Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016

Transkript

1 Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016 PM 10 Aktbilaga 257 och 301 fastighetsägare i Bromma genom ombud Christina Hörnberg Stockholm

2 Särskilt om genomförda samråd. Fastighetsägarna (enligt ingiven förteckning) i Brommaområdet (nedan fastighetsägarna) gör i sin inlaga av den 19 augusti 2016 gällande att miljökonsekvensbeskrivningen ska underkännas och yrkar att ansökan i första hand avvisas och i andra hand avslås. Inställningen är att MKBn inte uppfyller kraven i 6 kap miljöbalken, bl a av skälet att genomfört samråd är ofullständigt, en brist som enligt fastighetsägarna inte är möjlig att avhjälpa. Stockholm Vatten får kommentara fastighetsägarnas inlaga enligt följande. Samråden. I inlagan (sid 3 f f) påstås att samrådsförfarandet inte genomfördes i rätt tid dvs för sent, då det påstås vara genomfört under maj månad strax innan ansökan gavs in. Samrådsförfarandet ska inte heller vara tillräckligt transparent samt inte ha varit genomfört i behövlig omfattning med berörda. Dessa påstådda formfel är enligt fastighetsägarna ett diskvalificerande och samrådsförfarandet uppfyller inte rekvisiten i 6 kapitlet 4 miljöbalken. Ett felaktigt samråd innebär att ansökan ska avvisas enligt 22 kapitlet 2 miljöbalken. Samråd ska genomföras i rätt tid, vara transparenta och genomföras i behövlig omfattning. Att samråden genomförts för sent stämmer inte. En utförlig redovisning av genomförda samråd finns redovisade i ansökan under kapitel 7, Miljökonsekvensbeskrivning, 1.5 Samråd. (sid 21). Här framgår klart att fyra huvudsamråd genomfördes under perioden 5-8 maj 2014 dvs ett år tidigare än vad fastighetsägarna påstår. Samråden genomfördes på olika platser i anslutning till projektet (5 maj Hägerstensåsens medbogarhus, 6 maj Teologiska högskolan, Bromma, 7 maj Danvikscenter Stockholm/Nacka och 8 maj, Årsta Folkets hus). Dessutom hölls ett kompletterande samråd den 17 november 2014 i Hägerstensåsens medborgarhus gällande transporter och etablering vid Eolshäll. Under 2014 hölls även samrådsmöten med myndigheter på sätt som redovisas i ansökan (se vidare sid 22). Som framgår av ansökan genomfördes samråd med utökad samrådskrets under perioden till Alltså huvudsamråden genomfördes en period våren och hösten Det är däremot riktigt att kompletterande samråd hölls under perioden 27 april till den 28 maj Dessa kompletterande samråd annonserades också i dagspressen som en säkerhetsåtgärd för att försäkra oss om att annonsering skett på ett juridiskt korrekt sätt. Att även annonsera i dagspress visade sig inte vara nödvändigt för att klara de juridiska kraven. Vid dessa samråd framfördes inte heller något nytt. Fastighetsägarna gör även gällande att det samrådsyttrande de gav in till Stockholm Vatten den 23 juni 2015 inte integrerats som skett med andra yttranden och inte bemöts av Stockholm Vatten. Detta stämmer inte. Yttranden kom in på det kompletterande samrådet den 28 maj 2015 (inte som påstås den 23 juni 2015). Fastighetsägarnas synpunkter finns redovisade i bilaga G2-4 i tillståndsansökan och har integrerats i samrådsprövningen precis på samma sätt som övriga yttranden från det kompletterande samrådet den 28 maj 2015.

3 Samrådsmöten har varit välbesökta som också framgår av ansökan vilket även resulterat i ett mycket stort antal synpunkter som Stockholm Vatten har tagit till sig. Detta gäller såväl synpunkter från enskilda berörda fastighetsägare m m som från myndigheter. Stockholm Vatten har även uppfyllt rekvisiten i 6 kapitlet 4 näst sista stycket genom att före samråden lämna ut erforderliga uppgifter om en planerade verksamheten, dess omfattning, utformning i form av skriftlig information osv på sätt som redovisats (Bilaga G ) Sammanfattningsvis så anser Stockholm Vatten att samråden skett i rätt tid samt varit transparenta och genomförts med berörda i behövlig omfattning. Därmed är rekvisiten i 6 kapitlet 4 uppfyllda och miljökonsekvensbeskrivningen ska godkännas vad gäller samrådsförfarandet.

4 1(24) PROMEMORIA 10 Till: Avdelning Enhet Ang: Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Avd. 3 M Aktbilaga 257 och 301 Fastighetsägare i Bromma genom ombud Christina Hörnberg Bemötande och kommentarer. Läsanvisning Det som anförs i Aktbilaga 301 (som Stockholm Vatten uppfattar som en senare version av Aktbilaga 257) citeras i kursiv text, följt av Stockholm Vattens kommentarer i icke kursiv text med hänvisning till olika PM som innehåller kompletterande fakta. Bemötande och Kommentarer 2. GRUNDER 2.1 MKBn UPPFYLLER INTE MILJÖBALKENS KRAV Den upprättade MKBn motsvarar inte det föreskrivna syftet med MKB. MKBn möjliggör inte en samlad helhetsbedömning av Projektets direkta och indirekta effekter ur ett hållbarhetsperspektiv ( jämför 1 kap 1 miljöbalken). I synnerhet gäller detta vattenkvalitet, effekter på klimat, uttag av energi samt hälsoeffekter. Det tycks finnas ett bakomliggande syfte som handlar om tillgång till mark för byggande av bostäder. Om Stockholm Vatten anser att bostadsintresset ska utgöra ett gemensamt syfte med den ansöka åtgärden ska alternativa sätt att tillmötesgå behovet av fler bostäder också utredas och vägas in i helhetsbilden. Svar Det framgår inte av inlagan vilka direkta och indirekta effekter som anses vara otillräckligt belysta. Dock pekas klimat, energi och hälsoeffekter ut i allmänna ordalag. Det saknas i tydliga exempel på vad bristerna i MKB:n består av. Stockholm Vatten vill dock framföra följande : SFA är ett projekt för att säkra avloppsreningen inför framtiden, förbättra avloppsledningsnätets kapacitet och förbättra vattenmiljön, med en lösning som är hållbar över tiden (minst två generationer) och som är förberedd för att kunna rena andra ämnen än närsalter (membranrening). Bostadsintresset är inte ett gemensamt syfte. Genom sin omfattning och kravet prövning både enligt kap 9 och Kap 11 i miljöbalken är

5 2(24) det ett komplext projekt. Det är därför ett omfattande material som ingår i tillståndsansökan. Utöver handlingarna som bifogats tillståndsansökan och MKB:n finns det förstudier och framför allt alternativutredningar (som sammanfattats i MKB kapitel 4) som återfinns i referenslistan. Stockholm Vatten anser att MKB:n och dess bilagor ger ett tillräckligt underlag för att sakägare och myndigheter skall kunna göra en helhetsbedömning. SVAB:s bedömning styrks av inkomna yttranden och de synpunkter på ansökan och MKB som inkommit från expert- och kontrollmyndigheter. Det är oklart vad som avses med ett hållbarhetsperspektiv. Stockholm Vatten vill framhålla att det viktigaste skälet till det valda alternativet är just hållbarhet; Hållbarhet avseende reningsteknik och expansionsmöjligheter över tid och ledningstekniskt. Effekter på klimat, energi och vattenkvalitet beskrivs i särskilda avsnitt i kapitel 6 MKB. Hälsoeffekter skall regleras av miljökvalitetstnormer för luft och buller. Projektets relation till dessa normer och därmed indirekt dess hälsoeffekter beskrivs och relaterar till normer där sådana finns. Nollalternativet definieras och beskrivs i avsnitt i MKB SPECIFIKA BRISTER I MKB 4, förslag till skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått samt de övriga uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. följs, SVAB:I kapitel 6 MKB beskrivs de skyddsåtgärder som Stockholm Vatten avser att vidta för att motverka de negativa konsekvenser av den sökta verksamheten. 5. förslag till övervakning och kontroll av verksamheten, SVAB :Kontrollprogram kommer att upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. För grundvatten hänvisas även till Bilaga F9(Bilaga 2 i kompletteringar) 6. i fråga om tillstånd att anlägga, driva eller ändra en verksamhet, en säkerhetsrapport i de fall det finns skyldighet att upprätta en sådan enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, SVAB: Det föreligger ingen skyldighet att upprätta en säkerhetsrapport. Projektet har regelbunden kontakt med den lokala räddningstjänsten och genomför med hjälp av en egen brandingenjör kontinuerliga riskanalyser. 7. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-7. SVAB : MKB innehåller både en läsanvisning och en icke teknisk sammanfattning

6 3(24) Fastighetsägarna anser att konstruktionen med villkor, åtgärdsplan och kontrollprogram inte är tillräckligt sammanhängande. Det går alltså inte att göra den bedömning av Projektets verkningar som miljöbalken förutsätter för att tillstånd ska kunna lämnas. SVAB : Grundvattenpåverkan är utöver den minskade belastningen av kväve, sett över tid, den viktigaste frågan ur ett miljöperspektiv. Vid framtagning av åtgärdsprogram med kontrollvärden, skyddsåtgärder samt de provisoriska föreskrifterna för grundvattenpåverkan finns ett tydligt fokus på känsliga områden utmed tunnelns sträckning och projektets möjliga påverkan. Dessa bedömningar sedda i sina sammanhang har inte ifrågasatts av SGU, SGI och kontrollmyndigheten (Länsstyrelsen). Samråd Se särskilt yttrande. 2.2 PROJEKTET ÄR INTE MILJÖMÄSSIGT FÖRSVARBART Enligt 2 kap 1 miljöbalken är Stockholm Vatten skyldigt att visa att de förpliktelser som följer av miljöbalken iakttas. Stockholm Vatten har emellertid inte kunnat visa att den föreslagna verksamheten är den lämpligaste lösningen, sett utifrån komplexa miljöskyddsaspekter, skyddet av människors hälsa och samhällsekonomiska faktorer. Nedanstående uppräkning är inte uttömmande. Stockholm Vatten har inte kunnat visa att Projektet har en hållbar tidshorisont. Ansökan och MKB:n innehåller inte någon egentlig strategi eller plan för hur läkemedelsrening samt rening från hormonstörande ämnen ska kunna hanteras idag eller om 24 år. Projektet har genom sin föreslagna lokalisering förutsättningar att rena Stockholms stads och anslutande grannkommuners avloppsrening i minst två generationer. Möjligheterna att vid behov spränga ut mer berg är i både Sickla och Henriksdal bättre än för Bromma. Detta beskrivs även i avsnitt 4.6 i MKB. I dag saknas etablerad (BAT) teknik för en sådan rening. Att skapa ett partikelfritt avloppsvatten med en låg BOD halt är en förutsättning för att avlägsna lösta miljöstörande organiska ämnen med ett efterföljande reningssteg. Stockholm Vatten har inte kunnat visa att nyttan med att leda stora mängder avloppsvatten till endast en reningskälla överväger riskerna och störningar på människors hälsa och miljön. Stockholm Vatten anser att det är utformningen och lokaliseringen av avloppsreningen samt reningsgraden som styr eventuella störningar på människors hälsa och miljö. Inte att stora mängder avloppsvatten samlas i en reningskälla. Stockholm Vatten har inte kunnat visa att reningsbehoven kvantitativt sett och

7 4(24) reningsgraden givet stadens befolkningstillväxt i områden som inte omfattas av beräkningarna, kan tillgodoses fram till och efter I prognosen som ligger till grund för dimensioneringen har siffror från anslutna grannkommuner hämtats in. Då nära nog alla hushåll i Stockholmsregionen är anslutna till kommunalt VA anser Stockholm Vatten att framtida reningsbehov är kartlagda. Stockholm Vatten har inte kunnat visa att energiförbrukningen av att bygga en tunnel, pumpa avloppsvatten i Sickla, användningen av membrantekniken och utsläpp av stora mängder koldioxid och andra klimatgaser under både bygg- och driftsfas är rimliga sett utifrån klimatmål, energistrategier, hushållning med mark- och vatten samt människors hälsa. Detta redovisas i MKB avsnitt 6.17 där det framgår att ingen väsentlig skillnad finns mellan alternativen. Stockholm Vatten har inte kunnat visa att bräddning som ett av de ledande motiven för en nedläggning av Bromma reningsverk (BRV) utgör ett konkret problem avseende vattenkvaliteten. Stockholm Vatten har i dag ett riktvärde för brädd som inte kan innehållas. Det kräver åtgärder, och tillsynsmyndigheterna yrkar även på att åtgärder mot brädd skall vidtas. De största volymerna brädd till Mälaren sker i dag i Östra Mälarens vattenskyddsområde. Stockholm Vatten delar således inte åsikten att bräddning inte utgör ett konkret problem för vattenkvaliteten. Stockholm Vatten har inte kunnat visa att det planerade utsläppet av varmt vatten i Saltsjön överväger den miljömässiga vinsten och energimässiga fördelen av tillvaratagandet av spillvärme som idag sker i värmeverket i Solna. I bilaga G1(sid 46) tillståndsansökans MKB framgår att utsläpp av varmt vatten inte har en negativ miljöeffekt. När det gäller spillvärme och Solnaverket hänvisas till PM 7 Värme i vattnet från Brommaverket Stockholm Vatten har inte kunnat visa Projektets miljömässiga fördelar överväger de skaderisker som följer av bortledning av grundvatten. Projektets miljöfördelar beskrivs i avsnitt 8.3 i MKB. Stockholm Vatten har åtagit sig skyddsåtgärder och provisoriska föreskrifter, som sammantaget skall säkerställa att skador inte uppstår under byggfas respektive driftfas, med undantag för skador på energibrunnar som kommer att ersättas och som beaktats i den ekonomiska kalkyl som redovisats för projektet. Stockholm Vatten har inte kunnat visa Projektets miljömässiga fördelar överväger den

8 5(24) påverkan på människors hälsa som följer av transporter med bergmaterial för att bygga avloppstunneln. Stockholm Vatten hänvisar här till PM1 Tung trafik Stockholm Vatten har sammantaget inte kunnat visa att miljöbalkens övergripande mål (1 kap 1 miljöbalken) samt nationella miljökvalitetsmål och övriga materiella bestämmelser i miljöbalken tillgodoses. Att projektet uppfyller miljöbalkens övergripande mål m.m. framgår av kapitel 6 (Miljökonsekvenser) samt kapitel 8 (Samlad miljöbedömning) i MKB:n PROJEKTET ÄR INTE SAMHÄLLSEKONOMISKT LÖNSAMT För ett miljöprojekt av det slag som SFA utgör finns det ingen vedertagen modell för att göra en samhällsekonomisk analys. SVAB har dock valt att i sin kommentar till det som framförs i avsnitt 2.3 utgå från den analysmodell och de poster som redovisas i aktbilaga 260, M. Renhuldt, Samhällsekonomisk analys av projektet Stockholms Framtida Avloppsrening. En reviderad samhällsekonomisk analys med nämnda utgångspunkt redovisas i PM 8 Samhällsekonomi. Av denna redovisning framgår att den samhällsekonomiska nyttan av projektet överstiger dess kostnader. 4.1 DET BEHÖVS INTE EN TUNNEL FÖR ATT MÖTA MILJÖKRAVEN OCH ÅSTADKOMMA MINSKADE UTSLÄPP. Den VA-tekniska och ekonomiska nyttan med tunneln redovisas i bilaga PM 2 Kostnader bräddhantering 4.2 STORA RISKER I PROJEKTET Henriksdalsverket kommer att ha dubbel kraftmatning, reservkraft samt redundans för pumpkapacitet. De risker som påtalats i Hörnbergs yttrande är därmed mycket små. Sannolikheten för ett jordskalv i Stockholmsområdet är mycket liten och skadorna på Stockholms innerstad vid ett skalv på 5.3( Det refereras till 5,0 i riskanalysen) på Richterskalan blir sannolikt måttliga(msb En berganläggning utsätts för större vibrationer vid sprängningar. Projektering och design av mark och berganläggningar i projektet följer den standard, med t.ex. bergförstärkningar, som används i Stockholm. Oavsett alternativ så påverkas Va-systemet av klimateffekter som havsnivåökningar och skyfall. I avsnitt 6.18 i MKB:n beskrivs projektets anpassningar till klimat och extrema vädersituationer.

9 6(24) Volymen på Stockholms avloppsledningsnät inklusive tunnlar är : Före SFA Efter SFA Befintliga avloppstunnlar till Bromma kommer att finnas kvar och som framgår ovan kommer den sammanlagda volymen av avloppsledningsnätet att öka. Nuvarande dimensioneringsstandard är för 10-årsregn. Avloppsnätet bör således vara dimensionerat för att klara ett 10-årsregn innan det bräddar. I dagsläget saknas den kapaciteten i vissa områden. Vid ett 10-årsregn blir nätet snabbt fyllt och bräddar kan uppstå vid olika punkter. SVAB:s ambition är långsiktigt att uppgradera nätet så att det har kapacitet för ett tioårsregn med en klimatfaktor på 1,2. Stockholms miljöförvaltning yrkar att SVAB:s kombinerade nät skall ha en sådan kapacitet att det inte bräddar till mindre recipienter och Mälaren vid 10 års regn. Den ökade kapacitet som den nya tunneln ger är den enskilt effektivaste insatsen för att kunna uppnå detta mål när det gäller Mälaren (se PM 2 Kostnader bräddhantering). Sammantaget innebär den nya avloppstunneln ett betydande kapacitetstillskott till avloppsledningsnätet. Ett 100-års regn får stora samhällsekonomiska konsekvenser och miljöpåverkan genom bräddningar och översvämning av ytor med eller utan miljöfarlig verksamhet vare sig tunneln byggs eller inte. Stockholms stad arbetar liksom andra städer kontinuerligt med riskanalyser och med att klimatsäkra staden. Fokus i detta arbete är på att skydda infrastruktur och egendom genom att hantera markvatten (bl.a. dagvatten). Staden har gjort en risk- och sårbarhetsanalys där VA ingår. SVAB har även en spridningsmodell för Mälaren där spridning av föroreningar kan medelleras. Effekterna av 100 års regn och höjda havsnivåer har ingen direkt påverkan på tunnelbygget. I riskanalysen hanterades detta som en driftfråga. Det är en driftfråga som berör hela VAsystemet där avloppstunneln är en del. Stockholm Vatten vill här även hänvisa till PM 3 Bilaga 1 Olycksrisker.

10 7(24) 4.3 ETT KLIMATSMART STOCKHOLM SVAB : En befolkningsprognos lämnades i samband med kompletteringskraven från Nacka kommun. Energi- och växthus balansen för det sökta alternativet och nollalternativet finns redovisade i MKB:n sid 288. Den största belastningsförändringen kommer från den ökade mängden fossil metanol som krävs för kvävereningen. Det gäller för samtliga alternativ. 4.4 LÄKEMEDELSRESTER SVAB : Den mest lämpliga tekniken för läkemedelsrening är ännu inte färdigutvecklad. De forskningsresultat som finns hittills baseras alla på att läkemedelsrening görs som ett sista steg och att membranrening ger de bästa förutsättningarna för en resurssnål rening av läkemedelsrester. 4.5 BEBYGGELSE VID HENRIKSDAL SVAB: Projektet och val av alternativ påverkar inte behovet av skyddsavstånd för Henriksdalsanläggningen, vilket Nacka Kommun också bekräftat i sin inlaga. 4.6 KLIMATGASER SVAB : SVAB uppfyller de krav som finns för redovisning och har ett program både för förbättrad mätning och minimering av metanslip. I projektet kommer processlösningar att byggas in som tar bort vissa kända metanslip. Se även PM 4 Frågor från Mark- och miljödomstolen. För att ett utsläpp ska kunna villkorsregleras krävs att kontrollen är tillräckligt säker (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 22 juni 2009 i mål M ). Kontrollen av de nu aktuella metanutsläppen uppfyller inte det kravet. SVAB gör årliga kartläggningar av växthusgaser. De värden som redovisas i kartläggningen 2010 är fortfarande aktuella. 4.7 VATTENFLÖDEN OCH VATTENKVALITET SVAB : I samband med en kompletteringsbegäran från Naturvårdsverket lämnade SVAB i inlaga till mark- och miljödomstolen den 25 februari 2016 ett förtydligande när det gäller val av utsläppspunkt. Naturvårdsverket har inte återkommit i frågan. I bilaga G1 sid 26 finns miljöpåverkan av varmt vatten beskriven med hänvisning till

11 8(24) SMHI:s modellering av vad som händer när temperaturen är 20 o C på det utgående vattnet från Henriksdal. När det gäller omhändertagandet av spillvärme hänvisas till PM 7 Värme i vattnet från Brommaverket. 4.8 MEMBRANTEKNIKEN Då SVAB gör investeringar som skall hålla minst en generation krävs lösningar som uppfyller BAT. De lösningar som valts gör detta. Flat plate membrane har enligt SVAB varken för- eller nackdelar från miljösynpunkt gentemot hollow-fibermembran. De bygger på samma princip, men drift- och underhållscykler skiljer sig något. Genom drift- och underhåll hanteras de nackdelar som listats. Att avleda vatten från Norrortskommuner till Käppalaverket kräver investeringar i tunnlar och i Käppalaverket och trots att Bromma reningsverk kommer att avlastas måste även Bromma rustas i detta scenario för att klara framtida reningskrav. Projektet försvårar inte uppfyllandet av någon miljökvalitetsnorm. Detta har även redovisats särskilt i samband med kompletteringar som begärts av bl.a Huddinge Kommun och Miljö- och hälsoskyddsnåmnden i Stockholm 4.9 JÄMFÖRELSE MELLAN ALTERNATIV 4 OCH NOLL-ALTERNATIVET (ALT 1.) Ökad biologisk mångfald genom minskade kväveutsläpp i Östersjön: Det kan konstateras att vid nollalternativet införs den nya membranreningen i Henriksdal och i Himmerfjärden. SYVAB fick den 30/ dessutom tillstånd av Länsstyrelsen om utökad verksamhet inklusive membranrening i Himmerfjärden ARV. Vid modernisering av Bromma ARV skulle samma typ av rening införas även där. Således är det ingen skillnad mellan alternativen i denna helt centrala del. SVAB : Att membranrening skulle införas i Bromma vid Nollalternativet är en missuppfattning följande står i MKB (4.1.3) : Den valda metoden innefattar en konventionell aktivslamanläggning i berg. Utbyggnaden kan göras i etapper beroende på reningskraven, men minst 50 procent av den utredda anläggningen måste byggas för att möta förutsättningarna enligt nollalternativet. Det finns förutsättningar för att bygga ut Bromma reningsverk med en ökad kväverening, och en större utbyggnad kan göras för att säkra upp det gemensamma utsläppskravet. Ett möjligt alternativ till en omfattande utbyggnad i Nockeby är att bygga om befintlig biologisk rening för membranseparation. Detta är principiellt möjligt, men har ej studerats i detalj. Membranrening nämns som ett alternativ men är inte en del av nollalternativet. I PM 6 Kostnader för uppgradering av Bromma och Henriksdals reningsverk redovisas kalkylen för att göra Bromma likvärdigt med Henriksdal bl.a genom att införa membranrening.

12 9(24) Minskad lukt och färre transporter i Bromma och Sickla med ny tunnel: SVAB: SVAB anser att de lösningar som valts för att hantera luktkällor, lösningar som baserats på lukt- och spridningsberäkningar, är tillfredställande. Renare ytvatten i Mälaren och Östersjön genom minskade utsläpp: SVAB: Volymerna i de utjämningsmagasin som hänvisas till är små, och är med i modellberäkningarna för brädd, och det ges en förenklad bild av de faktiska driftförhållandena och magasinens kapacitet. Stockholm Vatten har för närvarande mängdvillkor för bräddade volymer från ledningsnätet med riktvärden som det inte gått att innehålla. Miljöförvaltningen i Stockholm yrkar att Stockholm Vattens kombinerade avloppsledningsnät skall vara dimensionerade för 10 års-regn och inte brädda till Mälaren och mindre recipienter. Den planerade tunneln är den enskilt mest kostnadseffektiva åtgärden för att kunna uppfylla detta krav för Mälaren. Ökad biogasproduktion ger förbättrad resurshushållning: SVAB : Biogasproduktionen styrs av mängden inkommande substrat och processerna i Henriksdal kommer att anpassas så att samma produktionsvolymer upprätthålls. Minskad klimatpåverkan: modernisering ger minskade utsläpp av metan och lustgas: SVAB : De olika alternativen har olika driftstrategier som bl.a innebär olika slamåldrar vilket i sin tur påverkar lustgasbildningen. Henriksdalsverket kommer att drivas på ett sätt som ger sämre förutsättningar för lustgasbildning och är i det avseendet (lustgasbildning) bättre än Bromma i nollalternativet. SVAB investerar redan i dag i utrustning som destruerar metanslip. Dessa anläggningsdelar kan användas även i framtiden. Se även PM 4 frågor från Mark- och miljödomstolen. Möjligt att bygga nya bostäder där Bromma reningsverk finns idag: SVAB : Bromma reningsverk och Scandinavian Biogas gasverksamhet begränsar bostadsbyggande i dag. Projektet kommer inte att påverka möjligheterna att bygga bostäder i Nacka. Ingen ytterligare mark kommer att tas i anspråk långsiktigt: SVAB : Det finns goda expansionsmöjligheter inne i berg både vid Sickla och Henriksdal. Påverkan på fastigheter och bergvärmeanläggningar: SVAB: Projektet har beaktat risker för skada i sina genomförandeplaner och kostnader för ersättning för sådana skador finns med i den kalkyl som SVAB redovisat..

13 10(24) Samlad bedömning av alternativ 4 jämfört med noll-alternativet SVAB: Se PM 8 Samhällsekonomi 4.10 ALTERNATIVT LÄGE PÅ TUNNELN- ALTERNATIV 4 B DROTTNINGEN SVAB: Såsom alternativ 4b beskrivs av Christina Hörnberg underskattas, enligt SVAB, komplexiteten av Mälarpassagen både när det gäller bygg- och VA-teknik och kostnad I de förundersökningar som legat till grund för alternativvalen har stor vikt fästs vid just Mälarpassagen och lämpligaste anslutning till Eolshäll MOTIVET TILL UNDVIKANDE AV BRÄDDNING SVAB: Huvudsyftet med tunneln är att avleda avloppsvattnet från Bromma till Sickla. De hydrogeologiska förutsättningarna, markåtkomst samt minimering av skaderisk och påverkan på bl. a energibrunnar har styrt tunnelns dragning. Vissa punkter, Bromma reningsverk, Sickla och Eolshäll har varit givna. Genom den dragning som har valts blir det också möjligt att bygga bort några av de enskilt största bräddpunkterna till Mälaren, och även några mindre. I vissa av dessa bräddpunkter sker bräddning även vid mindre nederbörd än 10- års regn. Detta innebär en långsiktig belastning på Mälaren och kan även ge upphov till lokala olägenheter. Vid bräddberäkningarna har magasinens kapacitet beaktats. Miljöförvaltningen har ställt krav på åtgärder avseende SVAB:s ledningsnät (se ovan). I dag klarar SVAB inte gällande riktvärde för bräddningar och åtgärder krävs. Den utökning av kapacitet som tunneln innebär är den enskilt effektivaste årgärden att minska bräddvolymerna NEDLÄGGNING ELLER FORTSATT DRIFT AV BROMMA RENINGSVERK SVAB : Fastighetsägarna och dess ombud anser att Bromma reningsverk kan fortsätta att drivas med endast mindre investeringar. Någon kalkyl eller annat underlag för detta påstående har dock inte redovisats. Som framgår av PM 6 Uppgradering Bromma reningsverk och Henriksdal kräver både Bromma och Henriksdal betydande investeringar, och förutsättningarna att tillgodogöra sig ny teknik som t.ex. läkemedelsrening är sannolikt bättre i ett verk än i två. Enligt uppdaterade siffror från Stockholms stad går det att bygga minst 3500 bostäder när Brommaverket är nedlagt. 5 UTVECKLING AV TALAN GRUNDVATTEN 5.1 Grundvattenpåverkan Inledningsvis framförs att Stockholm Vatten måste redovisa en vetenskapligt trovärdig grundvattenutredning som visar influensområdet för grundvatten samt riskerna för dränering via regionala sprickor. Stockholm Vattens svar:

14 11(24) Fokus för projektets geotekniska- och geohydrologiska arbete har varit att tidigt identifiera områden där det finns risk för skador till följd av grundvattensänkning. Potentiella skadeobjekt, i första hand byggnader och anläggningar med grundvattenberoende grundläggning, sättningskänsliga ledningar och brunnar, har lokaliserats tidigt i utredningsskedet och har sedan varit med i underlaget för planering av utredningsstrategi och fältundersökningar. I bilaga F (Teknisk beskrivning, Grundvattenpåverkan ) till ansökan redovisas grundvattenförhållandena längs hela tunnelsträckningen och bergrummet i Sickla. Redovisningen är systematisk och gjord utifrån vedertagen teknik och uppfyller därmed gängse vetenskapliga krav. Varken SGI eller SGU har ifrågasatt den vetenskapliga trovärdigheten. Avloppstunneln är indelad i ett antal sträckor, som i sin tur är indelade i delsträckor. Undersökningar av geologiska och hydrogeologiska förhållanden med beskrivningar av projektets kunskap sträcka för sträcka är ingående beskrivet i bilaga F. De hydrogeologiska förhållandena redovisas i kartor i bilaga F1. De känsligaste områdena ur grundvattensynpunkt är de lerområden som påvisats med känslig bebyggelse som kräver speciella skyddsåtgärder. Lerområdena är lokaliserade inom följande delområden: Åkeshov, Ålstens brygga, Smedslätten, Örnsberg och Liljeholmen. I bilaga 3 till Stockholm Vattens komplettering daterad (tidigare bilaga F2) redovisas teoretiska påverkansområden i både jord och berg, delsträcka för delsträcka, utan skyddsåtgärder som skyddsinfiltration och lining. För två av lerområdena gäller att ingen grundvattensänkning i de lösa jordlagren kan accepteras, annat än mycket temporärt, eller under förutsättning att aktuella skyddsobjekt/byggnader grundförstärks. Planerade och förberedda skyddsåtgärder kommer att säkerställa att inga sättningsskador uppstår till följd av den nu planerade tunneln. Att den redovisade grundvattenutredningen inte skulle vara trovärdig är således inte korrekt. Det framförs vidare att besiktning och kartering av grundvattennivån måste ske både innan tunnelarbetena påbörjas och efter att de slutförts. Stockholm Vattens svar: Ett besiktningsprogram kommer att genomföras före byggskedet respektive efter byggskedet. Besiktningsprogrammet kommer att omfatta ett stort antal byggnader, speciellt inom de lerområden som projektet identifierat. Redan nu har sättningsdubbar installerats i ett antal byggnader. Ett mätprogram vad gäller grundvattennivåer i installerade grundvattenrör är påbörjat. Mätningar som genomförts innan ansökan lämnades till Mark- och miljödomstolen redovisas i bilaga F7. Ytterligare grundvattenrör etableras efterhand. Speciellt viktiga är de

15 12(24) grundvattenrör som ska användas för kontroll av de grundvattennivåer som föreskrivs i de provisoriska föreskrifterna. Mätningar av grundvattennivåer kommer att fortsätta under byggskedet och i vissa fall förmodligen också i driftskedet. Det anges också att det måste redovisas en mer utförlig sättningsutredning som inbegriper en bedömning av eventuellt behov av infiltration samt betonglining för att förhindra grundvattensänkningar. Stockholm Vattens svar: De sättningskänsliga områdena har redovisats ovan. Kopplingen mellan grundvattensänkning och sättningskänslighet i de olika lerområdena redovisas i bilaga F8 ( PM Markförhållanden ). Inom lerområdena kan det teoretiskt föreligga risk för att grundvattensänkningar initierar sättningar. Det ska noteras att dessa sättningar är mycket långsamma förlopp. Risken för sättningar inom lerområdena i samband med tunneldrivningen följs upp genom portrycksmätningar på tre djup i lerlagret för att klargöra om grundvattentrycket (portrycket) skett i den nedre delen av lerlagret till följd av läckage till befintliga tunnlar. Faktiska sättningar följs upp genom mätningar på installerade sättningsdubbar och brunnslock. För att sättningar inte ska uppkomma inom lerområdena har Stockholm Vatten åtagit sig att vidtaga åtgärder i en sådan omfattning att ansökans provisoriska förskrifter för grundvattensänkning inom de olika lerområdena innehålls. Åtgärder finns beskrivna i uppdaterad Åtgärdsplan daterad , se bilaga 2 till ingiven komplettering (ersätter tidigare ingiven bilaga F9). De olika skyddsåtgärderna redovisas i bilaga F, avsnitt : Kontinuerlig förinjektering, Efterinjektering, Skyddsinfiltration, Betonglining, Grundförstärkning. 5.2 Reglering av inläckage Därefter framförs ett flertal synpunkter där Stockholm Vattens ambitionsnivå för att minimera omgivningspåverkan ifrågasätts.

16 13(24) Punkt 1. Det saknas en samlad beskrivning av hur området i Bromma ska skyddas mot sättningar osv till följd av inläckage av grundvatten. Stockholm Vattens svar på punkt 1: De undersökningar och utredningar som Stockholm Vatten utfört visar att det är lerområdena i Bromma som är känsligast med avseende på sättningar. Områdena i fråga är Åkeshov, Ålstens brygga och Smedslätten. Utredningarna visar t ex att sättningar pågår inom området i Åkeshov. Det vill säga detta lerområde är så sättningskänsligt att området i stort sett inte tål någon ytterligare grundvattensänkning. Detta innebär att uppföljning av inläckaget till tunneln inte är ett tillräckligt känsligt instrument för att garantera att sättningar inte uppkommer. Mot bakgrund av detta har de provisoriska föreskrifterna för grundvattensänkning introducerats för de olika lerområdena. I lerområden innebär det i sin tur att när de injekteringsåtgärder i berg som står till buds inte är tillräckliga ska skyddsinfiltration introduceras för att hålla uppe grundvattentrycken. För att skapa långsiktigt hållbara åtgärder kan det därefter bli aktuellt att klä in tunneln med betong (betonglina) längs tunnelsträckan i fråga eller att grund förstärka känsliga byggnader i närområdet. Här hänvisas vidare till åtgärder som beskrivits i bilaga F, avsnitten , och i den reviderade Åtgärdsplanen daterad Punkt 2. Först anges att något inte är tillräckligt och att Stockholm Vatten bör föreslå riktvärden för inläckage under byggskedet i enlighet med dom M Stockholm Vattens svar på punkt 2: Den dom från Mark- och miljööverdomstolen som det refereras till slår fast att det inte är miljömässigt motiverat att utforma inläckagevillkor vid tunneldrivning som begränsningsvärden. Inledningsvis ska konstateras att det inte är ett inläckage till en tunnel i sig självt som resulterar i skador. I stället är det grundvattensänkning i sättningsgivande jord över tunneln som riskerar att resultera i sättningar som i sin tur kan resultera i sättningsskador på byggnader. Det är också viktigt att påpeka att den tunnel som prövats i nämnda hovrättsdom är en järnvägstunnel till skillnad från Stockholm Vattens tunnel som är en avloppstunnel. I en järnvägstunnel går det utmärkt att mäta inläckande grundvatten i både bygg- och driftskedena. I en avloppstunnel går det av naturliga skäl inte att mäta inläckande grundvatten i driftskedet. Detta är det första skälet till att Stockholm Vatten har kommit

17 14(24) fram till att det inte går att följa upp miljöpåverkan i lerområden från inläckande grundvatten i driftskedet. Det andra skälet, och det helt avgörande skälet, är att det inte är ett tillräckligt känsligt mätsystem att mäta inläckande vatten inom lerområden som ett mått på risken för miljöpåverkan från grundvattensänkning, se även svaret på frågan ovan. De kontroller som utförs mot bakgrund av de provisoriska föreskrifterna i lerområdena är i stället en mer direkt metod som mäter den faktiska grundvattensänkningen som är den parameter som sättningarna är en funktion utav (se bilaga F8). Föreskriften innehåller ett begränsningsvärde som innebär att, om det inte innehålls, åtgärder i form av skyddsinfiltration eller tunnellining ska genomföras för att nå villkorad grundvattennivå. Grundförstärkning av enskilda känsliga byggnader är också tänkbara åtgärder. Stockholm Vatten har som komplement till de provisoriska föreskrifterna i enlighet med önskemål från Länsstyrelsen accepterat riktvärden för tunnelns olika delsträckor (inklusive tillfartstunnlar) Punkt 3. Det framförs att angivna kontrollvärden av inläckage, delsträckor och beräkning av inläckagevärden per månad osv. ger inte en tillräckligt tydlig bild av vilka åtgärder som ska vidtas och i vilket skede av förändringen och om antagna avstånd, kontrollvärden och intervaller är mest lämpliga. Stockholm Vattens svar på punkt 3: Att styra åtgärder inom lerområdena utifrån läckage ger inte tillräcklig information, se svar ovan. Som också redovisas ovan kan detta endast göras utifrån föreslagna begränsningsvärden för avsänkning. För ytterligare synpunkter hänvisas till Stockholm Vattens svar på yttrande från Länsstyrelsen. Punkt 4. Det framförs att det kvarstår oklarheter omkring åtgärdsplanen, villkor 32 och provisorisk föreskrift F. Stockholm Vattens svar på punkt 4: På denna punkt hänvisar Stockholm Vatten till ingiven komplettering daterad I bolagets komplettering besvarades ungefär samma fråga från Länsstyrelsen. Utifrån diskussioner som då fördes med Länsstyrelsen har villkor 32 utgått (se avsnitt 3 i bolagets komplettering). Se reviderade yrkanden och villkor nu inskickat till mark och miljödomstolen Redovisning PM 12 Bilaga 1.

18 15(24) Bolaget konstaterar sålunda att det inte framgår vad det är för oklarheter på nuvarande stadium som avses i punkt 4. Punkt 5. Det framförs att det råder oklarhet vad som avser bl.a. lining och vilka åtgärder som ska vidtas om läckaget överskrider förväntat läckage med risk för skada i omgivningen. Stockholm Vattens svar på punkt 5: Avsnitt 6 i Åtgärdsplanen bilaga F9 1 i ansökan (bilaga 2 till bolagets komplettering) anger åtgärder som sätts in i lerområden som omfattas av provisoriska föreskrifter (begränsningsvärden för grundvattensänkning). Åtgärder inom lerområdena triggas inte av inläckagemätningar utan i stället av begränsningsvärdena för grundvattensänkning. Som en snabb åtgärd kommer bolaget att sätta in skyddsinfiltration för att säkerställa grundvattennivåerna. Efter det kommer bolaget, som mer långsiktiga åtgärder, även att beakta injektering med alternativa injekteringsmedel, grundförstärkning och betonglining som ytterligare skyddsåtgärder. Detta för att avsluta eller begränsa skyddsinfiltration när de beskrivna åtgärderna är genomförda och grundvattennivåerna kan upprätthållas utan skyddsinfiltration. Punkt 6. Det framförs att de provisoriska föreskrifterna F om kontroll av avsänkning av grundvattentryck måste preciseras ytterligare. Stockholm Vattens svar på punkt 6: De provisoriska föreskrifterna och deras koppling till de fem kontrollområdena redovisas i ansökan sid De fem kontrollområdena redovisas i ansökans bilaga J. Kontrollmätningarna kopplade till de provisoriska föreskrifterna med beskrivning av mätbrunnar inom de olika kontrollområdena kommer att redovisas i kontrollprogrammet som tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Punkt 7. Det framförs att Analyser av vad som påverkar nivåfluktuationer för varje enskilt rör ska redovisas och mätserierna från observationsrören ska även ingå i ansökan samt hållas tillgängliga för fastighetsägarna. Stockholm Vattens svar på punkt 7: 1 Åtgärdsplanen F9 är nu uppdaterad och inskickad till Mark- och miljödomstolen.

19 16(24) Som beskrivs ovan har ett omfattande mätprogram vad gäller grundvattennivåer i installerade grundvattenrör påbörjats se bilaga F7. Ett stort antal ytterligare grundvattenrör etableras efterhand. Speciellt viktiga är de grundvattenrör som ska användas för kontroll begränsningsvärdena för grundvattensänkning i lerområdena. Mätsystemen kommer att redovisas i detalj i det kontrollprogram som tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Kontrollprogrammet kommer också att beskriva hur information ska delges sakägare. Se även PM 15 Förebyggande kontrollarbete och skyddsåtgärder. Punkt 8. Det framförs att det ska vara möjligt för fastighetsägare att få tillgång till mätserierna i syfte att kunna se korrelation mellan förändringar och uppkomna skador. Stockholm Vattens svar på punkt 8: Inledningsvis konstateras att frågan om korrelation mellan grundvattensänkning och uppkomna skador inte är så enkel som framförs i punkt 8. Sättningsförloppen i lerjord är långsamma. Ur skadesynpunkt är detta naturligtvis positivt man har god tid på sig att vidtaga åtgärder för att återställa grundvattennivåerna och därmed förhindra risker för skador. Som redovisas i bolagets svar under punkt 7 kommer kontrollprogrammet, som tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten, att beskriva mätningar i kontrollrören i de fem kontrollområdena (se bilaga J till ansökan). Kontrollprogrammet kommer också att beskriva hur information om mätningarna i kontrollrören ska delges sakägare. Det framförs i yttrandet att risken för kumulativa effekter avseende den sammantagna påverkan gällande påverkansområde och grundvattensänkning/inläckage av ansökt verksamhet i den planerade tunnelbaneutbyggnaden och kraftledningstunneln City Link riskerar att föranleda större (oväntade) grundvattensänkningar samt ett utökat påverkansområde. Det anges att vidare att Stockholm Vatten måste utreda och redogöra för vilka skador som kan uppstå och kostnaderna för dessa skador och även relatera dessa bedömningar till alternativa sträckningar i syfte att undvika en överlappning. Stockholm Vattens svar: Stockholm Vattens och CityLinks påverkansområden överlappar varandra över en sträcka om ca m mellan Skanstull och Sickla. Överlappet är längs med de norra delarna av Stockholm Vattens påverkansområde. Överlappningen sker inte inom ett område som innefattar känsliga lerområden utan ett område med berg och/eller fastmark där således sättningskänsliga skyddsobjekt saknas.

20 17(24) Den kumulativa effekten av grundvattenpåverkan som kan uppstå består av a) ökad dränering av avrinningsområdet, b) grundvattennivåsänkning och c) utökat påverkansområde. a) Den kumulativa ökningen av dräneringen bedöms som mycket liten, detta då det aktuella området där påverkansområdena överlappar varandra i huvudsak är perifert från de båda tunnlarna. Påverkan på avrinningen i detta område bedöms inte heller resultera i någon ytterligare negativ effekt eller konsekvens. b) Det faktum att påverkansområdena överlappar kan innebära att grundvattennivåsänkningen i berg kan öka något. Effekten bedöms dock som liten då området ligger perifert från framförallt CityLink. c) Mot bakgrund av att ovanstående och konservativa antaganden vid framtagande av påverkansområden och tillhörande beräkningar och modelleringar bedöms påverkansområdet inte behöva justeras. Stockholm Vatten har haft samråd med SLL (tunnelbaneprojektet) avseende i vad mån den nya tunnelbanans tunnel och bolagets tunnel kan komma att påverka varandra. Det har då framkommit att SLL inte är klara med sin tekniska lösning och dess påverkan på grundvattensystemet. Eftersom det överlappande området varken är sättningskänsligt eller innefattar känsliga skyddsobjekt är det inte aktuellt att utreda och kostnadsberäkna några skador. Därefter framförs att det finns komplikationer förenat med att tunnelbaneutbyggnaden, City Link etapp 2 och Stockholm Vattens avloppstunnel ligger i samma område. Det anges vidare att det är oklart vad som avses med uttrycket ta höjd för. Dessutom anges att Stockholm Vatten ska redogöra för de risker som denna situation medför och om tunneln riskerar utgöra ett hinder för tunnelbane-utbyggnaden. I svaret ovan har Stockholm Vatten redogjort att det inte är några komplikationer förenade med lokaliseringen av bolagets avloppstunnel och kraftledningstunneln City Link etapp 2. Nu till uttrycket ta höjd för. Uttrycket har beskrivits i Svenska Dagbladet språkspalt ( ) med ett uttryck som kommer från danskan och norskan. Det anges i nämnda språkspalt att vi i Sverige menar att uttrycket betyder lämna marginal för, ta i med råge eller ta med i beräkningen. Först när projektet rörande tunnelbaneutbyggnaden har definierat sitt projekt kan ställning tas till vilka eventuella skadliga samverkanseffekter som kan förekomma.

21 18(24) Därefter anges att Stockholm Vatten måste i enlighet med 6 kap 7 miljöbalken, redovisa alternativa jämförbara tekniska lösningar avseende kontroll och åtgärder för att motverka skador samt redovisa de risker som är förenade med respektive lösning, t. ex. vilka konsekvenser det kan få på fastigheter inom påverkansområdet med en inläckagemätning en gång i veckan om avvikelser sker dag ett av sju jämfört med annan kontroll och andra åtgärder. Med hänvisning till vad som anförs ovan konstateras inledningsvis att inläckagemätningar inom tunnelprojektets lerområden inte är ett alternativ till mätningar av grundvattennivåer vid uppföljning av risker för sättningar som kan resultera i skador. För de delsträckor där tunneln passerar fastmarksområden, så som de definieras i bilaga F, saknas grundvattenberoende skyddsobjekt som kan ta skada annat än energibrunnar. För energibrunnar gäller att de som ligger nära eller vid avloppstunneln kommer att påverkas så mycket att de kommer att ersättas för uppkommen skada, alternativt att energibrunnen ersätts med en ny. Energibrunnar vilkas effektivitet minskas ersätts i enlighet med i ansökan föreslagen ersättningsprincip. I fastmarksområden utförs inläckagemätningar för att säkerställa att de föreslagna riktvärdena inte överskrids och att därmed inga negativa effekter, utöver vad som beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen ska uppkomma (skador på energibrunnar). Kontinuerlig förinjektering kommer att nyttjas som metod för att täta berget i längs hela tunneln (fastmarksområdena). 5.3 Besiktning Det framförs att Stockholm Vatten har för avsikt att besiktiga byggnader och anläggningar inom påverkansområdet. Detta måste ske innan huvudförhandlingen och kostnaderna för att säkerställa att skador inte uppstår samt beräknad risk för oförutsedda skador ska redovisas. Stockholm Vattens svar: Det är rätt att bolaget kommer att besiktiga byggnader och anläggningar inom påverkansområdet före byggstart. Ändamålet med besiktningarna är att dokumentera byggnaders och anläggningars status vad gäller eventuella skador före byggstart. Förnyade besiktningar kommer därefter att genomföras efter att projektet slutförts. På detta sätt kommer projektets påverkan på byggnader och anläggningar att dokumenteras. Om skada anmäls under byggskedet kan det även då bli aktuellt med besiktning. Se även PM 15. Tunneldrivningen kommer att planeras så att risken för skador minimeras. Inom lerområdena kommer åtgärder att vidtagas för att bibehålla nuvarande grundvattennivåer

22 19(24) vilket innebär att risk för sättningsskador undviks. Tunneldrivningen inom fastmarksområden kommer att genomföras med injektering för att minimera påverkan på energibrunnar. Stockholm Vatten anser att besiktningar av byggnader och anläggningar lång tid innan tunneldrivningen kommer att påbörjas, dvs. före huvudförhandlingen, varken är tekniskt, miljömässigt eller ekonomiskt motiverat. 5.4 TRANSPORTER AV BERGMASSOR, BULLER OCH VIBRATIONER SVAB: Påslaget vid Smedslätten har styrts av den lämpligaste platsen för Mälarpassagen, på sid 124 i MKB redovisas alternativa lokaliseringar av själva påslaget till det valda i Smedslätten och motiv till alternativval. Ca 50 % av bergmassorna som tas ut vid Smedslätten är från Mälarpassagen. Resten från Mälarpassagen tas ut vid Eolshäll. Uttaget från tunneln mellan Åkeshov och Smedslätten fördelas ungefär jämt. SVAB anser att det är den mest effektiva framdriften av tunneln som skall styra transporterna. När det gäller påverkan av tung trafik redovisas det i PM 1 Tung Trafik. 5.4 STOMLJUD Inför projektet har en stor mängd empiriska data från 4 olika stora projekt i Stockholm sammanfattats. Avståndet mellan källan och bostäder/verksamheter har tagits fram på basis av dessa resultat, där uppmätt ljudnivå vid momentet bergborrning har kopplats till avståndet till källan. Mätningen har skett med mikrofon i byggnadernas källarnivå, dvs där stomljudet är som högst i en byggnad. I Bilaga D sid i tillståndsansökan redovisas stomljudsberäkningarna mer i detalj. 5.5 SKORSTEN SMEDSLÄTTEN SVAB anser att de lösningar som valts för att hantera luktkällor, lösningar som baserats på lukt- och spridningsberäkningar, är tillfredställande (de leder till haltnivåer under 0,2-0,5 l.e/m 3 vid de olika receptorpunkterna, se nedan). I utredningen och förutsättningarna för studien konstateras följande: I detta fall där utsläppet sker i ett frekvent använt fritidsområde som även ligger inom ett större område klassat som riksintresse för friluftsliv och att man nu har möjlighet att reducera den framtida luktpåverkan bör man ha högre ambitioner än vad de danska omgivningsriktvärdena medger. Av denna anledning har denna utredning fokuserat på resultat från spridningsberäkningar som innebär att högsta omgivningshalt underskrider dessa nivåer, det vill säga 0,2-0,5 l.e/m 3. För att värdera luktbidraget i omgivningen har flera spridningsberäkningar utförts vid olika receptorpunkter.

23 20(24) Receptorpunkt 1 60 m öster om utsläppspunkten Receptorpunkt 2. Intill fastigheten 70 m söder om utsläppspunkten Receptorpunkt 3. Vid grillplats intill Mälaren ca 140 m syd utsläppspunkten. 6 MILJÖPRÖVNINGEN SV anser att det som framförs i detta avsnitt är sammanfattande kommentar och att svaren därför återfinns i detta dokument och de bilagor som det refereras till 7. UTGÅNGSPUNKTER FÖR VILLKORSSKRIVNING I stort sett samtliga av mina huvudmäns fastigheter är belägna inom påverkansområdet. Det kan inte uteslutas att fastigheterna kan komma att skadas av vibrationerna och grundvattenbortledningen. De mycket omfattande tunga transporterna i området och sprängningsarbetena under tunnelbygget innebär en påtaglig risk för sättningar i husen och skador på anläggningar och ledningar för såväl vatten som värme till följd av vibrationer. Samtliga fastigheter ska därför oberoende av dess avstånd från påslagen Smedslätten och Åkeshov och tunnelväggen besiktigas genom ett oberoende besiktningsföretag och på Stockholm Vattens bekostnad. Besiktningarna ska påbörjas i god tid före byggarbetenas påbörjande. De oförutsedda skador som uppstått på fastighetens installationer såväl ovan som under jord och som inte registrerats vid besiktningen, ska presumeras härstamma från verksamheten. Detta bör gälla för en tid av minst 20 år. Uppkomna skador som inte går att åtgärda, exempelvis försämrad effekt energibrunn, allvarliga sättningar i husgrunder osv., ska generera ersättning motsvarande fastighetens förändrade värde vid tidpunkten för skadan. Stockholm Vatten ska genomföra ansvarsbesiktningar och inventeringar av mina huvudmäns fastigheter. Stockholm Vatten accepterar att tiden för ersättning med anledning av oförutsedd skada förlängs till 20 år efter utgången av arbetstiden Fastighetsägarna kommer att påverkas av stomljud och vibrationer från sprängningsarbeten i samband med tunnelbygget och i betydande grad påverkas av buller och vibrationer samt luftpåverkan i samband med uttransporterna av bergmassor med tunga fordon. De ska ha rätt till lämplig ersättningsbostad som tillgodoser närhet till skola och arbete under den tid av byggtiden då arbetena påverkar boendet och nyttjandet av fastigheten i hela dess vidd. Ersättningsboendena får inte utgöras av tillfälligt uppställda baracker med gemensamma duschar och toaletter osv. Det är alltför otrygga boendeförhållanden för såväl barn som vuxna. De fastigheter som ligger närmast påslaget Smedslätten, dvs. på andra sidan gatan, kommer att drabbas mycket hårt under mycket lång tid. I en av fastigheterna drivs en professionell inspelningsstudio. Stockholm Vatten kommer att erbjuda lämpligt ersättningsboende