster eller felriktat ljus. För att motverka otrygghet bör belysningen också återge miljöns färger på ett naturligt sätt (se vidare nedan under rubriken ESTETIK, harmoni). Vägverkets rekommendationer för trafiksäker belysning bör bara vara ett av flera underlag för ljussättningen. ljusätt så att man: får överblick över omgivningen ser mötandes ansikten ESTETIK Ordning Varje stadsrum bör belysas enligt samma grundprincip i hela sin längd. Annars är det lätt att miljön uppfattas som förvirrande och orolig. På dagen ger solljuset skuggor, kontraster och djupverkan som gör det lätt att uppfatta form, riktning och läge på gator och torg i tätorten. Kvälls- och nattetid har det artificiella ljuset samma uppgift. Varje stadsrum har en rytm. Med det menas dels i vilket tempo människor rör sig genom och inom platsen, men också hur själva bebyggelsen eller landskapet ser ut. Det kan handla om med vilken detaljeringsgrad miljön är utformad, hur fönstersättningen ser ut eller med vilka mellanrum träden står i en allé. Ljussättningen bör i allmänhet följa och poängtera stadsrummets rytm. I stadsrum vars ursprungliga rytm känns splittrad och orolig kan belysningen användas för att skapa ett större lugn genom att fokusera de viktiga punkterna. Gång- och cykelstråket utmed Gerdska ström under Ljus i Alingsås Stolpbelysning kompletterad med effektbelysning av omgivningen kan öka trygghetskänslan. Använd samma belysningsprincip i hela stadsrummet. Låt ljuset framhäva stadsrummets rytm. Använd många små ljuskällor och variera ljusintensiteten på ett nyanserat sätt. 15

16 Omväxling Variera intensiteten i olika delar av belysningen Allt för starka variationer i belysningsstyrka bör undvikas. Ögat behöver nyanserade övergångar mellan ljus och mörker, annars är risken stor att vi bländas. Samtidigt behöver vi ett omväxlande ljus för att må bra. Dagsljuset varierar efter väderlek, dygnets och årets gång. I en interiör blir resultatet mer behagligt med många mindre och varierade ljuspunkter än en intensiv huvudbelysning. Alingsås museum under Ljus i Alingsås Många små ljuskällor och variation i belysningsstyrka skapar spänning och vackra rumsligheter. 16 Undersök om belysningen går att variera efter t ex årstid och speciella högtider. Låt belysningen följa bebyggelsens skala. Välj vem du ljussätter för. Färgåtergivning Ljuskällans förmåga att återge de färger den lyser på. Färgtemperatur Den färg vi uppfattar att ljuskällan har, Kelvin (K). Lägre färgtemperatur ger varmt ljus, högre ger kallt ljus. Samma princip gäller också för utomhusbelysning. Ofta gäller det att undvika för mycket ljus. För att vi ska kunna uppleva och ta vara på positiva ljuseffekter som skuggor, silhuetter, reliefer, släpljus och reflexer måste det finnas mörker. Vår värld berikas av nyanserade kontraster. Variera belysningen efter tiden Ett och samma område skiftar karaktär över tid; mellan dag och natt, mellan årstider och vid högtider och fester. Ett tydligt exempel är vegetationens förvandling vid lövfällningen. Genom en medveten ljussättning kan dessa skiftningar berika upplevelsen av bebyggelse- och grönområden. Vid belysningsplanering bör man därför undersöka möjligheten att variera ljuset efter tid på dygnet, årstid och speciella festtillfällen. Harmoni Bebyggelsens skala Belysningen bör ta utgångspunkt i platsens karaktär. Det gäller inte minst bebyggelsens skala. Med det menar vi tex husens proportioner, höjd och gatans bredd. Ljuskällor på stolpe bör i allmänhet inte placeras högre än under byggnadens takfot. Dolda ljuskällor för effektbelysning kan även placeras på taket för att hela byggnaden ska bli belyst. Ljusa fasader och markbeläggningar reflekterar ljuset och tillåter därför en lägre ljusintensitet. Människans skala I så gott som alla miljöer finns en mängd olika trafikanter och behov att ta hänsyn till. För varje plats bör man välja ut den målgrupp som skall prioriteras och låta ljussättningen styras av denna grupps behov. Färgåtergivning För att skapa en behaglig miljö är det viktigt att människor, byggnader och växtlighet belyses på ett så naturligt sätt som

17 möjligt. För att åstadkomma en sådan ljussättning har ljuskällans färgåtergivningsförmåga en avgörande roll. Olika ljuskällor har olika god färgåtergivningsförmåga. Lågtrycksnatriumlampor, som ger ett gulaktigt sken och återger omgivningen så att den får en brunaktig ton, har länge använts främst som trafikbelysning. På grund av sin dåliga färgåtergivningsförmåga används denna typ av ljuskälla allt mer sällan och bör så långt det är möjligt undvikas. Exempel på ljuskällor med god färgåtergivningsförmåga är metallhalogenlampor och natriumlampan White Son. ENERGIHUSHÅLLNING I handlingsprogrammet för en hållbar utveckling Agenda 21 - (antaget 1997) i Alingsås kommun nämns effektivisering av energianvändningen samt minskning av energiförbrukningen per capita med 2% per år som ett av målen. En viktig del i arbetet med att minska den sammantagna energiförbrukningen är hitta mer energisnåla belysningslösningar. Samtidigt måste ljussättningen anpassas efter människans upplevelse av utomhusmiljön, i större utsträckning än i dag. För att tillgodose såväl kraven på energisnålare lösningar, som de upplevelsemässiga behoven, behöver belysningen ses i ett vidare sammanhang. Exempelvis gör en ljusare markbeläggning; en ljusare asfalt eller gatsten, att behovet av belysningsstyrka (lux) sänks betydligt. Energibesparande åtgärder handlar huvudsakligen om att tydligt definiera var ljuset behövs och hur mycket ljus som ger den effekt vi vill uppnå. Förslag till åtgärder; Där kraven på färgåtergivning inte är så höga kan befintliga ljuskällor bytas till ljuskällor med längre livstid och högre ljusutbyte. Sänk ljusnivån generellt sett och betona i stället speciellt viktiga punkter med mer ljus t ex vid korsningar. Rensa i befintlig belysning och se till att ljuset är rätt placerat och rätt riktat. Det är t ex mer ekonomiskt att specialbelysa en fasad än att skicka upp gatljus mot himlen. En sådan belysning innebär också en stor bländningsrisk. Ordna tidsstyrd dämpning eller släckning av belysningen på gator som inte är så kraftigt trafikerade. Exempelvis kan effektbelysning släckas kl. 23 vardagar, om en viss säkerhetsbelysning är kvar. förslag till energibesparande åtgärder: Byt i vissa fall till lågenergilampor Sänk ljusnivån generellt, betona i stället viktiga punkter Rensa i befintligt ljus och rikta ljuset rätt Exempel på ny energisnål belysningsteknik: LED (Light Emitting Diodes) Lysdioder har visat sig vara ett mycket energisnålt alternativ eller komplement till konventionell trafikbelysning, främst i korsningar och som trafiksignaler. En lysdiod består av ett halvledarmaterial kopplat till en strömkälla. Dioden är mindre än 1 cm lång och sätts därför ofta samman till kluster av tiotals dioder. Förutom låg energiförbrukning, har dioden lång livslängd, låg värmeutveckling och hög tålighet mot vibrationer och annan yttre påverkan. För att öka ljusstyrkan och intensiteten kan diodpanelerna kombineras med reflexer och ger då ofta god ledning i dimma och dåligt väder. 17

18 4.2 ATT ANALYSERA STADEN STADSBILDSANALYS STADSBILDSANALYS Analysens syfte är att ta fram: det viktigaste i karaktär och funktion för platsen som ska belysas. en helhetsbild av tätorten Utgångspunkten är människans upplevelse av tätorten och sättet att orientera sig i stadsmiljön. Analysen bygger på fem olika orienteringspunkter som är avgörande för upplevelsen av och orienteringen i tätorten: Stråk Knutpunkter Områden Landmärken Gränser Belysningen ska framhäva varje stadsrums eller objekts unika uttryck och samtidigt samspela med tätortens karaktär som helhet. För att lyckas med det gäller det dels att ta reda på vad som är det viktigaste i uttrycket på varje plats, dels att få en översiktlig bild av tätorten. Det finns många olika sätt att analysera en tätort på. I Ljusguiden används en stadsbildsanalys inspirerad av den amerikanske arkitekten Kevin Lynch. Metoden utgår från fem olika element som är avgörande för orientering i tätorten; stråk, knutpunkter, områden, landmärken och gränser. Till dessa hör ett antal underkategorier. Analysen kan göras inom en tätort, stad eller stadsdel. De flesta stadsrum eller objekt har inte en renodlad karaktär eller funktion. Innan en plats ljussätts bör det därför, förutom stadsbildsanalysen, göras en noggrann analys av den specifika platsens förutsättningar och ljussättningsbehov. Som bilagor till Ljusguiden presenteras Stadsbildsanalyser för Alingsås stad, Alingsås stadskärna samt övriga tätorter i Alingsås kommun; Stora Mellby, Sollebrunn, Gräfsnäs, Hjälmared, Västra Bodarna och Ingared. BEGREPPSFÖRKLARING Stråk Ett stråk kan vara en gata, en stig, en kanal eller en sammanhängande sekvens av leder ofta bildar t ex en stig, en gata, en bro och en trottoar tillsammans ett viktigt stråk. Stråk. Norra Ringgatans allé under Ljus i Alingsås

19 Knutpunkter Knutpunkter är strategiska punkter i form av stadsrum där olika riktningar och/eller trafikslag möts. Dessa platser kännetecknas ofta av att de på ett eller annat sätt uppfattas som mötesplatser. Det kan vara t ex torg, korsningar, rondeller eller hållplatser. Knutpunkt. Stora torget Landmärken Landmärken är enstaka föremål som uppmärksammas för att de är avvikande i höjd, form, färg etc. Ofta utnyttjas de som riktmärken när man orienterar sig i tätorten. Det kan t ex vara byggnader som ligger högt och ses på långt håll, kyrkor med höga torn eller en staty som fungerar som riktmärke på kortare avstånd. Landmärke. Christinae kyrka under Ljus i Alingsås Gränser Gränser kan vara t ex gränsen till ett bostadsområde, en kanal eller en bergsrygg. Ett järnvägsspår som delar en tätort utgör också en gräns. För gångtrafikanter är en hårt trafikerad led en gräns i form av en barriär, medan bilisten upplever den som ett stråk. Gräns i form av en passage. Gång- och cykeltunnel längs Gerdska ström under Ljus i Alingsås Områden Områden är de större eller mindre sammanhängande delar av tätorten som har en gemensam karaktär eller uttryck, t ex ett villaområde, ett grönområde eller ett industriområde. Område med historiskt värde. Nygrenska gården i kvarteret Pärlan under Ljus i Alingsås

20 4.3 PLATSPRINCIPER STRÅK Mål Målet är att belysningen ska framhäva den struktur och hierarki som kännetecknar gatunätet i tätorten. En viktig strävan är också att öka både tryggheten och skönheten genom att kvällsoch nattetid låta belysningen knyta samman gator, stigar, trottoarer etc som tillsammans bildar viktiga stråk. Välj målgrupp För varje stråk bör man bestämma vilken typ av trafik man vill uppmuntra; fotgängare, cyklister eller bilister. Stationsbyggnadens roll som fond för Torg- och Bankgatan blev tydlig då byggnaden ljussattes under Ljus i Alingsås Skapa rumskänsla Gemensamt för alla stråk är att en ökad rumskänsla ofta skapar en tryggare och vackrare miljö. För att förstärka rumskänslan kan man: belysa ett och samma stråk enligt en och samma princip i hela sin längd. Ljuskällor på stolpe bör aldrig placeras högre än under byggnadens takfot. Dolda ljuskällor för effektbelysning kan även placeras på taket för att hela byggnaden ska bli belyst. I fall där hushöjden varierar utmed gatan bör ljuspunktshöjden inte variera på motsvarande sätt, utan företrädesvis följa en och samma nivå. komplettera belysning från stolp- eller vägghängda armaturer med mer rumsskapande belysning. Det kan handla om att belysa fasader och markbeläggning genom direkt eller reflekterande ljus t ex från strålkastare och lysrör (fasadbelysning tas upp under rubriken Knutpunkter). låta ljuset betona fondmotiv. I dagsljus är dessa gatuavslutningar mycket tydliga, men när mörkret faller behöver fondmotivet ljus för att synas och ge den önskade effekten. På stråk som saknar omgivande bebyggelse kan rumskänslan i stället framhävas t ex genom att inramande vegetation eller landskapsformationer belyses. OLIKA TYPER AV STRÅK 20 Järnvägsstråk Järnvägsstråk utgör ofta viktiga entrévägar in till tätorter. Till skillnad från biltrafikanter kan tågresenärer ta del av omgivningarna längs stråket med full uppmärksamhet. Därför är det viktigt att göra järnvägsstråket in mot och igenom tätorten

21 attraktivt. Ett sådant här stråk har av samma anledning stor annonseringsmöjligheter. En bra ljussättning ger Alingsås kommun chansen att profilera sig gentemot förbipasserande samt skapa en spännande och välkomnande resa in i tätorten. Stråk för separerad biltrafik Viktiga aspekter som bör vara avgörande för ljussättningen är trafikens hastighet längs stråket, stråkets bredd samt utformningen i övrigt, t ex hur korsningstätt stråket är. Ju rakare och bredare stråk och ju högre hastighet, desto enklare och tydligare bör ljussättningen vara. På starkt trafikerade gator där trafiken håller hög hastighet är trafiksäkerhetsaspekten viktig och bilisternas synförhållanden måste prioriteras. I många fall räcker billyktorna för att tillgodose bilistens siktbehov. Belysningen bör därför alltid vara relativt dämpad över körbanan och ha en ljuspunktshöjd på 4-8 meter. I fall där det är långt till korsning och hastigheten är måttlig bör man fundera på att helt vara utan stolpbelysning. Det är dock mycket viktigt att korsningar är betonade med hjälp av ljus för rikta uppmärksamheten mot mötet mellan olika trafikanter, särskilt då olika trafikslag möts. För att undvika den bländande effekt som lätt uppstår av allt för skarpa och plötsliga ljuskontraster, bör belysning tillföras vägsträckan innan korsningen successivt och på ett nyanserat sätt. Ett mycket bra sätt att skapa vackrare och mer gatu- och vägrum genom att belysa omgivningen; vegetation, landskapsformationer eller bebyggelse (fasadbelysning tas upp under rubriken Knutpunkter). För tydlighets skull bör belysningen på intilliggande gång- och cykelbana skilja sig från gatans belysning t ex genom lägre belysningsstyrka eller en annan färgtemperatur. Ljuspunktshöjd bör vara 4-4,5 meter. Stråk för blandtrafik Här prioriteras biltrafiken, men även cyklister och fotgängare ska kunna färdas på dessa stråk. Belysningen bör vara utformad så att den fäster uppmärksamhet på mötet mellan olika trafikslag. Med hjälp av ljussättningen kan man ge signaler till bilisterna om vilken hastighet som är lämplig. Ju lägre hastighet desto starkare bör betoningen på rumsskapande ljus vara. Stolpbelysning bör inte vara högre än 6 meter. Även ljusets förmåga att återge färger är viktigare ju lägre hastighet man vill att trafiken ska ha. Stråk där biltrafik tillåts men fotgängare och cyklister prioriteras Här bör belysningsstyrkan vara måttlig och ljuskällan ha en god färgåtergivning. Ljuskällorna bör sitta på 4-4,5 meters höjd. Avståndet mellan ljuspunkterna kan variera beroende på gatans bredd och innehåll. Ljuset bör markera fasader och eventuella 21

22 träd längs gatan. Golvet - gatubeläggningen - kan belysas genom reflekterande ljus Gång- och cykelstråket över Sävebron under Ljus i Alingsås Bron som är en del av ett gång och cykelstråk mellan stadskärnan, rekreationsområdet Nolhaga och bostadsområden i utkanten av Alingsås, blev tryggare och vackrare när befintlig bländande globbelysning släcktes och fokus istället hamnade på omgivningen. Stråk där endast nyttotrafik, fotgängare och cyklister tillåts Det vanligaste exemplet på denna typ av stråk är gårdsgatan. Nyttotrafik är tillåten i viss utsträckning, men fotgängare och cyklister prioriteras. Belysningsutformningen är i stort sett densamma som för Stråk där biltrafik tillåts, men fotgängare och cyklister prioriteras. Denna typ av stråk används dock ofta i högre grad som stadsrum att vistas i. Här finns exempelvis ofta sittbänkar och uteserveringar utmed stråket och människor stannar upp för att prata. Det gör ljusets rumsskapande effekt och färgåtergivning extra viktig stråket skall upplevas som ett rum att umgås i. Markbeläggningen bör alltid belysas. I de fall marken nås av butiksfönstrens spilljus kan det dock räcka som markering av stadsrummets golv. Stråk där endast fotgängare och/eller cyklister tillåts Detta kan t ex vara gågator eller gång- och cykelbanor. Belysningsutformningen är i stort sett densamma som för Stråk där biltrafik tillåts, men fotgängare och cyklister prioriteras och Stråk där endast nyttotrafik, fotgängare och cyklister tillåts. Eftersom belysningen inte behöver anpassas efter biltrafikanters behov av tillgänglighet eller synförhållanden, finns dock större frihet i belysningsutformningen. På denna typ av stråk är den rumsskapande effekten, belysning av markbeläggning, fasader och växtlighet samt färgåtergivningen ännu viktigare än på stråk där olika trafikslag samsas. Gångstråk i Brunnsparken under Ljus i Alingsås Växtligheten är belyst på ett sätt som framhäver stråkets rumsegenskaper. Lövverket fördelar ljuset på ett behagligt sätt och överblicken över parkområdet runt stråket ökar. Här är det också extra viktigt att skalan anpassas till människans längd. Belysningen över och kring gång- eller cykelbanan bör vara utformad så att gående kan identifiera mötande på ett avstånd mellan 4 och 10 meter. På gång- och cykelvägar genom parkmiljö bör belysningen anpassas efter de förutsättningar som den omgivande växtligheten ger. För att kunna röra sig tryggt genom en park är det viktigt att de omgivande träden och buskarna ljussätts. Det gör att man får en bättre överskådlighet och uppsikt. KNUTPUNKTER Mål Målet är att med belysningens hjälp höja trafiksäkerheten på platser där många olika trafikslag möts samt att skapa tryggare och vackrare vardagsrum utomhus där människor kan vistas även när solen gått ner. 22

23 En strävan är att alla viktiga knutpunkter skall vara belysta. Eftersom dessa platser är mötespunkter för många olika trafikanter och betydelsefulla länkar i gatunätet, är belysningen här viktig både ur säkerhetssynpunkt och för stadens gestaltning som helhet. Välj målgrupp I de knutpunkter där många olika funktioner och trafiktyper möts bör man avgöra vilken aspekt som är viktigast. Det kan vara platsen som rum för fotgängare och stillastående eller som trafikplats. Då fotgängare och stillastående prioriteras bör ljuset framhäva platsens rumsliga egenskaper; fasader och markbeläggning. Är platsens funktion som trafikplats mest betydelsefull, bör man försöka avgöra vilket stråk eller trafikslag som är viktigast och poängtera det med hjälp av belysningen. Även i de fall då det inte går att välja ett stråk eller trafikslag att prioritera, bör ljussättningen bidra till att rikta uppmärksamheten mot mötet mellan olika trafikanter. Belysningen bör också markera färdriktning och underlätta vägval för trafikanterna. Stora torget i Alingsås är belyst med såväl pollare som stolpbelysning, som markerar torgets innersta rum samt de omgivande stråken. De inramande fasaderna skall också få belysning för att ytterligare markera torgen som rum OLIKA TYPER AV KNUTPUNKTER Torg, öppna platser Ljussättningen bör betona torget eller platsen som ett rum och framhäva dess form och riktning. Ett bra sätt är att belysa stadsrummets golv och väggar, det vill säga markbeläggningen och de fasader, träd etc som ramar in platsen eller torget. Fasadbelysning Fasadbelysning skall göras med största respekt för byggnadens egen karaktär och form, men det är lika viktigt att ta hänsyn till omgivningen. Ofta handlar det om att inte använda för mycket och för intensivt ljus. Om en enskild byggnad belyses starkt i en annars relativt mörk miljö försvinner omgivningen och därmed rumskänslan. Risken för bländning är också stor. För att hitta rätt avvägning i belysningens intensitet och armaturernas placering bör provbelysningar göras. Fasadens färg och material har stor betydelse för hur mycket ljus som behövs. En ljus fasad är mindre ljuskrävande eftersom den reflekterar mycket av ljuset. Befintlig belysning på Lilla torget. Genom låga pollare framhäver såväl torgets form, sittplatserna vid Gerdska ström och torgets stenlagda golv. Det är viktigt att inte bara belysa fasaden, utan också taket. Om endast fasaden ljussätts försvinner byggnadens verkliga silhuett och huset ser platt ut. För att huset ska kännas välkomnande och öppet bör ljussättningen också markera entréerna. En fasad kan belysas med fasadmonterade ljuskällor eller genom strålkastare placerade en bit från byggnaden. När ljuskällorna placeras på fasaden, t ex i nischer, under konsoler eller under takfoten, bildas ett s k släpljus, som ofta modellerar ytan Fasadbelysning av Gustav Adolfskolan under Ljus i Alingsås Fasadbelysningen modellerar fram byggnadens form och utryck på ett nyanserat sätt. Även objekt och vegetation i omgivningen har ljussatts, för att byggnaden ska upplevas i sitt sammanhang. 23

24 och detaljer på ett mjukt och nyanserat sätt. Strålkastarbelysning placerad på distans ger lätt slagskuggor och en stämning av teaterkuliss. Ofta fungerar det ljus som kommer ur byggnadens fönster (spilljus) som ett vackert bidrag till fasadens belysning. Korsningar I alla korsningar bör belysningen utformas så att uppmärksamheten riktas mot mötet med andra trafikanter. Ljuset bör också hjälpa trafikanterna att hitta rätt väg genom korsningen. Ofta blir miljön vackrare och lättare att orientera sig i om man låter ljussättningen betona rumskänslan även i trafikrummen, exempelvis genom att svagt belysa de omgivande byggnadernas väggar. Där gång- och cykelvägar korsar en bilgata bör gång- och cykelvägen, där det är möjligt, visuellt dominera över bilgatan. Ett sätt är att markera gång- och cykelvägens sträckning över bilgatan med ljus, t ex belysning i marken eller pollare i hörnen. Större korsningar med uteslutande biltrafik kan med hjälp av belysning utvecklas till annonseringspunkter och landmärken. Cirkulationsplatser Utgångspunkten för belysningen bör vara cirkulationsplatsens utformning och karaktär. Exempelvis kan val och placering av armatur och ljuskälla vara helt olika vid en cirkulationsplats med upphöjd rondell och klantstöd jämfört med en cirkulationsplats i samma höjd som gatan. Att låta ljus markera rondellens (cirkulationsplatsens inre cirkulära fält) runda form ger god ledning för trafiken. Det kan göras genom effektbelysning med dold ljuskälla eller punktbelysning infälld i marken. Ett annat sätt är att placera en mer markerad belysning mitt i rondellen. För att fungera som god ledning bör mittbelysningen avvika utseendemässigt, t ex i höjd, från belysningen vid tillfarterna. Då belysningspunkter placeras i en cirkel runt rondellen är risken för bländning stor och belysningen bör utformas så att denna risk för bländning minimeras. I de fall man kan se igenom hela cirkulationsplatsen bör man undvika att placera pollare i en ring längs rondellens kant, eftersom denna typ av punktbelysning lätt kan förvirra trafikanter i stället för att ge ledning. 24 Busshållplatser Hållplatsens belysning bör följa gatans ljussättning när det gäller karaktär och formspråk. Hållplatsens ljus skall bara vara en accent i det övriga gaturummet. Även de viktiga gång- och cykelvägarna till och från hållplatsen bör belysas, så att man kan röra sig tryggt till och från hållplatsen.

25 OMRÅDEN Mål Målet är att med belysningens hjälp skapa ett harmoniskt helhetsuttryck för varje område och att framhäva olika områdens speciella karaktär. En viktig strävan är också att samordna belysningen mellan ett områdes olika delar; t ex privata, halvprivata och offentliga zoner, så att belysningen sammantaget blir så funktionell, vacker och ekonomisk som möjligt. OLIKA TYPER AV OMRÅDEN Bostadsområden För att skapa hemkänsla och en trivsam, identitetsskapande mil jö är det viktigt att ljuset har en god färgåtergivningsförmåga och att bostädernas entréer markeras med ljus. Eftersom det i renodlade bostadsområden saknas andra tillskott av ljus, som till exempel ljus från skyltfönster, är det här extra viktigt att arbeta med en varierad ljussättning anpassad för människans skala. Belysningen bör i första hand utformas efter fotgängarnas behov. Gående skall lätt kunna orientera sig, upptäcka hinder och identifiera mötande. Stolpbelysning bör inte vara högre än 3-4 meter och ljuskällorna bör ha en förhållandevis låg belysningsstyrka. I belysningsplaneringen bör även ljusupplevelsen inifrån bostäderna vägas in. När ett nytt bostadsområde utformas bör belysningsplaneringen finnas med redan från början och vara en av de faktorer som avgör valet av planlösning. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer I miljöer med stort kulturhistoriskt värde, det kan vara en grupp byggnader, gårdar eller andra byggda miljöer, är viktigt att belysning och armaturer anpassas till miljöns skala, karaktär och ålder. Det behöver inte betyda att armaturerna måste vara traditionella eller tidstypiska, utan kan innebära att man anpassar armaturernas skala och placering efter bebyggelsen för att framhäva det unika uttrycket. Liksom alla stadsmiljöer bör man alltid se dessa områden i sitt sammanhang. Ett och samma gaturum bör t ex ljussättas enligt en och samma princip. Om en del av gaturummet utgörs av en kulturhistoriskt värdefull miljö kräver den delen extra stor varsamhet och känslighet i ljussättningen bl a vad det gäller färgåtergivningen. Lika viktigt är dock att hela gaturummet kvällstid hålls samman av en samspelt belysning. Vid installation av belysning på fastighet som är byggnadsminne skall samråd med Byggnadsnämnd och Länsstyrelse ske. Bostadsområde med radhus i stadskärnan under Ljus i Alingsås Entrérna är markerade med ljus och övrig belysning är i första hand anpassad för gående i området. Villaträdgård i bostadsområdet Sörhaga under Ljus i Alingsås Även privata byggnader och trädgårdar kan med fördel ljussättas. En nyanserad och genomtänkt trädgådsbelysning bidrar till trygghet och skönhet i hela området. Byggnadsminnet Nygrenska gården i kvarteret Pärlan under Ljus i Alingsås Miljön är inte belyst med tidstypiska armaturer, utan genom effektbelysning som framhäver detaljer och gårdsform. 25

26 Industrifasad i kvarteret Bomullen under Ljus i Alingsås Genom att belysa fasaden lyfts även omgivningens attraktiva växtlighet och vatten fram. Industri- och verksamhetsområden I industriområden är kraven på trygghet och säkerhet höga. En viktig aspekt bör också vara trivseln och ljuskvalitén för dem som arbetar där. Ofta prioriteras här belysning för att motverka inbrott och vandalisering. Risken är att ljusnivån i tätorten som helhet blir obalanserad med mycket ljus på parkeringsplatser och industribyggnader, medan attraktiva platser, som parker, hamnar i mörker. En viktig bas i belysningsplaneringen för industri- och verksamhetsområden bör därför vara den omgivande miljöns funktion och belysning. För att spara energi kan det, beroende på läge, i denna typ av områden vara möjligt att släcka belysningen när verksamheten inte är igång. Centrumområden Centrumområden utgör samlingspunkter för många människor. Här är många av samhällets viktiga allmänna funktioner samlade; publika lokaler, skolor, idrottsanläggningar et c. Ofta finns i här också inslag av kommersiell verksamhet. Belysningen skall bidra till en trygg vistelse. Eftersom denna typ av områden har ett högt värde för ett stort antal människor såväl boende som besökare - bör ljussättningen också underlätta orienteringen i och till dessa platser. När centrumområden ligger i anslutning till renodlade bostadsområden kan det också vara av betydelse - för såväl orienterbarhet som trygghet - att låta ljussättningen markera skillnaden mellan de offentliga och de privata zonerna. I de fall kommersiell verksamhet finns inom området bör ljusskyltar och belysning från skyltfönster samordnas med övrig utomhusbelysning. Kommersiella områden I områden med hög koncentration av butiker och handelsverksamhet har ljuset ofta en mycket hög intensitet, eftersom affärsidkare konkurrerar om intresset genom antal ljuskällor och hög belysningsstyrka. Ofta fokuserar ljuset just de kommersiella byggnaderna, medan övrig bebyggelse eller omgivande växtlighet hamnar i mörker. Övergångarna mellan ljus och mörker blir onyanserade och kontrasten för skarp. Resultatet blir en osammanhängande och oharmonisk miljö. Järtas park under Ljus i Alingsås Att låta ljussättningen framhäva parkens karakteristiska objekt och växtlighet ger spänning och rumskänsla. 26 För att få en bättre helhet och balans i belysningen, bör en samordning av fastighetsägarnas belysning ske. Det är viktigt att upprätta en fungerande dialog mellan kommun och privata fastighets- och butiksägare. I vissa fall kan samfinansiering av belysningen vara ett bra alternativ för att åstadkomma en högklassig och samspelt ljussättning. Ett annat exempel som visat sig lyckat i andra städer är att den vanliga gatubelysningen tas bort och gatan helt och hållet belyses av butikernas ljus. I det senare fallet är naturligtvis samordningen mellan butiksägarna och deras engagemang av högsta vikt.

27 Ljussättning och skyltar I stället för ljusskyltar bör man i första hand satsa på fasadbelysning, för att framhäva gaturummets väggar. Riktlinjer för skyltar i Alingsås kommun finns i ett principbeslut (antaget av byggnadsnämnden ). För Alingsås stadskärna gäller den skyltpolicy som ingår i utformningsprogrammet för stadskärnan (bilaga till Fördjupning av översiktsplan för Stadskärnan). Där står bl a följande: Endast skyltar med fast sken bedöms som lämpliga. I allmänhet är utifrån belysta skyltar att rekommendera framför ljuslådor, men bländningsrisken måste beaktas. Ofta ger ljuset från gatuarmaturer och skyltfönster tillräcklig belysning. Skyltar i fönster kan ersätta skyltar på fasad och får då automatiskt belysning. Parkområden Belysningen bör vara utformad så att de som vistas i parken kan uppleva och njuta av miljön och samtidigt känna sig trygga. Gående skall kunna identifiera mötande på ett avstånd mellan 4 och 10 meter. Det är viktigt att ansikten blir belysta med ljus i rätt höjd, så att man ser mötandes ansiktsdrag. Ljuskällorna bör vara bra på att återge grönska. För att uppnå såväl trygghet som skönhet, bör belysningen inte bara koncentreras till gång- och cykelvägarna. I stället bör ljuset synliggöra den omgivande miljön till exempel genom att belysa träd, grönska och andra objekt. Om grönskan är mycket tät upplevs den på natten lätt som mörk och hotfull. En sådan vegetation behöver mer belysning än en glesare. När det gäller små gröna platser, t ex mellan kvarter, blir de ofta mörka hål. För att undvika det kan man belysa träd och buskage med strålkastare eller annan typ av effektbelysning. Plantagets lekplats under Ljus i Alingsås Belysningen bör framhäva platsens karaktär och göra det möjligt att använda t ex parker och lekplatser en större del av året. En belysning som sprider ett varierat ljus över såväl omgivningen som detaljer ökar trygghetskänslan Belyst vatten i Brunnsparken under Ljus i Alingsås Att kombinera ljus och vatten kan skapa vackra och stämningsfulla effekter. Vatten Vatten är så gott som alltid en stor tillgång i miljön. Ljus och vatten kan tillsammans skapa mycket vackra och stämningsfulla effekter. Genom att ta vara på ljusets speglingar i en vattenyta kan man skapa rymd och djup i ett stadsrum. När ljuset reflekteras i vattnet upplevs också miljön som ljusare utan att ljusintensiteten höjs. Man bör också ta vara på vattnets föränderliga yta beroende på väder, vind och årstider. En å, kanal, damm e dyl kan stå för det dramatiska och skiftande mot bebyggelsens kontinuitet och ro. Det är dock viktigt att lämna vissa vattenytor utan artificiell belysning, så att man också kan uppleva natthimlens - månens och stjärnornas - naturliga speglingar. Tunnelns speglingar i vattnet under Ljus i Alingsås Genom att utnyttja ljusets reflektioner i vattnet kan den totala ljusnivån höjas utan högre intensitet i ljuskällan. 27

28 LANDMÄRKEN Mål Målet är att med ljussättning synliggöra tätorternas riktmärken och därigenom underlätta orienteringen även på kvällen och natten. Ett mål är också att lyfta fram tätorternas speciella karaktärer genom att ljussätta dess unika objekt. Christinae kyrka under Ljus i Alingsås Belysningen framhäver byggnadens karakteriserande detaljer. Ljuset synliggör också den del av byggnaden som är ett landmärke för hela staden tornets silhuett. Betona det unika Ett landmärke kan vara en utmärkande landskapsformation, ett konstverk eller en byggnad (fasadbelysning tas upp under rubriken Knutpunkter). Eftersom dessa objekt ofta ger karaktär åt tätorten och fungerar som riktmärken, är det viktigt att framhäva dem med hjälp av belysning. Ljuset bör inte vara spektakulärt i sig, utan accentuera och lyfta fram det som är intressant i objektet, t ex en speciell färg, form eller ett unikt läge. Ta hänsyn till omgivningen Samtidigt är det viktigt att ta hänsyn till och anpassa objektbelysningen till omgivningen. Om ett objekt får för starkt ljus blir omgivningen mörk och det blir snarare svårare att orientera sig. Fasadbelysning av Nolhaga slott under Ljus i Alingsås Eftersom även föremål i omgivningen är ljussatta får byggnaden ett naturligt sammanhang och besökare får en upplevelserik väg fram mot huset. Spilljus från fönster bör inte konkurrera med ett ljussatt landmärke. Samtidigt bör belysningen av landmärket inte bli alltför dominerande gentemot andra ljussatta objekt i omgivningen. Ofta belyser man skulpturer och konstverk i staden med strålkastare på distans. Effekten blir dramatisk och det bildas kraftiga skuggor bakom det belysta objektet. Ett annat sätt att ljussätta objekt är att använda specialarmaturer placerade på låg stolpe eller på marknivå. Accentueringar med ljus kan också skapas genom att använda annan ljustemperatur i förhållande till omgivningen, detta utan att höja ljusnivån. GRÄNSER Mål Målet är att underlätta orienteringen i tätorten. I vissa fall bör ljussättningen bidra till att öka samspelet mellan olika områden. I andra fall är det viktigt att markera skillnaden i karaktär mellan angränsande områden eller miljöer. Belysningen bör också, där det behövs, synliggöra barriärer som kan utgöra riskfyllda moment i stadsmiljön, t ex hårt trafikerade leder eller ett järnvägsspår. OLIKA TYPER AV GRÄNSER 28 Övergångar En övergång kan t ex vara gränsen mellan bebyggelse och öppet

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

Bilaga A. Fotodokumentation Befintlig belysning. Belysningsprogram för Vallentuna kommun MARS 2014

Bilaga A. Fotodokumentation Befintlig belysning. Belysningsprogram för Vallentuna kommun MARS 2014 MARS 2014 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-03-24 KF 13 2014 Bilaga A Fotodokumentation Befintlig belysning Dokumentet är en bilaga till Belysningsprogrammet för Vallentuna kommun. Fotodokumentationen

Läs mer

ALINGSÅS LJUSPLAN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-XX-XX

ALINGSÅS LJUSPLAN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-XX-XX ALINGSÅS LJUSPLAN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-XX-XX ALINGSÅS LJUSPLAN Alingsås Ljusplan har tagits fram av samhällsbyggnadskontoret i samarbete med tekniska förvaltningen, kommunledningskontoret

Läs mer

tryggt och jämställt ljus

tryggt och jämställt ljus tryggt och jämställt ljus Principer och metoder för att med ljussättning stärka tryggheten i stadsmiljöer. Med jämställdhetsperspektiv som en utgångspunkt. 1 Rapporten beskriver resultatet från projektet

Läs mer

7 Utformning av belysningsanläggning

7 Utformning av belysningsanläggning 7 Utformning av belysningsanläggning 7.1 Regler och föreskrifter Allt material i belysningsanläggningar ska vara utförd i enlighet med gällande lagar och förordningar samt uppfylla gällande svenska normer

Läs mer

Riktlinjer upprättas separat för olika delar av staden. I riktlinjer anges vad som skall gälla för ljussättningen

Riktlinjer upprättas separat för olika delar av staden. I riktlinjer anges vad som skall gälla för ljussättningen Tänk atmosfär - är rubriken på ett av avsnitten i Strategi för belysning i Uppsala kommun, och kanske är det just atmosfär som man först kommer att tänka på när man koncentrerar sig på ordet belysning.

Läs mer

Belysningsplan för offentlig belysning

Belysningsplan för offentlig belysning Belysningsplan för offentlig belysning Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Belysningsplan för offentlig belysning Plan/Program Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning 3 Övergripande gatustruktur...4 Allmänna mål för den offentlig miljö. 6 Tillgänglighet och trygghet.. 6 Ljussättning..6 Ljussättningen av Hyllie

Läs mer

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme 4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning.

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatubelysning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan

Läs mer

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Utvändig färgsättning Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Att färgsätta ditt eget hus är en både rolig och utmanande uppgift. Låt processen få ta den tid som krävs. Prova olika förslag och låt

Läs mer

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler. BOLLEBYGD IDAG Bollebygd ligger beläget på en ås mellan Nolåns och Söråns dalgångar omgiven av skogsbeklädda höjder. Orten är ett typiskt stationssamhälle som byggts upp kring järnvägen. Orten har i huvudsak

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den

Läs mer

Med användarna i fokus

Med användarna i fokus Framtida utveckling Framtiden för LED-tekniken är givetvis nära sammankopplad med städernas tillväxt, förändring och utveckling. Men förändrade levnadssätt och förväntningar hos städernas invånare, kommer

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Belysningsplan för offentlig belysning

Belysningsplan för offentlig belysning Belysningsplan för offentlig belysning Bilaga 2, Belysningsprinciper Innehållsförteckning Inledning 3 Rekomenderade armaturer och ljuskällor 3 Belysningsprinciper 3 Gång- och cykelvägar samt vägar i parker

Läs mer

Råd och riktlinjer för uteserveringar i Askersund

Råd och riktlinjer för uteserveringar i Askersund Råd och riktlinjer för uteserveringar i Askersund Vår gemensamma utemiljö Serveringarna annonserar ibland med uppseendeväckande element som tar överhand och man mister helheten. För att uteserveringarna

Läs mer

SKYLTPOLICY FÖR CENTRALA TROLLHÄTTAN Råd och riktlinjer för fasadskyltning

SKYLTPOLICY FÖR CENTRALA TROLLHÄTTAN Råd och riktlinjer för fasadskyltning SKYLTPOLICY FÖR CENTRALA TROLLHÄTTAN Råd och riktlinjer för fasadskyltning Gemensam miljö Stadens offentliga platser har mycket stor betydelse för intrycket av stadens miljö. För utvecklingen av hela staden

Läs mer

Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion

Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion Utvärdering av lekplatser i Stockholm Januari 2005 Kortversion Tillgängliga lekplatser Det här är en kortfattat beskrivning av det som kommit fram i en tillgänglighetsundersökning av 8st lekplatser i Stockholm

Läs mer

HYLLIE TORG - MALMÖ STAD Belysningsprogram. 090219_Systemhandling

HYLLIE TORG - MALMÖ STAD Belysningsprogram. 090219_Systemhandling HYLLIE TORG - MALMÖ STAD Belysningsprogram 090219_Systemhandling Innehållsförteckning Hyllie torg Belysningsprogram Ljusbeskrivning sida 3 Ljusslingor sida 4 Master sida 4 Träd sida 4 Bänkar sida 5 Vattenkar

Läs mer

TRAFIKPLATSER. De höga bergskärningarna mellan trafikplatserna Akalla och Häggvik gestaltas med stor omsorg och med arkitektonisk

TRAFIKPLATSER. De höga bergskärningarna mellan trafikplatserna Akalla och Häggvik gestaltas med stor omsorg och med arkitektonisk att klätterväxter, träd och buskar ska klara av att växa och trivas i en tuff vägmiljö är det helt avgörande att de får goda förutsättningar i form av bra tillgång till näring, vatten och syre. Både i

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31 Utformning 15/22 nithällar. Dessa ger även en god framkomlighet för rullstolar och personer som har svårare att gå, samt ger ledning för synskadade. Hällar läggs lämpligen i vilt förband. Utbyte av beläggning

Läs mer

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE

Läs mer

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05 E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Objektnummer 8448590 Titel: E4 Förbifart Stockholm, Arbetsplan Gestaltningsprogram

Läs mer

HINDERBELSYNING. Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16

HINDERBELSYNING. Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16 HINDERBELSYNING Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16 WSP Ljusdesign Vinnare av Svenska Ljuspriset 2008 med Hotell Nääs Fabriker Belysning av interiör och exteriör Anpassning av modern funktion i historisk

Läs mer

Exempel på LED-installationer i Stockholms utomhusbelysning

Exempel på LED-installationer i Stockholms utomhusbelysning Henrik Gidlund Anläggning 08-508 261 68 Exempel på LED-installationer i Stockholms utomhusbelysning Katarinavägen En 330 m linjär LED som belysning av mur och gångbana. Effekt är 1 W/m, totalt 330W. Byggår

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR VÄSTERLÅNGGATANS BELYSNING 2014-12-15 KAJSA SPERLING, WHITE

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR VÄSTERLÅNGGATANS BELYSNING 2014-12-15 KAJSA SPERLING, WHITE STALTNINSPRORAM FÖR VÄSTRLÅNATANS BLYSNIN 2014-12-15 KASA SPRLIN, WHIT 1 2 INNHÅLL: Analys...sid 3 Förslag...sid 5 - Övergripande idé...sid 5 - Belysning av gata och stråk...sid 6 - Ljus på fasader och

Läs mer

Mörbylånga kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen

Mörbylånga kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen FÄRJESTADENS HANDELSOMRÅDE GESTALTNINGSPROGRAM Bilaga till detaljplan för del av Algutsrum 20:10 Brofästet, östra delen. Dnr 06/67, 2009-05-08 Mörbylånga kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen INNEHÅLL

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

Gehls analysmetod, Fröslunda centrum

Gehls analysmetod, Fröslunda centrum Gehls analysmetod, Fröslunda centrum Sammanfattning Platsen är attraktiv för att vara under vintersäsongen eftersom besökare till och med satt i den kalla vårsolen, men den skulle kunna bli mycket bättre

Läs mer

fokussortiment 2015 Inspiration från Simes

fokussortiment 2015 Inspiration från Simes fokussortiment 2015 Inspiration från Simes Ljus för människor Alla utomhusmiljöer bör planeras med ett konstant fokus på människan och med hänsyn till hur människor både reagerar och fungerar. Ljus handlar

Läs mer

Samhällsutvecklingsförvaltningen i Arjeplogs kommun. Riktlinjer för skyltning inom Arjeplogs kommun

Samhällsutvecklingsförvaltningen i Arjeplogs kommun. Riktlinjer för skyltning inom Arjeplogs kommun Riktlinjer för skyltning inom Arjeplogs kommun Syfte Riktlinjerna skall vara vägledande för kommunen när det gäller bedömning av bygglov, upplåtelse av mark och yttrande till polisen för nyttjande av offentlig

Läs mer

BAKGRUND. Det ska synas att Malmö är Skånes huvudstad. Stadsmiljöprogrammet ska skapa riktlinjer för stadens golv, rum, väggar och ljus.

BAKGRUND. Det ska synas att Malmö är Skånes huvudstad. Stadsmiljöprogrammet ska skapa riktlinjer för stadens golv, rum, väggar och ljus. 1 BAKGRUND Våra stadskärnor utsätts för en allt hårdare konkurrens från externa shoppingcentra. Malmö är inget undantag. Hotet om ett utarmat city är påtagligt och skrämmande. En levande stadskärna är

Läs mer

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping B a k g r u n d - H i s t o r i a - N u t i d PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Jönköping ligger i den norra delen av småland vid Vätterns sydligaste

Läs mer

2010-04-12 REGLER FÖR UTESERVERINGAR

2010-04-12 REGLER FÖR UTESERVERINGAR REGLER FÖR UTESERVERINGAR Varför regler för uteserveringar? Karlskoga ska bli en attraktiv stad med väl underhållna vardagsmiljöer och platser och god arkitektur. En stad där både invånarna och besökare

Läs mer

KARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12

KARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12 KARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12 Varför regler för uteserveringar? Karlskoga ska bli en attraktiv stad med väl underhållna vardagsmiljöer och platser och god arkitektur. En stad där både invånarna och besökare

Läs mer

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER 4. HANDEL HANDEL På östra delen av området föreslås en handelsplats med inriktning mot storskalighandel och livsmedel. I tre av kvarteren kommer bostäder kombineras med handel i bottenvåningarna. En unik

Läs mer

Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn

Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn Där ljudet möter ljuset skapas komforten Utmaningarna för kontor Öppen kommunikation har förändrat hur vi arbetar. Kontoret är inte längre en plats man går

Läs mer

NYBRO. - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum

NYBRO. - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum NYBRO - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum Alexandra Eliasson Examensarbete 30 hp, Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola, 2008 1 FÖRORD

Läs mer

Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun

Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun 2014-11-19 1(7) Miljö och Samhällsbyggnad Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun Dessa riktlinjer sammanfattar de krav som Eslövs kommun ställer vid utformning av uteserveringar. Målsättningen är

Läs mer

1 Befintliga förhållanden

1 Befintliga förhållanden Norsborgsdepån Gestaltningsprogram byggnader och yttre miljö Innehållsförteckning 1. Befintliga förhållanden 1.1 Byggnader och nuvarande användning 1.2 Landskap 1.3 Vägar 2 Förändringar 2.1 Markingrepp

Läs mer

träbänkar träspång 1 rad vitblommande körsbärsträd

träbänkar träspång 1 rad vitblommande körsbärsträd Gestaltningsprinciper Tölö Ängar II Gestaltningsprinciper Tölö Ängar II Entrétorg Entrétorg Entrétorg vid Hedeleden Entrén från den kommande Hedeleden markeras av de gärdesgårdar som finns i området idag

Läs mer

Bemötande av remissvar om gångfartsområde Västergatan

Bemötande av remissvar om gångfartsområde Västergatan Datum Dnr 2012-05-10 2012-T0111-5 1(6) Miljö-, byggnadsoch teknikförvaltningen Samtliga berörda på Västergatan Bemötande av remissvar om gångfartsområde Västergatan Bakgrund Tekniska nämnden har fått i

Läs mer

Policy för papperskorgar & askkoppar

Policy för papperskorgar & askkoppar Policy för papperskorgar & askkoppar Rapport 03-3 m. tillägg 05-7 Förord Materialet till denna rapport har tagits fram av Charlotte Horgby och bearbetats och slutförts av Anna Olsson, Parkoch naturförvaltningen.

Läs mer

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid

Läs mer

P L A N F Ö R S L A G

P L A N F Ö R S L A G P L A N F Ö R S L A G Delområden: - Centrumdelen - Hamnpiren med hamnmiljön - Kvarnberget - Badholmarna - Nordanskog CENTRUMDELEN Fig. 243. Föreslagen kanal med hamnbassäng och intilliggande bostadsområden

Läs mer

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Till Stadsbyggnadskontoret Diarienummer 09/0841 Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Avenyföreningen har ca 230 medlemmar på och kring Avenyn. Medlemmarna är företag och fastighetsägare

Läs mer

Stadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun

Stadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Kontoret för samhällsbyggnad 2013-05-06 Fredrik Drotte 08-590 979 71 Dnr Fax 08-590 733 37 KS/2013:184 Fredrik.Drotte@upplandsvasby.se Stadsmässighet definition för Upplands Väsby

Läs mer

Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister. Februari 2007 Kortversion

Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister. Februari 2007 Kortversion Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister Februari 2007 Kortversion Projektgrupp Sara Malm Krister Isaksson Projektledare, tillgänglighet Trafiksäkerhet, oskyddade trafikanter

Läs mer

Uteserveringar och markupplåtelse. Regler, råd och rekommendationer

Uteserveringar och markupplåtelse. Regler, råd och rekommendationer Uteserveringar och markupplåtelse Regler, råd och rekommendationer Uteserveringar och upplåtelse av offentlig mark i Sotenäs Råd och rekommendationer Dessa riktlinjer sammanfattar de krav som Sotenäs kommun

Läs mer

Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007

Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007 Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007 2 Innehåll Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Förutsättningar 6 Funktionella brister i vägnätet 6 Riktlinjer

Läs mer

Program GODKÄNNANDEHANDLING. Programmets bakgrund och syfte 1(8) tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3

Program GODKÄNNANDEHANDLING. Programmets bakgrund och syfte 1(8) tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3 1(8) Program tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3 med närområde inom Åby i Norrköpings kommun 214 den 20 september 2012 Programmets bakgrund och syfte Programmets syfte är att studera

Läs mer

BELYSNINGSFÖRSTÄRKANDE FÄRGSÄTTNING AV RUM (projektnr 34528-1)

BELYSNINGSFÖRSTÄRKANDE FÄRGSÄTTNING AV RUM (projektnr 34528-1) OPTIMA2 BELYSNINGSFÖRSTÄRKANDE FÄRGSÄTTNING AV RUM (projektnr 34528-1) LÄGESRAPPORT 25 juli 2011 Tekn. Dr Cecilia Häggström (genomförandeansvarig) Docent Karin Fridell Anter (projektledare) Projektets

Läs mer

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT FÖRORD Arbetet med att ta fram Gång- och cykelplan för Vårgårda tätort har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten STADSBYGGNADSKONTORET STADSBYGGNADSPRINCIPER, ETAPP 4 PLANAVDELNINGEN SID 1 (9) 2016-05-23 FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER UNDERLAG ETAPP 4 Årstafältet - en plats för möten Illustration Archi5 Box 8314,

Läs mer

Bilaga centrala Gustavsberg Belysningsprogram Värmdö kommun 2014-02-03. Antaget av kommunfullmäktige 2014-06-18 90 Dnr 13KS/0288

Bilaga centrala Gustavsberg Belysningsprogram Värmdö kommun 2014-02-03. Antaget av kommunfullmäktige 2014-06-18 90 Dnr 13KS/0288 Belysningsprogram Värmdö kommun 2014-02-03 Antaget av kommunfullmäktige 2014-06-18 90 Dnr 13KS/0288 Översikt centrala Gustavsberg Belysningsprogram för Centrala Gustavsberg ska användas i planerings- och

Läs mer

4 Separering av gång- och cykeltrafik

4 Separering av gång- och cykeltrafik 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

Görvälns slott - landmärke för Järfälla kommun

Görvälns slott - landmärke för Järfälla kommun Görvälns slott - landmärke för Järfälla kommun Visualisering Görvälns slott Inledning Ett upplyst slottsområde är en tillgång för kommunen i fl era aspekter, bla förstärker förslaget platsens motionsområde

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern Kontoret för samhällsbyggnad 2014-08-15 Mats Jakobsson 08-590 970 96 Dnr Fax 08-590 733 37 mats.jakobsson@upplandsvasby.se Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern 1. Varför behövs två nya

Läs mer

Nattetid är parken endast upplyst av glest placerade (40m) natriumbestyckade bredstrålande stolparmaturer samt entrébelysningarnas vitare sken.

Nattetid är parken endast upplyst av glest placerade (40m) natriumbestyckade bredstrålande stolparmaturer samt entrébelysningarnas vitare sken. Ljusgestaltning för Gubberoparken Introduktion Nattetid är parken endast upplyst av glest placerade (40m) natriumbestyckade bredstrålande stolparmaturer samt entrébelysningarnas vitare sken. Gubberoparken

Läs mer

KRONAN ÖVERGRIPANDE IDÉER. Estetisk skärpa

KRONAN ÖVERGRIPANDE IDÉER. Estetisk skärpa ÖVERGRIPANDE IDÉER Estetisk skärpa Bron är utformad för att passa in i Göteborgs befintliga och framtida stadssiluett. Den använder inte en utsvävande konstruktion eller höjd som konkurrerar med de master

Läs mer

Självklar parkering 3.0 Gatan talar

Självklar parkering 3.0 Gatan talar Självklar parkering 3.0 Gatan talar Meddelande 6:2006 Trafikkontoret Parkering 2 Förord Trafikkontoret gav 2001 ut en rapport om Självklar parkering (Rapport nr 13:2001). Denna följldes upp ett år senare

Läs mer

Analys - problem. Ytan mellan cirkulationen och torget upplevs som rörig med dess mångfald av olika markmaterial och utrustningsdetaljer.

Analys - problem. Ytan mellan cirkulationen och torget upplevs som rörig med dess mångfald av olika markmaterial och utrustningsdetaljer. Analys - aktivitet Lite bakgrund till hur vi har tänkt. Stora delar av Kanaltorget ligger i skugga framåt eftermiddagen. Något som gör att man vill dra sittplatser österut, mot Byälven. (Solgränsen är

Läs mer

Tyrolerfesten har äntligen fått en konsertarena i de österrikiska Alperna. Byggnaden i dekonstruktivistisk stil följer landskapets omgivningar.

Tyrolerfesten har äntligen fått en konsertarena i de österrikiska Alperna. Byggnaden i dekonstruktivistisk stil följer landskapets omgivningar. Festival Hall / Delugan Meissl Associated Architects En exponerad juvel Tyrolerfesten har äntligen fått en konsertarena i de österrikiska Alperna. Byggnaden i dekonstruktivistisk stil följer landskapets

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1

GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1 GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1 SYFTE 3 NULÄGESBESKRIVNING 4 GESTALTNINGSIDÉ 5 ALLMÄN MARK 7 KVARTERSMARK Tillgänglighet

Läs mer

Social konsekvensanalys

Social konsekvensanalys Dnr: PLAN.2015.4352 2016-05-23 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 13:9 m.fl. Trummenäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning

Läs mer

Arlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation, 11-05-19

Arlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation, 11-05-19 Arlöv INDUSTRI- BYN INDUSTRI- BYN Identitet idag Önskad identitet Grönytor Aktiverade grönytor Vatten Större vägar Stadskärna Järnväg Kommunens grönstruktur 0 100 m 500 m 1000 m Föreslagen grönstruktur

Läs mer

Utlysning av en belysningstävling för Stockholms Stadshus

Utlysning av en belysningstävling för Stockholms Stadshus Utlåtande 2010:90 RIII (Dnr 329-258/2010) Utlysning av en belysningstävling för Stockholms Stadshus Motion av Teres Lindberg (s) (2010:1) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

På våran gård En pusselbit med egen identitet

På våran gård En pusselbit med egen identitet På våran gård Nöjda hyresgäster hållbart byggande. Ålidhem har som område genomgått en klassresa från i det närmaste ett miljonprojekt där produktion och kranspår styrde utformning till ett bevarandevärt

Läs mer

Riktlinjer för uteserveringar i Svedala kommun

Riktlinjer för uteserveringar i Svedala kommun Riktlinjer för uteserveringar i Svedala kommun Oktober 2006 1 Förord Riktlinjer för uteserveringar i Svedala gäller icke-bygglovpliktiga uteserveringar. Kommunens avsikt är att denna typ av uteserveringar

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM SNURROM 2016-05-11

GESTALTNINGSPROGRAM SNURROM 2016-05-11 GESTALTNINGSPROGRAM 2016-05-11 - ENTRÉN - Den första plats som besökare och boende i Snurrom kommer möta är en platsbildning, ett mindre torg. Hela ytan blir upphöjd till torgnivå och platsen blir en ordnad

Läs mer

Bara några få tramptag till city. Brf Cyklisten 75 nya bostadsrätter i Kvillebäcken, centrala Göteborg

Bara några få tramptag till city. Brf Cyklisten 75 nya bostadsrätter i Kvillebäcken, centrala Göteborg Bara några få tramptag till city Brf Cyklisten 75 nya bostadsrätter i Kvillebäcken, centrala Göteborg 1 En ny puls i Göteborg Uppskattar du charmiga kvarter med skön avspänd atmosfär? Då är Kvillebäcken

Läs mer

Trygghetsvandring. i Piteå ett samarbete mellan polisen och Piteå kommun

Trygghetsvandring. i Piteå ett samarbete mellan polisen och Piteå kommun Trygghetsvandring i Piteå ett samarbete mellan polisen och Piteå kommun Trygga stimulerande miljöer Trygghetsvandringar är en metod för att skapa en bättre och tryggare närmiljö men kan också användas

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 2009-01-26 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 Dnr TN 2007/355 Författare: Elenore Bjelke, Ivan Ericson, Christin Gimberger Förord Nacka kommuns Riktlinjer

Läs mer

GUIDE LJUSKÄLLOR Fo Karolinska

GUIDE LJUSKÄLLOR Fo Karolinska GUIDE LJUSKÄLLOR Fo Karolinska Innehållsförteckning REFERENSER... 2 INLEDNING... 3 AVFALLSHANTERING... 3 MILJÖ... 3 FARA FÖR BRAND... 3 BEGREPP... 4 UTFASADE GLÖDLAMPOR... 5 HALOGENLAMPOR... 6 LÅGENERGILAMPOR...

Läs mer

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE 1 Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE samrum? 2 3 Två projekt: Shared Space i Sverige Utvärdering av Skvallertorget i Norrköping (Tyréns i samarbete med Lunds Tekniska Högskola)

Läs mer

TÄBY IP SPILLJUSANALYS

TÄBY IP SPILLJUSANALYS SPILLJUSANALYS Jönköping Kent Hulusjö +46 10 722 54 75 kent.hulusjo@wspgroup.se WSP Ljusdesign, Box 2211, 555 55 Jönköping Handläggare belysning: Kent Hulusjö 2 INLEDNING Seende och ljusstrålning Seendet

Läs mer

GESTALTNINGSPRINCIPER

GESTALTNINGSPRINCIPER BILAGA PLANBESKRIVNING GESTALTNINGSPRINCIPER Volym och skala Kvarteret mellan Norra Promenaden och Slottsgatan tredelas av gatorna i två husgrupper med bostadsbebyggelse och en med hotellverksamhet/kontor.

Läs mer

Naturstensbeklädnad. lutning 10:1 Betongyta formsatt med smala brädor. Rundad mittpelare. Barriärelement

Naturstensbeklädnad. lutning 10:1 Betongyta formsatt med smala brädor. Rundad mittpelare. Barriärelement VINSTA Terrängmodelleringen vid gång- och cykelöverfarten över Bergslagsvägen och Skattegårdsvägen fungerar även som ett bullerskydd. Den möter söderut en vall, kombinerad med plank vid gång- och cykelpassagen

Läs mer

! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida!1

! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida!1 ! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida 1! ! Ljuset är den mest kraftfulla mekanismen för att reglera människans dygnsrytm. Ljuset har förmågan att ge energi, att verka avslappnande, att pigga upp samt öka den kognitiva

Läs mer

SKYLTPOLICY FÖR HJO KOMMUN Råd & riktlinjer för utformning och placering av skyltar i Hjo kommun. Antagen av kommunens byggnadsnämnd 2013-12-10 123

SKYLTPOLICY FÖR HJO KOMMUN Råd & riktlinjer för utformning och placering av skyltar i Hjo kommun. Antagen av kommunens byggnadsnämnd 2013-12-10 123 SKYLTPOLICY FÖR HJO KOMMUN Råd & riktlinjer för utformning och placering av skyltar i Hjo kommun Antagen av kommunens byggnadsnämnd 2013-12-10 123 2 Typritning skyltar i centrummiljön Upprättat av Hjo

Läs mer

2 Belysningsklasser. 2.1 Belysningsteknisk kvalitet. 2.2 Belysningsklasser för vägar och gator

2 Belysningsklasser. 2.1 Belysningsteknisk kvalitet. 2.2 Belysningsklasser för vägar och gator 2 Belysningsklasser 2.1 Belysningsteknisk kvalitet Den belysningstekniska kvaliteten i en vägbelysningsanläggning beskrivs med hjälp av belysningsklasser. Klasserna kan variera för samma vägtyp, beroende

Läs mer

Belysningsskolan. Stämningsfull belysning gör att vi kan fortsätta njuta av trädgården.

Belysningsskolan. Stämningsfull belysning gör att vi kan fortsätta njuta av trädgården. Belysningsskolan 2013 Stämningsfull belysning gör att vi kan fortsätta njuta av trädgården. Se din trädgård som ett extra rum till huset även under årets mörka månader! Vi lägger allt mer tid på våra trädgårdar.

Läs mer

Planbeskrivning. Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs län

Planbeskrivning. Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE SAMRÅDSHANDLING 2013-10-31 DNR: 13BMN72 HANDLÄGGARE: THOBIAS NILSSON Planbeskrivning Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs

Läs mer

Tillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder

Tillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder Fysiska hinder Att hitta inom området För att besökare med funktionsnedsättning ska hitta inom området krävs tydlig information. För att synskadade och blinda ska kunna ta till sig information kan man

Läs mer

trafiksäkerhet i nytt ljus Vi hjälper dig att skapa en tryggare väg

trafiksäkerhet i nytt ljus Vi hjälper dig att skapa en tryggare väg trafiksäkerhet i nytt ljus Vi hjälper dig att skapa en tryggare väg Säkerhet på väg Vägbelysningen finns till för att man som trafikant och fotgängare ska kunna upptäcka faror och bedöma risker i tid.

Läs mer

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs. FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar

Läs mer

Detaljplan för kontorsbyggnad inom KI, del av Haga 4:35.

Detaljplan för kontorsbyggnad inom KI, del av Haga 4:35. SOLNA STAD Utlåtande efter utställning 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen Helena Persson 2010-09-07 SBN/2010:626 Utlåtande efter utställning Detaljplan för kontorsbyggnad inom KI, del av Haga 4:35. Bakgrund

Läs mer

Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp. september 2010

Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp. september 2010 september 2010 TITEL: Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp tätort Dnr:. BESTÄLLARE: Tekniska nämnden - Falköpings Kommun KONSULT: Tyréns AB UPPDRAGSANSVARIG: Johan Larsson HANDLÄGGARE: Christina

Läs mer

Rätt skylt på rätt plats

Rätt skylt på rätt plats Rätt skylt på rätt plats Riktlinjer för kommersiell skyltning i Sundbybergs stad Antaget av... Innehåll Skyltning i Sundbyberg 3 Rätt skylt på rätt plats 4 Placering 5 Utformning 6 Skyltexempel 7 Skyltar

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

Bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Skövde kommun

Bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Skövde kommun Dnr 12-25 Bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Skövde kommun Antagen av tekniska nämnden 2012-04-24, 31 Förord Arbeten som utförs i trafikerade ytor innebär ofta en stor risk för den personal

Läs mer