recept för Kakbank Ett fördjupningsmaterial för er som startat kakbank Elever för rättvisa och hållbarhet

Transkript

1 Elever för rättvisa och hållbarhet recept för Kakbank Ett fördjupningsmaterial för er som startat kakbank Linda Winroth, Johanna Finnholm och Karin Jonson 1

2 Recept för Kakbank Materialet ni håller i er hand vänder sig till er som har startat en Kakbank och nu vill fördjupa era diskussioner kring mikrokrediter. Diskussionsfrågorna som materialet innehåller ger förhoppningsvis näring åt samtalen och nya perspektiv. Innan ni börjar ert arbete, rekommenderar vi er er titta på Gränslöst filmen Kakbank som visar en Kakbank i praktiken. Ta gärna även del av Kakbanks power point-presentation. Sedan är det bara att starta diskussionerna; med högt i tak och goda bakverk i munnen blir vi engagerade att lära oss mer om de frågor vi diskuterar. Lycka till! 2

3 Fördjupningsfrågor Det roligaste och mest givande med Kakbank är diskussionerna. Det är dock sällan vi skapar rum för samtal. Vi hoppas därför att Kakbanksträffarna ska ge tillfälle till en öppen dialog om angelägna ämnen. Diskussionsfrågorna i materialet har inga rätta svar, utan uppmuntrar oss till att se på saker på olika sätt och ur olika perspektiv; våra fördomar blir synade i sömmarna. Frågorna nedan är tänkta som ett stöd för att få igång diskussionerna kring mikrokrediter: Vad ser ni för fördelar/nackdelar med mikrokrediter? Vad tror ni kan hända när fler än en person lånar pengar (så kallade grupplån) och en person i gruppen inte kan betala tillbaka sin del? Mikrokrediter är som annat rättvisearbete. Görs det på fel sätt och mottagaren ges dåliga villkor, kan mikrokrediter göra skada. Men rätt utformade kan mikrokrediter göra mycket nytta. Ett tips när ni lånar ut är att kolla upp vilka räntesatser långivaren (Field Partnern) har så att räntorna inte är oskäliga. När ni själva lånar ut, hur väljer ni vanligtvis låntagare? Tror ni att utseende kan påverka möjligheten för en person att få mikrokredit och i så fall hur? Forskning visar 1 att när vi väl valt vilket land vi vill låna till, väljer vi ofta låntagare efter hur personen och fotografiet ser ut. Det har exempelvis visat sig att vackra personer som ser glada ut och har ljus hy får lån snabbare än andra. Field Partners lägger ner mycket tid och kraft på att ta bra bilder för att långivarna ska välja just deras lånsökare. Fördomar och preferenser kan påverka våra val av låntagare. För att motverka dessa omedvetna val kan vi försöka att göra oss mer medvetna om hur vi själva gör våra val. Vi kan även ge oss själva mer tid för att fatta beslut. På det sättet kan vi förhindra att vanans makt och våra fördomar styr våra val av låntagare

4 Många som besöker Kiva vill låna ut pengar till områden som sjukvård och utbildning. Ofta finns det inte så många entreprenörer inom dessa områden på Kivas hemsida. Varför tror ni det är så? Är det bättre att låna till vissa verksamheter än andra? Är det rätt att låna ut pengar till personer i fattigdom som därmed skuldsätts? Vad finns det för för- och nackdelar? Det är svårt att säga hur man på bästa sätt hjälper människor ur fattigdom. Men det har visat sig att tjänster som mikrolån, mikrosparande och mikroförsäkringar kan bidra till att fattiga människor får möjligheten att själva ta sig ur fattigdom. Däri ligger de sociala effekterna. Samtidigt som lån kan vara mycket betydelsefulla kan inte enbart mikrofinanser hjälpa människor ur fattigdom. Mikrokrediter bör ses som ett komplement till områden som utbildning, hälsovård, demokrati och mänskliga rättigheter. Ta gärna del av olika perspektiv på mikrokrediter Fakta om mikrokrediter: Kritik mot mikrokrediter: for_fattiga 4

5 Är mikrokrediter en hållbar lösning? Är det hållbart att exempelvis låna pengar till en person som vill köpa en moped för att ta sig till jobbet? Det är klart att transportmedlet bidrar till utsläpp som är skadligt för miljön. Men om transportmedlet i sig gör att en familj får in pengar och försörjning som i sin tur ger familjen mat och som gör det möjligt för barnen att gå i skolan kan det ju ses som hållbart ur ett socialt perspektiv. Fundera och diskutera om ni tycker det är nödvändigt att lånen genererar pengar och ger arbetstillfällen. Skulle ni till exempel låna ut pengar till någon som vill bygga toaletter?»att låna ut till latrinbyggen är ingen skitsak«om det inte finns utbyggd sanitet riskerar avföringen att hamna i vägrenar, på åkrar och bland buskar. Avföringen drar till sig flugor som i sin tur sprider bakterier vidare till livsmedel. Diarré är en av huvudorsakerna till hög barnadödlighet i flera av Afrikas länder. Dessutom är det många barn som inte går till skolan på grund av risk för diarré. Med bra sanitet och hygien samt tillgång till rent dricksvatten kan många dödsfall undvikas. Vi i västvärlden tar många gånger för givet att vi har både toaletter och rent dricksvatten varje dag! Vad tycker ni är omoraliskt att låna ut till? Kan bilden av vad som är omoraliskt skilja sig åt mellan olika personer och/eller kulturer? Vad innebär det att använda sin konsumentmakt? Kan det ibland vara befogat att låna ut till verksamheter där det förekommer barnarbete? 5

6 Det brukar sägas att vi har konsumentmakt. Men stämmer det? Ibland känner vi inte till att glittret i vårt smycke kommer ifrån gruvor med barnarbetare. Då kan det kännas som om vi inte har gjort ett aktivt val. Många gånger känner vi till att vissa produkter har en stor negativ miljöpåverkan och att barnarbete kanske förekommer. Ändå fortsätter vi att konsumera de här produkterna som är tillverkade under dåliga förhållanden. Vi använder vår konsumentmakt till att stödja det vi egentligen tycker är fel. Sannolikt har vi kläder på oss eller använder någon produkt just nu som vi kan misstänka producerats på ett inte helt schysst sätt. Är det rätt att prioritera lån till kvinnor? Skulle ni låna till kvinnor för att kompensera att de många gånger inte kan få andra lån? Inom mikrokreditfinansiering ges ofta rådet att hellre låna ut till kvinnor än män. Några skäl som anges är högre återbetalningsförmåga samt kompensation för att kvinnor ofta diskrimineras vid bankkontakter. Ska vi kompensera för diskriminering även inom andra områden? Många är emot kvotering. Är det okej att kompensera diskriminering i samhället genom lån till missgynnade grupper/personer? Är det mer motiverat i de fall det gäller en annan kultur och landet ligger i en annan del av världen? Vad säger prioriteringen av lån till kvinnor om synen på mäns ansvar för pengar och hushåll? Granskar ni endast könsstereotypa aspekter när det gäller andra länder och missar ni att se våra egna strukturer? Stämmer det att kvinnors pengar kommer familjen till del i större utsträckning än om mannen ansvarar för pengarna? Varför kallar man i så fall mannen för familjeförsörjare? Ofta vill man hellre ge eller låna pengar till kvinnor än till män för att man då anser att pengarna i högre utsträckning kommer barn och familj till del. Denna syn hade man även när man införde det svenska barnbidraget. Därför betalas barnbidraget idag automatiskt ut till kvinnan. Om barnbidraget hade varit ett bidrag i ett annat land och per automatik betalats ut till mannen, hade vi då upplevt handlingen som diskriminerande? 6

7 Vanliga frågor När man jobbat med Kakbank ett tag dyker ofta frågor upp som rör Kiva och mikrokrediter. Därför har vi sammanställt svaren på de vanligaste frågorna. Faktan nedan är hämtad från Kivas hemsida 2 och är fritt översatt. Vilka är de vanligaste anledningarna till att Field Partners inte betalar tillbaka? När ni lånar ut pengar via Kiva deponerar Kiva de utlånade pengarna hos en så kallad Local Field Partner. Fördelen med Field Partners är att de är på plats och effektivt kan förmedla lån till behövande låntagare. Det finns emellertid en liten risk att Field Partners inte betalar tillbaka lånen till Kiva, även om låntagaren har betalat sitt lån till Field Partners. Sådana anledningar kan vara till exempel: Konkurs Korruption Bristande administration (till exempel att det inte finns ett tillräckligt bra urval av låntagare eller brister i insamlingen av återbetalningar) För att kunna bedöma en Field Partners återbetalningsförmåga har Kiva skapat ett rankningsystem. Alla Field Partners rankas på en skala mellan 1 och 5 vad gäller deras förmåga att sköta sitt utlåningsuppdrag. Field Partner s Risk of Institutional Default Very Limited (Lower Risk) Limited (Low Risk) Moderate (Moderate Risk) Significant (High Risk) Very Significant (Higher Risk) Corresponding Risk Rating 2 (Frequently Asked Questions) 7

8 Vilka är de vanligaste anledningarna till att en låntagare inte betalar tillbaka? De vanligaste skälen till att en låntagare inte betalar sina lån är enligt Kiva: Dålig lönsamhet hos företaget. Vid jordbruk kan till exempel skörden slå fel. Hälsoskäl: tex. malaria, HIV/AIDS. Andra orsaker som stöld, betalning av skolavgifter, överbelåning och instabilt samhälle. Om en låntagare inte betalar tillbaka vidtar den lokala mikrokreditbanken åtgärder. Dessa rutiner skiljer sig från bank till bank. I skrivande stund har inte Kiva någon policy kring detta, utan friskriver sig från ansvar. Detta är något som har kritiserats. Vad är ett grupplån? Vid ett grupplån får alla i gruppen var sitt lån, men ansökan om lånet görs av en grupp. Fördelarna är att man kan få stöd från resten av gruppen att lyckas betala tillbaka. Ibland är lånen bundna till en»gruppgaranti«. Det innebär att gruppen är ansvarig om en av gruppens medlemmar inte lyckas betala tillbaka sin del. Hur väljs låntagarna ut? Kivas Field Partners väljer ut de låntagare som läggs ut på Kivas hemsida. Varje Field Partner har sin egen urvalsprocess. Några exempel på vad de undersöker är: tidigare lån och om dessa har återbetalats, byns, individens eller gruppens anseende och om satsningen man vill låna ut till anses vara genomförbar. Kiva granskar sina Field Partners så att de har möjlighet att förvalta pengaflödena. Varför finns det inte så många lån på Kiva som går till utbildning? Många som lånar ut pengar till Kiva vill gärna att lånen ska användas inom exempelvis utbildning och till kultursektorn. Det är ofta ont om sådana entreprenörer bland låntagarna. De flesta låntagare vill låna pengar till mer kommersiella verksamheter som grönsaksstånd, matbutiker, taxiverksamhet och sömnad. Dessa slags näringar gör successivt att samhällena blir starkare och stabilare. Indirekt ger dessa lån ofta familjens barn möjlighet att få gå i skolan då försörjningen tryggas. Förbjuder Kiva långivning till någon typ av verksamhet? Kiva överlämnar till sin Field Partners att avgöra vad som är lämpliga lån. Kiva ger inte lån till verksamheter som är olagliga i landet där lånet tas eller som strider mot FN:s konventioner. 8

9 Mäter Kiva sina Field Partners miljöpåverkan? Kiva försöker se till helheten när man väljer ut nya Field Partners att samarbeta med. Hur man mäter låntagares framgångar och verksamheternas miljöpåverkan och tillväxt är mycket olika. Kiva har idag inget samlat grepp vad det gäller deras samarbetspartners påverkan på miljö, syn på hållbarhet och djurrätt. Varför är det ibland en man på fotografiet på Kivas hemsida när det är en kvinna som ska ta lånet? En del av Kivas låntagare lever i konservativa kulturer där kvinnor på grund av strukturer i samhället inte förekommer på bild. I dessa fall visas många gånger någon annan familjemedlem trots att det är kvinnan som ska ha lånet. Lånet går dock till den låntagare som beskrivs i profiltexten. Vi hoppas att fördjupningsmaterialets diskussionsfrågor och olika infallsvinklar har fungerat som aptitretare för att fortsätta med era egna Kakbanker och undersöka mikrokrediters möjligheter. Det finns lika många frågor och svar som recept på småkakor. Glöm inte att det är en fin kombination att äta gott och att göra gott. För mer information Vid ytterligare frågor, kontakta oss gärna: granslost@kakbank.se 9

10 Gränslöst är ett projekt med syfte att höja medvetenheten om mänskliga rättigheter och hållbar utveckling hos gymnasielever och lärare. Projektet finansieras av Allmänna Arvsfonden. Projektägare är Företagarna i Göteborg i samverkan med Föreningen CSR Västsverige, Kakbanken, Ung Företagsamhet och Världskulturmuseet. Skolor som varit med i projektet är: Angeredsgymnasiet, Aranäsgymnasiet, Globala gymnasiet, Schillerska gymnasiet och Strömkullegymnasiet FORM BRANDWORK FOTO ELLA FORSSLING