UTRIKES S.21. Naomi Kleins hyllning av påven

Transkript

1 Kultur/NöjE S.24 Hon vill få folk över 55 att dansa UTRIKES S.21 Naomi Kleins hyllning av påven ONSDAG 24 JUNI LÄSARE VARJE DAG! DAGENS ETC EN RÖD DAGSTIDNING FÖR ETT GRÖNARE SVERIGE Pris: 10 kr BILD: Henrik Montgomery/TT Debatt S.4 Jämställdhet är den verkliga valfriheten GÖRAN GREIDER Det finns ingenting som jag blir så misstänksam mot som när människor som har höga löner och trygga jobb hyllar otrygga och osäkra jobb. S.2-3 SVENSKA JESPER S.6-7 BILD: Privat STRIDER MOT IS På plats i Syrien för att hjälpa kurdiska gerillan bekämpa terrorn: Jag vill öppna Sveriges ögon Mat for BILD: Bertil Ericson/TT miljoner Dagens ETC granskar matsvinnet och tipsar om hur du undviker att bli en matslösare. S Posttidning A Returadress: Dagens ETC, BOX 4403, Stockholm

2 2 OPINON Onsdag 24 juni 2015 LEDARE Dagstidningen ETC har en röd och grön ledarsida som är oberoende av politiska partier och andra intressegrupper. Andreas Gustavsson (måndag), Roya Hakimnia och Lina Hjorth (varannan tisdag), Göran Greider (onsdag), Johan Ehrenberg (torsdag), Kajsa Ekis Ekman (fredag), och Maria-Pia Boëthius (lördag, i helgtidningen ETC). Vem ska få ta till vapen? n Här på ledarsidan har det skrivits om lagstiftning för att stoppa terrorism tidigare, i samband med att allt fler svenskar sökt sig till Islamiska staten (IS). Men hur ska juridiken se på de som reser ner för att strida mot terrorgruppen? I detta nummer av Dagens ETC intervjuar Joakim Medin en ung svensk man som säger att han inte längre kunde sitta passiv, han var tvungen att resa ned för att strida med kurderna. Borde han ha stoppats? I sådana här fall blir det uppenbart hur problematiskt det kommer att bli att göra gränsdragningar. Självklart är det moraliskt förkastligt att ansluta sig till mördarna i IS. Men att definiera vad som annars är legitimt och vad som inte är det Regeringen har ännu inte gett svar. Dagens ETC För en vänsterpopulist är allt gratis. Dagens Nyheter har på ledarplats (23/6) ännu en gång konstaterat att Syriza är en orimlig politisk kraft som bara försöker skylla Greklands interna problem på trojkan. Men med en generös eftergift: Förvisso går det att kritisera nedskärningarnas omfattning personer har klimatkompenserat sina resor på klimatkompensation. etc.se Några långa flygresor, de flesta korta bilresor till Ikea eller liknande. Nej, klimatkompensation löser inte klimathotet men det ger oss kraft att agera. Det blir nu fler solceller i ETC:s parker. Och självklart kompenserar vi de flygresor vi själva gjorde för att träffa Podemos i artikelserien i Dagens ETC kronor till nya solceller blev det. Det EUländerna faktiskt lyckats enas om är att med militära medel göra det svårare för flyktingar att ta sig in i Europa. Efter den stora flytktingkatastrofen i Medelhavet har väl EU bytt riktning. Med tanke på alla krismöten och stora ord. Nej, konstaterar Ida Ölmedal i Dagens Arena. Skitjobben som borgerlig ideologi Det blev ett väldigt liv på landets alla borgare när sociologen och författaren Roland Paulsen nyligen deklarerade att han avskyr så kallade skitjobb. Alltså dåligt betalda jobb där arbetsgivaren har all makt och löntagaren praktiskt taget ingen. En hel svärm av borgerliga ideologer och politiker med folkpartisten Birgitta Ohlson i spetsen ryckte ut och försvarade dessa lågbetalda skitjobb utan trygghet. Paulsen svarade bland annat att de verkliga skitjobben ofta är extremt välbetalda, t.ex. i den finanssektor eller reklambransch som gör mer skada än nytta i samhället. Hans inlägg fick också tyngd av att han sett sina egna föräldrar förstöra sin hälsa med tunga, lågbetalda jobb. Det finns ingenting som jag blir så misstänksam mot som när människor som har höga löner och trygga jobb som företagsledare eller riksdagsledamöter går ut och hyllar otrygga och osäkra jobb med låga löner. I själva verket är det ju så att det genomgående temat hos allt det som kallas höger alltid har varit att lönerna måste sänkas och att det är det som kan skapa de många nya jobben. Den teorin är i grunden felaktig. När efterfrågan i samhället sjunker på grund av låga löner går det ut över hela samhällsekonomin. Idag är det definitivt så, att en större löneandel i den samlade ekonomin i Europa skulle ge fart åt såväl sysselsättning som företagsamhet. Vurmen för så kallade låglönejobb är i själva verket ett komplement till den anti-keynesianska åtstramningspolitik som förs över större delen av västvärlden. Så fort ordet låglönejobb eller skitjobb uttalas borde vi tänka: Aha, ideologer är i arbete! Den som har haft riktigt dåliga jobb vet hur bottenlöst fel och falskt det är att romantisera sådana arbeten. När folkpartisten Birgitta Ohlson hyllar skitjobben menar hon att de enbart utgör ett första steg in på arbetsmarknaden sedan kan karriären mot de höga lönerna vidta. Hon har förmodligen svag erfarenhet av vad låglönejobb ofta leder till: att man fastnar i dem, inte orkar med något annat och sliter ut sig i förtid. Problemet är att de som blir kvar i de riktigt dåliga jobben sällan heller gör karriär som politiker, journalist eller författare. De som talar högst om skitjobbens välsignelse blir då istället de framgångsrika människor som en gång, för länge sedan, genomlevde ett heroiskt år på den sunkiga restaurangen eller på städfirman och sedan lyckligt kan berätta om det. De som är kvar på dessa jobb saknar däremot röst i offentligheten. Den amerikanska erfarenheten är på den punkten väldigt tydlig: låglönejobben är ett träsk där folk fastnar, ofta för livet, och de ger låginkomsttagarnas barn allt sämre chanser att komma vidare med utbildning och klassresor. Den amerikanska drömmen är en myt, skriver nobelpristagaren i ekonomi Joseph Stieglitz i sin senaste bok, och det beror framförallt på det ökade gapet mellan de översta och de understa skikten. När jag för något år sedan besökte några lokala amerikanska fackklubbar i Chicago kunde de berätta om den hopplöshet som skitjobben skapar. De hänvisade också till en omfattande nationell undersökning om lönevillkoren inom snabbmatsbranschen: över hälften av de anställda behöver någon typ av hjälp från det offentliga för att överleva på den låga lönen. I praktiken subventionerar den amerikanska staten till exempel de stora snabbmatskedjorna för att deras personal ska klara existensminimum. Arbetsgivarnas påstående om att branschen i vart fall erbjuder unga människor a steppingstone, en språngbräda, till bättre jobb vederläggs effektivt av studier som amerikansk fackföreningsrörelse gjort: medianåldern bland de anställda är 28 år. Den borgerliga vurmen för låglönejobb har emellertid ytterligare en dimension: De önskar sig en större sektor av låglönejobb i privat sektor för att mörka det behov av fler offentliganställda i vård och omsorg som det här samhället behöver mer än något annat. Men i den sektorn är facken starkare, så det gillar man inte. Borgerligheten föredrar billig arbetskraft till privata Rut-tjänster eller restauranganställda, inte minst därför att deras egen livsstil i sista hand gynnas av det. Borgerliga debattörer hävdar ofta att skitjobben också är viktiga för samhället. Det har de rätt i. Att exempelvis städa är definitivt ett viktigare jobb än att arbeta på en reklamfirma. Men då borde väl för fan lönerna höjas kraftigt för sådana jobb! Höj lönerna och därmed statusen på sådana jobb! En människa är aldrig helt och hållet sitt jobb. Den människa som har ett skitjobb alltså ett dåligt och otryggt arbete kan och ska aldrig föraktas. Det är de villkor hen har som ska föraktas. Men det är just dessa villkor som borgerligheten inte vill förbättra. De önskar sig en större låglönesektor, trots alla skador det medför på folk och samhälle. Göran Greider

3 Onsdag 24 juni DAGENS ETC Tipsa oss! Telefon: dagens@etc.se Johan Ehrenberg Ansvarig utgivare johan@etc.se Andreas Gustavsson Chefredaktör/vd andreas.gustavsson@etc.se Eigil Söderin Nyhetschef eigil.soderin@etc.se Anna-Maria Carnhede Nyhetschef anna-maria.carnhede@etc.se Maria Holm Redaktionschef maria.holm@etc.se ÅSA WILSON Personalchef asa.wilson@etc.se Ulrika LINDAHL Redaktionssekreterare ulrika.lindahl@etc.se Klara Strandberg (föräldraledig) Gunnar Wesslén Redaktionsledning Henrik Johansson Redigeringschef henrik.johansson@etc.se SIGNE LIDÉN Webbredaktör signe.liden@etc.se Reportrar: Karin Holmberg karin.holmberg@etc.se Andrea WesslÉn andrea.wesslen@etc.se Karin Annebäck karin.anneback@etc.se Stina Berglund stina.berglund@etc.se Karl Grauers karl.grauers@etc.se DAG ANKERSEN dag.ankersen@etc.se SAM LINDEROTH sam.linderoth@etc.se Redigering: DANIEL ANDréasson daniel.andreasson@etc.se SANDRA BERG sandra.berg@etc.se Jakob Jörlås jakob.jorlas@etc.se Karl Skagerberg karl.skagerberg@etc.se ANNONSERA HOS OSS! Jim Berg Marknadschef jim.berg@etc.se Låglönejobben är ett träsk där folk fastnar, ofta för livet. Post Box 4403, Stockholm INTERNET MEJL dagens@etc.se KUNDTJÄNST kundtjanst@etc.se Tryck V-tab Hur jämställda är vi? Hur många kvinnor respektive män vi intervjuar och har med på bild, samt anlitar som medarbetare: 45 kvinnor, 51 män

4 4 OPINON Onsdag 24 juni 2015 DEBATT & INSÄNDARE Vad tycker du? Skicka din text till Det är normen att kunna hänvisa till sin viktiga position, att för mycket pengar förloras, att jobbet inte tillåter, att man hellre värderar sig själv utifrån arbetet än utifrån sitt föräldraskap, skriver Nils Pettersson, utbildare. bild:fredrik sandberg/tt Jämställdhet den verkliga valfriheten politik När det gäller föräldraförsäkringen är det tydligt att valfriheten är detsamma som att välja bort. Varför är vi så måna om att behålla en norm som berättar att män inte är lika viktiga som föräldrar under barnens första år? I debatten om föräldraförsäkringen ställer många jämställdhet mot valfrihet. Det är ett problem. De som oftast talar om individens egna val glömmer eller låtsas glömma att jämställdheten bygger på att alla utifrån samma skyldigheter och rättigheter ska ha möjlighet att leva och verka utifrån samma villkor. Hur kan ett val bli friare än så. Nu står vi inför införandet av en tredje vikt månad för vardera föräldern i föräldraförsäkringen. Det är således inte enbart vad några kallar en pappamånad. Att införa en tredje månad är bra och Varför är det ett tvång att vara hemma med sitt barn? kommer sannolikt bidra till att papporna ökar sitt uttag, även om jag misstänker att få män kommer att gå så långt att de delar uttaget lika. Nyligen visade en Sifoundersökning att ca 43 procent av föräldrarna vill bestämma själva hur de fördelar föräldradagarna. Det är ingen nyhet, alla undersökningar i frågan genom åren har visat ungefär samma resultat. Självklart vill folk bestämma själva. Vad skulle de annars svara? De flesta tänker inte på vad det innebär för kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden. De flesta tänker inte på att medan männen väljer bort att vara hemma under barnens första år, så väljer de också ökad karriäroch löneutveckling och bättre pension. Medan det motsatta gäller för kvinnor. Och det allra viktigaste: de flesta tänker inte på att män är lika mycket föräldrar, från graviditeten och under barnets första år, som mamman. Även försäkringskassans egna undersökningar visar att de flesta väljer hur de ska fördela föräldraförsäkringsdagarna enligt könsnormen, trots att utbildning, lön och situation är snarlik mellan föräldrarna. Efter att ha träffat tusentals nyblivna pappor i pappagrupper är jag ganska säker på att flertalet män ser det som en självklarhet att de kan välja bort. Det är normen att kunna hänvisa till sin viktiga position, att för mycket pengar förloras, att jobbet inte tillåter, att man hellre värderar sig själv utifrån arbetet än utifrån sitt föräldraskap. Det är den omhuldade valfriheten. Det är ofta valfrihetsargumentet som förs fram mot en individualisering av föräldraförsäkringen samtidigt som man då blundar för att det faktiskt är helt valfritt så när som på två månader. Snart tre månader. Ändå: tjugofem procent av fäderna tar aldrig ut en enda föräldradag. Endast tjugofem procent av föräldraförsäkringsdagarna utnyttjas av män. Det är alltså valfriheten i ett nötskal. Lyssna noga nu: när det gäller föräldraförsäkringen är det tydligt att valfriheten är detsamma som att välja bort. De flesta som talar om valfrihet och om att besluten måste tas vid de berömda köksborden i varje familj, säger samtidigt att vi ska behålla föräldranormen. Samtidigt säger de att män som blir föräldrar ska behålla sitt privilegium att välja eller välja bort föräldraledigheten. Frågan blir alltså: varför handlar valfriheten i föräldraförsäkringen om att välja bort? Varför är vi så måna om att behålla en norm som berättar att män inte är lika viktiga som föräldrar under barnens första år? Varför diskuteras uttaget i föräldraförsäkringen så ofta utifrån idén att det är ett tvång att vara föräldraledig? Varför är det ett tvång att vara hemma med sitt barn men inte att vara sjukskriven och utnyttja sjukpenning i en månad eller två när man har brutit benet i fjällen? Det är dags att fundera. Jämställdhet är den verkliga valfriheten för alla. Men den kräver också arbete med föräldranormen, med de lika förutsättningarna mellan män och kvinnor för att verka, arbeta och vara föräldrar i ett modernt samhälle. Nils Pettersson Utbildare, skribent och föreläsare

5 Onsdag 24 juni Avskaffa allmän visstidsanställning ARBETSLIV Med en allt större andel av arbetskraften som ofrivilligt accepterar villkor under avtalens nivå riskerar vi villkorsdumpning för hela kollektivet, skriver flera debattörer. Efter att den borgerliga regeringen 2007 införde allmän visstidsanställning (AVA) i Lagen om anställningsskydd (LAS), har de otrygga anställningarna ökat. Många arbetsgivare har satt i system att anställa obegränsat extra anställda utan att behöva ange någon orsak. Många fackförbund har förhandlat fram begränsningar i användandet av visstidsanställningar. Men efter lagändringarna har mer makt förskjutits till arbetsgivarna. Många arbetsgivare har satt i system att anställa obegränsat extra anställda utan att behöva ange någon orsak, skriver debattörerna. Personerna på bilden har inget med texten att göra. BILD: Leif R Jansson/TT Socialdemokraternas kongress tog beslut om att allmän visstid skulle avskaffas, men inte hur det skulle ske. Det är idag inte säkert ens om det finns en riksdagsmajoritet för ett avskaffande. En stor del av frågan har bollats vidare till att förhandlas i avtal mellan fack och arbetsgivare. Problemet då är oftast att åtgärderna tas av det förhandlade löneutrymmet. Om man istället lagstiftar om säkra anställningsformer, kan avtalsförhandlingarna ge mer plats för högre löner. På de flesta fackförbunds avtalsområden ser vi ett ökat problem med visstidsanställningar, främst allmän visstid. Avtalen är ofta intermittenta vilket gör att det tar lång tid både att få en tillsvidareanställning och att komma upp i företrädesrätt. Förutom avsevärd stress för de individuella arbetstagarna, får detta också återverkningar på samtliga i kollektivet inom avtalsområdena. Visstidsanställda har oftare bristande kontakt med facken, och känner inte till vilka rättigheter de har och vilka avtalsvillkor som gäller. Inte sällan avstår man från vissa ersättningar, exempelvis korrekt OB, för att man inte känner till vad man har rätt till. Detsamma gäller sjukersättning, arbetstidsförläggning och mycket annat. Effekten av att vi har svårt att bistå visstidsanställda är avtalsdumpning. Med en allt större andel av arbetskraften som (ofrivilligt) accepterar villkor under avtalens nivå riskerar vi villkorsdumpning för hela kollektivet. Möjligheten för visstidsanställda att själva aktivera sig i fackligt arbete är avsevärt mindre än för tillsvidareanställda. Enligt en undersökning som Kommunalarbetaren genomfört under första halvåret 2015, är mindre än en procent av förtroendevalda i sektionsstyrelser visstidsanställda. Detta innebär ett stort demokratiskt underskott. Visstidsanställda måste ha samma möjligheter att verka för det kollektiva bästa som övriga medlemmar. Vår inställning är att allmän visstidsanställning ska avskaffas, och att objektiva skäl för tidsbegränsade anställningar måste finnas. Johan Engman Kommunalvänstern, Stockholm Feline Flodin Kommunalvänstern, Stockholm Robert Mjörnberg Kommunalvänstern Leo Ahmed Kommunalvänstern Erika Murga Kommunalvänstern Ifrah-Degmo Mohamed Kommunalvänstern Johan Östman Hotell- och restaurangvänstern Jenny Bengtsson Hotell- och restaurangvänstern Kajsa Bysell Hotell- och restaurangvänstern Natasja Mrdjanov Handelsvänstern Tomas Hjort Handelsvänstern Örebro län Marcus Helgstrand Vänsterpartiet Eskilstuna och klubbordförande Handels Marta Aguirre Trafikvänstern Ulrika Carlsson Trafikvänstern Leif Geith Sahi Trafikvänstern Johan Rönn Byggvänstern Henric Axéll Lärarvänstern Emelie Holmquist Lärarvänstern Citatet: Jag tror vi behöver en möjlighet att ansöka om dispens i vissa fall. Linnéa Bruno i Feministiskt Perspektiv svarar på kritiken om att en individualiserad föräldraförsäkring är en reform som riskerar att belasta de kvinnor som kanske mest är i behov av en feministisk politik, och vars män redan i dag låter pappamånader brinna inne. 5 I så många år har Ikea-anställda i Turkiet kämpat för kollektivavtal. Nu har deras kamp äntligen gett resultat. Avtalet som de anställda numera omfattas av ger dem rätt till årliga löneökningar och mellan 15 och 28 dagars semester. Bestraffa inte sjuka och arbetslösa Regeringen ska i höst sänka skatten för pensionärerna. För en del pensionärer kommer skattenivån till och med att bli densamma som för de med motsvarande inkomst i lön. Bra! Det är viktigt att inte göra skillnad på vad för typ av inkomst man har. Men tyvärr blir stora grupper fortsatt åsidosatta, nämligen de sjuka och arbetslösa. Medan de med lön och pension har fått och kommer att få kraftiga skattesänkningar kommer sjuka och arbetslösa betala lika mycket i skatt som innan första jobbskatteavdraget En del kanske menar att dessa inte är åsidosatta; sjukpenningen och taket på a-kassan höjs ju också. Detta hjälper dock inte dem som inte påverkas av det höjda a-kassataket. Dessutom krävs det en avsevärt högre lön än det gamla taket på a-kassan för att det ska vara mer lönsamt med en takhöjning än en skattesänkning motsvarande det som pensionärerna kommer att ha fått i höst/jobbskatteavdragen. En a-kassa på kronor brutto (ungefär dagens a-kassatak) ger cirka kronor mindre i månaden än om inkomsten vore lön eller, från och med i höst, pension. Ett höjt a-kassatak höjer reservationslönen, bra! Fler innefattas av en a-kassaförsäkring värd namnet, bra! Men för de som har varit eller är låginkomsttagare hjälper det höjda a- kassataket föga. Men en sänkt skatt hade hjälpt alla sjuka och arbetslösa! Sverige måste skapa sig ett skattesystem som inte bestraffar de som tar mest stryk på arbetsmarknaden! Mathias Wallander ordförande Anställningslösa i Förening Mest läst på etc.se 1. Skriv det här sen kan ni tjuta om åsiktskorridor Krönika 2. Ska Coca-cola bestämma vem som får äta sig mätt? Ledare 3. Italienska skolbarn ska lära sig hur man köper sex Nyhet 4. Nina Hemmingsson om att ragga Satir 5. Sommarkollo för papperslösa hotat Nyhet Rättelse Författaren Hassan Blasim är född i Irak, inte i Iran, vilket det felaktigt påstods i en kulturartikel med tips på kommande intressanta bokreleaser i Dagens ETC den 16 juni. Vi beklagar felaktigheten.

6 6 INRIKES Onsdag 24 juni 2015 Jag vill öppna Sveriges ögon Svenska Jesper, 24, strider med gerillan mot IS SYRIEN I Rojava, norra Syrien, kämpar kurdiska YPG framgångsrikt vidare mot världens mest omskrivna terrorgrupp, Islamiska staten. Med vid fronten finns 24-årige Jesper, som anslutit sig till gerillan för att få fler svenskar att reagera på det som händer. Nyheterna har duggat tätt om de kurdiska framryckningarna mot Islamiska staten (IS) i norra Syrien den senaste tiden. Där har terrorgruppen lidit strategiska nederlag, medan IS på andra håll lyckats erövra städer från både de syriska och irakiska regeringsarméerna. Sedan mitten av maj har Jesper, 24, från Västsverige varit på plats i det autonoma Rojava i norra Syrien, för att hjälpa kurderna i Folkets försvarsenheter (YPG) i kampen mot extremisterna. På en knastrig telefonlinje därifrån berättar han vad som motiverade honom till beslutet: Det finns tusen anledningar, vi har alla sett bilder av förödelsen. Jag tycker inte det är okej att döda barn, civila och oskyldiga, att våldta och sälja kvinnor på marknader. Det är en moralisk grej, jag klarade inte av att känna att jag inte kunde göra någonting. Hård militärutbildning Jesper säger att han gjorde research i flera veckor, månader, om vad IS höll på med, innan han fattade sitt beslut. Till vardags arbetar han som elevassistent på en gymnasieskola, och när han tog ledigt från jobbet fick han väldigt bra respons av från sin chef. Efter ett tag även av sin oroliga familj. Trots att han inte har någon militär bakgrund själv, kändes det rätt att åka ner som soldat, när det i dagens läge är svårt att engagera sig i något civilt hjälparbete i samma trakt. Och tro mig, jag har fått hård militärutbildning här. Det finns amerikanska veteraner från US navy i min enhet som lärt upp mig. När Dagens ETC når honom Jesper har en kurdisk-engelsk ordbok i fickan och lär sig lite mer varje dag i samtal med kurdiska gerillasoldater. har han just fått splitterskador undersökta av en läkare. Jesper har ett hål i högerarmen, ett hål i örat, ser lite suddigt efter att ha fått brännfragment i ena ögat, och har också fått hörselskador. För en och en halv vecka sedan var han ute med sin enhet när hans kurdiska befäl klev på en pansarvagnsmina, och genast omkom. Jag stod bara tre meter bort och flög iväg av tryckvågen. Jag hade bra skyddsutrustning och klarade mig, men har haft jävligt tur. Det är farligt för alla i Syriens krig. En annan utlänning hos kurderna, amerikanen Keith Broomfield, dog nyligen i strid mot IS söder om Kobane. Många frivilliga Kurderna i YPG spelade först en för västvärlden perifer roll i kriget, men efter belägringen av Kobane hösten 2014 blev kurdiska YPG en central aktör i kriget, uppbackade av amerikanskt bombflyg. Sedan dess har en mängd frivilliga som Jesper anslutit sig till YPG, främst från västvärlden, och i juni uppskattade Syrian Jag tycker inte det är okej att döda barn, civila och oskyldiga, att våldta och sälja kvinnor på marknader. Jesper Observatory for Human Rights deras antal till över 400. Enligt Jesper finns det just nu ett hundratal internationella vid hans del av fronten. Åldersspannet sträcker sig mellan 21 och 63 år, och där finns engelsmän, fransoser, italienare, och många amerikaner med bakgrund i specialstyrkor. Han har också träffat flera kvinnor, från Kanada, USA och Frankrike. Språkbarriärer finns, men Jesper har en kurdiskengelsk ordbok i fickan och lär sig lite mer för varje dag i samtal med kurdiska gerilla soldater. De behandlar en verkligen som en i familjen, de har visat mycket kärlek och vänskap. Här handlar allt om respekt för andra, det är synd att inte alla är så hemma i Sverige. Fruktansvärda övergrepp Alla har de hjälpt till under de senaste veckornas expansion, när YPG med arabiska och assyriska allierade från både väster och öster lyckats trycka undan IS från norra Syrien. I mitten av juni erövrades staden Girê Spî/ Tal Abyad vid turkiska gränsen, och därmed kapades en viktig livlina för IS att sälja smuggelolja och föra in varor och nya jihadister från utlandet. Jesper berättar att han övernattar i ett nyligen erövrat samhälle, där hundratals ISflaggor ännu kantar huvudgatan. Historier cirkulerar om fruktansvärda övergrepp mot civila. Jag har sett en ställning här som var till för att hugga av händer. Den hade sju-åtta repöglor hängandes från sig. Nu ser han och andra till att skydda gränserna och att hålla vakt, när bombtekniker säkrar områdena. IS retirerar, men lämnar minor och improviserade sprängmedel efter sig längs vägkanter, på fält, i hus och i brunnar. Jesper är inte den förste svensken att ansluta sig till kurderna i YPG. Flera andra har gjort det i tystnad, och bara ett fåtal gått ut med det offentligt. Själv hade han inte räknat med all uppmärksamhet, men säger att han helt medvetet varit väldigt aktiv med bilder och rapporteringar i social media. Ingenting jag skriver äventyrar min säkerhet. Jag vill verkligen visa vad det är som händer här, vad det här är för människor. Jag vill öppna Sveriges och regeringens ögon. Många reaktioner Reaktionerna i Sverige ska redan ha märkts. Jesper säger att över 400 svenskar redan skrivit till honom, om att de också vill komma över och hjälpa till. Flera har varit brandmän, poliser och militärer med erfarenhet av utlandstjänstgöring, som frågat honom hur man går till väga. Några av dem har fått veta. Planen är att Jesper stannar ännu en tid av sommaren, innan han ger sig av hem till familj och vänner för att vila upp sig lite. Sedan finns det tankar om att kanske återvända igen. Jag funderar på det. Där hemma har jag jobb, trygghet och min lägenhet, men samtidigt kan det vara svårt att återgå till det normala när jag vet vad som pågår här nere. Joakim Medin Jag vill verkligen visa vad det är som händer här, vad det här är för människor. Jag vill öppna Sveriges och regeringens ögon, säger Johan. Förstörelsen i Kobane var enorm efter att IS drivits ut ur staden.

7 Onsdag 24 juni Kriget i Syrien Kriget i Syrien har pågått sedan våren 2011, och har snart skördat en kvarts miljon människoliv. I de norra delarna kontrollerar den kurdiska gerillan YPG egna områden sedan 2012, områden som utropat självstyre under namnet Rojava. Efter månader av strider befriades kurdiska staden Kobane från IS i januari. Med internationellt flygunderstöd har kurderna sedan dess fortsatt erövra territorium från IS, och har blivit västvärldens huvudsakliga samarbetspartner mot extremisterna. BILD: Magnus Hjalmarsson Neidemann/SVD/TT BILDER: Privat IS retirerar, men lämnar minor och improviserade sprängmedel efter sig längs vägkanter, på fält, i hus och i brunnar.

8 8 INRIKES Onsdag 24 juni 2015 Politikerskola söker talanger n En rad prominenta personer från politik och näringsliv, däribland Per Schlingmann, Mona Sahlin och Lina Thomsgård, sparkar till våren igång politikerskolan Höj Rösten. I en debatt artikel i DN beskriver de det partipolitiskt obundna projektet där 25 samhällsengagerade talanger ska få chansen att gå en ettårig utbildning i demokrati, politik och viktiga samhällsfrågor. Syftet ska vara att skapa fler vägar in i politiken och ge fler röster möjlighet att göra sig hörda, inte minst från grupper och områden där valdeltagandet och det organiserade politiska engagemanget är lågt. Ica-butik slängde migranters pass n I söndags upptäckte åtta EU-migranter att förvaringsskåpen i en Ica-butik i Malmö där de hade alla sina viktigaste ägodelar hade tagits bort. Personalen hade slängt alltihop i en container där innehållet hade förstörts. Skåpen innehöll bland annat pass, mediciner, pengar, kläder och hygienartiklar, skriver Sydsvenskan. Enligt personalen togs skåpen bort på grund av sanitetsproblem. Butikens ägare, som är på semester, förklarar att de haft problem en längre id med att skåpen används som långtidsförvaring. Ett alternativ till att slänga alltihop hade varit att informera om att skåpen skulle tömmas, eller att lägga ägodelarna åt sidan, åtminstone till dagens slut. Det är svårt att veta vad som är rätt och fel i den här situationen, svarar butiksägaren. Polisen tänker inte inleda en förundersökning, trots att viktiga värdehandlingar och mediciner försvann, skriver Sydsvenskan. Mix av kemikalier kan ge cancer n En stor internationell forskargrupp har kunnat se tecken på att även låga doser av vanliga kemikalier kan orsaka cancer, skriver Svenska Dagbladet. Var för sig behöver inte kemikalierna vara särskilt farliga men cocktaileffekten kan göra att normala celler utvecklas till cancerceller. Hypotesen är inte ny, men nu får den stöd i forskningen. Wilhelm Engström, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, är en av gruppledarna och författarna till analysen som presenteras i tidskriften Carcinogenesis. Det här har definitivt öppnat mina ögon och fått mig att tänka på vad vi har hemma. Jag tror att vi ser ett nytt forskningsfält växa fram, säger Wilhelm Engström. Abortdrönare flyger till Polen vård En drönare lastad med medicinska abort piller flygs på lördag in över Polen. Bakom aktionen står Women on waves som vill sätta ljuset på Polens hårda abortlag som endast tillåter abort i mycket få fall. Drönaren kommer flyga från Frankfurt i Tyskland över gränsen till staden Slubice i Polen, där lokala kvinnogrupper kommer att ta emot den och förmedla pillren vidare till kvinnor i behov av dem. Kvinnorättsaktivisten Agnieszka Stupkiewicz- Turek kommer vara på plats och ta emot drönaren. Hon berättar för Dagens ETC att även de kvinnor som enligt lagen ska få möjlighet till abort kan vägras. Det finns en samvetsklausul Rebecca Gomperts som gör att läkarna kan vägra. Kvinnor som blivit våldtagna och fått abort godkänd måste resa landet runt i jakt på någon som vill utföra den. Läkarna som vägrar utföra abort ska enligt lagen hänvisa kvinnan vidare, men det görs inte, berättar hon illegala aborter Polens abortlagar skärptes 1993, efter decennier av fri abort, och tillåter idag endast abort efter våldtäkt, incest eller om fostret är allvarligt skadat eller graviditeten utgör ett hot mot kvinnans hälsa. Och även i dessa fall kan en abort alltså vara svår att få. Women on waves uppskattar att det utförs illegala aborter utförs varje år i landet och tusentals kvinnor flyger till England för ingreppet. Vi kan inte sluta påtala bristen på tillgång till säkra aborter och medicinska abortpiller. Det är ett brott mot kvinnors rättigheter. Vi måste göra allt för att de ska få den tillgången, säger Women on waves grundare Rebecca Gomperts till The Telegraph. Riskerar inget straff Drönaren är lastad med medicinska abortpiller som kan användas fram till vecka nio. Kvinnan kan med pillren utföra aborten själv. Läkemedlen, mifepristone och misoprostol, har funnits på WHO:s lista över essentiella mediciner sedan 2005, men är inte registrerade i Polen. Då drönaren väger under fem kilo, inte flygs i kommersiellt syfte, och inte flyger i kontrollerat luftrum, krävs inget tillstånd, varken från Polen eller Tyskland. Det skriver Women on waves, som bedömer att drönaren är laglig, i ett pressmeddelande. Kvinnorättsaktivister från gruppen Women on waves kommer på lördag utrusta en drönare med abortpiller och flyga in över Polen. Women on waves sätter fokus på de strikta lagarna Vi kan inte sluta påtala bristen på tillgång till säkra aborter och medicinska abortpiller. bilder: women on waves Kvinnorna som tar de influgna pillren, bryter mot lagen om inte en läkare eller åklagare godkänt aborten, men de riskerar inte något straff, då Polen till skillnad från andra länder med hårda abortlagar inte har någon påföljd för illegala aborter. Annie Hellquist

9 Från flyglarm i till i Aleppo fika Alingsås. Just nu väntar många asylsökande i Sverige på besked om sin framtid. Tiden på asylboendet blir ofta lång och oviss, med få aktiviteter och lite stimulans. För att bryta sysslolösheten och ta ett första steg mot ett nytt liv, finns Röda Korsets volontärer på plats för språkträning och sociala aktiviteter. Men vi behöver bli fler. Se våra lediga volontäruppdrag på redcross.se #integrationipraktiken

10 Det finns mycket kvar att kämpa för. Tillsammans kan vi se till så att det fortfarande går att bada i en fin insjö. Att du kan ta en promenad i skogen. Eller kanske bara plocka några goda blåbär. Vi kan se till att bin inte dör ut på grund av farliga bekämpningsmedel. Vi kan se till att det finns fisk kvar i haven. Vi kan minska koldioxidutsläppen. Och vi kan se till att flera hundra år gamla naturskogar inte huggs ned på bara några dagar. Och ju fler vi blir desto större skillnad kan vi göra. Då kan vi få politiker att förstå att det är dags för en förändring. Vi kan säga ifrån och visa på konkreta lösningar. Vi kan sätta press på företag. Och vi kan göra det lättare för dig att välja varor i butiken som är bra både för dig och naturen. Vill du vara med? Sms:a medlem till eller gå in på naturskyddsföreningen.se/medlem Ett medlemskap kostar 24 kr/mån. Bilden är tagen i Padjelanta som hotades av vattenkraftsutbyggnad men som blev nationalpark 1962, ett förslag som Naturskyddsföreningen la fram 1957.

11

12 12 INRIKES Onsdag 24 juni 2015 Bild: Ulrika Lindahl Svag bostadsmarknad. Enligt en ny utredning ska utflyttningskommuner kunna få hjälp av staten att bygga bostäder för äldre. Utredning öppnar för stöd till bostadsbygge för äldre Statliga medel kan gjuta liv i bostadspolitiken på glesbygden Bostäder Kommunala bostadsföretag ska kunna få statligt stöd för att bygga bostäder i glesbygden. Det föreslår en utredning som precis har lämnats till regeringen. Sverige sticker ut internationellt genom att staten har dragit sig ur bostadspolitiken helt. Det är bra om vi får ett nytt stöd, säger PG Nyström, förbundsjurist på Hyresgästföreningen. För en tid sedan berättade Dagens ETC om pensionärerna i Laxå som är oroliga för vart de ska ta vägen när de inte kan bo kvar i villan längre. I decennier har lägenheter rivits i takt med att människor har lämnat kommunen. Nu finns det inga lediga lägenheter kvar och de som finns har inte moderniserats och anpassats efter äldres behov med till exempel hissar och större badrum. Jag bor i en 20-talsvilla med ett badrum på en gånger en meter och källare. Min fru är dålig och vi klarar egentligen inte av att bo där längre, men det finns inga alternativ i Laxå, sa Jan Gustafsson när Dagens ETC träffade honom. Utredning öppnar för stöd Laxå är inte den enda kommunen i landet med de här problemen. Enligt Boverket är det ett hundratal svenska kommuner som har så kallade svaga bostadsmarknader. Det handlar framför allt om utflyttningskommuner i Norrlands inland, Dalarna, Värmland, Bergslagen och Småland. Det statliga stöd som de här kommunerna har fått sedan 1990-talet har handlat om pengar för att riva tomma lägenheter. Nu skulle de behöva pengar för att renovera eller till och med bygga nytt i stället. Och nu öppnar en statlig utredning för att det faktiskt kan vara möjligt för staten att lämna ett sådant stöd. Sedan 2011 måste de kommunala allmännyttiga bostadsbolagen drivas affärsmässigt, enligt en lag som den borgerliga regeringen antog. Det betyder att de inte heller får ta emot stöd som snedvrider konkurrensen. I en rapport förra året konstaterade Riksrevision att det har lett till att regeringen inte har gett utflyttningskommuner tillräckliga verktyg för att hantera de problem som uppstår efter att hundratals lägenheter har rivits. Riksrevisionen konstaterade också att det framför allt är de äldre som drabbas när de inte kan få tag på anpassade bostäder. Lämnad till minister Den utredning som lämnades till bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) i början av juni har tittat på vilket stöd som kommuner och staten skulle kunna ge till de kommunala bostadsföretaget utan att bryta mot EU-rätten. Utredningen kommer fram till att det går att lämna stöd om pengarna går till sådant som marknaden inte skulle reglera av sig självt. Det kan handla om att bygga bostäder för äldre eller unga till exempel, säger utredaren Martin Nilsson. Det här är nödvändigt på svaga bostadsmarknader där privata aktörer inte är intresserade av att bygga. Där finns det ingen konkurrens, där handlar det om att få fram någon som är beredd att bygga över huvud taget, säger PG Nyström, förbundsjurist på Hyresgästföreningen som också har suttit med i utredningen. Dagens ETC 26/5. Skulle underlätta Ewa-Leena Johnsson (S) är kommunalråd i Ljusnarsberg, en av de kommuner i Sverige som har drabbats hårdast av utflyttningen. Hon säger att ett statligt stöd skulle underlätta för kommunen. Vi har en åldrande befolkning och samtidigt har vi inte kunnat underhålla de lägenheter som vi har och som byggdes på 40- och 50-talen. Om vi lägger ut pengar själva för att bygga så blir vi tvungna att ta ut hyror som ingen klarar av att betala för att kunna räkna hem det. Ett statligt stöd skulle hjälpa oss få fram bra bostäder till ett rimligt pris så att vi inte halkar efter, säger hon. Dagens ETC har inte lyckats nå bostadsminister Mehmet Kaplan för en kommentar kring vilka planer regeringen har för att hantera problemen i utflyttningskommunerna. Ulrika Lindahl ulrika.lindahl@etc.se

13 NU HAR ÖVER 3000 ETC LÄSARE VALT ETC EL Bengt och Abraham monterar i vår solcellspark. Det här kanske låter lite för dig som inte jobbar med el men just nu är faktiskt ETC el det elbolag som växer mest i Sverige. Och det tycker vi är roligt eftersom det betyder att vi tillsammans gör nytta kunder betyder att vi varje månad kan sätta upp ytterligare ett 18 m långt rack med solceller för det är så ETC el fungerar. Varje månad går 19 kr till nya solceller av din räkning och all vinst på årsbasis går samma väg. Varje kwh el du använder betyder att du är med och löser världens stora klimat och energiproblem, bit för bit. Att vi sen bara har rörligt pris och bara levererar Bra Miljövals märkt el är kanske ingen nackdel det heller. BYT TILL ETC EL om du vill göra dubbel nytta. Genom att välja el märkt med Bra Miljöval gör du en stor insats för miljön på ett enkelt och billigt sätt. Du får bara el från förnybara källor som vindkraft, vattenkraft och solkraft. Ja jag vill teckna ett avtal med ETC El! Fast avgift 49 kr/månad inkl moms. Rörligt pris*. Ja, jag vill göra lite extra nytta och vill betala 10 kr/månad i solcellstillägg. En summa som oavkortat går till att sätta upp fler solceller i våra parker. ETC BETALAR PORTOT FÖR- EFTERNAMN PERSONNUMMER GATUADRESS POSTADRESS E-POSTADRESS TELEFONNUMMER Box Stockholm Jag lämnar härmed fullmakt till ETC EL, eller den ETC EL förordnar i sitt ställe att: Inhämta uppgifter om mitt nätabonnemang, samt vilken min befintliga och eventuellt kommande elleverantör är, från min nätleverantör. Inhämta uppgifter om mitt elavtal från min elleverantör. Säga upp mitt befintliga elavtal. SIGNATUR ORT OCH DATUM *Rörligt pris på el per kwh. Det är vårt inköpspris plus 4 öre/kwh i påslag + skatt och elcertifikat. Nätavgift tillkommer.

14 14 TEKNIK Onsdag 24 juni 2015 PRYLARNA SOM Uppkopplade smarta apparater blir företagens ögon teknik Kloka kylskåp och babblande Barbies. Den nya generationens uppkopplade prylar är smarta men tekniken öppnar också för obehagliga möjligheter. En ny tv-apparat smygtittar på tittarna och i Japan registrerar ett tågbolag bredden på de anställdas leenden. Kylskåp skickade spam till tusentals, rapporterade Computer Sweden i januari förra året. Nyheten delades vidare som kuriosa, men ingen verkade ställa frågan vad har man för användning av ett uppkopplat kylskåp egentligen? Eller kanske mer exakt: vem har användning för det är det användaren, eller tillverkaren? Google betalade i alla fall nyligen drygt 20 miljarder kronor för företaget Nest, som tillverkar smarta uppkopplade termostater. Det må vara tveksamt om konsumenterna egentligen upplevt det som något större problem att kylskåp hittills varit korkade. För Google, världsledande på att samla data om människors beteende, kan tiden för din nattmacka vara ytterligare en värdefull pusselbit. Sakernas internet beskrivs ofta som nästa stora steg i den digitala revolutionen. Det handlar om att koppla upp allt fler objekt omkring oss mot nätet, från hemelektronik till fordon till industriell utrustning. Ett av statliga Vinovas största projekt just nu syftar till att göra Sverige världsledande inom området och beskriver det som ett sätt att skapa smarta, attraktiva och hjälpsamma miljöer, varor och tjänster. Saker som spionerar Andra har snarare sett det som vägen till övervakningssamhället där hela vår fysiska värld fylls av saker som spionerar på oss. När allt fler prylar blir smarta, omges vi av en intelligens som utformats av och arbetar för någon annan. Det går att utläsa mycket om en människa från något så enkelt som ett kylskåp, exempelvis ditt hälsotillstånd via dina konsumtionsmönster. Givetvis ökar det exponentiellt ju fler källor som kan kombineras, och det är det som gör många oroade över just Googles köp av Nest, säger Parker Higgins från nätfrihetsorganisationen Electronic Freedom Foundation. Nest hänvisar till ett uttalande där de förklarar att vi samlar enbart in data som vi tror är nödvändiga för att ge dig ett bra utbyte av Nests produkter. Forskning visar att barn mycket lätt knyter an till leksaker som verkar agera själva. Susan Linn De hävdar också att de inte delar data med Google om inte konsumenten själv önskar det men flera kritiker litar inte på att inte den policyn kommer ändras i framtiden. Tv som tittar på tittarna Numera ser televisionen också på oss eller lyssnar i varje fall. Samsungs senaste modeller skickar ljudupptagning till en server där den analyseras för att kunna ge svar på komplexa kommandon som rekommendera en bra deckare. I användaravtalet står var medveten om att om ditt tal innehåller personlig eller annan känslig information, är den informationen bland det som fångas in och skickas vidare. bild: Kazuhiro NOGI/afp/tt Japanska tåglinjen Keihin har installerat ett ansiktsigenkänningssystem för att kontrollera att anställda ler tillräckligt brett.

15 Onsdag 24 juni SPANAR PA DIG och öron på jobbet och hemma i ditt vardagsrum Leksakstillverkaren Mattel tar tekniken ett steg längre med sin Hello Barbie. Den talande, och lyssnande, dockan kommunicerar med företaget Toytalks datacenter, som formulerar svar och nya frågor genom avancerad mönsterigenkänning. Forskning visar att barn mycket lätt knyter an till leksaker som verkar agera själva. Men det som händer är att barnet har en konversation med ett storföretag, säger Susan Linn, från organisationen Campaign for a Commercial-free Childhood. Dockan väntas komma ut i handeln under hösten. Också Google har tagit patent på uppkopplade leksaker som kan känna igen röster och ansikten och reagera på tilltal genom att vrida på huvudet och söka ögonkontakt. Ett barn som leker avslöjar många saker som har stort värde för annonsörer. Och det är lätt för företaget att leda en konversation i en riktning så att de kan smyga in reklam, säger hon. Barn har alltid velat ha en konversation med Barbie, och Toytalk har gett oss en säker plattform för det, svarar talespersonen Michel Chidoni. Mattel påpekar också att föräldrarna måste godkänna överföringen av data. Ägare utan kontroll Amazon är ett annat av de företag som storsatsar på produkter till det uppkopplade hemmet, enligt en rapport från Reuters. Parker Higgins pekar också på problemet att tekniken hamnat allt längre från ägarens kontroll. I en persondator, och i viss mån i en telefon, kan användaren installera vilka program hen vill och följa vad de gör. I andra uppkopplade apparater varierar det mycket hur möjligt det är, och i vissa fall kan det till och med räknas som olagligt. Om de är sårbara för hackerattacker är det stora svårigheter att installera skydd mot det, eller att skydda sig mot statens spionage, säger han. I ditt eget hem är det i sista hand du själv som avgör vilka apparater du vill inreda med. På en arbetsplats, däremot, ligger den makten hos företagsledningen. Den amerikanska konsultfirman Plex Systeet hjälper industrier att sätta upp sakernas internet -system. I en branschtidning förklarar de att fabriksarbetare kommer att bära sina jobb i form av exempelvis Google Glass som är ständigt uppkopplade till företagets system. Att förvandla människor till i princip vandrande sensorer är framtiden. Hitachi har lanserat ett övervakningssystem med det oskyldiga namnet Business Microscope. Varje anställd förses helt enkelt med en liten bricka, innehållande sensorer kapabla att mäta vem som talar med vem, hur ofta, var, och hur energiskt, enligt företaget själva. Det kan också uppfatta rörelser som nickanden. Som att ha chefen över axeln varje minut, till och med på toaletten, kommenterar teknikjournalisten Bob Greene. Arbetsgivare har redan mycket stora möjligheter att övervaka anställda som arbetar på kontor med en dator. Nu kommer det troligen också till andra typer av arbetsplatser, säger Parker Higgins. Går det att ta övervakning längre? Det kanske skulle vara den japanska tåglinjen Keihin, som har installerat ett ansiktsigenkänningssystem för att kontrollera att anställda ler tillräckligt brett. Programvaran graderar varje leende från 0 till 100. Jon Weman Den nya Barbien kommunicerar med företaget Toytalks datacenter för att formulera frågor och svar till ägaren. Michel Chidoni. Susan Linn.

16 16 UTRIKES Onsdag 24 juni 2015 Nyhetsbilden Plats: Newport Beach, USA Fotograf: Mindy Schauer/AP

17 Onsdag 24 juni Invasion av röda krabbor i Kalifornien n Gregg Adler går omkring bland mängder av små röda krabbor på en strand på Balboa Island i Newport beach i Kalifornien. De senaste dagarna har flera stränder i södra Kalifornien invaderats av krabborna. I normala fall lever krabborna längre söderut, vid den mexikanska halvön Baja California, men enligt forskare har de nu flyttat sig norrut eftersom klimatförändringarna gjort vattnet varmare. 5 Ungefär så många centimeter är den röda krabban, även kallad tuna crab eller tonfiskkrabba. Eftersom den är så liten används den inte som människoföda. Däremot äter fåglar den gärna. Vandrar över en hel ö n Ön Christmas Island utanför Indonesien har gjort sig känd för sina omkring 50 miljoner röda krabbor. I början av regnsäsongen, kring oktober november, vandrar de röda krabborna genom ön och ut mot havet. Det kallas Red crab migration, och ser ut som en röd matta som flyttar sig. Vandringen tar mellan fem och sju dagar.

18 18 UTRIKES Onsdag 24 juni 2015 Ändrad lag mot barnarbete i Indien möter stark kritik Får fortsätta utnyttjas i familjeföretag Många kräver totalförbud indien Indiens regering planerar en lagändring som innebär att barn som är under 14 år inte får anställas av kommersiella företag. Men lagändringen innehåller flera undantag och möter därför hård kritik. Lagförändringen kommer att leda till att miljontals barn tvingas arbeta och därigenom går miste om utbildning och en bra barndom, säger Rakesh Slenger från organisationen Bachpan Bachao Andolan. Regeringen har godkänt ett förslag på en förändring av lagen mot barnarbete från 1986, och listar där 64 branscher som anses farliga och där barn inte får arbeta. Däremot tillåts barn arbeta inom vissa branscher som anses mindre skadliga, exempelvis inom underhållningsindustrin och vid sportevenemang. Genom lagändringen förbjuds en rad branscher att anlita barn under 14 år, men den gör samtidigt undantag för arbete inom familjeföretag och inom jordbruksnäringen om arbetet utförs efter skoltid. I en kommentar till den föreslagna lagändringen skriver regeringen att barn i många familjer hjälper sina föräldrar inom jordbruket, eller som hantverkare, där de också kan lära sig grunderna i arbetet. Många kräver förbud Lagförändringen har utlöst en hård debatt i Indien, eftersom många anser att det behövs ett förbud mot alla typer av barnarbete. En av dem som vill se ett sådant förbud är Kailash Satyarthi som förra året mottog Nobels fredspris för sitt arbete inom organisationen Bachpan Bachao Andolan (Rädda barndomen-rörelsen). Rakesh Slenger, från samma organisation, är mycket kritisk. Lagförändringen kommer att leda till att miljontals barn tvingas arbeta och därigenom går miste om utbildning och en bra barndom, säger Rakesh Slenger. Experter hävdar dessutom att undantagen urholkar andemeningen i FN:s barnkonven- tion, som Indien ratificerade Barnrättsaktivister menar att regeringen bortser från att barn även kan bli exploaterade och utsatta för hälsorisker när de arbetar inom familjeföretag, något som även kan drabba deras skolgång. Lagförändringen kommer att leda till att miljontals barn tvingas arbeta. Rakesh Slenger Indien har flest barnarbetare Studier gjorda av Internationella arbetsorganisationen (ILO), visar samtidigt att utvecklingsekonomier genom att få bort barnarbetet kan vinna stora ekonomiska fördelar som vida överstiger de ökande kostnaderna för skolor och annan social service. Detta är något som Indien skulle kunna dra lärdom av, eftersom landet anses vara det i världen där det finns flest barnarbetare. År 2011 beräknades 4,35 miljoner barn mellan fem och 14 år arbeta i landet. En procent av alla heltidsarbetande indier är under 14 år, och en tredjedel av dessa barn är under nio år. En rapport från Indiens arbetsmarknadsdepartement visar att många indiska barn jobbar med både farliga och FAKTA FN-konvention om barnarbete FN:s konvention om barnets rättigheter säger att barn ska skyddas från ekonomiskt utnyttjande och från arbete som sannolikt är skadligt. Skadligt arbete kan vara arbete som hindrar barnets utbildning eller har negativa effekter på barnets hälsa, psykiska, mentala, andliga, moraliska eller sociala utveckling. Barnkonventionen säger också att alla länder ska fastställa en eller fler minimiåldrar som reglerar arbetstid och arbetsvillkor. Lumpsamlare. Ett barn letar efter bildelar utanför Jammu, Indien. Det farliga arbetet kan snart förbjudas för barns räkning, men hårt kritiserade undantag görs för arbete i familjeföretag och inom jordbruket. stressiga arbetsuppgifter. Barn som arbetar inom jordbruket får exempelvis bära tungt och bespruta grödor med giftiga bekämpningsmedel. En av landets mest ökända branscher är tobaksindustrin, där många små barn utnyttjas, främst inom tillverkningen av indiska cigaretter, så kallade beedis. Barn utnyttjas i familjeföretag Men experter menar att även arbetet inom familjeföretag kan vara mycket skadligt för barn, något som även visat sig i samband med polisinsatser på arbetsplatser där barn utnyttjats och tvingats arbeta under inhumana förhållanden. Även en parlamentarisk kommitté som granskat frågan är kritisk mot lagändringen. I en rapport slår kommittén fast att de undantag som föreslagits kommer att göra det mycket svårt att avgöra om barn bara hjälper sina föräldrar eller arbetar för att dryga ut familjens inkomster. Dessutom hävdar man att det är skadligt för barns hälsa att tillåta att de arbetar efter skolan, eftersom vila och rekreation är viktigt för deras fysiska och mentala utveckling, samt att arbete efter skoltid även påverkat deras studier negativt. Vill riva upp och göra om Många barnrättsaktivister säger att det som skulle behövas är att hela lagen från 1986 rivs upp och görs om, eftersom den bevisligen inte har lyckats med sitt syfte att eliminera barnarbetet. Neeta Lal/IPS bild: Channi Anand/TT

19 SPARA I SOL Nu har vi plats för ännu mer solcellssparande. 2% I RÄNTA! Våra solcellsparker växer. Just nu inviger vi nya anläggningar i Katrineholm och fördubblar i Hästveda. Det betyder att vi har plats för ännu mer solcellssparande. Spara i ren energi istället för i bankernas smutsiga fonder! Solcellssparandet ger dig andelsbevis och 2 procents ränta per år. När du vill ha tillbaka dina pengar är uppsägningstiden bara tre månader. Spara i sol, inte i förstörelse! Fyll i och posta eller mejla etcsol@etc.se Skicka info och villkor för andelar med 2% i ränta. Jag vill göra månadsinbetalningar med autogiro. Skicka info. ETC SOL BETALAR PORTOT FÖR- EFTERNAMN PERSONNUMMER GATUADRESS E-POSTADRESS POSTADRESS TELEFONNUMMER Svarspost Stockholm VI SÄNDER INFORMATION OCH LÅNEBREV TILL DIG.

20 KLIMAT- KOMPENSERA MED ETC Vi har startat vår klimatkompensation för att politik och stora företag vägrar agera. Trots att det går att ställa om till förnybar energi fortsätter kraftbolag elda med kol och olja. Trots att bilar kan drivas rent fortsätter bilföretagen lansera dieslar. Trots att även flyg kan ordnas med klimatrena bränslen, satsar flygbolag på lågpris och smutsiga utsläpp. Vi vet alla att världen kan stoppa klimathotet. Men de stora aktörerna gör inget förrän de tvingas. Och politiken ja den är rätt feg. Så vad kan vi göra? Vi på ETC företagen är så klimatneutrala vi kan vara. Ja klimatpositiva. Vi producerar mer ren energi än vi använder. (och energiproduktion är den största orsaken till klimatutsläpp.) Vi har valt att satsa mest på solceller eftersom det är en miljövänlig ren el. Klimatkompensation är något man gör för sånt man måste göra och inte själv kan undvika att skapa utsläpp i. Flyg, bilresor, kontor Investera för att minska den klimatskuld du skapar. Därför går all klimatkompensation från dig direkt till nya solceller. Solceller sparar i nordeuropeisk elproduktion ca 700 kilo per kwh och år. Men sen fortsätter den producera år efter år i upp till 40 år. Det betyder att en solcell faktiskt efter tio år kompenserar de utsläpp du skapat. Och efter några år har den förstörelse vi skapat faktiskt ersatts med positiv ren energi. Din klimatkompensation göra nytta, långt efter att du betalt din resas utsläpp. ETC klimatkompensation gör du själv direkt på klimatkompensation.etc.se Tack från oss och all världens barnbarn. All klimatkompensation går direkt till nya solceller! KLIMATKOMPENSERA PÅ KLIMATKOMPENSATION.ETC.SE 1505-Klimatkomensatorn-HELSIDA.indd :46