Språk och terminologi En fråga för läkarsekreterare

Transkript

1 Vem är jag? Språk och terminologi En fråga för läkarsekreterare Magnus Fogelberg Skövde Verksamhetschef neurologi, rehabiliteringsmedicin och sömnmedicin Uppdragsägare dokumentation vid SkaS Ordförande i Läkaresällskapets språkkommitté SIS tekniska kommitté Terminologi och språkresurser 1 Vad blir det nu, då? Vad innebär det medicinska språket? Spris grundjournal Språk respektive terminologi Modern journalstruktur Terminologiskt arbete Terminologi och språkvård Standardisering Sekreterarens roll i språkhantering I begynnelsen var ordet och ordet var sch (Fredrik Lindström, Jordens smartaste ord) samma betydelse på alla språk lugn, tyst synonym påtyska: Ruhe förstås av djur kan uttalas påfinska och av ormar 2 3 Flera ljud språket bildades Babels torn (inte Babels hus) nationalspråk parallella språk talspråk teckenspråk för döva, trafikdirigering, tyst miljö skriftspråk kroppsspråk gester, kroppshållning internetspråk uttryckssymbol, emotikon, :-) datorspråk systemens kommunikation Det medicinska språket Beskrivning i Medicinens språk (Liber, Svenska Läkaresällskapet) 4 5

2 Den tredje språkdimensionen 1. Nationalspråk 2. Skriftspråk talspråk teckenspråk 3. Allmänspråk fackspråk jargong Fackspråk och allmänspråk Det vetenskapliga medicinska språket Exakt Enhetligt Entydigt Det medicinska allmänspråket Klart Enkelt Begripligt för patient och närstående Det medicinska arbetsspråket Effektivt Begripligt för hälso- och sjukvårdspersonalen Får innehålla jargong Ulla Clausén i Medicinens språk 6 7 Fackspråk terminologi En terminologi ska vara exakt, dvs. ett ord ska bara ha en betydelse i sitt fackområde. Exempel: Däck [motorfordon] = ytbeläggning på hjul Däck [sjöfart] = våningsplan på fartyg Det är mänskligt att fela Kvalitetsundersökning i USA dödsfall på grund av misstag i sjukvården tekniska fel informationsfel 30% 8 9 Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Patient Student Sjuksköterska Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Jönköping Göteborg Luleå Läkare Malmö Administratör Linköping 10 11

3 Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Ortopedi Medicin Rehabilitering Kirurgi Det medicinska språket Måste vara säkert Otvetydigt Begripligt Beständigt Neurologi Språklagen Varför det? 12 Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. De flesta svenskar förstår de svenska medicinska termerna Utländska termer kan lätt användas fel Men med försiktighet kan naturaliserade lånord tillåtas 14 15!!! Västgötaklimax D: Detta måste röra sig om ett slaganfall P: Vad betyder det? D: Du har fått en blodpropp i hjärnan P: Menar doktorn stroke? 16 17

4 Allmänspråket allmänspråket domineras av svenska dess viktigaste funktion är att garantera att rätt information överförs mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal Fackspråket: ett dilemma Ur sjukhistorien: patienten har mångårig brösttäppa han söker nu för värk i höften det är troligen en vändknölsinflammation Tämligen obegripligt men följer den gamla journallagens krav på svenskspråkig dokumentation Bättre Fackspråk Ur sjukhistorien: patienten har mångårig astma han söker nu för värk i höften det är troligen en trokanterit Solklart för den medicinsk kunnige Oberoende av vilket idiom som väljs skall fackspråket garantera en säker (otvetydig och begriplig) kommunikation av information mellan de professionella aktörerna Fackspråket skall användas i skrift men fungerar också i tal Fackjargong Ett exempel Ett sätt att förenkla kommunikationen hälso- och sjukvårdspersonal emellan Bygger ofta på förkortningar Kan effektivisera muntlig kommunikation Skall undvikas i skriven dokumentation Allmänspråk: blindtarmsinflammation Fackspråk: appendicit Fackjargong: app Klassisk (olämplig) sammanfattning i journal: In. App. Op. Ut

5 Förkortningar Förkortningar Skall undvikas Kan bli absurda: Pertrokantär femurfraktur Skall undvikas Kan bli absurda: Pertrokantär FEMurfraktur p5!!! Men Magnetresonanstomografi (eller egentligen kärnspinnresonanstomografi) kan bli litet tungt, skrivs lätt fel MRT är försvarbart MR skrivs ibland MRI saknar uttydning på svenska, skall undvikas (magnetic resonance imaging) Språklig förvaltning språkvård är att förhindra vanarter, i änden otydligheter att stimulera och styra språklig utveckling att anpassa delar av språket till informationsteknikens krav på entydighet att slå vakt om variationsrikedom Spris grundjournal Spris grundjournal Spri råd 4.7 Grundjournal 1976 ett tidigt försök att skapa ordning och reda i journalen gav struktur åt pappersjournalen förenklade sekreterarens arbete begränsade den språkliga friheten, angav i viss utsträckning terminologi 28 29

6 nunaodianodiaundn wqcojm ervmt rwerwäoirmq erivmeäoi UTLÅTANDE epro gjäj erpgj eäpg mpcisäpsäfcmsä Äpomcfp e ogpjeä gjeräpogj ergjeäporjg,v erg sfcmsiäfsmaäfsmäfpsdfämsdfpoc wcfwmf mwifcpo psoficmsi ergmäpvom sfdpomciasä säpomcsäp /sj faj fäpsa / fvwpfoqw+0irpfk qiwmrcwekr weqcråwrm qwrcwercm wercmwirp nnmiräqowmc Jlksajf slfjsösa När teknik styr(de) struktur Journalen, ett dokument Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb Namn Namn Sljfsljslj 17 Ödsogvöoi Ernui iybbyoib dfvomgäpgm öovjtöoej dvgpomdägm mväp rtsrbr rthy SKJLSJ Osdn s nöosinöosiunföo nfsofnsöoif oaeoöeörog aeöof scvgmcäkfmäcsakfmc möafö eöieöfem öu öog aeöoig ueaöog ervtemieimtävpeäptivm jaoj gaeöorjm jeöo jöojäpqej pqejäp jäpejr päqjebgpjeräpj äpjo e g äepj gäqejk,äqepc äejäg qpoejr pääjpgojq eräpogjqpj äpoj äpeqor g Vgddg Hh gevtpäo öohae eäteimtäve öheröojc igjeqäpj jäpeojtäpqecj eäpotieäpotviem äpejg peojgpeomcäejgeäqr eäpgj täpetäpeoi eäpgj eär teproti pfkjpäo eoit eäpoiv jegjqeä qp p gjep qeejäejcmäep tveotv neäpoeurätp jäeptjeäqpcjeäptcjeprjtc eiätpeiävpeimtv ti eräteärpto ierpot Csfmasäfpkä ecjeqäptjet eteärptieäpv vjeäptjc sfäskfäpsfkmäspfkcmsäpfksäpfkmsaäfkm äi täp epjt et ciäeporm ti eäptierpmvieäptvm e dfsvddg iogjeäpojge räpogj päjer äpojg pä ejgäpjg äpeqj gäpejg 5crwwaerc asfcsamfcäspmfäspficsäpfcisäpfispfimc eäogj eäpgj eäpgjäp gjeqäprgjmepäcmv efk äerpge jq gkq gkäem sfcsäfsmäpfmsäpfmsäpfsäpficmspäof epocm tqitpäeiätvm tept eå cepotjc eäe peiätimväpoe eåpj? dfvdvdvg täpeoitepo epoti eä et opeitäetpäeorit pgqeäpogjäerpg päeoit jeäp gjqeäpj ägjerg Fdf gdg äspofmic Qäjc rtä weäcpoj w eoimvt eräpomviteäpm ep geägjeräg eqä gjergäjägjvm gjrjgpäwje gäperoj gäpo dsfvsdvgdvg scf scmäpoim 5,6 5,6 5,6 5,6 5,6 5,6 Patientjournal Kliniken eäpo gjeäg jeä gjeäg jeärqgjäe äeprojgeäpoqrjc gäpojg ergjerg epogjeä gjeg jojeg äpreogjmerpmcgec eäprogj erpg jeräpo g ep gojkeäwrovi mgjeräog jerpwog jepgo jeäpojge räper er ikrg åkjegpjerg perjgäepro gäperogk äpewikg äeprgk epäro g ep gojerä ogjerpog jerägj erpägoj äpoegj pqoer g weac scmpsaäfis sfisäpfimasäpficmspfimcäspfispfmsäpfmisäpfispäfmcos er gpojeqräogjermägojegoperjg vjgäerpogjeqrä pogeärpgj er gerjgäeprj geprojgvj äeprgpqäeojg äpeojg eprojg ärptog cfow,qåf,owfå,owf eg peorjgäepqro w åfpowåf,owåfp jgeräg,wf åow,få wqo,f åwo,fåcwofåcp kjepg jepgoj erpgojeäpojg wfcwf,owåfco,wåfowåfp,w åfwåfomw åeovwqemåroweqp0riwefwefk wqcrqw4fcimweäfkwmäcfwqäfkmwäfpckmwäpfmcwpfkmq4cfmwke wqcrqwkw fåwekqfåwecf4f äwepfkm re+giqmcöfpdfeigmwaek c Patientjournal Modern journalstruktur Tidigare ett dokument, en avgränsad skriven information Utvecklas till dokumentation, fortlöpande beskrivning av vad som försiggår i vården från dokumentstruktur till dokumentationsstruktur sambandsstrukturerad journal, t.ex. problemorienterad eller processorienterad strukturen ställer krav på terminologin ordningsföljden är inte viktig 35 36

7 Oberoende informationsmängder Adm.data Vårdbegäran Resultat Bakgrundsfakta Anamnes Utredande aktiviteter Status Bedömning Utvärdering Kvalitetssäkring Avslut Epikris Mål Vårdplan Riktade insatser Behandlande åtgärder Innehållet i varje informationsmängd är det viktiga, inte ordningsföljden mellan dem Epikrismall Epikris Adm.data: Vårdtid Handläggare Namn på mall Hälsoproblem: Akut ryggsmärta och urinstämma. Vårdförlopp: Bakgrund: Vid lyft av tung låda plötslig ryggvärk strålande ut i vänster ben. Urinstämma. Utredning: Ryggundersökning visar nedsatt rörlighet, palpations ömma muskler, smärtökning vid benlyft, kraftnedsättning och reflexbortfall. Magnetundersökning visar diskbråck. Åtgärd: Tappas på urin. Diskbråcket opereras. Utvärdering: Blåstömningen fungerar normalt, mindre smärta. Kraften förbättras men reflexen saknas. Planering: Sjukgymnastikträning. Sjukskrivning. Kontrollbesök. Informationsdelar Informationsmängd Epikrismall Epikris Adm.data: Vårdtid Handläggare Hälsoproblem: Akut ryggsmärta och urinstämma. Anatomi Omständighet Symtom Egenskap Åtgärd Fynd Diagnos Epikrismall Epikris Adm.data: Vårdtid Handläggare Hälsoproblem: Akut ryggsmärta och urinstämma. Anatomi Omständighet Symtom Egenskap Åtgärd Fynd Diagnos Vårdförlopp: Bakgrund: Vid lyft av tung låda plötslig ryggvärk strålande ut i vänster ben. Urinstämma. Utredning: Ryggundersökning visar nedsatt rörlighet, palpationsömma muskler, smärtökning vid benlyft, kraftnedsättning och reflexbortfall. Magnetundersökning visar diskbråck. Åtgärd: Tappas på urin. Diskbråcket opereras. Synonymer Vårdförlopp: Bakgrund: Vid lyft av tung låda plötslig ryggvärk strålande ut i vänster ben. Urinstämma. Utredning: Ryggundersökning visar nedsatt rörlighet, palpationsömma muskler, smärtökning vid benlyft, kraftnedsättning och reflexbortfall. Magnetundersökning visar diskbråck. Åtgärd: Tappas på urin. Diskbråcket opereras. Utvärdering: Blåstömningen fungerar normalt, mindre smärta. Kraften förbättras men reflexen saknas. Utvärdering: Blåstömningen fungerar normalt, mindre smärta. Kraften förbättras men reflexen saknas. Planering: Sjukgymnastikträning. Sjukskrivning. Kontrollbesök. Planering: Sjukgymnastikträning. Sjukskrivning. Kontrollbesök

8 Den semiotiska triangeln (semiotik = läran om tecknens betydelse) Begrepp ağaç begrepp kunskapsenhet som skapas genom en unik kombination av kännetecken (ISO :2000) drvo arbre koks tree träd дeрево Baum term muorra definition referent definition begreppsrepresentation genom en beskrivning som utskiljer det från relaterade begrepp vedväxt som är högvuxen och icke klättrande och som har genomgående huvudstam Från Terminologicentrum TNC Vad gör språket? Symboler betecknar begrepp Begrepp Term Referent :) Definition blir : och ) bokstäver? Den tydliga journalen Entydigt definierade begrepp Begreppsgrundad journaldatabas (icke verbal, sifferrepresenterad) Kan presenteras påvilket språk som helst! Fackspråk eller vardagsspråk kan väljas Kan sökas ut och analyseras i standardverktyg Terminologiskt arbete ett fackområde t.ex. medicinen omfattande såväl hälso- och sjukvård som biomedicinska vetenskaper måste skapa ett överenskommet språk med entydighet och kompletterar allmänspråkets ord med specialuttryck för fackområdet 49 50

9 Begreppsanalys begäran om erhållande av hälso- och sjukvård vårdbegäran som framställs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal remiss som hanteras med elektroniskt medium restriktion multiplicitet Begreppsanalys Definition Finn kännetecknen till ett fenomen Remiss: är en vårdbegäran framställs av hälso- och sjukvårdspersonal Begreppet är identifierat vårdbegäran som framställs av legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal legitimerad har lagts till när definitionen gäller inom ett speciellt fackområde, här elektronisk remiss 53 54

10 Skriv termposten remiss framställan term synonym definition vårdbegäran som framställs av legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal Språk respektive terminologi språk används för kommunikation av alla slag; homonymer och synonymer berikar men kan ge otydlighet homonym: en term har flera betydelser, betecknar flera begrepp synonym: flera termer betecknar samma begrepp terminologi är ett överenskommet fackspråk där homonymer undviks och synonymer pekas ut noga Terminologi och språkvård Utöver terminologiskt arbete etablerandet av terminologier måste ett språkvårdande arbete bedrivas. Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård vanligen kallad Läkaresällskapets språkkommitté Grupp av läkare förstärkt med terminologisk expertis, ledamot från Språkrådet samt från Socialstyrelsens terminologiavdelning Språkkommitténs frågesida Terminologi och språkvård Fackspråket är dynamiskt liksom allmänspråket. Latin och grekiska har funnits med sedan den medicinska vetenskapen etablerades. Franska och tyska har under tidigare sekler infiltrerat det medicinska språket (Witzensucht, Gestaltterapie, marche en étoile, belle indifférence) Under 1900-talet kom efterhand allt mer engelska termer in i det svenska medicinska språket 59 60

11 Terminologi och språkvård För att hålla det medicinska språket inom sina ramar måste dynamiken kontrolleras Man måste ta ställning till låneord och ofta skapa svenska termer Regler för försvenskat latin måste finnas Avarter avråds ( nedmuntras ) och principer läggs fast då språket utvecklas Detta kräver samspel mellan språkvårdare och terminologer Värdefulla råd om ordval, stavning och formulering Exempel Man misstänker samband mellan vaccination mot influensa A (H1N1), svininfluensan, och narkolepsi. Narkolepsi har översatts sömnsjuka i pressen. Men sömnsjuka är letargi som sprids av tsetseflugan. Översättning sömnstörning har rekommenderats. Stavning Latinska och engelska låneord stavas på försvenskat sätt torax (ej thorax) koklea (ej cochlea) skanner, skanrar (ej scanner, scanners) stejpla av stejpel (ej staple) Egennamn och sjukdomar Alzheimers sjukdom (obs inte apostrof före s!) Alzheimer (inte Alzheimers) Parkinsons sjukdom Parkinson Sammansatta ord Svensk huvudregel sätt ihop orden: aortaaneurysm screeningundersökning sympatikusblockad - men när det ger tydlighet: C-vitamin syra-bas-balans Skriv aldrig isär: äldre sjuksköterska 65 66

12 Varför fungerar detta överallt? Svar: standardiserad anslutning. 68 Varför standardisera? Finansiellt kritiska funktioner är lätta att standardisera Det är viktigt att flygplan kan parkeras och hanteras säkert och rationellt på marken Mindre viktiga (= allmänhetens) funktioner standardiseras mindre gärna Den enskilde kan gå och köpa adapter 70 Men inte detta? Svar: nationella standarder. 69 Standardisering i hälso- och sjukvården Höjer säkerheten Ökar kvalitén Minskar kvalitetsbristkostnader Skrivna rutiner ersätter egna idéer Alla gör lika Det som den ena påbörjar kan den andra avsluta Flera yrkesgrupper kan göra samma arbete 71 ISO Hälsoinformatiken Informationssäkerhet är att förstå information som man ber om från annan aktör, från annat tillfälle 72 Internationella standardiseringsorganisationen Överenskommelse , världsstandardiseringsdagen fr.o.m Detta firades /10 i EU, 23/9 i Förenta staterna!! Organisation international de normalisation International organization for standardization ISO = samma (grekiska) Standarderna är inte tvingande men kan vara försäljningsargument 73

13 CEN Europeiska standardiseringskommittén Comité européen de normalisation Sverige SIS tekniska kommitté 334, hälso- och sjukvårdsinformatik Standarderna ska antas som nationell standard i medlemsländerna och kan ligga till grund för direktiv eller på annat sätt ha tvingande karaktär Den stora frågan Terminologistandarder Varför är hälso- och sjukvårdsinformatik inte totalt standardiserad? Nationella särintressen Olika språkkultur Ingen tydlig finansiell drivkraft Kostar pengar Kirurgiska procedurer Laboratoriemedicin Läkemedelshantering Kontinuitets- och processbegrepp Omvårdnadsterminologi Kliniska fynd Kommunikation av elektronisk journal Snomed CT Snomed CT Rupturerad ovarialcysta Systematized Nomenclature of Medicine Clinical Terms Terminologisystem byggt på begreppssystem omfattande begrepp med cirka 1 miljon termer Rupturerat ovarium Ruptur Ovarium Cysta Ovarialcysta Rupturerad cysta 78 79

14 Klartext Det enda vi hade tillgång till förr i tiden Alltid en möjlighet att komplettera kodad text Inom ett fackområde behöver klartexten följa vissa regler Ett fackspråk skapas, en terminologi blir till Struktur och terminologi Innehållet i en informationsmängd måste vara entydigt Olika typer av innehåll mätvärden kurvor grafik kodad text klartext Kodad text?? Kodad text?? Klassifikationer innehåller koder T.ex. ICD 10-SE: G35.9 Klassifikationens kod kan uttydas som text: G35.9 = multipel skleros Texten kan bytas mot synonym: sclerosis disseminata Koden är entydig Värdemängder Civilstånd: ogift sammanboende gift frånskild partnerskap Kodverk Värdemängder Någon är ansvarig för ett kodverk och bestämmer dess innehåll ICD 10-SE förvaltas av Socialstyrelsen men är en översättning av ICD 10 som förvaltas av WHO Centralt fastställda koder, t.ex. av Skatteverket Regionala/lokala koder, t.ex. varuförteckningar, hjälpmedelsförteckningar Systemknutna värdemängder, varje envalsruta i en elektronisk journal 84 85

15 Terminologier och informationsstruktur Bureau international des poid et mesures (BIPM) International Union of Pure and Applied Chemistry (IUPAC) Laboratorieterminologi, storheter och enheter Världshälsoorganisationen (WHO) Klassifikationer (ICD 10, ICF) Terminologier och informationsstruktur International health terminology standards development organisation (IHTSDO) Snomed CT (Systematized Nomenclature of Medicine clinical terms) Nationellt fackspråk för vård och omsorg (Socialstyrelsen) Terminologier och informationsstruktur HL7 (health level seven) Tillämpad informationsstruktur (Arkitekturledningen) Nationell informationsstruktur (Socialstyrelsen) Nationell patientöversikt (Sjukvårdsrådgivningen) Ordlistor Ordlista = lista över ord utan särskild ordning eller samband Exempel Päron Motorcykel Gåta Fågelnäbb Ordlistor Ordlistor Ordbok = ordlista på ett språk med ordförklaringar Lexikon = alfabetisk ordlista som kan innehålla översättning av orden till annat språk Tesaurus = ordlista som ordnats ämmnesvis eller i bokstavsordning och som kan innehålla synonymer till orden (Bengt Lindskog: Medicinsk terminologi) Vokabulär = tesaurus som innehåller formella definitioner Nomenklatur = vokabulär uppställd enligt regler för ett visst ämnesområde 90 91

16 Ontologier Terminologier, terminologisystem Begreppssystem (som uttrycks i modell eller text) Klassifikation = kategoriserat begreppssystem Taxonomi = klassifikation med endast hierarkisk ordning (Linnés Systema naturae) Kodverk = klassifikation där varje element givits en kod enligt regler i ett kodschema (KSH97) Nomenklatur Klassifikation (inklusive taxonomi och kodverk) En klassisk djurklassifikation djur som tillhör kejsaren balsamerade djur tama djur spädgrisar sirener fabeldjur vilda hundar djur som ingår i denna klassifikation djur som beter sig som vanvettiga talrika djur djursomärtecknademed en finfin pensel av kamelhår andra djur djur som nyss har fällt skinnet djursomjust slagitsönderen vattenkruka djursompåavståndser utsom flugor Ur: Jorge Luis Borges: El idiomaanalíticode John Wilkins (1941) Sekreterarrollen i terminologin Tolka diktat inte bara lyssna och skriva Anpassa till föreskriven terminologi Städa språket Vårda språket Strukturera dokumentationen Klassificera och koda Tack! Magnus Fogelberg magnus.fogelberg@vgregion.se 96