Kallelse till sammanträde 1(1)

Transkript

1 DANDERYDS KOMMUN Kallelse till sammanträde 1(1) Produktionsstyrelsen Tid: Torsdagen den 13 mars 2014, kl Sammanträdeslokal: Skogsgläntans förskola (Enmans väg 1, Enebyberg) Gruppmöten kl Lättare måltid serveras från kl Föreslagen justerare: Robert Cloarec (S) Nr Ärende Dnr Bilaga/kommentar 1 Verksamhetsberättelse 2013 för PS 2012/0043 sid produktionsstyrelsen 2 Remissvar - Överenskommelse om PS 2014/0016 sid samverkansregler mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Läkemedelsindustrin 3 Utvärdering 2013 av 1-1 införandet för PS 2012/0045 sid årskurs 7-9 och Danderyds gymnasium 4 Rapport om uppföljning av kostpolicy för PS 2012/0089 sid produktionsstyrelsens verksamheter 5 Anmälningsärenden sid Förskolechef Monica Nilvang presenterar verksamheten vid Skogsgläntans förskola 7 T f verksamhetsutvecklare/chef äldreomsorg, hemtjänst och LSS Anna Sörman presenterar verksamhetsplan Övrigt Informationsärende Informationsärende Olle Reichenberg Ordförande 1

2 DANDERYDS KOMMUN Produktionskontoret Eva Edholm Tjänsteutlåtande Dnr PS 2012/0043 1(2) Produktionsstyrelsen Verksamhetsberättelse 2013 för produktionsstyrelsen Ärendet (belopp i mnkr) Budget Bokslut Avvikelse Verksamhetens intäkter 770,5 777,0 6,5 Verksamhetens kostnader -776,2-707,4 68,8 Nettokostnader -5,7-20,4-14,7 Produktionsstyrelsen redovisar ett underskott som uppgår till 14,7 miljoner kronor jämfört med den budget som kommunfullmäktige fastställt. Kommunfullmäktige har godkänt ett överskridande av budget med 5,7 miljoner kronor för kostnader för införandet av "1-1", en dator per elev och lärare. Produktionsstyrelsen har på detta sätt tillåtits att använda en del av det ackumulerade egna kapital som resultatenheterna under många år byggt upp. Tio av femton förskolor redovisar underskott. Anledningen är att förskolorna inte till fullo har kunnat optimera sin personalbemanning utifrån det minskade antalet inskrivna barn samt hyreskostnader för tomställda lokaler. Av de åtta resultatenheterna inom grundskolan redovisar alla utom en överskott. En viktig förklaring är att skolorna har effektiva organisationer med bl.a. fyllda klasser. Resultatenheten Danderyds gymnasium redovisar ett mindre underskott som förklaras av att intäkterna från färre inskrivna särgymnasieelever inte täcker kostnaderna. Två av fem resultatenheter inom verksamhetsområdet äldreomsorg och LSS redovisar underskott. Den nya ersättningsmodellen till hemtjänst fr.o.m har inneburit kraftigt minskade intäkter per kund till hemtjänsten, vilket är en viktig förklaring till hemtjänstens stora underskott. Demensboendet går med underskott då tilldelad ersättningsnivå per boende inte bedöms täcka kostnaderna för den minimibemanning av personal som krävs på ett demensboende. Måluppfyllelsen är god utom vad gäller kommunens mål att äldreomsorgen ska hålla hög kvalitet som vid varje jämförelse är av hög nationell klass. Givna uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har fullgjorts. Produktionsstyrelsen har den 12 december 2013 antagit en reviderad handlingsplan för kommunal hemtjänst med budget i balans i syfte att 2

3 DANDERYDS KOMMUN Produktionskontoret Eva Edholm Tjänsteutlåtande Dnr PS 2012/0043 2(2) åtgärda Hemtjänst Danderyds underskott. Med anledning av underskott hos flera förskolor p.g.a. minskat antal inskrivna barn har produktionsstyrelsen den 12 december 2013 beslutat att ge produktionskontoret i uppdrag att återkomma till produktionsstyrelsen med ett förslag till hur antalet förskoleplatser inom Djursholm ska minskas permanent. Vidare gavs produktionskontoret i uppdrag att återkomma till produktionsstyrelsen med en uppföljande redovisning av läget vad gäller efterfrågan på förskoleplatser och dimensioneringen av antalet förskoleplatser inom övriga geografiska områden inför hösten Produktionskontorets förslag till beslut 1. Produktionsstyrelsen fastställer verksamhetsberättelse för Produktionsstyrelsen överlämnar verksamhetsberättelsen till kommunstyrelsen. 3. Produktionsstyrelsen godkänner redovisningen av genomförd intern kontroll 2013 samt beslutar att anta förslag till plan för intern kontroll Hans Åhnberg Produktionsdirektör Bilagor: 1. Kortversion av verksamhetsberättelse 2013 produktionsstyrelsen 2. Långversion av verksamhetsberättelse 2013 produktionsstyrelsen 3. Uppföljning av genomförd internkontrollplan för 2013 och förslag till internkontrollplan för 2014 Exp. Kommunstyrelsen inkl. bilagor Socialnämnden inkl. bilagor Barn- och utbildningsnämnden inkl. bilagor 3

4 Bilaga 1 Verksamhetsberättelse kortversion Produktionsstyrelsen 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Viktiga händelser i verksamheten Ekonomi Utmaningar för framtiden Måluppfyllelse verksamhet... 6 Produktionsstyrelsen, Verksamhetsberättelse kortversion 2(6) 5

6 1 Inledning Produktionsstyrelsen redovisar ett underskott uppgående till 14,7 miljoner kronor jämfört med fastställd budget. Verksamheterna inom äldreomsorgen samt förskolorna redovisar underskott. Verksamhetsområdet skola redovisar överskott. Måluppfyllelsen är god utom vad gäller kommunens mål att äldreomsorgen ska hålla hög kvalitet som vid varje jämförelse är av hög nationell klass (belopp i mnkr) Budget Bokslut Avvikelse Verksamhetens intäkter 770,5 777,0 6,5 Verksamhetens kostnader 776,2 797,4-21,2 Nettokostnader -5,7-20,4-14,7 2 Viktiga händelser i verksamheten Produktionsstyrelsen har under 2013 beslutat om och inlett ett visionsarbete i syfte att skapa en gemensam grund för det fortsatta utvecklingsarbetet inom produktionens verksamheter. Med anledning av det minskade barnantalet i kommunen har sju förskoleavdelningar lagts vilande från och med augusti 2013 med följden att personalminskningar har gjorts. Uppsägning av tillsvidareanställd personal har kunnat undvikas. Åtgärden har dock inte varit tillräcklig för att uppnå en budget i balans. Skogsgläntans förskola har färdigställts under våren 2013 och invigdes den 30 september. Förskolan är byggd med en miljö där barnens inflytande och lärande står i fokus. I den av Sveriges kommuner och landsting genomförda mätningen "öppna jämförelser", vilken presenterades våren 2013, blev Danderyds kommuns grundskolor utnämnda till Sveriges bästa skolor I syfte att stärka måluppfyllelsen och utveckla karriärvägar för lärare har 19 lärare rekryterats som förstelärare inom produktionens skolor vilka tillträdde sina nya uppdrag den 1 juli I och med höstterminen 2013 har samtliga elever i årskurs 7-9 och samtliga elever på Danderyds gymnasium utrustats med egna datorer. Lärare och fritidshemspersonal i förskoleklass till och med årskurs 6 har i samband med läsårsavslut våren 2013 utrustats med egna, bärbara datorer. Utbildning av arbetsmetodiken påbörjades i augusti och pågår under hela läsåret 2013/2014. Utbyggnaden av trådlöst nätverk på samtliga F-6-skolor är genomförd. Under åren beräknas produktionens samtliga matematiklärare ha deltagit i den statliga satsningen matematiklyftet. Under läsåret 2013/2014 deltar en tredjedel det vill säga 55 lärare. Under 2013 har samverkan med företagarföreningen i Danderyd utvecklats. Detta bland annat genom deltagande vid företagsmässa och företagarbesök i årskurs 9 för samtliga elever. I maj 2013 genomfördes en utställningsmässa kring fritidshemmens utvecklingsarbete där samtliga produktionens fritidshem deltog. Hemtjänst Danderyd har fortsatt arbetat enligt den av produktionsstyrelsen fastställda handlingsplanen för en ekonomi i balans. Positivt är att Produktionsstyrelsen, Verksamhetsberättelse kortversion 3(6) 6

7 verkningsgraden klart förbättrats, från 61,2 procent i oktober 2012 då mätningarna inleddes till 69,8 i oktober 2013 för att åter sjunka till 67,8 i den stora helgmånaden december. Produktionsstyrelsen har tillfälligt från och med juni 2013 övertagit ansvaret för driften av Lyckovägens gruppboende för fem personer med funktionsnedsättning. 3 Ekonomi Produktionsstyrelsens driftbudget redovisar ett underskott som uppgår till 14,7 miljoner kronor jämfört med fastställd budget. Kommunfullmäktige har godkänt ett överskridande av budget med 5,7 miljoner kronor för införandet av "1-1", en dator per elev och lärare. Produktionsstyrelsen har på detta sätt tillåtits att använda en del av ackumulerat eget kapital som resultatenheterna byggt upp under många år. Tio av femton förskolor redovisar underskott. Anledningen är att förskolorna inte till fullo har kunnat anpassa sin personalbemanning utifrån det minskade antalet inskrivna barn samt hyreskostnader för tomställda lokaler. Av de åtta resultatenheterna inom grundskolan redovisar alla utom en överskott. En viktig förklaring är att skolorna har effektiva organisationer med bland annat fyllda klasser. Resultatenheten Danderyds gymnasium redovisar ett mindre underskott som förklaras av att intäkterna från färre inskrivna särgymnasieelever inte täcker kostnaderna. Två av fem resultatenheter inom verksamhetsområdet äldreomsorg och LSS redovisar underskott. Den nya ersättningsmodellen avseende hemtjänst från och med 2012 har inneburit kraftigt minskade intäkter per kund, vilket är en viktig förklaring till hemtjänstens stora underskott. Demensboendet går med underskott då tilldelad ersättningsnivå per boende inte bedöms täcka kostnaderna för den minimibemanning av personal som krävs. Driftsredovisning Verksamhetsområde Budgetavvikelse, % Budgetavvikelse, mnkr Styrning och ledning 4,3 % 0,5 Förskolor -4,4 % -4,8 Ungdom o skola 0,6 % 2,9 Äldreomsorg och LSS -9,0 % -13,3 Totalt -1,9 % -14,7 Investeringsredovisning Verksamhetsområde Budgetavvikelse, % Budgetavvikelse, mnkr Ungdom och skola 24 % 1,9 Äldreomsorg och LSS 69 % 0,4 Totalt 27 % 2,3 Totalt har 6,2 mnkr av budgeterade 8,5 mnkr använts till investeringar i inventarier och trådlösa nätverk, vilket innebär en positiv budgetavvikelse med 2,3 mnkr. Investeringen i trådlösa nätverk på samtliga F- åk 6 skolor kostade 2,7 mnkr. vilket är 0,8 mnkr lägre än budgeterat. 4 Utmaningar för framtiden Förskolekapacitet Produktionsstyrelsens största utmaning vad gäller förskoleverksamheten inför 2014 är Produktionsstyrelsen, Verksamhetsberättelse kortversion 4(6) 7

8 att dimensionera verksamheten efter den kraftigt minskade efterfrågan på platser och därigenom få en budget i balans. Ett antal avdelningar kommer att hållas vilande i avvaktan på ökad efterfrågan. Vad gäller kommundelen Djursholm krävs dock en permanent minskning av antalet platser. Den stora skillnaden i ersättning mellan barn 1-2 år och 3-5 år samt hel- och deltidsbarn innebär en ständig utmaning vad gäller planering av budget och personalbemanning. Fortsatt verksamhetsutveckling med IT i grundskolan Under 2014 måste riktlinjer upprättas för fortsatt finansiering av kommunens 1-1 satsning samt för den fortsatta utbyggnaden av 1-1 för elever på produktionens låg- och mellanstadieskolor. Fortsatt satsning på förstelärare Under 2014 tilldelas produktionsstyrelsens skolor ytterligare förstelärartjänster och kommer hösten 2014 totalt uppgå till 58 stycken. Utmaningen består i att forma innehåll i tjänsterna så att de bidrar till ökad måluppfyllelse och ökad attraktivitet i läraryrket beräknas var sjätte lärare inneha en förstelärartjänst. Fortsatt matematiksatsning samt ny läs- och skrivsatsning Under 2014 fortsätter produktionsstyrelsen skolor att delta i den statliga matematiksatsningen. En motsvarande satsning på läsinlärning beräknas inledas under året. Fritidshemmets utveckling Den under 2013 inledda satsningen på det digitala stödet inklusive kompetensutveckling fortsätter under En särskild satsning kring ökad kunskap såväl för personal som skolledning kring fritidshemmets uppdrag och styrdokument bör inledas under Danderyds gymnasium Den länsgemensamma prislistan för gymnasieprogram samt förändrat programutbud med anledning av gymnasiereformen, GY11, innebär fortsatt minskade intäkter för Danderyds gymnasium. Med anledning av minskade ålderskullar har dessutom elevantalet på skolan minskat de senaste åren. Utmaningen för produktionens gymnasieskola består i att minska kostnader för IT samt gemensamma lokalytor parallellt med fortsatt marknadsföring och strävan att behålla den höga undervisningskvaliteten. Hemtjänstens handlingsprogram för budget i balans Hemtjänst Danderyds utmaning består i att ytterligare öka verkningsgraden (registrerad tid hos kund/arbetad tid av omvårdnadspersonalen). Produktionsstyrelsen har i december 2013 beslutat om en fortsatt handlingsplan för en hemtjänst i balans. Sjukfrånvaron inom äldreomsorgen Inom verksamheterna för äldre och personer med funktionsnedsättning är sjukfrånvaron betydligt högre än för övriga verksamheter inom Danderyds kommun. Då frånvarande personal måste ersättas med vikarier ger sjukfrånvaron dessutom höga kostnader för verksamheterna. Produktionsstyrelsen, Verksamhetsberättelse kortversion 5(6) 8

9 5 Måluppfyllelse verksamhet Förskola och skola Barn- och utbildningsnämndens inriktningsmål 2013 Barnomsorg; förskola, fritidshem Varje barn i förskola och fritidshem ges möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö Grundskola Varje elev i grundskolan ges möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö Grundskolorna i Danderyd har studieresultat som vid varje jämförelse är av högsta nationella klass Gymnasiet Varje elev i gymnasieskolan ges möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö Gymnasieutbildningen i Danderyd ger goda förutsättningar för vidare studier och kommande yrkesliv Gymnasieutbildningen i Danderyd uppvisar studieresultat som vid varje jämförelse är av högsta nationella klass Gul Gul Gul Gul Gul Gul I förskolan råder en trygg och stimulerande lärandemiljö och verksamheten ger en god grund för det livslånga lärandet. Grundskolans nationella provresultat är fortsatt stabilt höga. Inom matematikämnet har resultaten i Danderyd, till skillnad från övriga riket, höjts. Analysen vad gäller sänkningen av meritvärdet i åk 9 tyder på att byte av betygskala påverkat resultatet. Gymnasiets elevers förutsättningar för fortsatta studier är mycket goda. Meritvärdet ligger fortsatt högt och andelen elever behöriga för högskolestudier har ökat och är fortfarande en av de högsta i landet. Äldreomsorg och LSS Socialnämndens inriktningsmål 2013 Äldreomsorgen i Danderyd bidrar till en trygg och värdig ålderdom och håller hög kvalitet, som i jämförelse med andra ska vara av hög nationell klass. Kvaliteten säkerställs genom regelbundna kvalitetsuppföljningar. Handikappomsorgen i Danderyd erbjuder omsorg av hög kvalitet som bidrar till goda levnadsförhållanden Äldreoms org Röd LSS personstöd Gul Analysen av socialstyrelsens enkät "vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013" visar sammantaget på att produktionsstyrelsens verksamheter vad gäller äldreboende har något mer positiva svar än genomsnittet i riket. Det samma gäller i relation till Danderyds kommuns samlade resultat. För Hemtjänst Danderyds del visar resultaten i stort på ett resultat i paritet med riket och i flertalet svar något bättre än kommunens samlade resultat. Produktionsstyrelsen, Verksamhetsberättelse kortversion 6(6) 9

10 Bilaga 2 Verksamhetsberättelse 2013, Produktionen Långversionen 10

11 Innehållsförteckning 1 Viktiga händelser i verksamheten Förskola Ungdom och skola Äldreomsorg och LSS Ledning och styrning Måluppfyllelse Förskola Ungdom och skola Äldreomsorg och LSS Ekonomi Produktionen totalt Förskola Ungdom och skola Äldreomsorg och LSS Ledning och styrning Investeringar Utmaningar för framtiden Nämnd och administration, Verksamhetsberättelse 2013, Produktionen 2(23) 11

12 1 Viktiga händelser i verksamheten 1.1 Förskola Studie- och inspirationsresa till staden Reggio Emilia Ledningsgruppen för produktionens förskolor bestående av 6 förskolechefer, verksamhetsutvecklare för förskolan och produktionsdirektör besökte i maj 2013 staden Reggio Emilia i Italien. Resan anordnades av Reggio Emilia Institutet i Stockholm och programmet bestod av föreläsningar, studiebesök samt möjligheter att ta del av olika projektarbeten med barn, föräldrar, pedagoger och staden Reggio Emilia. Den svenska förskolans läroplan är starkt inspirerad av verksamheten i Reggio Emilia. Syftet med resan var att stärka det pedagogiska ledarskapet och skapa en gemensam grund för det fortsatta utvecklingsarbetet i förskolan där förhållningssätt och synliggörande av barns lärande står i fokus. Nästa steg blev att i augusti 2013 genomföra en inspirationskväll för alla pedagoger i förskolan och där återge delar av studie- och inspirationsresan och informera om kommande utvecklingsinsatser. Under hösten 2013 har ledningsgruppen för produktionsstyrelsens förskolor utarbetat en verksamhetsplan vilket har innefattat diskussioner om det systematiska kvalitetsarbetet med förhållningssätt och synliggörande av barns lärande samt gemensamma ramar kring dokument gällande Likabehandlingsplan och lärplatta i förskolan samt gemensam marknadsföring av förskolorna i kommunal regi. Ett konkret exempel på det pågående arbetet är projektet "barnens vecka" som kommer att genomföras under maj månad 2014 där barnens roll i kommunen lyfts liksom ett synliggörande av produktionens förskolor. Nybyggd förskola Skogsgläntans nya förskola invigdes den 30 september. Förskolan är byggd med en miljö där barnens inflytande och lärande står i fokus. Detta innebär möjligheter till ett utvecklat arbetssätt vad gäller den pedagogiska verksamheten där barns ansvar och inflytande över sitt eget lärande tar plats. Förskolan har plats för 100 barn men är i dagsläget endast belagd till drygt 60% då barnantalet i kommundelen inte motsvarar kapaciteten. Beläggningsgraden inkluderar även ett antal barn från grannkommunen Täby. Dimensionering av förskoleplatser Produktionsstyrelsen fattade den 12 december 2012 beslut om att lägga avdelningar vilande fr.o.m. hösten 2013 med anledning av rådande överkapacitet. Anpassning till färre antal barn har skett genom att sju avdelningar lagts vilande med möjlighet att öppna upp igen vid ökat barnantal. Antalet anställda har minskats genom att inte förlänga korttidsvikarier och visstidsanställda vilket medfört att uppsägning av tillsvidareanställd personal inte har skett. Produktionen betalar hyra för fem av de avdelningar som läggs vilande medan utbildnings- och kulturkontoret svarar för hyra motsvarande två avdelningar, ca 35 procent, av hyran för de 100 platserna vid den nybyggda förskolan Skogsgläntan. Samverkan med Högskolan i Gävle om utveckling av mentorskap för nyexaminerade lärare/förskollärare I uppdraget med mentorskap och introduktionsår för nyexaminerade lärare/förskollärare har produktionen inlett ett samarbete med Högskolan i Gävle som tillsammans med två ytterligare kommuner driver ett forskningsprojekt inom ämnet. Regionala nätverket för förskolorna i Stockholms län Danderyds kommun deltar i det genom KSL anordnade länsgemensamma nätverket för förskolan där fokus under 2013 har varit att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet Nämnd och administration, Verksamhetsberättelse 2013, Produktionen 3(23) 12

13 för förskolan och hitta gemensamma nämnare för att få jämförelsemått kring förskolans kvalité både vad gäller inom Danderyds kommun som länet i stort. Samverkan med Stockholms Universitet Fem förskolor deltar tillsammans med andra förskolor i regionen i projektet PsPATHS, Preschool Promoting Alternative THinking Strategies, som har som syfte att stödja den sociala och känslomässiga kompetensen hos förskolebarn. Projektet är ett samarbete mellan FAS, Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA Stockholms Universitet och Linnéuniversitetet. 1.2 Ungdom och skola Skolinspektion Skolinspektionens tillsyn av de kommunala skolorna på grundskole- och gymnasienivå avslutades formellt i februari Andelen avvikelserapporter var få och flera skolor passerade utan anmärkning. Skolinspektionen belyste i sin sammanfattning de centrala satsningarna från huvudman på digitala lärprocesser samt matematik som exempel på framgångsfaktorer för de kommunala skolorna. Systematiskt kvalitetsarbete; Qualis För att nå och bibehålla högsta resultat krävs ett systematiskt kvalitetsarbete också utanför Skolinspektionens tillsyn. Produktionskontoret har valt metoden Qualis via företaget Q-steps för samtliga verksamheter. För grund- och gymnasieskola samt kulturskola innebär det en extern granskning vart tredje år. Under våren 2013 genomfördes en central utbildningsdag i Qualis-metodik för samtliga chefer inom produktionen. Två grundskolor samt Danderyds Kulturskola granskades under året. Sveriges Kommuner och Landsting 2012; Danderyds kommunala grundskolor rankade på första plats I SKL-mätningen över grundskolornas resultat på nationell nivå hamnar Danderyd på första plats i publicerad mätning Sambedömning nationella prov Produktionskontoret organiserade under 2013 fortsatt sambedömningsmöten kring nationella prov i åk 3, 6 och 9. Även friskolorna i kommunen bjuds in till dessa träffar. Syftet är att dels stärka den likvärdiga bedömningen av nationella prov och i förlängningen betygssättningen av kommunens elever. Antalet ämnen med nationella prov utökas successiv och omfattar fr o m 2014 samtliga NO- och SO-ämnen i åk 6 och 9. Skolverket betonar vikten av att huvudman anordnar kommunövergripande sambedömningsmöten. Framgångsrika skolkommuner ordnar i hög grad denna typ av möten. De kommunala skolorna i Danderyd har en hög överensstämmelse mellan resultaten på de nationella proven och slutbetygen i åk 9. Sommarskola Produktionskontoret finansierade och organiserade en sommarskola i matematik för åk 8 i grundskolan och åk 1 på gymnasiet för att uppnå målet att samtliga elever ska uppnå minst godkänt resultat. Karriärtjänster Under 2013 infördes så kallade karriärtjänster för lärare i grund- och gymnasieskola. Danderyds kommun tilldelades kvoten 15 tjänster för tillsättning fr.o.m. 1 juli Tjänsterna innebär ett lönepåslag om 5000 kr/lärare. Produktionskontoret i samverkan med rektorsgruppen rekryterade via intern annonsering och intervjuer dessa lärare. Ambitionen var att få en god fördelning mellan skolor och ämnen vilket till stor del uppnåtts. Tjänsterna innehåller både lokala och centrala uppdrag och ett centralt nätverk är verksamt sedan läsårsstarten Under 2014 kommer ytterligare tjänster att Nämnd och administration, Verksamhetsberättelse 2013, Produktionen 4(23) 13

14 tillsättas och Danderyd tilldelas 58 tjänster totalt från den 1 juli. Att tillsätta dessa tjänster är en del av arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare där konkurrensen om de bästa pedagogerna i Stockholms län är stor och också ökar då pensionsavgångarna är stora. Matematiklyftet 2013 inleddes den nationella satsningen att kompetensutveckla samtliga matematiklärare i grund- och gymnasieskola fram t.o.m Via handledarledda gruppsamtal i matematikdidaktik fördjupar sig deltagarna i ämnesmoment de sedan provar i på sina elever. Skolverket har som stöd skapat en digital matematikportal där undervisningsmaterialet till kurserna finns. Produktionskontoret rekryterade tre matematikhandledare inför läsåret 2013/2014 och de handleder 55 lärare av skolornas totalt 169 matematiklärare. Matematikhandledarna får sedan i grupp coachning av skolutvecklaren i sina uppdrag under hela uppdragperioden. Inför kommande läsår har ytterligare drygt 60 lärare sökt utbildningen och produktionskontoret räknar med att samtliga matematiklärare deltagit fram t.o.m Den satsning av digitalt lärstöd i form av bärbara datorer till samtliga pedagoger i grund- och gymnasieskola som är slutförd under 2013 är en förutsättning för att kunna ta del av Skolverkets portaltjänster för denna grupp. 1-1 i åk F-6 Under 2013 har steg två av införandet av 1-1-metodik påbörjats genom att samtliga pedagoger i åk F-6 utrustats med bärbara datorer. Kommunens trådlösa nätverk täcker nu samtliga kommunala skolor. Samtliga pedagoger genomför en centralt organiserad kompetensutveckling där lärare och fritidspersonal följer varsitt spår med kursinnehåll anpassat efter respektive verksamhet. En tredje uppföljning i fokusgrupper i åk 7-9 och på gymnasiet bestående av skolledare, lärare och elever har genomförts. På grundskolan har också en föräldragrupp bjudits in. Studien visar att de metodiska vinster projektet satte upp som syfte och mål för satsningen nu delvis är på väg att infrias. Bland annat vittnar lärare och elever om att den formativa bedömningen stärks vilket ger större möjlighet för eleverna att själva följa och höja de egna studieresultaten. Rektorsgruppen genomför under läsåret en specialutformad fortbildning för chefer inom 1-1. Gruppen reser också som ett led i denna utbildning till BETT-mässan under januari 2014 och får där del av ett specialutformat program. Nästa viktiga steg i produktionsstyrelsens satsning på 1-1 är att eleverna i åk F-6 på olika sätt får ta del av satsningen. Behörighetssystem För att kunna fullgöra huvudmannens uppdrag kring inventering av lärarbehörighet och legitimation har systemstödet KOLL från Comaea börjat införas. Under hösten påbörjades en pilotkartläggning av behörighet på grund- och gymnasieskola över lärarlegitimation och behörighet. Senast har Skolverket behandlat samtliga inkomna ansökningar om lärarlegitimation. Lärare måste nu ha en sådan för att kunna tillsvidareanställas. Den statliga satsningen Lärarlyftet II med behörighetsgivande fortbildning för lärare förlängs till Personalavdelningen går under 2014 in i projektet i samverkan med produktionskontoret. På sikt blir personalavdelningen systemägare samt kommer att ansvara för det centrala systemförvaltarskapet. Personalförsörjningsfrågan i skolan är en strategisk huvudfråga under kommande år. Mentorskap och introduktionsår Nyexaminerade lärare ska under det första året som lärare genomgå en introduktionsperiod under mentors ledning. Lärarlegitimation utfärdas nu direkt i anslutning till examen men huvudmannens uppdrag kring introduktionsperioden Nämnd och administration, Verksamhetsberättelse 2013, Produktionen 5(23) 14

15 kvarstår. För att stötta rektorerna i arbetet med att organisera för nyexaminerade lärares första arbetsår har produktionskontoret inlett en samverkan med Högskolan i Gävle vilken har en av Sveriges största institutioner för lärarutbildning. De kommunala skolorna och förskolorna medverkar i högskolans treåriga projekt där rektorer, mentorer och adepter följs och intervjuas. Projektet kommer att utmynna i en forskningsrapport om lärares introduktionsår och en populärvetenskaplig bok kommer att ges ut. En utbildningsdag för produktionsstyrelsens rektorer kring introduktionsperioden genomfördes under våren 2013 bland annat i samverkan med Högskolan i Gävle. Entreprenörsprojekt Under 2013 har en samverkan etablerats med Danderyd kommuns Företagarförening kring entreprenörskap i skolverksamheten. Produktionsstyrelsens grund- och gymnasieskola medverkade som utställare vid företagarmässan i Mörby Centrum i april där såväl rektorer, lärare och elever deltog under utställardagen. Elever från Danderyds gymnasium och Danderyds kulturskola medverkade också vid scenframträdanden under dagen. Samtliga elever i åk 9 vid Mörbyskolan och Fribergaskolan deltog under hösten i en temadag då företagare från kommunen besökte skolorna och berättade om sin verksamhet och strategiska vägval för att utveckla sin profession och sina idéer. Lärare på Stocksunds- och Långängsskolan samt Danderyds gymnasium deltar under läsåret 2013/2014 i kompetensutveckling kring entreprenörskap via i ett statsbidragsfinansierat projekt. Fritidshemmens utveckling En styrgrupp för fritidshemmen bestående av skolutvecklare och biträdande rektorer har arbetat med kompetensutveckling för fritidshemmens personal. En föreläsning för all fritidspersonal kring ämnet inkluderande arbetsmetoder för elever med neuropsykiatriska diagnoser har genomförts liksom en utställningsmässa där samtliga F- 6-skolor deltog som utställare och visade upp delar av sin verksamhet kopplat till verksamhetens styrdokument. Samtliga medarbetare på produktionens fritidshem har under 2013 utrustats med bärbara datorer inom ramen för 1-1-projektet i åk F-6. En centralt finansierad kompetensutveckling kring 1-1 för fritidshemmen genomförs under hela läsåret 2013/ Äldreomsorg och LSS Projekt "Kvalitetssäkrad välfärd" inom äldreomsorgen Produktionsstyrelsen fattade vid sitt sammanträde den 3 juni 2013 beslut om att delta i det av SKL (Sveriges kommuner och landsting) initierade projektet "Kvalitetssäkrad välfärd". Deltagandet innebär olika möjligheter till stöd i arbetet med produktionens ledningssystem, däribland deltagande i ett nätverk med kommuner från övriga landet. Arbetet har fortskridit under hösten 2013 och ledningssystemet beräknas klart under våren Lyckovägens LSS-boende Produktionsstyrelsen ansvarar från och med juni 2013 tillfälligt för driften av Lyckovägens gruppboende för 5 personer med funktionsnedsättning. Överenskommelsen med socialförvaltningen sträcker sig till och med den 31/ Socialstyrelsens nya vidareutbildning för chefer inom äldreomsorg Under hösten 2013 har samtliga chefer vid produktionsstyrelsens äldreboenden genomgått steg ett i Socialstyrelsens nya vidareutbildning för chefer inom äldreomsorg. Höstens tema har framför allt fokuserat på värdegrundsarbete. Samtliga chefer fortsätter steg två våren Nämnd och administration, Verksamhetsberättelse 2013, Produktionen 6(23) 15

16 Hemtjänst Danderyd Hemtjänst Danderyd har under 2013 fortsatt arbetat i enlighet med sitt handlingsprogram "Kommunens bästa hemtjänst med budget i balans". Rapporter har utarbetats av produktionskontoret och delgetts produktionsstyrelsen och kommunstyrelsen vid flera tillfällen under 2013 där bland annat de behov av förändringar i ersättningsmodellen som krävs för att det skall vara möjligt att uppnå en budget i balans redovisats liksom de egna åtgärderna. Ett reviderat handlingsprogram är fastställt av produktionsstyrelsen i december 2013 där hänsyn tagits till de av fullmäktige beslutade förändringarna vad gäller hemtjänstchecken. 1.4 Ledning och styrning Visionsarbetet Produktionsstyrelsen har under 2013 beslutat om och inlett ett visionsarbete i syfte att skapa en gemensam grund för det fortsatta utvecklingsarbetet inom produktionens verksamheter. Arbetet involverar såväl styrelse, ledning och samtliga medarbetare i olika steg och vid styrelsens sammanträde i maj 2014 beräknas en vision för den kommunala produktionens verksamheter kunna fastställas. 2 Måluppfyllelse 2.1 Förskola Kommentarer till resultatmål beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2013 Andelen högskoleutbildade årsarbetare i förskolan ska vara lägst 50 % Målet har inte uppfyllts. Andelen högskoleutbildade inom den komunala regin förskolor uppgick till 42,3 % vid SCB-mätningen den 15 oktober En förbättring har skett med ca två procentenheter jämfört med 2012 då andelen var 40,4 %. Mitt barn är tryggt i förskolan (kundenkäten) Barn- och utbildningsnämndens mål när det gäller förälders uppfattning, mitt barn är tryggt i förskolan, är 100 % och produktionsstyrelsens förskolor får enligt kundenkäten värdet 97 %. Målet får ändå sägas vara uppfyllt när det gäller trygghet i förskolan. Det är arbetsro i barngruppen (kundenkäten) Barn- och utbildningsnämndens mål vad gäller arbetsro i barngruppen är 85 % och produktionsstyrelsens förskolor får enligt kundenkäten värdet 82 %. Målet får ändå sägas vara uppfyllt när det gäller arbetsro i barngruppen. Förskolan och pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Målet uppfyllt. I kvalitetsdokumenten för förskolorna sammanfattar flera förskolor i sin analys att pedagogerna har blivit bättre på att se och höra barnens matematiska funderingar, att använda matematiska begrepp i vardagen. Utbildningskontorets utbildningssatsning på implementering av den reviderade läroplanen under 2012 har satt spår i förskolornas verksamheter. 3-5 pedagoger per förskola deltog i utbildningarna. Pedagogerna har blivit mer medvetna om vikten att ge tid till att utvärdera och reflektera tillsammans för att inspireras till fortsatt utveckling. Förskolan och pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Målet uppfyllt. I kvalitetsdokumenten för förskolorna sammanfattar flera förskolor i sin analys att pedagogerna har blivit stärkta i sitt uppdrag att stimulerar språk och begreppsbildning för barnen. Utbildningskontorets utbildningssatsning gällande implementering av den reviderade läroplanen under 2012 har satt spår i förskolornas Nämnd och administration, Verksamhetsberättelse 2013, Produktionen 7(23) 16

17 verksamheter. Några förskolor arbetar systematiskt med stödmaterial så som Före Bornholmsmodellen, stödtecken eller med handledning från Skoldatateket. Förskolan och pedagogisk omsorg har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Målet uppfyllt. Samtliga av produktionsstyrelsens förskolor arbetar aktivt med pedagogisk dokumentation. De av Utbildningskontoret anordnade utbildningarna har även här satt tydliga spår i verksamheten. Kundenkäten visar att 80 % av föräldrarna anser att förskolorna har en pedagogisk dokumentation som visar barns utveckling och lärande. Analysen visar på att information om förskolans läroplan och förskolans uppdrag och kan ytterligare tydliggöras för föräldrarna och skapa en klarare dialog kring vad dokumentation i förskolan innebär. Förskolan och pedagogisk omsorg använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling Målet uppfyllt. Videokamera, digitalkamera, fotoramar, overhead projektor och ljusbord finns som delar i verksamheten på förskolorna. Detta i syfte att utmana barnen kring ett utforskande arbetssätt samt för synliggörande av barns lärande och pedagogisk dokumentation för pedagoger, barn och föräldrar. På förskolorna finns även bärbara datorer som pedagogernas arbetsverktyg. Två av förskolorna i kommunal regi har under perioden erhållit projektpengar via Utbildnings- och kulturkontoret kring att arbeta med lärplatta, med inriktning utmanande applikationer för barns språkliga, matematiska och logiska tänkande samt problemlösning tillsammans respektive använda en speciell applikation för dokumentation där man kan dela informationen digitalt med varandra. Ytterligare några av produktionsstyrelsens övriga förskolor har införskaffat lärplattor under 2013 och 2014 planeras samtliga förskolors avdelningar utrustas med två lärplattor per avdelning. 2.2 Ungdom och skola Kommentarer till resultatmål beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2013 För flera av resultatmålen hänvisar utbildnings- och kulturkontoret till att kundenkäternas resultat ska användas för bedömningen om måluppfyllelse. En svårighet är att kundenkäten besvaras dels av föräldrar med barn i olika årskurser och dels av elever i olika årskurser. Det finns inga sammanvägda resultat framräknade för svaren på respektive fråga i kundenkäten, vilket gör det svårt att bedöma måluppfyllelsen sammantaget för samtliga årskurser i vissa frågor. Fritidshemmets verksamhet är stimulerande och utvecklande (kundenkät) Målet uppfyllt. Resultatmålet är satt till att 90 % av föräldrarna ska ha bedömt att fritidshemmens verksamhet är stimulerande och utvecklande. I kundenkäten instämmer 92 % av föräldrar med barn i förskoleklass i detta och 93 % av föräldrar med barn i årskurs 2. Eleverna har ett utvecklat matematiskt tänkande (kundenkät grundskolan) Målet uppfyllt. Resultatmålet är satt till att 85 % av föräldrarna ska anse att lärarna arbetar aktivt med att utveckla barnets matematiska tänkande. Av föräldrar med barn i årskurs 2 svarar 88 % att så är fallet. Det är endast föräldrar med barn i årskurs 2 som fått denna fråga i kundenkäten. Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka (kundenkät grundskolan) Målet uppfyllt. Resultatmålet är satt till 90 % och uppföljning ska enligt barn- och utbildningskontoret ske genom de svar som föräldrarna ger i kundenkäten på frågan om Nämnd och administration, Verksamhetsberättelse 2013, Produktionen 8(23) 17

18 skolan har informerat om läroplanen och annat som styr skolan. Föräldrarna har svarat enligt följande; barn i 2: 91 %, i åk 5: 88 % och i åk 8: 90 %. Lärarna har hög pedagogisk kompetens. Målet uppfyllt. Av lärarna i Danderyds grundskolor som drivs i kommunal regi har 87% en pedagogisk högskoleutbildning. I Stockholms län är snittet 87 % och i riket 88%. Andelen elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna ska öka. (kundenkät grundskolan) Målet är inte uppfyllt. Resultatmålet är satt till att 80 % av föräldrarna ska anse att barnet kan arbeta utan att bli stört på lektionerna. Av föräldrarna med barn i årskurs 2 svarar 68 % positivt på den frågan, vilket också föräldrar med barn i åk 5 svarar. 67 % av föräldrarna med barn i årskurs 8 anser att det råder arbetsro. Eleverna har utvecklat ett matematisk tänkande (Gymnasiet) Målet uppnått. Andelen elever på Danderyds gymnasium som klarar minst betyget godkänd i matematik A har legat på 100 % tre år i rad ( ). Genomströmningen i gymnasiet ska öka Målet uppfyllt. Genomströmningen, dvs hur stor andel elever som inom 4 år fått slutbetyg på Danderyds gymnasium, har utvecklats klart positivt till 2013 jämfört med för tre år sedan, 2010 (76,8%), 2011 (83,4%), 2012 (89,0%) och 2013 (87,6%). Andelen elever som upplever att de får vara med och påverka innehållet i undervisningen ska öka (Gymnasiet) Målet ej uppnått. Den under året genomföra Våga Visagranskningen vid Danderyds gymnasium visar på att detta är ett fortsatt utvecklingsområde för skolan. Skolorna i Danderyd arbetar aktivt med att förebygga skillnader i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor Målet uppfyllt. Skolorna belyser på olika sätt sina arbeten kring ovanstående frågeställningar i sina respektive kvalitetsdokument. Elevernas användning av datorn i sitt skolarbete kan hjälpa pojkarna att lättare hitta en struktur i sitt skolarbete då planeringar, instruktioner, läxor m.m. finns samlat i datorn. Lärarnas reflektioner är att skillnaderna mellan pojkar och flickor kan ha med mognad att göra. Flickorna har ofta högre betyg tidigare än pojkarna men pojkarna kommer under de tre åren på högstadiet mer och mer ikapp, men når dock inte riktigt ända fram innan grundskolan är slut. Skolorna skriver även att det är viktigt att fortsatt ha genusglasögonen på och bli ännu mer medvetna om hur vi bemöter och stöttar pojkar respektive flickor. I de estetiskpraktiska ämnena ser lärarna att pojkarna inte gynnas av att dessa ämnen blivit mer och mer teoretiska och man framhåller vikten av att på olika sätt skapa goda läsvanor hos eleverna, inte minst hos pojkarna. Kunskapsresultat inom produktionens grundskola och gymnasium Elevers kunskaper Rikssn itt 2013 Grundskolan Ämnesprov matematik åk 9, % med minst G i provbetyget 96,0 95,0 96,2 98,1 88,6 Ämnesprov svenska åk 9, % med minst G i provbetyget 99,7 99,7 100,0 99,6 95,4 Ämnesprov engelska åk 9, % med minst G i provbetyget 99,3 100,0 100,0 100,0 95,9 Meritvärde i åk Nämnd och administration, Verksamhetsberättelse 2013, Produktionen 9(23) 18

19 Elevers kunskaper Antal elever i åk 9 som nått målen, % med minst godkänd i alla ämnen Gymnasiet Rikssn itt ,5 92,4 95,9 91,2 77,0 Genomsnittlig betygspoäng 15,4 15,3 15,3 15,3 14,0 Andel elever med högskolebehörighet (%) 91,6 95,3 94,1 94,7 86,8 Kommentarer till kunskapsresultaten Alla elever ska nå minst godkänt resultat i alla ämnen (grundskolan) Målet inte uppfyllt. Andelen elever som uppnått minst godkänd i alla ämnen uppgår till 91,2 % Jämförande mått för hela landet är 77,0 %. Målsättningen 100 % uppnås dock i flera ämnen. Betygsmedelvärdet i kommunen är bland de främsta i landet. (Grundskola) Målet uppnått. Meritvärdet är stabilt högt över åren och låg 2013 på 246. Jämförande mått för hela landet är 210. En liten nedgång i meritvärde för åk 9 har skett mellan 2012 och 2013 vilket var väntat då en ny betygsskala med fler betygssteg införts. Eleverna som gick ut åk 9 våren 2013 är de första som lämnat grundskolan med den nya skalan. Resultat på nationella prov och kursbetyg överensstämmer Målet uppnått. Överensstämmelsen mellan slutbetyg och resultat på nationella prov är mycket god i produktionsstyrelsens skolor. Betygsmedelvärdet på Danderyds gymnasium är bland de högsta i landet Målet uppnått. Betygsmedelvärdet på Danderyds gymnasium är fortsatt stabilt och var 15,3 år Jämförande mått för hela landet är 14, Äldreomsorg och LSS Kommentarer till resultatmål beslutade av socialnämnden 2013 Äldreomsorgen Den enskilde upplever en värdig omsorg. 100 % Målet ej uppnått. Måluppfyllelsen mäts genom fem parametrar i en särskilt framtagen handlingsplan från Socialnämndens definition gällande fullmäktiges inriktningsmål "av hög nationell klass" är att resultatet för de fem parametrarna är bland de femton bästa vid nationell jämförelse. De fem parametrarna är Kommunens information om äldreomsorg Maten i särskilt boende Social samvaro och aktiviteter i särskilt boende Brukarmedverkan i genomförandeplaner Personalkontinuitet inom hemtjänsten Enkätsvaren från socialstyrelsens enkät "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013", vilken ligger till grund för SKL:s "Öppna jämförelser", visar att de boende på produktionsstyrelsens verksamheter värderar "smaken på maten" och "matstunden som en trevlig stund på dagen" flera procentenheter över såväl rikets som Danderyds kommuns samlade resultat. Vad gäller området social samvaro och aktiviteter i särskilt boende svarar de boende i paritet med riket och över kommunsnittet vad gäller Nämnd och administration, Verksamhetsberättelse 2013, Produktionen 10(23) 19

20 "aktiviteter" samt flera procentenheter över riksgenomsnittet och betydligt över Danderyds kommuns samlade resultat gällande om "möjligheterna att komma ut är bra eller dåliga". Svaret på frågan hur den boende ser på den "sammantagna bedömningen av sin nöjdhet gällande sitt boende" ligger flera procentenheter över såväl kommungenomsnittet som riket för produktionsstyrelsens verksamheter. På frågan "Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen skall utföras?" svarar hemtjänstens kunder i paritet med Danderyds kommungenomsnitt och något över riksgenomsnittet och för produktionsstyrelsens äldreboenden ligger svaren något över i båda fallen. Kontinuitetsmätningen hösten 2013 visar att Hemtjänst Danderyds kunder i snitt får besök av 16,3 olika personer under en fjortondagarsperiod. Mätningen gäller de kunder som har två eller flera besök per dag. Personalkontinuiteten är sämre hos Hemtjänst Danderyd än både riket och Danderyds kommuns samlade resultat. Dock är det viktigt att betona att Hemtjänst Danderyd har många kunder med biståndsbeslut om stora omvårdnadsinsatser vilket leder till många larm och många tillsynsbesök som så att säga "drar upp" antalet personer som besöker de äldre. En så kallad dubbelbemanningskund genererar i mätningen två registreringar. Handikappomsorgen Den enskilde har inflytande över sina beviljade insatser och kan påverka innehållet. Målet uppnått. I en kundenkät som brukarna inom LSS Personstöd svarat på under 2013 har 100% av LASS-kunderna ( de med mer än 20 timmar personlig assistans per vecka) svarat positivt på frågan "Jag har goda möjligheter att påverka hur mina insatser utformas". Av LSS-kunderna (mindre än 20 timmar/vecka) har 76 % svarat positivt på frågan. Den enskilde upplever värdig omsorg Målet uppnått. I en kundenkät som brukarna inom LSS Personstöd svarat på under 2013 har 100% av LASS-kunderna svarat positivt på frågan "Jag känner att personalen respekterar min integritet". Av LSS-kunderna har 82 % svarat positivt på frågan. 3 Ekonomi 3.1 Produktionen totalt Produktionen totalt i Tkr Utfall 2013 Budget 2013 Intäkter Kostnader Resultat Produktionen totalt, kommentarer till det ekonomiska utfallet Produktionsstyrelsen redovisar ett underskott som uppgår till 14,7 miljoner kronor jämfört med den budget som kommunfullmäktige fastställt. Kommunfullmäktige har godkänt ett överskridande av budget med 5,7 miljoner kronor för kostnader för införandet av "1-1", en dator per elev och lärare. Produktionsstyrelsen har på detta sätt tillåtits att använda en del av det ackumulerade egna kapital som resultatenheterna under många år byggt upp. Tio av femton förskolor redovisar underskott. Anledningen är att förskolorna inte till fullo har kunnat optimera sin personalbemanning utifrån det minskade antalet inskrivna Nämnd och administration, Verksamhetsberättelse 2013, Produktionen 11(23) 20

21 barn samt hyreskostnader för tomställda lokaler. Av de åtta resultatenheterna inom grundskolan redovisar alla utom en överskott. En viktig förklaring är att skolorna har effektiva organisationer med bl.a. fyllda klasser. Resultatenheten Danderyds gymnasium redovisar ett mindre underskott som förklaras av att intäkterna från färre inskrivna särgymnasieelever inte täcker kostnaderna. Två av fem resultatenheter inom verksamhetsområdet äldreomsorg och LSS redovisar underskott. Den nya ersättningsmodellen till hemtjänst from 2012 har inneburit kraftigt minskade intäkter per kund till hemtjänsten, vilket är en viktig förklaring till hemtjänstens stora underskott. Demensboendet går med underskott då tilldelad ersättningsnivå per boende inte bedöms täcka kostnaderna för den minimibemanning av personal som krävs på ett demensboende. 3.2 Förskola Förskola i Tkr Utfall 2013 Budget 2013 Intäkter Kostnader Resultat Resultatenheter Förskola Resultatenheter totalt i Tkr Utfall 2013 Resultatkrav ,5 % Re Skogsgläntan Re Rosenvägen Re Borgen Re Kevinge Re Nora Herrgård Re Sätra äng Re Altorp Re Baduhild * * Re Hildingavägen Re Norra Åsgård ** ** Re Pärlan Re Majstigen Re Vitsippan Re Trappgränd Re Vasavägen/Kornvägen S:a resultatenheter *) ingick i resultatenhet med Altorps förskola tom 2011 **) ingick i resultatenhet Hildingavägens förskola tom 2011 Förskola, kommentarer till det ekonomiska utfallet Sammantaget redovisar produktionsstyrelsens förskolor ett underskott om 4,8 mnkr. Underskottet förklaras av såväl lägre intäkter med anledning av färre inskrivna barn än beräknat som högre personalkostnader än budgeterat. Flera förskolor har efter beslut i produktionsstyrelsen tomställt avdelningar under hösten Detta med anledning av det minskade antalet barn i åldrarna 1-5 år i kommunen vilket lett till en minskad efterfrågan på platser. Kostnaderna för de tomställda avdelningarna har fortsatt belastat Nämnd och administration, Verksamhetsberättelse 2013, Produktionen 12(23) 21

22 förskolorna, vilket i längden inte är hållbart då det innebär mindre pengar per inskrivet barn till bland annat personal. Produktionsstyrelsen har därför i ett ärende den 12 december 2013 beslutat att ansöka hos kommunstyrelsen att kommunen centralt betalar hyror för tomställda avdelningar i de kommundelar där barn- och utbildningsnämndens lokalförsörjningsprognos visar att behov av fler förskoleplatser kommer att uppstå inom några år. Produktionsstyrelsen har i sitt beslut gällande detaljbudget 2013 beviljat förskolorna Skogsgläntan och Baduhild rätt att gå med tillfälliga underskott, tot -0,7mnkr. Skogsgläntans förskola, tkr ( -181 tkr jämfört med beviljat underskott på -474tkr) Flytten från paviljonger till den nybyggda förskolan under sommaren 2013 har inneburit en högre kostnader än beräknat. Under året beläggningen på Skogsgläntan varit drygt 60% varav knappt en tredjedel från Täby kommun. Rosenvägens förskola, tkr Underskottet förklaras framförallt av att det stora överskotett på platser i Enebyberg och att förskolan därför inte kunnat fylla alla platser på sina sex avdelningar. Personalbemanningen var under våren 2013 för hög i relation till intäkterna och med anledning av detta minskades personalbemanningen med tre barnskötare inför hösten Lönekostnaderna för personal för barn i behov av särskilt stöd har varit högre än ersättningen från barn- och utbildningskontoret och av den anledningen har antalet personaltimmar för barn i behöv av särskilt stöd minskats inför 2014 så att intäkterna täcker kostnaderna. Borgens förskola, 22 tkr Förskolan har ett resultat enligt lagd budget. Förskolan har inför 2013 gjort en förändring av avdelningsorganisationen i syfte att kunna erbjuda fler platser till yngre barn vilket har stor ekonomisk betydelse då yngre barn genererar en högre peng. Kevinge förskola, tkr Förskolan har haft lägre intäkter under våren än budgeterat, vilket främst beror på att barn inte börjat som planerat. Personalkostnaderna är högre än normalt då Kevinge förskola har en hög andel förskollärare, 66 %. Inför 2014 tas fler barn in i barngrupperna under våren i syfte att bygga upp en buffert inför hösten. Nora Herrgårds förskola, tkr Personalbudgeten har överskridits vilket bl.a. beror på högre personalkostnader under några månader då en personal återkom tidigare i tjänst än aviserat och den som vikarierade hade fått ett tidsbestämt vikariat. En annan förklaring är att grundplaneringen i budget 2013 att stänga den mindre avdelningen på förskolan inte genomfördes. Stängningen genomför från och med hösten Sätra Ängs förskola, tkr Kraftigt minskade intäkter 2013 jämfört med 2012 med anledning av betydligt färre inskrivna barn än prognostiserat. Förskolan har inför hösten 2013 minskat personalbemanningen men bedömt att det måste finnas en miniminivå för att kunna garantera verksamhet, öppettider och säkerhet vilken då överskridit intäkterna. En del kostnader som hyra och OH är konstanta och går inte att minska i det korta perspektivet. Sätra äng kommer att avveckla en avdelning fr.o.m. augusti 2014 och anpassa antalet personal efter det. Baduhilds förskola, tkr (- 720 tkr jämfört med beviljat underskott på -243tkr) Intäkterna blev kr lägre än budgeterat med anledning av dels att det låg hyresintäkter för en öppen förskola som en intäkt i budget och dels att det blev färre barn än prognostiserat. Kostnaderna blev kr högre än planerat. Skälet är för hög bemanning i förhållande till barnantalet och att tilläggsbeloppet för barn i behov av Nämnd och administration, Verksamhetsberättelse 2013, Produktionen 13(23) 22

23 särskilt stöd inte täckt personalkostnaderna. Det lägre barnantalet har inte klarat att bära de fasta kostnaderna för hyra och kostnaderna för avtalet med kommunledningskontoret. Hildingavägens förskola, 3 tkr Norra Åsgårds förskola, 151 tkr Altorps förskola, 15 tkr De tre förskolorna har samma förskolechef och det sammanlagda överskottet täcker det resultatkrav som produktionsstyrelsen fastställt dvs ett plus på 0,5 % av omslutningen. Ekonomin på Altorp är idag i balans efter några år med stora underskott. Pärlans förskola, tkr Personalbudgeten har överskridits med ca 900 tkr. Förskolan fick fr.o.m. augusti 2013 tre nya barn med stora funktionshinder till vilka ny personal rekryterade. Tilläggsbeloppen har inte täckt förskolechefens bedömning gällande perosalbemanning. Förskolan har också haft dubbla kostnader under en tid för sjukskriven personal. Intäkterna blev ca 200 tkr mer än budget, vilket beror på ej budgeterade intäkter för barn i behov av särskilt stöd. Det finns ett stort överskott på platser i Djurholm och Pärlan har inte kunnat fylla alla sina fem avdelningar. Planering sker för stängning av en avdelning till augusti Majstigens förskola, -274 tkr Förskolan har under hösten valt att ha färre barn inskrivna än budgeterat för, vilket inneburit ca 300 tkr lägre i intäkter än budget. Den personalminskning som genomfördes efter sommaren i och med att en pensionsavgång inte återbesattes har inte räckt för att minska kostnaderna med samma belopp som intäktsbortfallet från färre inskrivna barn. Det finns en kö till förskolan och fler barn har tagits in fr.o.m. slutet av 2013 för att förskolan ska kunna nå ekonomisk balans under Vitsippans förskola, 200 tkr Verksamheten har under året löpt på i stort sett som planerat. Det minskande barnantalet har kunnat mötas med minskade personalkostnader. Trappgränd, -222 tkr Intäkterna blev ca 500 tkr lägre än budget med anledning av lägre barnantal under hösten 2013 än planerat. Kön var lång under våren 2013 inför augusti, men kön visade sig bestå av många "garderingsbarn" från Tranholmen som sedan inte började. En viss minskning av personal har kunnat göras, men inte motsvarat den intäktsminskning som uppkommit med anledning av tomplatserna. Förskolan planerar för att stänga en avdelning inför hösten Kornvägens förskola, tkr En kraftig minskning av antalet inskrivna barn har lett till ca 500 tkr i lägre intäkter än budgeterat. Tre av fyra avdelningar har varit öppna och det har inte gått att minska personalkostnaderna motsvarande intäktsminskningen. Förskolan har stängt ytterligare en avdelning från och med januari 2014 för att kunna uppnå ekonomisk balans. 3.3 Ungdom och skola Ungdom och skola i Tkr Utfall 2013 Budget 2013 Intäkter Kostnader Resultat Nämnd och administration, Verksamhetsberättelse 2013, Produktionen 14(23) 23

24 Resultatenheter Ungdom och skola Resultatenheter totalt i Tkr Utfall 2013 F - 6 skolor inkl fritidshem Resultatkrav ,5 % Re Brage/Eneby/Haga Re Ekeby/Svalnäs Re Vasaskolan Re Kevingeskolan Re Kyrk/Balder Re Stocksund/Långängen S:a F - 6 skolor inkl fritidshem skolor Re Fribergaskolan Re Mörbyskolan S:a 7-9 skolor S:a Grundskolor F - åk Re Danderyds gymnasium Re Ungdomsmottagningen Re Kulturskolan S:a Resultatenheter Ungdom och skola, kommentarer till det ekonomiska utfallet Resultatet för verksamheterna inom ungdom och skola blev totalt ett överskott med tkr vilket är något bättre än prognos 4. Av de totalt 11 resultatenheterna inom Ungdom och skola är det 4 enheter som redovisar negativa resultat för året. Grundskolor Förskoleklass - åk 6 samt fritidshem: Resultat tkr Tillsammans blev utfallet för de fem resultatenheterna inom grundskolans verksamhet, åk F - 6 inkl. fritidshem, positivt. De enheter som har ett överskott 2013 har i hög grad lyckats skapa optimala organisationer med fyllda klasser vilket oftast ger positiva marginaleffekter genom ersättningsmodellen där allt ingår i skolpengen per elev. Skolor med större avvikelse avviker är: Enebybergs skolor tkr Skolan har fyllda klasser och har under året även fått kostnadstäckning för elever med särskilda behov. Vasaskolan tkr Vasaskolan har en väl utvecklad verksamhet för barn i behov av särskilt stöd och tar emot elever från hela kommunen. Skolan har fyllda klasser och har under året även fått kostnadstäckning för elever med särskilda behov. Skolan har gått från underskott 2012 ( tkr) till ett överskott Ekeby- och Svalnässkolan tkr Skolan fick betydligt färre elever till hösten 2012 vilket påverkade intäkterna negativt även Skolan tappade ytterligare intäkter under våren då ett antal elever lämnade skolan p.g.a. oro i en del klasser. Den planerade minskningen av personalkostnaderna under våren kunde inte genomföras som tänkt då detta skulle få konsekvenser på den redan oroliga situationen. Skolan har också högre kostnader för barn i behov av särskilt Nämnd och administration, Verksamhetsberättelse 2013, Produktionen 15(23) 24

25 stöd än vad de fått ersättning för. Våren 2014 planerar man en omfördelning av personal på fritidshemmen mellan skolorna istället för nyrekrytering i samband med att en personal slutar. Grundskolor åk 7-9: Resultat 475 tkr Inom grundskolans verksamhet årskurs 7-9 blev utfallet ett positivt resultat för de två resultatenheterna. Fribergaskolan 438 tkr Skolan redovisar ett överskott som beror på bl.a. att skolan har tagit emot fler elever än planerat under hösten i åk 7; 14 st. Man har även fått ökade intäkter för barn i behov av särskilt stöd i resursklassen. Etapp 1 o 2 av Fribergaskolans ombyggnation är nu klar och skolan har fått högre hyreskostnad med 431 tkr (halvårseffekt). Mörbyskolan 37 tkr Skolan redovisar ett mindre överskott för året. En stor andel av skolans elever kommer från andra kommuner där skolpengen är betydligt lägre, i vissa fall 10 procent lägre, än den som ges för elever folkbokförda i Danderyds kommun. Skolan har fått högre intäkter i tilläggsbelopp för elever i behov av särskilt stöd. Skolan har lyckats med att få ett balanserat resultat genom att fortsätta hyra ut lokaler till Danderyds montessoriskola som dessutom även köpt skolmat från Mörbyskolan. Gymnasiet inkl särgymnasiet: Resultat -578 tkr Danderyds gymnasium redovisar ett underskott för året vilket hänför sig till gymnasiesärskolan. Skolan har genomfört ett omfattande arbete för att anpassa sig till de nya lägre ersättningsnivåerna vilka nu gäller fullt ut för gymnasier inom samverkansregionen i Stockholm. Ersättningsbeloppen för åk 1 och 2 är betydligt lägre än de som Danderyds gymnasium tidigare fakturerade för sina specialutformade program. Andra ekonomiska utmaningar framöver är de minskande elevkullarna i Stockholms län som innebär hårdare konkurrens om eleverna. Enligt beslut i produktionsstyrelsen i december 2012 avvecklas ett av de två program som Danderyds gymnasium bedriver inom gymnasiesärskolan, det specialutformade programmet "Miljö och service", som avvecklats successivt från och med hösten Anledningen till beslutet var dels den nya gymnasiereformen samt att inga sökande till programmet fanns. Samtliga nuvarande elever vid programmet kommer dessutom från andra kommuner än Danderyds kommun. Kostnaderna för att avveckla denna del av verksamheten beräknades till ca -1,0 mkr för Utfallet blev dock något bättre än beräknat. Övriga enheter inom ungdom och skola Kulturskolan -541 tkr Skolan redovisar ett underskott för året. Personalkostnaderna har ökat mer än vad som beräknas rymmas i anslaget från KFN Ökningen om drygt -200 tkr är en följd av lärarlöneavtalet Inför budget 2014 har KFN beslutat att öka anslaget till kulturskolan med motsvarande belopp för att kompensera detta. Kulturskolans intäkter har blivit mindre än beräknat beroende på ökad konkurrens inom vissa ämnen och tillfälligt minskade ålderskullar samt fördyrade omkostnader vid skolföreställningar, tkr. Iordningsställande av de tillkommande nya lokalerna för dans och bild- och form har genererat tillfälliga anpassningskostnader vilka inte till fullo kunnat täckas av ökade elevintäkter Ungdomsmottagningen -54 tkr Enheten redovisar ett mindre underskott för året. Ungdomsmottagningen finansieras genom kommunalt bidrag från Danderyds kommun och Vaxholms stad samt intäkter Nämnd och administration, Verksamhetsberättelse 2013, Produktionen 16(23) 25

26 från Stockholms läns landsting. För att klara av det ökade antal besök på mottagningen har en utökning av bemanningen måst göras. Kravet från landstinget är att ungdomar inte skall behöva vänta mer än en vecka för besök hos barnmorska och kurator. Verksamheten måste också bemannas under semesterperioden juni till augusti. I och med detta har man uppfyllt kravet från landstinget. inför 2014 kommer ungdomsmottagningen att få ett ökat anslag från Danderyds kommun för att klara det ökade besökstrycket. Totalt har ungdomsmottagningen träffat ungdomar under året vilket är 160 fler mot från föregående år. 3.4 Äldreomsorg och LSS Äldreomsorg o LSS totalt i Tkr Utfall 2013 Budget 2013 Intäkter Kostnader Resultat Resultatenheter ÄoF Resultatenheter totalt i Tkr Utfall 2013 Resultatkrav ,5 % Re Hemtjänst Re LSS personstöd Re Stocksundsgården Re Klingsta Re Anneberg o Stor Kalmar S:a resultatenheter Kommentarer till det ekonomiska utfallet Hemtjänst Danderyd Resultat tkr Det ekonomiska utfallet 2013 blev - 12,1 mnkr, vilket är något bättre än prognos 4, 2013 som visade på -12,4 mnkr. Positivt är att verkningsgraden klart förbättrats, från 61,2 procent i oktober 2012 då mätningarna inleddes till 69,8 i oktober 2013 för att åter sjunka till 67,8 i den stora helgmånaden december. Kostnadsposten "övriga kostnader" har också kunnat minskas, från 88 kr/ debiterbar timme till 67 kr, under samma period. De av fullmäktige beslutade förändringarna i hemtjänstchecken inför 2014 innebär klart förbättrade förutsättningar att minska underskottet. Produktionsstyrelsen antog vid sitt sammanträde i december 2013 en förnyad handlingsplan med ytterligare åtgärder för att minska underskottet. Att klara kostnaderna för "övriga kostnader" inom schablonen om 45 kr/ debiterbar timme bedöms dock inte som realistiskt. Klingsta äldreboende Resultat tkr Det ekonomiska utfallet blev betydligt sämre än de -1,2 mnkr som lämnades i prognos 4. Förklaringen är att troligt årsutfall för intäkter var för högt prognostiserat i prognos 4 på grund av fel i en formel i den mall som beräknar äldrepengsintäkten per månad. En för hög beräkning av äldrepengsintäkter hade gjorts i juni, juli och augusti och effekten av det blev fel intäktsprognos helår. Felet upptäcktes i mitten av oktober, men då var prognos 4 redan lämnad. Felaktigt för mycket fakturerad äldrepeng för juni tom augusti återbetalades till socialkontoret i oktober. Nämnd och administration, Verksamhetsberättelse 2013, Produktionen 17(23) 26

27 Drygt halva underskottet förklaras av att intäkterna är "för låga" för att täcka kostnaderna för personal på ett demensboende som bemannat med vad som bedöms krävas för att garantera de boendes säkerhet. Snittersättningen per boende och dygn har sjunkit till Klingsta de senaste åren då socialförvaltningen vid biståndsbedömningarna stramat upp tolkningen av när högsta nivån på demensersättning, nivå 3, ska ges för en boende. Klingsta äldreboende, som är ett renodlat demensboende, har idag alla sina boende biståndsbedömda till ersättningsnivå 2. Tidigare var en stor del av de boende biståndsbedömda till nivå 3, den högsta nivån. Vårdtyngden har inte blivit mindre utan snarare tyngre då de äldre generellt bor hemma längre och får hjälp av hemtjänsten. En jämförelse med Stockholms stads beslutade schablonersättning per boende/dygn 2014 visar att Klingsta skulle ha fått 1,2 mnkr mer per år om man fått Stockholms stads schablonbelopp. Anställningsgraden hos medarbetarna vid Klingsta är i stor utsträckning 100% vilket inte är möjligt för att nå en ekonomi i balans. Vid nyrekryteringar krävs därför att tjänsterna omfattning varefter minskas. Ett särskilt handlingsprogram är framtaget av produktionskontoret för det fortsatta omställningsoch utvecklingsarbetet vid Klingsta. Storkalmar/Anneberg Resultat 623 tkr De två äldreboendena har under året arbetat mycket med att bemanningen av personal hela tiden ska överensstämma med intäkterna från äldrepengen. Storkalmars demensboende har till skillnad från Klingsta haft en stor del av de boende, ca 38 %, biståndsbedömda till nivå 3 dvs den högsta ersättningsnivån. Nyinflyttade på Storkalmar biståndsbedöms här liksom på Klingsta till nivå 2. Anneberg och Storkalmar gör ett positivt bokslut 2013, men boende och anhöriga uppfattar enligt chefen för boendena att det är för få personal för att de ska hinna med de boendes behov av aktivering, stimulans och sällskap. Stocksundsgården inkl. LSS boendet på Lyckovägen Resultat 54 tkr Äldreboendet har klarat ett positivt resultat Personalkostnaderna står alltid i fokus och en förändring som gjorts 2013 är att minska personaltätheten under helgerna för att klara av att rymma kostnaderna inom intäkterna från äldrepengen. Ett arbete pågår i syfte att sänka sjukfrånvaron. Från och med den 6 juni 2013 tog Stocksundsgården över ansvaret för driften av en gruppbostad på Lyckovägen för fem boende med funktionsnedsättning. Lyckovägen ska efter att de föreliggande myndighetskraven åtgärdats drivas i privat regi enligt genomförd upphandling. LSS Personstöd Resultat 46 tkr Enheten redovisar ett positivt bokslut. Intäkterna är betydligt lägre än budgeterat vilket har kunnat mötas med lägre personalkostnader. Intäktsminskningen beror på att fem LASS-kunder (med personlig assistans mer än 20 timmar per vecka) har avslutats av olika anledningar under året. En av de fem har valt annan utförare, två har flyttat till särkilda boenden, en är avliden och en har flyttat till annan kommun. 3.5 Ledning och styrning Produktionsstyrelsen o produktionskontoret i Tkr Utfall 2013 Budget 2013 Intäkter Kostnader Resultat Nämnd och administration, Verksamhetsberättelse 2013, Produktionen 18(23) 27

28 Produktionskontor och produktionsstyrelse, kommentarer till det ekonomiska utfallet Överskottet på 155 tkr förklaras av att intäkterna från resultatenheterna, "uttaget", blev högre än budgeterat. Gemensamma projekt o arbetsvård i Tkr Utfall 2013 Budget 2013 Intäkter Kostnader Resultat Gemensamma projekt och arbetsvård Underskottet på 569 tkr förklaras av att budgeten för arbetsvård har överskridits. 1-1 o Lärarlyftet* i Tkr Utfall 2013 Budget 2013 Intäkter Kostnader Resultat "1-1" och lärarlyftet Utfallet blev -4,6 mnkr, vilket är 1,1 mnkr bättre än budget (-5,7 mnkr) då produktionsstyrelsen fått rätt att använda 5,7 mnkr av det upparbetade kapitalet till kostnader för "1-1", en dator per elev och lärare. Resultatet förklaras bl.a. av att leasingdatorerna till personalen på F-åk 6 skolorna levererats först vid halvårsskiftet. Verksamhetsområde 3.6 Investeringar Äldre och funktionshindrade Ungdom och skola Budget 2013 Utfall 2013 Utfall % Kommentar ,86 Anneberg ej gjort planerade utbyten inventarier ,07 Trådlösa nätverken, Fribergas ombyggn S:a produktionen ,21 4 Utmaningar för framtiden Förskola Förskolekapacitet Produktionsstyrelsens största utmaning vad gäller förskoleverksamheten inför 2014 är att dimensionera verksamheten efter den kraftigt minskade efterfrågan på platser och därigenom få en budget i balans. Ett antal avdelningar kommer att hållas vilande i avvaktan på ökad efterfrågan. Vad gäller kommundelen Djursholm krävs dock en permanent minskning av antalet platser. Den stora skillnaden i ersättning mellan barn 1-2 år och 3-5 år samt hel- och deltidsbarn innebär en ständig utmaning vad gäller planering av budget och personalbemanning. Modern teknik Införandet av modern teknik i förskolan behöver föras framåt både vad gäller pedagogernas kunskap och förmåga att använda tekniken som tillgången på device. Ett Nämnd och administration, Verksamhetsberättelse 2013, Produktionen 19(23) 28

29 lämpligt första steg är att utrusta varje förskoleavdelning med minst två så kallade Ipads. Dessa används för att dokumentera och synliggöra lärandet av såväl barn som pedagoger. Den moderna tekniken är idag som vilket annat material i barns vardag och kan på ett mycket utvecklande sätt kombineras med andra uttrycksformer. Förankra en röd tråd mellan förskola, förskoleklass och grundskola Rutiner för upphämtning av information från förskola till skola behöver utvecklas och tydliggöras. Kunskapen och förståelsen för de olika skolformernas styrdokument och verksamheter behöver öka hos såväl förskolans som grundskolans personalgrupper. Höjd kunskapsnivå kring naturvetenskap och teknik Kunskapsnivån bland förskolans pedagoger kring olika arbetssätt för att stärka barns lärande vad gäller naturvetenskap och teknik behöver höjas. Möjligheten att besöka "naturvetenskapens hus" behöver utnyttjas i större omfattning liksom NTA (natur och teknik för alla) i förskolan. Ungdom och skola Det kommunala huvudmannaskapet Skolverksamheten i Sverige hanterar balansgången mellan det kommunala huvudmannaskapet och statligt reglerade lagar och förordningar. De delar av skolverksamheten som styrs av statliga direktiv ökar successivt och kommunala huvudmän har att hantera denna gradvisa förskjutning av huvudmannaskapet. Skolutvecklingsprojekt finansieras till allt större del av riktade statsbidrag. Här krävs en balans mellan att påbörja nya projekt och framgångsrikt hantera dessa och att ibland avstå då det inte är möjligt att genomföra alltför många projekt samtidigt. Inför 2014 kommer en ny förordning för en nationell satsning på läsning i grund- och gymnasieskola, det så kallade Läslyftet. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning är en växande fråga för produktionsstyrelsen skolor. I Stockholms län konkurrerar olika huvudmän om de bästa pedagogerna och cheferna. Enbart Stockholm stad behöver rekrytera 5000 lärare fram till år Det är av största strategiska vikt att ta del av de utvecklingsmöjligheter som erbjuds via stadsbidrag liksom att produktionsstyrelsens skolor rekvirerar de statliga medel som tilldelats kommunen vad gäller förstelärare och skapar bra förutsättningar för dessa lärare att utvecklas och bidra till så hög måluppfyllelse som möjligt. För att kunna ta fram rapporter kring legitimerade lärare och deras behörigheter kommer ett digitalt systemstöd att implementeras under våren Fortsatt verksamhetsutveckling med IT i grundskolan Under 2014 måste riktlinjer upprättas för fortsatt finansiering av kommunens 1-1 satsning samt för den fortsatta utbyggnaden av 1-1 för elever på produktionens låg- och mellanstadieskolor. Fortsatt matematiksatsning samt ny läs- och skrivsatsning Under 2014 fortsätter produktionsstyrelsen skolor att delta i den statliga matematiksatsningen. En motsvarande satsnings på läsinlärning beräknas inledas under året. Fritidshemmets utveckling Fritidshemmen är en del av vardagen och därmed en viktig del i lärandet för de allra flesta barn i svensk grundskola. Satsning på det digitala stödet inklusive kompetensutveckling fortsätter under En särskild satsning kring ökad kunskap såväl för personal som skolledning kring fritidshemmets uppdrag och styrdokument bör Nämnd och administration, Verksamhetsberättelse 2013, Produktionen 20(23) 29

30 inledas under Fritidspedagogens roll i utvecklandet av fritidshemmets verksamhet är central och det krävs nya grepp för att attrahera fler fritidspedagoger till produktionsstyrelsens skolor då det nationellt råder stor brist på utbildade fritidspedagoger. Danderyds gymnasium Den länsgemensamma prislistan för gymnasieprogram samt gymnasiereformen, GY11, innebär fortsatt minskade intäkter för Danderyds gymnasium. Med anledning av minskade ålderskullar har dessutom elevantalet på skolan minskat de senaste åren. Utmaningen för produktionens gymnasieskola består i att minska kostnader för IT samt gemensamma lokalytor parallellt med fortsatt marknadsföring och strävan att behålla den höga undervisningskvaliteten. Äldreomsorg och LSS Prioriterade fokusområden. Under 2014 riktas ett särskilt fokus på följande områden inom verksamhetsområdet. Värdegrunden Ledningssystem Dokumentation Digitalisering "Äldreboende 2020" Värdegrunden Den nationella värdegrunden behöver fortsatt implementeras i verksamheterna och arbetet med grundläggande värderingar på respektive enhet får tack vare det övergripande visionsarbetet en positiv injektion. Ledningssystem Under 2013 har en genomgripande översyn av ledningssystemet i produktionsstyrelsens verksamheter genomförts och arbetet kommer att slutföras under våren Dokumentation Samtliga verksamheter kommer under 2014 att övergå till digitaliserad dokumentation i systemet Treserva. I samband med detta kommer även en riktad utbildningsinsats att genomföras kring dokumentationen och dess innehåll. I de fall språkutbildning är nödvändig för att personal skall klara att vidarutveckla arbetet kommer även det att anordnas. Digitalisering Verksamheterna kommer att utrustas med trådlösa nätverk under 2014 vilka kommer att kunna nyttjas av såväl medarbetare som boende och anhöriga. "Äldreboende 2020" För att möta framtidens kunder och deras behov och förväntningar kommer ett särskilt fokus att riktas på hur framtidens äldreboende skall utformas. Bland annat kommer olika studiebesök att genomföras liksom att verksamhetens chefer fortsatt deltar i socialstyrelsens riktade chefsutbildning. En förstärkning av utvecklarrollen på produktionskontoret sker också under våren Ekonomiska utmaningar inom området äldreomsorg, hemtjänst och LSS Personstöd Hemtjänst Danderyd De förändringar kommunfullmäktige fattat beslut om gällande hemtjänstcheckens konstruktion och nivå innebär en stor ekonomisk förbättring inför 2014 för Hemtjänst Danderyd. En schablonersättning för tillsynsbesök införs (betalt för 15 minuter istället Nämnd och administration, Verksamhetsberättelse 2013, Produktionen 21(23) 30

31 för faktisk tid), OB-ersättningen kommer att inkludera ersättning för s.k. kringtid, ersättning för sjuklönekostnad med 2 % införs, ersättning för semesterdagstillägg med 1,4 % införs samt att schablonen för semesterersättning höjs från 10 % till 12 %. Ersättningen till kommunal utförare har beslutats till 359 kr per timme och innehåller också en höjning för att täcka ökade lönekostnader Sammantaget bidrar detta till att Hemtjänst Danderyd kan prognosticera en tydlig resultatförbättring. Den ersättning som kommunfullmäktige beslutat om gäller från och med 2014 och beräknas ge en ökad intäkt med ca 7,6 mnkr/år till Hemtjänst Danderyd, från 46,1 mnkr i intäkter 2013 till 53,7 mnkr Detta under förutsättning att antalet kunder är oförändrat För att nå en budget i balans 2014 krävs att kostnaderna kan minskas ytterligare med ca 5,6 mnkr jämfört med Då har en förväntad löneökning på 2,5 % fr.o.m. 1 april 2014, kostnad ca 1,0 mnkr, räknats med. Hemtjänst Danderyd arbetar aktivt med de åtgärder för kostnadsminskningar som produktionsstyrelsen beslutat om i reviderad handlingsplan för kommunal hemtjänst med budget i balans den 12 december Även om den nya handlingsplanen genomförs beräknas det finnas ett återstående, strukturellt underskott om ca kr. Strukturellt i meningen att det, trots justeringar i hemtjänstchecken, fortfarande saknas full täckning för övriga kostnader. Ersättningen för övriga kostnader inom hemtjänsten kommer 2014 att fortsatt vara 45 kr/timme. Givet att hyreskostnaden sänks med kr/år har Hemtjänst Danderyd en kostnad på ca 63 kr/timme. Skillnaden på 18 kr/timme innebär ca 2,3 miljoner kronor i lägre ersättning än den verkliga kostnaden ( timmar/år x 18 kr). En stor del i Hemtjänst Danderyds övriga kostnader är kostnaden för central overhead (ersättning till kommunledningskontoret och produktionskontoret/produktionsstyrelsen) på ca 1,6 miljoner kronor per år. Ernst & Young konstaterar i sin senaste utredning att det helt saknas ersättning för centrala overheadkostnader i ersättningsmodellen till hemtjänstutförarna. LSS Personstöd Antalet LASS kunder (kunder med mer än 20 timmar beviljad assistans per vecka) har minskat under 2013 och under 2014 behöver informationsinsatser och marknadsföring av verksamheten intensifieras då det är viktigt att arbeta för att rekrytera fler LASSkunder. Om kundunderlaget minskar ytterligare kommer rationaliseringar inom administration och ledning vara nödvändig. Äldreboenden (särskilda boenden) Generellt för alla fyra äldreboenden gäller att ersättningsnivåerna för boende kontinuerligt följs upp och att ansökan om ändring sker då aktuell biståndsbedömning inte bedöms ligga på rätt nivå. Detta har blivit särskilt viktigt då biståndshandläggningen av äldrepengsnivåer för nyinflyttade har blivit betydligt snävare de senaste åren vilket inneburit lägre äldrepengsintäkter. Klingsta äldreboende (demensboende) har samtliga boende i ersättningsnivå 2 ( av nivå 1-3 där nivå 3 ger högst ersättning). Socialkontoret utreder nu möjligheten att införa en och samma schablonersättning per dygn per boende för demenssjuka respektive för somatiskt sjuka. Socialstyrelsen väntas komma med rekommendationer om minimibemanning på särskilda boenden för personer med demenssjukdom fr.o.m och socialkontoret skriver i budget 2013 att beslutar socialstyrelsen om en minimibemanning på särskilda boenden med demenssjukdom kommer detta att få ekonomiska konsekvenser för kommunen genom att ytterligare medel måste tillföras utförarna för utökad bemanning. Som jämförelse kan nämnas att Stockholms stad infört enhetstaxa för demensboende och om exempelvis Klingsta äldreboende erhållit motsvarande ersättningsnivå hade intäkterna ökat med 1,2 mkr. Nämnd och administration, Verksamhetsberättelse 2013, Produktionen 22(23) 31

32 Ledning och styrning Visionsarbetet Det av produktionsstyrelsen beslutade visionsarbetet fortsätter under våren Arbetet involverar såväl styrelse, ledning och samtliga medarbetare i olika steg och vid styrelsens sammanträde i maj beräknas en vision för den kommunala produktionens verksamheter kunna fastställas. Därefter skall arbetet fortsätta i hela organisationen så att visionens intentioner blir den grund för enhetlighet och kommande vägval som arbetet syftar till. Nämnd och administration, Verksamhetsberättelse 2013, Produktionen 23(23) 32

33 Redovisning av genomförd intern kontroll 2013 samt intern kontrollplan för 2014 Nämnd: Produktionsstyrelsen Redovisning av genomförd intern kontroll under 2013 Rutin/system som granskats Ev. avvikelse Kontrollmoment Vidtagna åtgärder vid avvikelse När kontrollerades området? Bilaga 3 Ansvarig Interna avtal Det finns idag många muntliga avtal inom produktionen och andra förvaltningar. Detta leder till en osäkerhet om vad som egentligen är överenskommet. Finns skriftliga interna överenskommelser/avtal för alla de interna mellanhavanden som finns mellan enheter och med andra förvaltningar? Arbetet har påbörjats att formulera skriftliga överenskommelser/ interna avtal på de områden vi identifierat under 2012 och Området föreslås kontrolleras även under Kontinuerligt Ekonom Externa avtal Osäkerhet om kunskap finns ute hos resultatenheterna vid tecknande av egna externa avtal Kontroll av att egna externa avtal följer kommunens regler. Ex. betalnings- och uppsägningsvillkor. Färre egna externa avtal finns idag. Upphandlingsenheten bistår enheterna och säkerställer att det blir korrekta avtal. Ex städavtal. Kontinuerligt Ekonom Attest vid köp för egen person Osäkerhet gällande om de nya rutinerna för beslutsattest för egna utlägg fungerar Kontroll av att särskilt upplagda ansvar för egna utlägg för resp. resultatenhet används Ingen avvikelse funnen December Ekonom Arbetsmiljöansvar Om arbetsmiljöansvar inte delegeras på ett korrekt sätt till chefer kan inte ansvar utkrävas vid tillbud Att arbetsmiljöansvaret är delegerat i enlighet med delegationsordning Personalavdelningen har under 2013 upprättat delegationsbeslut för arbetsmiljöansvar för samtliga resultatenheter Under året Produktionsdirektör Styrelsens sammanvägda bedömning av den interna kontrollen Internkontrollen 2013 har gjorts enligt plan. Det finns delar i planen som kommer att vara föremål för kontroll och åtgärder även Avseende det kommungemensamma fokusområdet 2013 med syftet Genomförd granskning ska ge en bild av hur kommunen säkerställer att man får det nämnderna beställer avseende äldreomsorg, skola, byggnationer mm. har produktionskontoret bedömt att granskningsområdet inte gäller produktionsstyrelsen det vill säga utförarorgansationen i kommunal regi. 33

34 Bilaga 3 Intern kontrollplan 2014 Produktionsstyrelsen Riskområde/ risktyp Beslutsstöd Rutin/område Kontrollmoment/ kontrollåtgärd Kontrollansvar/ Frekvens Stödsystem för beslutsfattande Inriktningen på implementeringen av beslutsstöd Interna avtal Skriftliga dokument Skriftliga överenskommelser mellan produktionen och barn- och utbildningskontoret eller socialkontoret Kontanter Skriftlig beslutad rutin Att det finns skriftliga rutiner för kontanthantering och att de följs Förtroende känsliga poster Skriftlig beslutad rutin Att kommunens riktlinjer för förtroendekänsliga poster följs Ekonom/löpande under införandet Ekonom/under året Ekonom/under året Ekonom/två ggr under året Kontrollmetod Utredning Inventering Inventering Stickprov Rapportering Produktionsdirektör Produktionsdirektör Produktionsdirektör Produktionsdirektör Risk- och väsentlighetsanalys Riskområde/Risktyp Beskrivning av risk (beskriv de rutiner etc. som berörs) Bedömd sannolikhet 1 Beslutsstöd Det finns en risk att det beslutsstöd som kommer att implementeras i kommunen under kommer att få en utformning som främst fungerar för experter inom funktionerna ekonomi och personal. För produktionen är det angeläget att chefer i det yttre ledet får bättre och mer lättillgänglig information om ekonomi, personal och verksamhet. 2 Interna avtal Det finns idag muntliga överenskommelser och äldre inte uppdaterade skriftliga ekonomiska avtal mellan produktionen och utbildnings- och kulturkontoret samt med socialkontoret. Risk för oklarheter och sämre kontroll över ekonomin. Bedömd konsekvens Kontanthantering All hantering av kontanter ute hos verksamheterna innebär en risk för oegentligheter Summa 4 Förtroende känsliga poster Det finns risk för att kommunens gällande riktlinjer för dokumentation av syfte och deltagare inte följs när fakturor med förtroendekänsliga poster attesteras

35 Bilaga 3 Sannolikhet 1. osannolik (inträffar aldrig eller väldigt sällan) 2. mindre sannolik (inträffar sällan) 3. möjlig (inträffar då och då) 4. sannolik (inträffar ofta) Konsekvens/påverkan Konsekvensvärden: 1. Försumbar - Risken har obetydlig påverkan på möjligheterna att nå verksamhetens mål. Möjligen viss ekonomisk skada och små försämringar av måluppfyllelsen men konsekvenserna kan hanteras inom ramen för den löpande verksamheten. 2. Lindrig - Risken har påverkan som t ex kan ge begränsad försämring på måluppfyllelsen och/eller ekonomisk skada. Konsekvenserna kräver åtgärder från den operativa ledningen och övriga chefer. 3. Kännbar - Risken har påverkan som är relativt allvarlig och äventyrar delar av, eller ger kännbar försämring i måluppfyllelsen. Händelserna kräver åtgärd från styrelse och/eller operativ ledning. 4. Allvarlig - Risken kan ge stor ekonomisk skada, mycket negativa effekter eller helt förhindra att målen för verksamheten nås. Händelserna gör det mycket svårt för styrelse och operativ ledning att hantera situationen. Händelserna kräver åtgärd från styrelse och operativ ledning. 35

36 DANDERYDS KOMMUN Produktionskontoret Margareta Fläckman Tjänsteutlåtande PS 2014/0016 1(2) Produktionsstyrelsen Remissvar - Överenskommelse om samverkansregler mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Läkemedelsindustrin Ärendet Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beslutade den 15 november 2013 att godkänna överenskommelsen mellan Läkemedelsindustrin, Swedish Medtech och Swedish Labtech samt att rekommendera landsting, regioner och kommuner att anta överenskommelsen samt informera berörda om överenskommelsen. Produktionskontorets förslag till beslut 1. Produktionsstyrelsen beslutar att godkänna produktionskontorets förslag enligt tjänsteskrivelse PS 2014/0016 att anta den av Sveriges Kommuner och landsting rekommenderade överenskommelsen. 2. Produktionsstyrelsen beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen. Bakgrund Läkemedelsindustrin har idag, enligt nuvarande regler, möjlighet att finansiera fortbildning och kompetensutveckling av hälso- och sjukvårdspersonal upp till femtio procent av kostnaden. För att förtydliga arbetsgivarens ansvar för medarbetarnas fortbildning och kompetensutveckling har en överenskommelse tagits fram av SKL. Den nya överenskommelsen föreslås gälla från och med 1 januari Från och med 2015 försvinner industrins möjlighet att finansiera femtio procent av hälso- och sjukvårdspersonalens resor, kost och logi i samband med extern fortbildning och konferens. Överenskommelsen innehåller grundläggande principer och regler som ska följas vid all form av samverkan. Samverkan ska bland annat utgå från hälso- och sjukvårdens verksamhet och patienternas behov och alla arrangemang som anordnas ska präglas av måttfullhet vad gäller måltider och resor. Produktionskontorets utredning/yttrande Fortbildning och kompetensutveckling av personal i de verksamheter inom produktionen som bedriver hälso- och sjukvård är nödvändig för att säkerställa en hög patient- och användarsäkerhet. Att arbetsgivarens ansvar för legitimerad personals kompetensutveckling betonas är positivt. 36

37 DANDERYDS KOMMUN Produktionskontoret Margareta Fläckman Tjänsteutlåtande PS 2014/0016 2(2) Samarbete med läkemedelsindustrin i form av betalda resor och måltider har varit i det närmaste obefintligt då den kommunala hälso- och sjukvården endast har några sjuksköterskor med förskrivningsrätt. Barnmorskor har förskrivningsrätt på ett fåtal läkemedel. Det finns också en skolläkare och gynekolog med förskrivningsrätt. I dag erbjuds, i vissa fall kostnadsfri, utbildning/fortbildning av bland annat Apoteksbolaget, Socialstyrelsen och Janus ( innehåller kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal). Överenskommelsen om samverkansreglerna innebär inga kostnadsökningar för produktionsstyrelsens verksamheter. Anders Boman T f produktionsdirektör Bilaga: Rekommendation om överenskommelse och samverkan för den offentligt finansierade hälso-och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin. Exp. Re-chefer ÄoF, kommunstyrelsen (inkl. tjänsteutlåtande samt bilaga) 37

38 38

39 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 44

45 45

46 46

47 47

48 48

49 49

50 50

51 51

52 52

53 53

54 DANDERYDS KOMMUN Produktionskontoret Helena Resele-Tidén Tjänsteutlåtande Dnr 2012/0045 1(1) Produktionsstyrelsen Utvärdering 2013 av 1-1 införandet för årskurs 7-9 och Danderyds gymnasium Ärendet 1-1-projektet påbörjades under 2012 i åk 7-9 med införande för lärare i samband med vårterminsstarten och för elever i samband med starten av det nya läsåret. Danderyds gymnasium påbörjade införandet läsåret 2012/2013 för att nu ha samtliga lärare och elever med. I samband med införandet fattade produktionsstyrelsen beslut om en kontinuerlig uppföljning i form av en analog, kvalitativ metod med samtal i fokusgrupper under perioden En tredje uppföljning har nu genomförts i åk 7-9 samt på Danderyds gymnasium. Samtliga lärare och elever i åk 7-9 och på Danderyds gymnasium är nu med i 1-1-satsningen. Man har framför allt i åk 7-9 lämnat införandefasen och befinner sig nu i ett förvaltande skede av projektet. För undervisningen innebär det att nya typer av studieuppgifter och metodik har införts och att den formativa bedömningen av elevernas arbete förstärkts. 1-1-metodiken gynnar samarbete i olika former. Det första årets arbete visar hur betydelsefullt skolledningens deltagande i projektet är för att gå framåt på den enskilda skolan. Produktionskontoret satsar därför på en specifik rektorsutbildning kring 1-1 och processledning. Rektorsgruppen besöker även BETT-mässan i London i januari 2014 med ett skräddarsytt program. Inför läsåret 2013/2014 har samtliga pedagoger i åk F-6 utrustats med datorer och får del av två separata utbildningsspår; ett för lärare och ett för fritidshemspersonal. I och med läsårsstarten 2013 har också samtliga kommunala skolor fått ett trådlöst nätverk utbyggt i sina lokaler. Produktionskontoret har etablerat kontakt med Göteborgs universitet och Högskolan i Borås kring att delta i ett forskningsprojekt kring digital literacy. I rapporten nedan redogör elever, lärare, skolledning och föräldrar för process och resultat så här långt. Samtliga grupper i studien visar på vikten av 1-1 som konkurrensfaktor för skolorna. Produktionskontorets förslag till beslut Produktionsstyrelsen godkänner rapporten och lägger den till handlingarna. Hans Åhnberg Produktionsdirektör Helena Resele-Tidén Verksamhetsutvecklare/Skola Bilaga: Rapport om utvärdering 2013 av 1-1 införandet för åk 7-9 och Danderyds gymnasium 54

55 DANDERYDS KOMMUN Produktionskontoret Helena Resele-Tidén Rapport PS 2012/0045 1(8) Bilaga; utvärdering hösten 2013 av 1-1-införandet för årskurs 7-9 samt Danderyds gymnasium Sammanfattning 1-1-projektet påbörjades under 2012 i åk 7-9 med införande för lärare i samband med vårterminsstarten och för elever i samband med starten av det nya läsåret. Danderyds gymnasium startade läsåret 2012/2013 för att nu ha samtliga lärare och elever med. I samband med införandet fattade produktionsstyrelsen beslut om en kontinuerlig uppföljning i form av en analog, kvalitativ metod med samtal i fokusgrupper under perioden En tredje uppföljning har nu genomförts i åk 7-9 samt på Danderyds gymnasium. Samtliga lärare och elever i åk 7-9 och på Danderyds gymnasium är nu med. Man har framför allt i åk 7-9 lämnat införandefasen och befinner sig nu i ett förvaltande skede av projektet. För undervisningen innebär det att nya typer av studieuppgifter och metodik har införts och att den formativa bedömningen av elevernas arbete förstärkts. 1-1-metodiken gynnar samarbete i olika former. Det första årets arbete visar hur betydelsefullt skolledningens deltagande i projektet är för att gå framåt på den enskilda skolan. Produktionskontoret satsar därför på en specifik rektorsutbildning kring 1-1 och processledning. Rektorsgruppen besöker även BETT-mässan i London i januari 2014 med ett skräddarsytt program. Inför läsåret 2013/2014 har samtliga pedagoger i åk F-6 utrustats med datorer och får del av två separata utbildningsspår; ett för lärare och ett för fritidshemspersonal. I och med läsårsstarten 2013 har också samtliga kommunala skolor fått ett trådlöst nätverk utbyggt i sina lokaler. Produktionskontoret har etablerat kontakt med Göteborgs universitet och Högskolan i Borås kring att delta i ett forskningsprojekt kring digital literacy. I rapporten nedan redogör elever, lärare, skolledning och föräldrar för process och resultat så här långt. Samtliga grupper i studien visar på vikten av 1-1 som konkurrensfaktor för skolorna. Metod Uppföljningen av 1-1 inriktar sig på effekterna av undervisningsmetodiken utifrån progressionen i undervisningsmetodiken och sker via regelbundna träffar en gång per termin i fokusgrupper bestående av skolledare, lärare, elever och föräldrar. Intervjuerna leds av produktionskontoret. Frågorna utgår ifrån projektets fördefinierade syften. En central frågeställning är vilka förändringar som inträffar till följd av införandet av 1-1 som annars inte skulle ha inträffat. Inför mötena i fokusgrupperna kommer ett par frågeområden väljas ut. Upplevelsevärden kan också studeras. En övergripande fråga är att följa metodiken med formativ bedömning via den nya lärportalen i Google Apps. 55 1

56 DANDERYDS KOMMUN Produktionskontoret Helena Resele-Tidén Rapport PS 2012/0045 2(8) Observationsperioden omfattar perioden och avslutas med en utvärdering. Resultat hösten 2013 Skolledning och lärare åk 7-9 Skolorna har lämnat den första införandefasen och är nu i förvaltningsskedet. Lärare och skolledning anser att det var roligt att få starta ett nytt läsår med alla de erfarenheter man skaffat sig under föregående år. Pedagogiskt syns detta i undervisningen vars metodik blir mer varierad. Friberga- och Mörbyskolan har valt något olika metoder för att organisera lektionsarbetet. Exempel på ny metodik är möjligheten att dela och arbeta i gemensamma dokument vilket förbättrar skrivandet och strukturen runt detta. Här finns såväl gemensamma läsgrupper som uppsatsskrivande. Prov kan genomföras muntligt och sedan spelas upp av läraren. Film blir ett bedömningsstöd i idrott. Formulär kan användas för utvärdering och elever kan för loggböcker med direkt lärarrespons kring lektionsarbetet. Det är mycket positivt att alla elever har tillgång till specialprogram och att skolan är inkluderande för alla elever. Matematik och formelskrivande är fortsatt svårt i digital form. E-läromedel och animationer införs successivt, men uppfyller inte alltid förväntningarna. De är också fortfarande dyra i inköp. Möjligheten till formativ bedömning och stöd från lärare till elev har ökat. Det finns önskemål om att kunna genomföra prov digitalt och då också självrättande sådana. Elever har också möjlighet att följa lektionsplaneringen hemifrån och här blir lärares planering för vad som publiceras i portalerna SchoolSoft respektive Google Apps mycket viktig. Eleverna har med datorerna till lektionerna. Spel är dock fortsatt ett problem som bl a kommer fram i utvecklingssamtalen och som möttes med skärpta regler under föregående läsår. Här är det svårt för elever att ta ansvar. Det är ännu inte möjligt att koppla resultat direkt till införandet av digitala lärmetoder, men som helhet är fördelarna stora. Eleverna får en kompetens som skolan inte mäter. De blir också duktigare genom snabb återkoppling från lärarna. En elevgrupp som dock fått svårigheter är de elever som inte har så hög egen motivation. De får svårt att ställa om mellan rast och lektion och har svårt att fokusera. Att dela dokument hjälper dock också denna grupp. Det är positivt att inte behöva boka en datasal och att både elever och lärare har ständig tillgång till uppkopplade datorer. Fortfarande finns dock tekniska problem där supportledet från leverantören inte fungerar fullt ut vilket vållar problem då eleverna är beroende av att ha tillgång till en fungerande dator. Generellt fungerar dock infrastrukturen som sådan bra. Diskuterades behovet av tillgång till Officepaketet för både lärare och elever. Skolledningen använder både e-post och delade dokument i kommunikationen med personalen. Det är positivt att ha gemensam tillgång till tidigare planeringar kring skolaktiviteter och att fortsatt arbeta med strukturen för dessa gemensamma dokument. 56 2

57 DANDERYDS KOMMUN Produktionskontoret Helena Resele-Tidén Rapport PS 2012/0045 3(8) Skolledningen på Danderyds gymnasium Från och med detta läsår har samtliga lärare och elever tillgång till egna bärbara datorer i en trådlös miljö. I ledningsgruppen delar man dokument, ex agenda, där varje rektor har ytor för olika arbetslag. Man vill styra bort från mejl. I skolans IKT-plan kretsar innehållet kring ett hur och här återstår en del kring fortsatt personalutbildning. Kurstillfällen är inplanerade under hela Tidigare har 70 % av lärarna genomfört Skolverkets PIM-utbildning (Praktisk IT- och Mediekompetens). Officepaketet är minsta gemensamma nämnare. Det handlar inte bara om tekniken i sig utan också om möjligheten att delta i nya sammanhang som digitala tävlingar, ex IKEA:s designtävling, och också om att kunna arbeta tematiskt. För lärarna är det en utmaning att skapa en delvis ny lärarroll i klassrummet och att få datoranvändarreglerna att fungera. I särskolan med 14 elever kan läsplattor vara ett alternativ. Danderyds gymnasium använder en lärportal och är i färd med att byta plattform för denna. Man skapar ett intranät där varje grupp har en egen webbplats med en tredelad struktur; informerande, inlämnings- och samarbetsdokument. Skolan har en projektledare anställd för att genomföra bytet av portal. Finansieringen av 1-1 i Mac-miljö vållar oro om vad som händer efter 2014 och det extra stöd skolan idag får från centrala medel eventuellt utgår. Att följa utvecklingen av mer avancerade läsplattor som alternativ är en strategi. Det är ännu inte möjligt att skära kostnader genom att använda färre pappersböcker, föräldragruppen vill se tillgång till både papper och e- läromedel, men mängden kopierade dokument (och skräp i skolan) minskar. Danderyds gymnasium har många elever i behov av särskilt stöd och inkluderande hjälpmedel är viktiga. Frågor att hantera framöver är skolans attraktionskraft för kommande högstadieelever som nu ska söka gymnasium. Här betonar eleverna vikten av en digital lärmiljö, men den är delvis ifrågasatt bland lärarna. En annan fråga är den om BYOD (Bring Your Own Device) och kommande lever som önskar ta med sin egen dator. Lärare på Danderyds gymnasium Digitala lärmetoder används på mycket olika sätt och i olika grad under lektionerna. Det har blivit möjligt att införa ny metodik, men det är viktigt att också läromedel i papper är en del av variationen. Ett exempel är idrottsämnet på det nationella programmet där elevernas utveckling filmas och på sikt kan bli en individuell portfolio. Eleverna får på så vis omedelbar återkoppling. I historia bygger eleverna tidlinjer och i språk kan elevernas talförmåga spelas in och de kan lyssna på varandra och ge respons. Eleverna kan förbereda lektioner genom att se material via strömmande media. Överlag är en konsekvens att inlärningsprocessen blir bättre då återkopplingen mellan lärare och elev ökar och underlagen inför utvecklingssamtalen blir bättre. Bloggreflektioner kan ges kring genomförd lektion. Eleverna har blivit mer aktiva i skolarbetet, men för svaga elever 57 3

58 DANDERYDS KOMMUN Produktionskontoret Helena Resele-Tidén Rapport PS 2012/0045 4(8) kan det vara svårt att ta del av ett e-läromedel pga all distraktion som datorn erbjuder. Men samtidigt måste elevernas eget ansvar öka på gymnasiet. Generellt är det en stor fördel att kunna samla undervisningsmaterial på samma plats. Det är en utmaning att kunna sovra det enorma utbud som finns tillgängligt digitalt. Skolan tränar källkritik och eleverna blir duktigare på detta. För svaga elever är det svårt att avgränsa utbudet medan högpresterande elever blir redo för världen. Lärarna önskar utvärdera användningen i de olika ämnena. Det finns också en önskan om att få självrättande uppgifter. Det finns en fuskproblematik genom att elever köper inlämningsarbeten samt att det inte går att stänga av nätet vid prov. Under detta läsår övergår gymnasiet från en lärportal till en ny vilket gör att dokument publiceras i olika portaler vilket kan skapa en viss otydlighet. Mängden papperskopior minskar. Det finns en spridning av lärarnas användning och datorkunnande och det finns fortsatt behov av fortbildning. Lärarna menar att det är viktigt att kunna använda Officepaketet. Det finns också önskemål om att kunna synka smarta mobiler till skolans digitala lärtjänster. De Mac Air-modeller som nu används klarar inte avancerade designprogram. Det finns en demokratiaspekt i att alla elever får tillgång till samma resurser oavsett bakgrund. En dold problematik kring datorsupporten är att det inte är självklart att alla har tillgång till en hemförsäkring. Som helhet är det positivt att få tillgång till digitala lärtjänster. En utmaning är finansieringen och fördelningen av resurser i skolan. Elever i åk 7-9 Eleverna i åk 7-9 har nu erfarenhet av digitala lärmetoder sedan hösten 2012 och berättar att förändringarna i undervisningen är större idag än för ett år sedan. De är stolta över sina lärare som på bara ett år blivit så mycket kunnigare datoranvändare och ändrat mycket på kort tid. Man menar att alla lärare är mer eller mindre med. Det är enligt eleverna roligare att studera nu och en stor skillnad mot att som tidigare enbart ha tillgång och dela på en datasal. En stor fördel är också att tillgången till alla lärares planeringar via nätet gör arbetet mer organiserat och man får hjälp med överblick och struktur. Att man nu också som elev kan logga in på informationsportalen SchoolSoft under skoldagen är en stor fördel. Det är viktigt att det är tydligt var dokumenten publiceras och ibland blir det otydligt kring vad som publiceras i SchoolSoft och vad som finns på Google Apps. Eleverna ser också svårigheterna för de elever som inte har så mycket egen motivation och att de har svårt att fokusera på skolarbetet. Istället blir det spel, främst i åk 7, men i mindre grad i åk 8-9. Men för de flesta innebär de digitala verktygen att man hinner mer under lektionerna eftersom det går snabbare att skriva och att lära sig mer. Eleverna producerar fler inlämningsuppgifter. Som elev har man tillgång till hela världen samlat på ett ställe och behöver inte tappa fokus för att man ex behöver slå upp begrepp i lexikon. Man arbetar effektivare i grupp genom dokumentdelning; man blir delaktig och får vara med. Det är viktigt att komma ihåg att ladda sin dator. För de elever som långpendlar är det en nackdel att inte vara 58 4

59 DANDERYDS KOMMUN Produktionskontoret Helena Resele-Tidén Rapport PS 2012/0045 5(8) uppkopplad på bussen så att man kan plugga också där. Här försvinner mycket tid. Att plugga via e-läromedel inför prov kan vara svårt och pappersböcker är ibland att föredra. Ibland är det också lättare att anteckna på papper. Lärarna måste också få undervisa på det sätt som de är bäst på och att eleverna litar på att läraren vet bäst. Elever kan inte alltid mer än läraren kring digitala lärmetoder. Ämnesmatriserna är bra och det är positivt med den tydliga återkopplingen från lärarna. Det gör att man kan förbättra sig under pågående termin. Nackdelen är att man kan känna stress över att ständigt bli bedömd. Eleverna belyser också demokratifrågan och allas tillgång till uppkoppling. Kan skolan verkligen kräva nätanslutning hemma? Det kan vara en svårighet för elever med delat boende och där boendestandarden kan skifta mellan föräldrarna. Skolan kan inte heller förutsätta att alla elever har en mobil. Inför gymnasievalet finns en oro att man där inte ska få samma tydliga struktur och organisation på skolarbetet som på högstadiet. Att gå tillbaka till en skola som den var innan 1-1 är inte tänkbart. Skolan är roligare nu och man får arbeta med fler lärstilar. Alla elever vet vilka regler som gäller, men bryter ändå ibland mot dessa. Svagt motiverade elever har svårare att stå emot spel och att skilja rastaktiviteter från lektionsarbete. Som helhet är det mycket bra att få ha sin egen dator i skolarbetet. Elever på Danderyds gymnasium Det finns en stor variation i hur datorn används och hur mycket på lektionerna av olika lärare och det kan vara ett problem för eleverna att digitala verktyg inte används fullt ut. Under 2014 övergår man till en ny lärportal vilket gör att det under en övergångsperiod finns undervisningsinstruktioner på två ställen och att en del lärare fortfarande använder papperskopior. Eleverna önskar att lärarna får ett fortsatt utbildningsstöd. Tillgången till planeringar via datorn är viktiga. Ett önskemål är att kunna synka datorn med mobilen. Fördelarna med digitala lärmetoder är struktur och variation av metodiken. Metodiskt handlar det ofta om att ersätta en tidigare med en ny samtidigt som elever vill göra nya saker som dela dokument. Eleverna önskar mycket lärarlett stöd. E-böcker kan inte helt ersätta pappersböcker. Det är också ett önskemål om att få genomföra prov digitalt även om det uppstår en fuskproblematik. Eleverna berättar att de elever som från start haft svårt att fokusera på skolarbetet också via datorn till viss del slutat på de program de först kom in på. 59 5

60 DANDERYDS KOMMUN Produktionskontoret Helena Resele-Tidén Rapport PS 2012/0045 6(8) Inför universitetsstudier finns det en oro för att det blir en återgång till pappersmetodik även om e-läromedel inte alltid är bättre. Elever är generellt kunniga kring infrastruktur som att koppla upp datorn via mobilen. Fokussamtal kring digitala lärmetoder är viktiga och att då också ta med eleverna i samtalen. Sociala medier skulle också kunna användas som metod. Föräldrar i åk 7-9 Föräldragruppen ser att ungdomarna arbetar mer och att delar av metoderna påminner om dem från arbetslivet och att de är duktiga på grupparbeten. Pappersläromedel minskar, men skrivandet ökar. Ungdomarna ger intryck av att det är roligare och att fler metoder används än tidigare som ex Skype för kontakt under grupparbeten. Det finns ett intryck av att Friberga- och Mörbyskolan har lite olika skolkulturer kring den digitala metodiken ex kring läxor och var dokument publiceras. Föräldragruppen efterlyser en lathund med beskrivning av vilken typ av läromedel, e-böcker eller papper, som används i de olika skolämnena. Det är intressant att se elevernas förmåga att strukturera andra förmågor än de datorstödda. Gruppen tar fortsatt upp frågan om ergonomi och vad digitalisering i skolan får för konsekvenser fysiskt. Hemma berättar ungdomarna att det ibland är problem med det trådlösa nätet i skolan. Man ser att ungdomarna behöver få hjälp med att strukturera sitt skolarbete i datorn i mappar och filer. Det är fortsatt ett önskemål om tillgång till inloggning i lärportalen Google Apps. Även som förälder till ungdomar i gymnasieålder önskar man, med sina barns medgivande, få vara med och ta del av skolarbetet via inloggning i respektive lärortal. Ungdomarna använder privat programvara och tjänster som också skulle kunna användas i skolarbetet. Föräldragruppen menar att läraren är den viktigaste resursen med uppgiften att möta alla elever på deras nivå. Lärarna ska få tillgång till rätt utbildningsstöd inom digitala lärprocesser. Det vore sedan av stort värde om eleverna kunde få läxhjälp på skolan av lärare efter skoldagens slut som ett led i den likvärdiga skolan. Inför kommande gymnasiestudier önskar föräldrarna få vara delaktiga i sina barns studier på samma sätt som på högstadiet. Gruppen tog fortsatt upp frågan om hur användarreglerna efterlevs i praktiken. Vidare diskuterades aktuella forskningsrön. Analys Som komplement till tidigare analyser konstateras följande: 1-1-projektet har lämnat den första införandefasen i åk 7-9 och är nu i ett förvaltande skede. På Danderyds gymnasium är delar av projektet nytt i och med att samtliga lärare och elever är med fr o m detta läsår. Rektors betydelse för att driva projektet kan inte nog betonas. Att praktiska frågor som support också fungerar blir än mer viktigt då eleverna är så beroende av 60 6

61 DANDERYDS KOMMUN Produktionskontoret Helena Resele-Tidén Rapport PS 2012/0045 7(8) fungerande datorer i sina studier och av att volymen av utrustningen är så stor. Frågeställningarna och diskussionerna i fokusgrupperna har nu mer av fördjupande karaktär. Elever och lärare identifierar djupare nivåer av digitala lärmetoder där en ny metod inte bara är en ersättning för en tidigare utan också innebär nya studieuppgifter som inte var möjliga tidigare. Den formativa bedömningen är också ett värdefullt redskap som via delade dokument kan användas effektivt. Eleverna värdesätter detta och får en progression av studieresultaten. De skaffar också en digital kompetens som skolan inte mäter. Samtliga grupper betonar vikten av struktur och ordning och att på ett säkert sätt ha tillgång till de dokument man behöver för arbete och studier. Att ha tillgång till en välfungerande lärportal för information och dokumentdelning blir centralt. Föräldragruppen önskar också tillgång till lärportal varför inloggningsfrågan till Google Apps för denna grupp måste lösas. Grundskolan och gymnasiet har olika behov kring undervisningsmetodik och organisation. Tillgången till digitala verktyg förstärker skolans inkluderande uppdrag. Här är omvärldsbevakning av nya verktyg och metoder ex surfplattor av stor vikt. Fördjupningsfrågor kring möjligheten att genomföra digitala prov och fördelarna med dessa finns hos både lärare och elever. De utbildningsinsatser som skolans personal behöver övertas relativt snabbt av skolornas egna lärspridare och beroendet av externa konsulter minskar. Att lärare har möjlighet att ytterligare variera undervisningen ger fler elever möjlighet att komma till sin rätt. Det ställer också större krav på lärarens pedagogiska förmåga. Lärarna i Danderyds kommun lägger ner ett stort arbete på att fördjupa den egna komptetensen och införa digitala lärmetoder. Kommunen bör fortsatt stötta denna komptensutveckling centralt. Skola och högskola måste kunna möta de elever som nu väljer fortsatt utbildning och som vill fortsätta att använda sin digitala kompetens. Här finns en uttalad oro om ur detta fungerar i kommande skolform hos både grundskole- och gymnasielever inför val av nästa studiesteg. Det är av värde att få vara med i projekt kring digital literacy i samverkan med universitet och högskola. Skola och hem flyter ihop då skolarbetet förutsätter uppkoppling också i hemmen. Det finns ett socioekonomiskt perspektiv kring alla elevers tillgång till dessa tjänster hemma inte minst vid delat boende. Att erbjuda läxhjälp i skolan efter skoldagens slut skulle kunna utjämna dessa skillnader i hemförhållandena. Det behövs en strategi för att fånga elever med låg motivation för skolarbete som har svårt att hålla fokus på studierna. Här finns en koppling till spelproblematiken både i grundskola och gymnasium. Som helhet menar samtliga grupper att 1-1-satsningen till största del är positiv och något som krävs för att skolan ska vara i fas med omvärlden. 61 7

62 DANDERYDS KOMMUN Produktionskontoret Helena Resele-Tidén Rapport PS 2012/0045 8(8) I senaste rapport Svenskarna och internet kan man läsa att 24 % av alla femåringar har en egen surfplatta och att 9 av 10 elvaåringar äger en mobil. Hälften av alla tvååringar använder internet. Här har förskola och skola en utmaning att möta. Helena Resele-Tidén Verksamhetsutvecklare/Skola 62 8

63 DANDERYDS KOMMUN Produktionskontoret Ralph Glückman Tjänsteutlåtande PS 2012/0089 1(1) Rapport om uppföljning av kostpolicy för produktionsstyrelsens verksamheter Ärendet Produktionsstyrelsen fastställde den 12 december 2012 (PS 2012/0089, 58) en kostpolicy för produktionsstyrelsens verksamheter. Kostpolicyn ska årligen följas upp och vid behov revideras. För att omsätta kostpolicyn i praktiken konkretiserar samtliga verksamheter inom produktionen sitt arbete med kostpolicyn i en egen, intern handlingsplan, som följs upp löpande samt årligen utvärderas för att få ett så bra underlag som möjligt inför planeringen av nästa måltidsår. Samtliga verksamheter gör även en årlig utvärdering av uppfyllelsen av kostpolicyns övergripande mål som sammanställs på central nivå. Matsedelsplanering utifrån livsmedelsverkets riktlinjer Matråd i varje verksamhet Minst 20 % ekologiskt Kökspersonalen är kunnig, utbildad och certifierad Måltiderna upplevs välgjorda och välsmakande Aktivt arbete mot matsvinn Diagrammet ovan visar produktionskontorets sammanställning verksamheternas utvärderingar av 2013 års måluppfyllelse. Produktionskontorets förslag till beslut Produktionsstyrelsen godkänner rapporten och lägger den till handlingarna. Ralph Glückman Verksamhetsplanerare/nämndsekreterare Bilaga: Kostpolicy 63