Luftfartsmuseum som ger mervärden

Transkript

1 Luftfartsmuseum som ger mervärden Förslag till förvaltning av kulturhistoriskt intressanta samlingar inom luftfartsområdet Stockholm / Gävle Hans Rode & Robert Sjöö

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1. Beskrivning av uppdraget sid Sammanfattande förslag 2. Verksamhetsinnehåll 2.1. Gallring och prioritering i Luftfartsverkets flygsamling sid Ändamålsenlig förvaring för långsiktigt bevarande 2.3. Publik verksamhet som skapar mervärden 3. Ägande, styrning och organisationsform 3.1. Statens åtagande och ambitionsnivå sid Alternativa styr- och driftformer 3.3. Ägande och ansvar för flytt och ny förvaring 3.4. Kostnadskalkyl 4. Alternativ till placering och medfinansiering 4.1. Avgränsning sid Arlanda, Sigtuna Befintlig hangar 4.3. Arlanda, Sigtuna Airport City Stockholm 4.4. Skavsta, Nyköping 4.5. Siljan AirPark, Leksand 5. Ekonomisk jämförelse av lokaliseringsalternativen sid Förslag och bedömningsgrunder 6.1. Förslag sid Motiv 6.3. Sammanfattning av ansvarsfördelning och driftform Bilagor 1. Avsiktsförklaring 2. Ansvarstagande av parterna 3. Allmänna depositionsbestämmelser från Trafikverkets museer 4. Förslag till civilt luftfartsmuseum på Arlanda 5. Vision och verksamhetsidé luftfartsmuseum på Arlanda 6. Luftfartsmuseum på Skavsta 7. Vision Siljan AirPark Museum SFF bedömning av flygplanens kulturhistoriska värde 9. Utredningsuppdrag, Tilläggsuppdrag, Ändring i uppdrag, LFV kommentar till förslaget 13. SFF kommentar till förslaget 2

3 Förslag till förvaltning av kulturhistoriskt intressanta samlingar inom luftfartsområdet 1. Inledning 1.1. Beskrivning av uppdraget Den 16 februari 2012 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att föreslå riktlinjer, finansiering och former för förvaltning samt tillgängliggörande av kulturhistoriskt värdefulla samlingar inom transportområdet. Trafikverket har den 11 april 2012 överlämnat redovisning rörande uppdraget (bilaga9). Utredningen föreslog ett luftfartsmuseum på Skavsta flygplats i Nyköping samordnat med Trafikverkets museer helt finansierat med utökade statliga anslag. Regeringen har den 6 september 2012 gett Trafikverket ett tilläggsuppdrag att föreslå former för förvaltning och finansiering inklusive extern medfinansiering av kulturhistoriska samlingar inom luftfartsområdet (bilaga 10). En del i uppdraget är att lösa den akuta frågan om förvaring av samlingen till acceptabla villkor. En annan del i uppdraget är att lämna förslag angående hur samlingarna långsiktigt bör förvaltas och om möjligt tillgängliggöras. Huvudmannaskap och finansiering ska ses över, liksom frågor om samarbetsmöjligheter och samfinansiering av publik verksamhet. Samråd ska med Luftfartsverket och Svensk flyghistorisk förening. Samrådet har genomförts på så sätt att Luftfartsverket och Svensk Flyghistorisk förening har getts möjlighet delta i de möten som genomförts och erhållit det material som redovisats. Såväl Luftfartsverket som SFF har också getts möjlighet till att ta del av utredningsförslaget före beslut för att kunna lämna egna kommentarer. Regeringen förlängde den 22 november uppdragstiden utifrån att kravet att flytta samlingen från Arlanda inte är så akut som utredningsarbetet startade. I tilläggsdirektiven skall även hänsyn tas till Arlanda flygsamlingars vänner som i dag sköter och visar samlingarna (bilaga 11) Sammanfattande förslag Trafikverket föreslår att samlingarna långsiktigt bör ägas av staten genom Trafikverket och att Trafikverket träffar avtal med ett nybildat driftbolag för förvaltning av samlingarna och publik verksamhet i anslutning till Arlanda flygplats, Sigtuna kommun. För att långsiktigt säkra det som bedöms ha högt kulturhistoriskt värde i den flyghistoriska samlingen bör staten garantera förvaring och tillräcklig vård. Samlingen måste registreras och gallras, vilket genomförs av Luftfartsverket varefter ägandet och ansvaret överförs på Trafikverket. Trafikverket har i budgetförslaget för föreslagit ett uppdrag kopplat till en särskild anslagspost för den museiverksamhet för väg och järnväg som myndigheten i dag svarar för på befintlig nivå 2013 på 40 MSEK. Om en sådan anslagspost skapas borde den kunna utökas för det nya ansvaret för flygsamlingen, vilket bedöms till 2 miljoner kronor år Samlingarna kan i sådant fall göras publika genom ett driftbolag som bildas av Sigtuna kommun, Swedavia Stockholm Arlanda, Arlandastad Holding AB samt Arlandasamlingarnas vänner. Genom ytterligare samverkan med andra intressenter kan verksamheten utvecklas. 3

4 För att möjliggöra detta har Trafikverket ingått avtal (bilaga 1 och 2) med ovan nämnda parter om att medfinansiera uppförande av lämpliga lokaler och en basutställning som erfordras för en framgångsrik verksamhet med 25 miljoner kronor. För driften och administrationen av den publika verksamheten svarar driftbolaget. I detta ingår förvaltning och hantering av samlingarna. Finansieringen sker huvudsakligen genom intäkter från besökare, konferensverksamhet, restaurang m.m. och med åtaganden från intressenter i enlighet med avsiktsförklaring (bilaga 1) och åtagandebilaga (bilaga 2). Utöver detta skulle Trafikverkets anslag för flygsamlingen tillföras driftbolaget för förvaltningen och hanteringen av denna under ett depositionsavtal (bilaga 3). Luftfartsverket svarar utöver registrering och gallring av samlingarna även för flytten de befintliga samlingarna till den nya besöksanläggningen eller avyttring i samråd med Svensk flyghistorisk förening och Arlanda flygsamlingars vänner. 2. Verksamhetsinnehåll 2.1. Gallring och prioritering i Luftfartsverkets flygsamling Svensk flyghistorisk förening har gjort en prioritering av de mest värdefulla flygplanen, vilka i stort sett utgör ca tre femtedelar av Luftfartsverkets samling (bilaga 8). Dessa har haft mycket stor betydelse för svenskt civilflyg, tillverkade och/eller brukade i Sverige och det är mycket väsentligt att de bevaras. Utöver flygplanen finns ett stort antal föremål samt litteratur, fotografier och arkivhandlingar. Utan tillgängliga resurser och en tydlig markering från ägaren staten är det inte möjligt att planera för ett större åtagande än den prioriterade samlingen, det vill säga ca 30 flygplan samt ett okänt antal föremål. Det 20-tal flygplan och de samlingar som inte bedöms ha ett tillräckligt högt kulturhistoriskt värde avyttras eller används för att stärka attraktionskraften på den anläggning med vilken Trafikverket träffar avtal. Dessa samlingar skulle kunna kvarstå i statlig ägo så länge avtalsparten så önskar men kan inte omfattas av någon form av ekonomiskt eller praktiskt åtagande. En förutsättning är att hela den befintliga samlingen registreras och klassificeras. I Arlandasamlingarna finns omfattande samlingar av föremål, litteratur, arkiv och fotografier. Föremålssamlingarna förvaras i pallställ i ett särskilt tält om knappt 600 kvm. Endast en del av föremålen är registrerade. Kvaliteten är skiftande och en omfattande gallring bör ske och i samband med detta en registrering. Arbetet måste utföras av museiutbildad personal. Sakkunskap bör inhämtas från Svensk flyghistorisk förening och Flygvapenmuseum samt ske i samråd med Trafikverket genom Trafikverkets museer. Detta bör genomföras av Luftfartsverket innan flytt av samlingarna och ändrat ägarförhållande och finansieras genom engångsanslag. Erfarenhet från liknande projekt, t.ex. Sveriges Järnvägsmuseums samlingar i Ängelholm som under 2012 registrerats och gallrats i samband med att kommunen tagit över den publika verksamheten tyder på att åtagandet för Arlandasamlingarna kan uppskattas till ca tre årsverken. Detta bygger på att beslut tas av professionellt utbildad personal med stöd av ideell sakkunskap från Svensk flyghistorisk förening och Arlanda flygsamlingars vänner. 4

5 2.2. Ändamålsenlig förvaring för långsiktigt bevarande Den flyghistoriska samlingen omfattar föremål som relativt sett är tåliga men som också består av material med mycket stor spännvidd beträffande optimala bevarandeförhållanden. Viktigast är en kontrollerad luftfuktighet och att förändringar inte sker under kort tid. Av kostnadsskäl är det inte rimligt att kräva optimala förhållanden men om temperaturen aldrig understiger plus fem grader så har det visat sig att stora fordonssamlingar klarar sig tämligen bra. Stora massor av materia håller också både värme respektive kyla tämligen väl vid plötsliga temperatursvängningar utomhus. Det finns olika alternativ till att skapa en frostfri miljö i en befintlig flyghangar eller i en nybyggnation till en förhållandevis låg kostnad. Att skapa en behaglig temperatur året runt kräver både stora investeringar och en mycket hög driftkostnad, vilket i sådant fall bör ske med hänsyn till en eventuell besöksanläggning Publik verksamhet som skapar mervärden Internationellt sett tillhör flera flygmuseer de mest framgångsrika och välbesökta. Gemensamt för dessa är att de helt eller delvis handlar om militärt flyg och eller rymden med den civila luftfartsdelen som komplement. De publika förutsättningarna för Luftfartsverkets helt civila samlingar är därför osäkra. För att samlingarna ska ha någon mening på lång sikt är det nödvändigt att de tillgängliggörs på något vis. Avgörande för framgång är att det tydligt framgår vad man som besökare på ett museum kan förvänta sig i form av kunskap, historier och upplevelser. Av naturliga skäl och på grund av ett tidigare medvetet val har verksamheten med Arlandasamlingarna varit inriktad på de redan flygintresserade. Det gäller såväl samlingarnas tillväxt som valet av de historier som berättas. Därigenom påminner det till sin art om de privata flygmuseer som finns i såväl Sverige som andra länder. En publik verksamhet bör utvidgas mot nya målgrupper för att både väcka och vidmakthålla intresset för flyg som transportmedel och dess betydelse för samhällsutvecklingen. En utåtriktad museiverksamhet måste på den plats den bedrivs vara förankrad på orten och skapa mervärden för den huvudman och de intressenter som ansvarar för driften. Utan ett statligt åtagande måste detta vila på företag med intresse i flygnäringen och berörd kommun/region. Om museet har mindre goda förutsättningar för spontanbesök så kan en mer branschorienterad verksamhet prioriteras under förutsättning att det sker på museiprofessionell grund. Man kan närmast jämföra med bilbranschens museer (Volvo, Ford, Mercedes-Benz, Volkswagen m.fl.). En svensk modell kunde vara en publik, civil flygmuseiverksamhet i samverkan mellan kommun och näringsliv med staten som ägare till samlingarna. 3. Ägande, styrning och organisationsform 3.1. Statens åtagande och ambitionsnivå I regeringens uppdrag anges att samlingen om möjligt skall tillgängliggöras. Värdet av en museisamling ökar väsentligt med graden av tillgängliggörande. Av Trafikverkets utredning Ansvar och utveckling ( ) framgår att det inte någonstans i världen finns ett offentligt finansierat museum för enbart civilflyg. Till största delen beror det på att det militära flyget tilldragit sig det stora intresset på grund av att det är där den viktigaste 5

6 tekniska utveckling har skett liksom naturligtvis de mest dramatiska och spännande berättelserna kommer från flyget i krig och beredskap. Flera av de mest framgångsrika museerna i världen kombinerar militärt och civilt flyg. I Sverige komplicerar myndighetsstrukturen med Flygvapenmuseum (renodlat militärt) under Statens Försvarshistoriska museer) en given lösning inom kulturdepartementet för ett övertagande av Luftfartsverkets samling med ett museum för både militärt och civilt flyg. Marinmuseum med militär sjöfartshistoria ryms däremot inom Statens maritima museer tillsammans med Sjöhistoriska museet och Vasamuseet. Trafikverket förordade i utredningen som gjordes i april i år ett samlat ansvar under kulturdepartementet för de trafikhistoriska samlingarna, något som på kort sikt inte har kunnat tillmötesgås. Det är i det sammanhanget inte rimligt att Trafikverket kan åläggas ett ansvar för ett publikt tillgängliggörande av ett nationellt civilflygmuseum som inte kan anses ha framgångspotential om det skulle drivas som ett traditionellt museum. En publik verksamhet utifrån Luftfartsverkets nuvarande samling måste därför med begränsade förutsättningar ha ett regionalt eller lokalt åtagande kopplat till flygnäringen och till destinationsutveckling och således ett annat perspektiv än vad som skulle ha varit fallet för en traditionell statlig museiverksamhet. En intressant jämförelse är Sveriges Militärhistoriska Arv som består av ett 20-tal före detta förbandsmuseer som medfinansieras av staten med sammanlagt 30 miljoner kronor per år genom Statens Maritima Museer och Statens Försvarshistoriska Museer. Ett av dessa, Vaxholms fästningsmuseum, drivs i bolagsform med förvaltningsavtal för samlingarna med Statens Maritima Museer. Museet får av de 30 miljonerna ett årligt bidrag på ca 2,4 miljoner kronor Alternativa styr- och driftformer Trafikverket driver en fungerande verksamhet för väg och järnvägshistoria som varit föremål för kraftig effektivisering och minskning för att möjliggöra nödvändiga åtaganden inom befintlig kostnadsram. Det finns samordningsvinster med att de flyghistoriska samlingarna ägs av staten men det är inte lämpligt att inom Trafikverket bygga upp en statligt styrd, traditionell museiverksamhet för civilflyg. Trafikverkets insats måste med ett ägaransvar för samlingarna begränsas till att skapa förutsättningar för lokal publik verksamhet och att möjliggöra alternativa lösningar inom staten för framtiden. Det ekonomiska åtagandet måste utöver att skapa lokalförutsättningar/utställning avgränsas till ändamålsenlig förvaring och bevarande och i övrigt träffa depositionsavtal med en huvudman för besöksverksamhet. En modell för åtagandet utgör Sveriges Militärhistoriska Arv. För långsiktighet, trovärdighet och lokal förankring måste ett det ingå offentligt, regionalt eller lokalt åtagande genom regionförbund och eller kommun för eller i samverkan en huvudman med vilken staten genom Trafikverket ska ingå avtal. Huvudmannen organisatoriska form, t.ex. bolag, stiftelse eller ekonomisk förening är av underordnad betydelse. Om det inte finns förutsättningar att finna lösning enligt ovan, d.v.s. med publik verksamhet som drivs av en lokalt/regionalt förankrad huvudman bör förvaring av samlingen till lägsta möjliga årliga kostnad på befintlig eller annan plats bli alternativet 6

7 3.3. Ägande och ansvar för flytt och ny förvaring Luftfartsverket innehar ägandet av den absoluta merparten av det som i dag förvaras i en för museiändamål särskilt uppförd hangar och ett intilliggande tält på Arlanda flygplats. En mindre del föremål, litteratur och handlingar ägs av Föreningen Arlanda flygmuseums vänner som står för ett begränsat öppethållande av museiverksamhet kring samlingarna. Hangaren ägs av Swedavia som inte tar ut någon hyra för detta t.o.m. 31/ Samlingen av flygplan samt den ännu så länge ogallrade samlingen av övriga föremål, litteratur och arkivalier bör tills vidare kvarstå i staten än så länge företrätt av Luftfartsverket, vilket på sikt bör övertas av Trafikverket. En ändring av ägarrepresentationen förefaller vara en ändamålsenlig lösning då ansvarsfrågor inom staten för det civilflyghistoriska arvet kan samordnas med järnväg och väg som redan finns i Trafikverket inom Trafikverkets museer. Genom ett trepartsavtal mellan Luftfartsverket, Trafikverket och en huvudman för förvaltning och tillgängliggörande av samlingarna bör en långsiktig lösning kunna uppnås (se bilagorna 1-3). Luftfartsverkets åtagande inför en definitiv överlåtelse av den prioriterade samlingen blir att ansvara för flytten till en eventuell ny uppställningsplats. Dessutom kvarstår att avyttra den resterande delen av flygplanssamlingen och svara för registrering och gallring av samlingen innan den överlåts till annan myndighet. Trafikverket kan åta sig att skapa förutsättningar för en ny huvudman att bedriva verksamhet genom att medfinansiera i en anläggning som räcker för ett långsiktigt bevarande samt att för statens räkning ta på sig ägandet till den flyghistoriska samlingen. Åtagandet innebär dels en engångskostnad för en investering för en mindre besöksverksamhet och dels att företräda staten som ägare till civilflygets kulturarv. För det senare krävs ett årligt anslag som skulle kunna kopplas till en anslagspost för Trafikverkets museer. Trafikverket skulle då kunna ta ekonomiskt ansvar för den del av samlingarna som ingår i ett nationellt kulturarv samt för tillsyn och uppföljning av verksamheten. Bedömningen är att kostnaden för staten skulle bli ca 2 miljoner kronor. En ny huvudman åtar sig att, under ett långsiktigt depositionsavtal med Trafikverket, förvalta och vårda samlingen och tillgängliggöra den genom publik verksamhet på kommersiella grunder Kostnadskalkyl Utredningen har använt det underlag som finns från Luftfartsverket m.fl. Till detta har fogats uppgifter från berörda organisationer avseende budget, bidrag etc. Kostnadskalkylen innehåller två huvuddelar, dels den kostnad som är förknippad med ombyggnad/nybyggnad av hangar för att förvara och arrangera utställning samt den drifts/administrationskostnad som uppstår. Utgångspunkten i arbetet har varit att staten/trafikverket/luftfartsverket tar ett ansvar för flytten av samlingarna, om- eller nybyggnad av hangar med uppbyggnad av en publik utställning samt ett årligt anslag för förvaltningen av samlingarna. Lokala/regionala aktörer tar ansvar för drift och administration och kan därmed införliva utställning i andra kulturaktiviteter som äger rum i kommunen/regionen och få synergier såväl avseende marknadsföring som administration. Det förväntade stödet från staten har bedömts till mellan 20 och 25 miljoner kronor. 7

8 Vid återkommande kontakter med samtliga placeringsalternativ har framkommit att ingen kan eller vill ta på sig en helhetslösning och alla påvisar ett underskott för skötseln av samlingarna på i storleksordningen 2-3 miljoner kronor per år. Detta motsvarar i princip hyran för förvaring samt visst vård och underhåll. Samtliga pekar på att staten borde ta på sig ansvaret för det i samlingarna som har högt kulturhistoriskt värde. 4. Alternativ till placering och medfinansiering 4.1. Avgränsning Med den begränsade tid som stått till utredningens förfogande har alternativen till den befintliga placeringen på Arlanda begränsats till dem som fanns i utredningen Ansvar och utveckling, Skavsta/Nyköping och Siljan AirPark ligger samt Arlanda/Sigtuna, dels på befintlig plats och dels med annan placering inom kommunen. I inledningsskedet fanns anledning att undersöka möjligheten med Linköpings kommun där Flygvapenmuseum finns liksom Linköping City Airport. Vid kontakter med Flygvapenmuseum har det framförts att det inte finns några fysiska möjligheter att bygga till det befintliga komplexet med ytterligare en hangar. En organisatorisk samordning med Flygvapenmuseum skulle kräva en förändring av myndighetsstrukturen inom kulturdepartementet vilket ansetts omöjligt. Ett alternativ kunde vara att för att ända skapa bästa möjliga förutsättningar för samverkan mellan det militära och civila flygarvet förvara och om möjligt visa det civila flygarvet vid Linköping City Airport. Linköpings kommun har ställt sig positiv men samtidigt framhållit att kommunen inte är beredd att ta på sig huvudmannaskap eller något ekonomiskt åtagande. Ett alternativ med en förvaringshangar utan publik verksamhet i Linköping ter sig därför tämligen ointressant. Under utredningens gång har förslag till placering av delar av samlingen inkommit från intressenter för Lindarängshangaren i Stockholms Hamn. Detta alternativ har tidigare varit föremål för utredning för både flygmuseum och för ett Transport Science Center. Bedömningen är att Lindarängen inte har tillräckligt stor potential utifrån de bedömningskriterier denna utredning ställt på tillgänglighet och lokalt/regionalt åtagande. Den befintliga hangaren på Lindarängen rymmer inte samlingarna och enligt uppgifter från Stockholm stad är det inte möjligt att planera för ytterligare bebyggelse i detta läge. Intressenterna för alternativen Arlanda, Skavsta och Siljan AirPark har på utredarnas uppmaning inkommit med förslag på verksamhetsinnehåll, organisation och finansiering för en jämförande bedömning eller ett möjligt alternativ. Nedan redovisas en sammanfattning av respektive förslag. För de fullständiga förslagen hänvisas till bilagorna (bilagorna 4-7) 4.2. Arlanda, Sigtuna - befintlig hangar Den hangar som i dag huserar majoriteten av Luftfartsverkets samlingar uppfördes 1985 i syfte att skapa ett civilt flygmuseum. Stiftelsen Arlanda Aerospace Expo bildades 1995 för att skapa ett upplevelsecentrum. Ett museum invigdes 1998 men efter tre år stod Luftfartsverket kvar som enda part och stiftelsen likviderades. En frivilliggrupp, Arlanda flygsamlingars vänner, har sedan dess stått för ett begränsat öppethållande. Efter bolagiseringen av 8

9 Luftfartsverket är Swedavia ägare till Arlanda flygplats och har i avvaktan på en lösning för flygsamlingen inte tagit ut någon hyra av Luftfartsverket. Lokalerna består av en kvm stor hangar med ansenlig takhöjd och åretruntuppvärmning till konstant rumstemperatur med utställning, verkstad och en container för arkiv och litteratur samt ett fristående tält på 585 kvm som föremålsmagasin. Tillgång finns även till ett utomhusområde på ca kvm. En enkel lösning vore att hitta förutsättningar för att fortsätta och utveckla verksamheten på Arlanda. Hangaren har ett utmärkt klimat för förvaring av samlingarna och tillräckligt med utrymme för en mindre publik verksamhet. Här förvaras samlingarna i dag och här finns ideella krafter som kan stödja ett professionellt åtagande. Se bilaga 4 för fullständigt förslag Arlanda, Sigtuna - Airport City Stockholm Nuvarande placering för flygsamlingarna mellan hotell Arlandia, Flygskolan CAE och taxibanan är begränsad ur ett besöksperspektiv. Arlanda är ett varumärke för kommersiellt affärs- och turistflyg och borde upplevas som en naturlig plats för ett civilt luftfartsmuseum men på en annan plats. Museiverksamheten ska kompletteras med andra aktiviteter som konferens, mässor och möjlighet till kundnära relationer. En förutsättning för en framgångsrik verksamhet är ett mer attraktivt läge. Tre intressenter, Sigtuna kommun, Swedavia Arlanda flygplats och Arlanda stad Holding AB står bakom ett förslag att uppföra en ny besöksanläggning vid det så kallade Nybygget vid södra avfarten från E4 till Arlanda flygplats. Här skulle en ca 5000 m 2 stor anläggning kunna uppföras för museum, konferens och restaurang. En bärande idé är att resande till från eller vid flygplatsen sannolikt inte är motiverade att gå på museum men att en exponering för passerande trafik lockar till ett besök vid ett annat tillfälle. I samband med projektet flygplatsstaden Airport City Stockholm är förutsättningarna ytterst gynnsamma för synergier med annan verksamhet som kan skapa mervärden. Föreningen Arlanda Flygsamlingars vänner som står bakom alternativet på befintlig plats ställer sig bakom även detta förslag (se bilaga 5). Intressenterna är beredda att bilda ett driftbolag tillsammans med dem. Flera företag och verksamheter har visat intresse för samverkan och bidrag i någon form. Diskussioner har även påbörjats mellan Arlandaalternativet och Siljan AirPark om ett eventuellt samarbete. Vision och verksamhetsidé, budget, organisation samt åtagande i avsiktsförklaring och åtagandebilaga redovisas i bilaga Skavsta, Nyköping Lokaliseringen på Skavsta flygplats skulle kunna förläggas till en befintlig, tillgänglig hangar nära avgångshallen för turistflyg och i anslutning till landningsbana och omfattande flygverksamhet med utbildning och underhåll. I närheten planeras en järnvägsstation på den blivande Ostlänken. I Trafikverkets utredning Ansvar och utveckling förordades alternativet Skavsta utifrån ett tänkt statligt anslag och en modell för styrning, drift och samverkan som Luftfartsverket och Svensk flyghistorisk förening framhöll som det absolut mest lämpliga. Skavsta erbjuder en miljö som i vissa delar påminner om den befintliga på Arlanda men med en betydligt större hangar, ca 4000 m 2 och mycket bättre tillgänglighet nära avgångs- och ankomsthallen. En värdefull möjlighet är den närliggande flygteknikerskolan där underhåll och restaurering av valda delar av samlingarna skulle kunna integreras i utbildningen som ligger på 9

10 gymnasienivå. Det finns även goda förutsättningar med flera flygbolag och branschföretag som finns etablerade på flygplatsen. Bakom förslaget står Skavsta-gruppen med ideella företrädare främst från F11-museet på Skavsta och Nyköpings kommun. Ett flertal personer inklusive nuvarande styrelse från F11-museet är beredda att ta på sig uppgifter för ett luftfartsmuseum och bidra med sakkunskap och kompetens på ideell basis. Flera intressenter är beredda att stötta verksamheten med ekonomiska bidrag eller ingå i den ekonomiska förening som föreslås som huvudman. Vision och verksamhetsidé, budget, organisation samt åtagande i avsiktsförklaring och åtagandebilaga redovisas i bilaga Siljan AirPark, Leksand I anslutning till en flygplats i Siljansnäs uppförd helt i privat regi har en lokal flygklubb uppfört en museibyggnad som i dagsläget huserar fyra av Tekniska museets pionjärflygplan, som får betraktas som det kanske viktigaste kulturarvet från svenskt privatflyg. Museet är öppet under sommarmånaderna och kompletteras med flyguppvisningar, flygteater och möjlighet för besökare att följa med på flygturer. Man samarbetar med skolan och har genomfört flygplansbyggen för skolelever som behövt särskilt stöd. Vid flygfältet finns även en samfällighetsförening för nästan 50 fastigheter med bostadshus och hangar anlagda för privatpersoner med egna flygplan. Vid Siljan AirPark finns en befintlig, privat huvudman som är beredd att ta ansvar för en utökad flyghistorisk verksamhet utifrån Arlandasamlingarna. För att husera statens samling av civilflyg krävs nybyggnad av en hangar för magasin och publik verksamhet. pionjärflyget vid 1900-talets början. Förutsättningarna är mycket goda för uppvisningsflyg och levandegörande i synnerhet med mindre flygplan. Siljan AirPark har lämnat ett förslag till en helhetslösning men även ett alternativ som ett komplement till den befintliga verksamheten på Arlanda om den skulle bli kvar där. Siljan AirPark erbjuder även en möjlighet som samarbetspartner till en huvudort för ett statligt åtagande Vision och verksamhetsidé, budget, organisation samt åtagande i avsiktsförklaring och åtagandebilaga redovisas i bilaga Ekonomisk jämförelse av lokaliseringsalternativen I de verksamhetsförslag som alternativen lämnat in redovisas ett behov av medfinansiering för iordningställande/uppbyggnad av lokaler samt uppbyggnad av utställning på ca miljoner kronor. I alternativet Skavsta anges ett behov av 20 miljoner kronor för iordningställande av byggnaden samt uppbyggnad av utställning. I alternativet Siljan Air Park redovisas ett behov av 25 miljoner för nybyggnad av lokaler samt uppbyggnad av utställning. I alternativet Arlanda redovisas ett behov av 25 miljoner kronor för medfinansiering av nybyggnad av lokal samt för uppbyggnad av utställning. Utöver denna grundkostnad för att skapa förutsättningar för att göra den kulturhistoriska samlingen publik uppstår en årlig kostnad för skötsel av den gallrade samlingen. I Skavstaalternativet redovisas även ett visst driftsunderskott. Sammantaget bedömer vi att de redovisade förslagen är rimliga och stämmer med de uppskattningar som gjordes i Trafikverkets tidigare utredning som lämnades till regeringen i april En jämförelse mellan alternativen ger således ingen markant skillnad utan viktigare är att bedöma de övriga 10

11 faktorerna, d.v.s. huvudmannens långsiktighet och stabilitet. Alternativens förslag till budget avseende behov av medel för iordningställande av lokal samt uppbyggnad av utställning samt driftbudget återfinns i respektive bilaga Förslag och bedömningsgrunder 6.1. Förslag Då kostnadsbilden är likartad för de olika alternativen måste verksamhetsinnehållet och förutsättningarna för framgång på lång sikt bli vägledande för val av ett eventuellt alternativ. Det är utredningens bedömning att under vissa givna förutsättningar och begränsad medfinansiering från staten så är en etablering av ett luftfartsmuseum möjlig. Trafikverket har därför undertecknat en avsiktsförklaring och förbundit sig till ett åtagande tillsammans med Sigtuna kommun, Arlandastad Holding AB, Swedavia Arlanda flygplats, Arlandasamlingarnas vänner och Luftfartsverket (bilaga 1 och 2) Motiv Trafikverket ser det som angeläget att den civila flygplanssamlingen kan behållas inom staten samt att den kan göras publik mot bakgrund av att den på ett unikt vis kan belysa det Svenska civilflygets historia. Det är angeläget att samlingen används för att sättas in i ett samband med det svenska samhällets utveckling i övrigt och kan tjäna som del i kunskapen om flygets betydelse för samhällsutvecklingen historiskt och i dag. Enligt Trafikverkets uppfattning är det sex förutsättningar som bör vara vägledande vid valet av plats för förvaring och uppbyggnad av utställningen. Förmåga Långsiktighet Tillgänglighet Trovärdighet att ha tillräcklig kompetens och ekonomiska förutsättningar för att kunna vårda och visa en registrerad och gallrad samling från civilflyget i en attraktiv kontext. att den flyghistoriska samlingen används som en investering och resurs för en framåtsyftande strategi framför en kortsiktig problemlösning. att samlingen är lätt att nå och att det publika utbudet riktar sig mot en bred målgrupp. att det finns ett uppenbart kulturhistoriskt perspektiv i hanteringen av flygets historia kopplat till samhällsutvecklingen och kommersiella utvecklingsmöjligheter. Garanti att det finns ett lokalt/regionalt ansvarstagande och trygga förutsättningar samt ett möjliggörande av en aktiv samverkan mellan utbildningsväsende, turistnäring och lokalt näringsliv. Mervärden att andra nyttor kan följa av ett omhändertagande av kulturarvet från civilflyget Alternativ Förmåga Långsiktighet Tillgänglighet Trovärdighet Garanti Mervärden Arlanda Siljansnäs Skavsta

12 Vid jämförelse mellan de alternativ som prövats bedömer Trafikverket att avseende det lokala ansvarstagandet, förutsättningarna för höga besökstal och intäkter samt mervärden för andra aktörer framstår Arlanda som det mest lämpliga alternativet för ett civilt luftfartsmuseum. Ytterligare skäl är kortast möjliga avstånd för en flytt av de större flygplanen och de mest ömtåliga delarna i samlingarna. De som i dag förvaltar samlingarna åt Luftfartsverket, Arlandasamlingarnas vänner, har också ställt sig bakom detta förslag, vilket ger kontinuitet av kompetens Sammanfattning av ansvarsfördelning och driftform - Luftfartsverket genomför registrering och klassificering genom att anställa museikompetent personal, beräknat till 3-4 årsverken, ca 1,5 miljoner kronor. - Sigtuna kommun, Arlanda Holding AB, Swedavia och Arlandasamlingarnas vänner bildar ett driftbolag, för att förvalta och tillgängliggöra samlingen och utifrån den utveckla en affärsverksamhet. - Regeringen utökar ny anslagspost för Trafikverkets museer med 2 miljoner kronor per år för hyra och tillsyn av den del av samlingarna som har nationellt kulturhistoriskt värde. - Luftfartsverket bekostar och planerar flytt av samlingarna till ny lokal i samråd med Trafikverket och driftbolaget som tar ansvar för investering i lokaler och verksamhet för ett civilt luftfartsmuseum. - Trafikverket övertar samlingarna och träffar avtal för förvaltning av dem med driftbolaget. - Trafikverket medfinansierar investeringen för att öka tillgänglighet och framgångpotential med 25 miljoner kronor. - I den händelse driftbolaget framdeles ej längre kan eller vill driva verksamheten vidare åtar man sig att svara för samt bekosta flytt av den del av samlingen som har nationellt kulturhistoriskt värde till av Trafikverket anvisad plats samt att för statens genom Trafikverkets räkning avyttra resterande del av samlingen. Ovanstående regleras i avsiktsförklaring (bilaga 1), åtagandebilaga (bilaga 2) samt depositionsavtal (allmänna bestämmelser i bilaga 3). 12