Språkhantering i vården. Magnus Fogelberg Stockholm Göteborg Malmö

Transkript

1 Språkhantering i vården Magnus Fogelberg Stockholm Göteborg Malmö

2 Vem är jag? Verksamhetschef neurologi, rehabiliteringsmedicin och sömnmedicin Uppdragsägare dokumentation vid SkaS Ordförande i Läkaresällskapets språkkommitté SIS tekniska kommitté Terminologi och språkresurser 1

3 Vad blir det nu, då? Vad innebär det medicinska språket? Medicinskt fackspråk i skrift Svenska, latinska och engelska termer Medicinsk terminologi Spris grundjournal Språk respektive terminologi Modern journalstruktur Terminologiskt arbete Terminologi, språkvård och standardisering Ordlistor och klassifikationer i sekreterarens arbete 2

4 I begynnelsen var ordet och ordet var sch (Fredrik Lindström, Jordens smartaste ord) samma betydelse på alla språk lugn, tyst förstås av djur finsktalande kan inte uttala sje-ljud men sch kan uttalas påfinskaoch av ormar 3

5 Flera ljud språket bildades Babels torn nationalspråk sch (samma stavning på tyska) skrivs på polska sz ungerska s italienska sc portugisiska, franska ch engelska sh norska sj 4

6 Flera språk På varje nationalspråk: parallella språk talspråk teckenspråk för döva, trafikdirigering, tyst miljö skriftspråk kroppsspråk gester, kroppshållning internetspråk uttryckssymbol, emotikon, :-) datorspråk systemens kommunikation 5

7 Den tredje språkdimensionen 1. Nationalspråk 2. Skriftspråk talspråk teckenspråk 3. Allmänspråk fackspråk jargong 6

8 Fackspråk och allmänspråk Det vetenskapliga medicinska språket Exakt Enhetligt Entydigt Det medicinska allmänspråket Klart Enkelt Begripligt för patient och närstående Det medicinska arbetsspråket Effektivt Begripligt för hälso- och sjukvårdspersonalen Får innehålla jargong Ulla Clausén i Medicinens språk 7

9 Fackspråk terminologi En terminologi ska vara exakt, dvs. ett ord ska bara ha en betydelse i sitt fackområde. Exempel: Däck [motorfordon] = ytbeläggning på hjul Däck [sjöfart] = våningsplan på fartyg 8

10 Det är mänskligt att fela Kvalitetsundersökning i USA dödsfall på grund av misstag i sjukvården tekniska fel informationsfel 30% 9

11 Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Patient Student Sjuksköterska Läkare Administratör 10

12 Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Jönköping Göteborg Luleå Malmö Linköping 11

13 Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Ortopedi Medicin Rehabilitering Kirurgi Neurologi 12

14 Det medicinska språket Måste vara säkert Otvetydigt Begripligt Beständigt 13

15 Språklagen 12 Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. 14

16 Varför det? De flesta svenskar förstår de svenska medicinska termerna Utländska termer kan lätt användas fel Men med försiktighet kan naturaliserade lånord tillåtas 15

17 !!! 16

18 Västgötaklimax D: Detta måste röra sig om ett slaganfall P: Vad betyder det? D: Du har fått en blodpropp i hjärnan P: Menar doktorn stroke? 17

19 Allmänspråket allmänspråket domineras av svenska dess viktigaste funktion är att garantera att rätt information överförs mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal 18

20 Fackspråket: ett dilemma Ur sjukhistorien: patienten har mångårig brösttäppa han söker nu för värk i höften det är troligen en vändknölsinflammation Tämligen obegripligt men följer den gamla journallagens krav på svenskspråkig dokumentation 19

21 Bättre Ur sjukhistorien: patienten har mångårig astma han söker nu för värk i höften det är troligen en trokanterit Solklart för den medicinsk kunnige 20

22 Fackspråk Oberoende av vilket idiom som väljs skall fackspråket garantera en säker (otvetydig och begriplig) kommunikation av information mellan de professionella aktörerna Fackspråket skall användas i skrift men fungerar också i tal 21

23 Fackjargong Ett sätt att förenkla kommunikationen hälso- och sjukvårdspersonal emellan Bygger ofta på förkortningar Kan effektivisera muntlig kommunikation Skall undvikas i skriven dokumentation 22

24 Ett exempel Allmänspråk: blindtarmsinflammation Fackspråk: appendicit Fackjargong: app Klassisk (olämplig) sammanfattning i journal: In. App. Op. Ut. 23

25 Förkortningar Skall undvikas Kan bli absurda: Pertrokantär femurfraktur 24

26 Förkortningar Skall undvikas Kan bli absurda: Pertrokantär FEMurfraktur p5!!! 25

27 Men Magnetresonanstomografi (eller egentligen kärnspinnresonanstomografi) kan bli litet tungt, skrivs lätt fel MRT är försvarbart MR skrivs ibland MRI saknar uttydning på svenska, skall undvikas (magnetic resonance imaging) 26

28 Värdefulla råd om ordval, stavning och formulering 27

29 1 Valet mellan flera möjliga uttryck Välj termerna inte allmänorden eller jargongorden Valet mellan latin, engelska och svenska Kulturspecifika begrepp och företeelser Stavning, böjning och annan anpassning av lånord Stor eller liten bokstav i namn och benämningar Sjukdomar, diagnoser, metoder etc Mikroorganismer: bakterier m.m Mikroorganismer: virus Sammansättningar med egennamn Förkortningar Initialförkortningar Måttenhetsbeteckningar Bindestreck och tankstreck i sammansättningar Övriga skrivregler

30 Latin eller svenska? gravidas extrauterina extrauterin graviditet utomkvedshavandeskap otitis media mediaotit - mellanöreinflammation (ej örsprång) regnbågshinna ej iris men irisatrofi och inte regnbågshinneatrofi tandkött ej gingiva men gingivit och inte tandkötssinflammation livmoder ej uterus men uterusprolaps och inte livmoderframfall Små anatomiska bildningar skrivs gärna på originallatin: musculus levator labii superioris alaeque nasi Större försvenskas: trapeziusmuskel 29

31 Engelska eller svenska? följsamhet ej compliance pisksnärt ej whiplash poäng ej score epost ej mejl men blue baby, shunt, pacemaker (begrepp med etablerade termer) 30

32 Stavning ae > e, oe > e, c (med k-uttal) > k, ch > k, ph > f, th > t, rh > r: glossofaryngeusnerven, EJ: glossopharyngeusnerven koklea, EJ: cochlea kranium, EJ: cranium torax, EJ: thorax skanner, EJ: scanner stejpla, EJ: stapla stejpel, EJ: staple 31

33 Egennamn och sjukdomar Alzheimers sjukdom (obs inte apostrof före s!) Alzheimer (inte Alzheimers) Parkinsons sjukdom Parkinson 32

34 Sammansatta ord Svensk huvudregel sätt ihop orden: aortaaneurysm screeningundersökning sympatikusblockad - men när det ger tydlighet: C-vitamin syra-bas-balans Skriv aldrig isär: äldre sjuksköterska 33

35 Medicinens språk (Liber, Svenska Läkaresällskapet) Lärobok med fördjupad information om latinska termer med böjning och grammatiska regler, principer för fackspråk, förkortningsregler, beskrivning av grekiskans inflytande på medicinsk terminologi, klassifikationer, informatikens grunder. 34

36 Spris grundjournal Spri råd 4.7 Grundjournal

37 Spris grundjournal ett tidigt försök att skapa ordning och reda i journalen gav struktur åt pappersjournalen förenklade sekreterarens arbete begränsade den språkliga friheten, angav i viss utsträckning terminologi 36

38 När teknik styr(de) struktur 37

39 38

40 Språk respektive terminologi språk används för kommunikation av alla slag; homonymer och synonymer berikar men kan ge otydlighet homonym: en term har flera betydelser, betecknar flera begrepp synonym: flera termer betecknar samma begrepp terminologi är ett överenskommet fackspråk där homonymer undviks och synonymer pekas ut noga 39

41 Begrepp kunskapsenhet som skapas genom en unik kombination av kännetecken (ISO :2000) definition begreppsrepresentation genom en beskrivning som utskiljer det från relaterade begrepp 41

42 Vad gör språket? betecknar begrepp Begrepp Term Referent Definition 42

43 Den semiotiska triangeln (semiotik = läran om tecknens betydelse) begrepp referent definition vedväxt som är högvuxen och icke klättrande och som har genomgående huvudstam Från Terminologicentrum TNC 43

44 Symboler :) 44

45 Den tydliga journalen Entydigt definierade begrepp Begreppsgrundad journaldatabas (icke verbal, sifferrepresenterad) Kan presenteras påvilket språk som helst! Fackspråk eller vardagsspråk kan väljas Kan sökas ut och analyseras i standardverktyg 45

46 Den tydliga journalen Entydigt definierade begrepp Begreppsgrundad journaldatabas (icke verbal, sifferrepresenterad) Kan presenteras påvilket språk som helst! Fackspråk eller vardagsspråk kan väljas Kan sökas ut och analyseras i standardverktyg 45

47 Journalen, ett dokument Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaodianodiaundn nunaodianodiaundn UTLÅTANDE Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj SKJLSJ Ödsogvöoi Ernui Osdn s nöosinöosiunföo iybbyoib dfvomgäpgm öovjtöoej rtsrbr dvgpomdägm mväp scvgmcäkfmäcsakfmc rthy ervtemieimtävpeäptivm jaoj gaeöorjm jeöo jöojäpqej pqejäp jäpejr päqjebgpjeräpj äpjo e g äepj gäqejk,äqepc äejäg qpoejr pääjpgojq eräpogjqpj äpoj äpeqor g Vgddg Hh g evtpäo öohae öheröojc eäteimtäve igjeqäpj jäpeojtäpqecj eäpotieäpotviem äpejg peojgpeomcäejgeäqr eäpgj täpetäpeoi eäpgj eär teproti pfkjpäo eoit eäpoiv jegjqeä qp p gjep qeejäejcmäep tveotv neäpoeurätp jäeptjeäqpcjeäptcjeprjtc eiätpeiävpeimtv ti eräteärpto ierpot 5crwwaerc dfsvddg Csfmasäfpkä ecjeqäptjet eteärptieäpv vjeäptjc sfäskfäpsfkmäspfkcmsäpfksäpfkmsaäfkm iogjeäpojge äi täp epjt et c iäeporm räpogj ti äp eäptierpmvieäptvm päjer äpojg pä ejgäpjg e äpeqj gäpejg asfcsamfcäspmfäspficsäpfcisäpfispfimc eäogj eäpgj eäpgjäp gjeqäprgjmepäcmv efk äerpge jq gkq gkäem dfvdvdvg epocm sfcsäfsmäpfmsäpfmsäpfsäpficmspäof tqitpäeiätvm tept eå cepotjc eäe peiätimväpoe eåpj? täpeoitepo epoti eä et opeitäetpäeorit pgqeäpogjäerpg päeoit jeäp gjqeäpj ägjerg Fdf gdg Qäjc äspofmic rtä weäcpoj w eoimvt eräpomviteäpm ep geägjeräg eqä gjergäjägjvm gjrjgpäwje gäperoj gäpo dsfvsdvgdvg eäpo gjeäg jeä gjeäg jeärqgjäe äeprojgeäpoqrjc gäpojg ergjerg scf scmäpoim epogjeä gjeg jojeg äpreogjmerpmcgec eäprogj erpg jeräpo g wqcojm ervmt rwerwäoirmq erivmeäoi ep gojkeäwrovi mgjeräog jerpwog jepgo jeäpojge räper weac epro gjäj erpgj eäpg mpcisäpsäfcmsä Äpomcfp e ogpjeä gjeräpogj ergjeäporjg,v erg scmpsaäfis sfisäpfimasäpficmspfimcäspfispfmsäpfmisäpfispäfmcos wcfwmf mwifcpo sfcmsiäfsmaäfsmäfpsdfämsdfpoc er gpojeqräogjermägojegoperjg vjgäerpogjeqrä pogeärpgj er gerjgäeprj geprojgvj äeprgpqäeojg äpeojg eprojg ärptog cfow,qåf,owfå,owf psoficmsi eg peorjgäepqro w åfpowåf,owåfp jgeräg,wf åow,få wqo,f åwo,fåcwofåcp kjepg jepgoj erpgojeäpojg wfcwf,owåfco,wåfowåfp,w åfwåfomw åeovwqemåroweqp0riwefwefk wqcrqw4fcimweäfkwmäcfwqäfkmwäfpckmwäpfmcwpfkmq4cfmwke ergmäpvom wqcrqwkw sfdpomciasä fåwekqfåwecf4f säpomcsäp /sj faj fäpsa / äwepfkm re+giqmcöfpdfeigmwaek c fvwpfoqw+0irpfk qiwmrcwekr weqcråwrm qwrcwercm nfsofnsöoif oaeoöeörog aeöof möafö eöieöfem öu öog aeöoig ueaöog 5,6 5,6 5,6 5,6 5,6 5, Namn Namn Patientjournal Kliniken er ikrg åkjegpjerg perjgäepro gäperogk äpewikg äeprgk epäro g ep gojerä ogjerpog jerägj erpägoj äpoegj pqoer g wercmwirp nnmiräqowmc 46

48 47

49 48

50 Modern journalstruktur från dokumentstruktur till dokumentationsstruktur sambandsstrukturerad journal, t.ex. problemorienterad eller processorienterad strukturen ställer krav på terminologin ordningsföljden är inte viktig 49

51 Oberoende informationsmängder Adm.data Vårdbegäran Resultat Bakgrundsfakta Anamnes Utredande aktiviteter Status Bedömning Utvärdering Kvalitetssäkring Avslut Epikris Mål Vårdplan Riktade insatser Behandlande åtgärder 50

52 Oberoende informationsmängder Adm.data Vårdbegäran Resultat Bakgrundsfakta Anamnes Utredande aktiviteter Status Bedömning Utvärdering Kvalitetssäkring Avslut Epikris Mål Vårdplan Riktade insatser Behandlande åtgärder Innehållet i varje informationsmängd är det viktiga, inte ordningsföljden mellan dem 50

53 Patientjournal Tidigare ett dokument, en avgränsad skriven information Utvecklas till dokumentation, fortlöpande beskrivning av vad som försiggår i vården 51

54 Epikrismall Epikris Adm.data: Vårdtid Handläggare Namn på mall Informationsdelar Hälsoproblem: Akut ryggsmärta och urinstämma. Vårdförlopp: Bakgrund: Vid lyft av tung låda plötslig ryggvärk strålande ut i vänster ben. Urinstämma. Utredning: Ryggundersökning visar nedsatt rörlighet, palpationsömma muskler, smärtökning vid benlyft, kraftnedsättning och reflexbortfall. Magnetundersökning visar diskbråck. Åtgärd: Tappas på urin. Diskbråcket opereras. Informationsmängd Utvärdering: Blåstömningen fungerar normalt, mindre smärta. Kraften förbättras men reflexen saknas. Planering: Sjukgymnastikträning. Sjukskrivning. Kontrollbesök. 52

55 Epikrismall Epikris Adm.data: Vårdtid Handläggare Hälsoproblem: Akut ryggsmärta och urinstämma. Vårdförlopp: Bakgrund: Vid lyft av tung låda plötslig ryggvärk strålande ut i vänster ben. Urinstämma. Utredning: Ryggundersökning visar nedsatt rörlighet, palpationsömma muskler, smärtökning vid benlyft, kraftnedsättning och reflexbortfall. Magnetundersökning visar diskbråck. Åtgärd: Tappas på urin. Diskbråcket opereras. Anatomi Omständighet Symtom Egenskap Åtgärd Fynd Diagnos Synonymer Utvärdering: Blåstömningen fungerar normalt, mindre smärta. Kraften förbättras men reflexen saknas. Planering: Sjukgymnastikträning. Sjukskrivning. Kontrollbesök. 53

56 Epikrismall Epikris Adm.data: Vårdtid Handläggare Hälsoproblem: Akut ryggsmärta och urinstämma. Anatomi Omständighet Symtom Egenskap Åtgärd Fynd Diagnos Vårdförlopp: Bakgrund: Vid lyft av tung låda plötslig ryggvärk strålande ut i vänster ben. Urinstämma. Utredning: Ryggundersökning visar nedsatt rörlighet, palpationsömma muskler, smärtökning vid benlyft, kraftnedsättning och reflexbortfall. Magnetundersökning visar diskbråck. Åtgärd: Tappas på urin. Diskbråcket opereras. Utvärdering: Blåstömningen fungerar normalt, mindre smärta. Kraften förbättras men reflexen saknas. Planering: Sjukgymnastikträning. Sjukskrivning. Kontrollbesök. 54

57 Terminologiskt arbete ett fackområde t.ex. medicinen omfattande såväl hälso- och sjukvård som biomedicinska vetenskaper måste skapa ett överenskommet språk med entydighet och kompletterar allmänspråkets ord med specialuttryck för fackområdet 55

58 Begreppsanalys Begreppsmodellering 56

59 begäran om erhållande av hälso- och sjukvård vårdbegäran som framställs av hälsooch sjukvårdspersonal remiss som hanteras med elektroniskt medium multiplicitet restriktion 57

60 Begreppsanalys Finn kännetecknen till ett fenomen Remiss: är en vårdbegäran framställs av hälso- och sjukvårdspersonal Begreppet är identifierat 58

61 Definition vårdbegäran som framställs av hälso- och sjukvårdspersonal 59

62 Skriv termposten remiss framställan term synonym definition vårdbegäran som framställs av hälso- och sjukvårdspersonal 60

63 Terminologi och språkvård Utöver terminologiskt arbete etablerandet av terminologier måste ett språkvårdande arbete bedrivas. 61

64 Terminologi och språkvård Fackspråket är dynamiskt liksom allmänspråket. Latin och grekiska har funnits med sedan den medicinska vetenskapen etablerades. Franska och tyska har under tidigare sekler infiltrerat det medicinska språket (Witzensucht, Gestaltterapie, marche en étoile, belle indifférence) Under 1900-talet kom efterhand allt mer engelska termer in i det svenska medicinska språket 62

65 Terminologi och språkvård För att hålla det medicinska språket inom sina ramar måste dynamiken kontrolleras Man måste ta ställning till låneord och ofta skapa svenska termer Regler för försvenskat latin måste finnas Avarter avråds ( nedmuntras ) och principer läggs fast då språket utvecklas Detta kräver samspel mellan språkvårdare och terminologer 63

66 Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård vanligen kallad Läkaresällskapets språkkommitté Grupp av läkare förstärkt med terminologisk expertis, ledamot från Språkrådet samt från Socialstyrelsens terminologiavdelning 64

67 Språkkommitténs frågesida 65

68 Språklig förvaltning språkvård är att förhindra vanarter, i änden otydligheter att stimulera och styra språklig utveckling att anpassa delar av språket till informationsteknikens krav på entydighet att slå vakt om variationsrikedom 66

69 Varför fungerar detta överallt? Svar: standardiserad anslutning. 67

70 Men inte detta? Svar: nationella standarder. 68

71 Varför standardisera? Finansiellt kritiska funktioner är lätta att standardisera Det är viktigt att flygplan kan parkeras och hanteras säkert och rationellt på marken Mindre viktiga (= allmänhetens) funktioner standardiseras mindre gärna Den enskilde kan gå och köpa adapter 69

72 Standardisering i hälso- och sjukvården Höjer säkerheten Ökar kvalitén Minskar kvalitetsbristkostnader Skrivna rutiner ersätter egna idéer Alla gör lika Det som den ena påbörjar kan den andra avsluta Flera yrkesgrupper kan göra samma arbete 70

73 Hälsoinformatiken Informationssäkerhet är att förstå information som man ber om från annan aktör, från annat tillfälle 71

74 ISO Internationella standardiseringsorganisationen Överenskommelse , världsstandardiseringsdagen fr.o.m Detta firades /10 i EU, 23/9 i Förenta staterna!! Organisation international de normalisation International organization for standardization ISO = samma (grekiska) Standarderna är inte tvingande men kan vara försäljningsargument 72

75 CEN Europeiska standardiseringskommittén Comité européen de normalisation Standarderna ska antas som nationell standard i medlemsländerna och kan ligga till grund för direktiv eller på annat sätt ha tvingande karaktär 73

76 Sverige SIS tekniska kommitté 334, hälso- och sjukvårdsinformatik 74

77 Den stora frågan Varför är hälso- och sjukvårdsinformatik inte totalt standardiserad? Nationella särintressen Olika språkkultur Ingen tydlig finansiell drivkraft Kostar pengar 75

78 Terminologistandarder Kirurgiska procedurer Laboratoriemedicin Läkemedelshantering Kontinuitets- och processbegrepp Omvårdnadsterminologi Kliniska fynd Kommunikation av elektronisk journal 76

79 Snomed CT Systematized Nomenclature of Medicine Clinical Terms Terminologisystem byggt på begreppssystem omfattande begrepp med cirka 1 miljon termer 77

80 Snomed CT Rupturerad ovarialcysta Rupturerat ovarium Ovarium Ovarialcysta Ruptur Cysta Rupturerad cysta 78

81 Klartext Det enda vi hade tillgång till förr i tiden Alltid en möjlighet att komplettera kodad text Inom ett fackområde behöver klartexten följa vissa regler Ett fackspråk skapas, en terminologi blir till 79

82 Struktur och terminologi Innehållet i en informationsmängd måste vara entydigt Olika typer av innehåll mätvärden kurvor grafik kodad text klartext 80

83 Kodad text?? Klassifikationer innehåller koder T.ex. ICD 10-SE: G35.9 Klassifikationens kod kan uttydas som text: G35.9 = multipel skleros Texten kan bytas mot synonym: sclerosis disseminata Koden är entydig 81

84 Kodad text?? Värdemängder Civilstånd: ogift sammanboende gift frånskild partnerskap 82

85 Kodverk Någon är ansvarig för ett kodverk och bestämmer dess innehåll ICD 10-SE förvaltas av Socialstyrelsen men är en översättning av ICD 10 som förvaltas av WHO 83

86 Värdemängder Centralt fastställda koder, t.ex. av Skatteverket Regionala/lokala koder, t.ex. varuförteckningar, hjälpmedelsförteckningar Systemknutna värdemängder, varje envalsruta i en elektronisk journal 84

87 Ordlistor Ordlista = lista över ord utan särskild ordning eller samband Exempel Päron Motorcykel Gåta Fågelnäbb 85

88 Ordlistor Ordbok = ordlista på ett språk med ordförklaringar Lexikon = alfabetisk ordlista som kan innehålla översättning av orden till annat språk 86

89 Ordlistor Tesaurus = ordlista som ordnats ämnesvis eller i bokstavsordning och som kan innehålla synonymer till orden Vokabulär = tesaurus som innehåller formella definitioner Nomenklatur = vokabulär uppställd enligt regler för ett visst ämnesområde 87

90 Ontologier Begreppssystem (som uttrycks i modell eller text) Klassifikation = kategoriserat begreppssystem Taxonomi = klassifikation med endast hierarkisk ordning (Linnés Systema naturae) Kodverk = klassifikation där varje element givits en kod enligt regler i ett kodschema (KSH97) 88

91 Terminologier, terminologisystem Nomenklatur (vokabulär uppställd enligt regler för ett visst ämnesområde) Klassifikation (inklusive taxonomi och kodverk) (kategoriserat begreppssystem [med endast hierarkisk ordning / där varje element givits en kod enligt regler i ett kodschema]) 89

92 90

93 En klassisk djurklassifikation djur som tillhör kejsaren balsamerade djur tama djur spädgrisar sirener fabeldjur vilda hundar djur som ingår i denna klassifikation djur som beter sig som vanvettiga talrika djur djursomärtecknademed en finfin pensel av kamelhår andra djur djur som nyss har fällt skinnet djursomjust slagitsönderen vattenkruka djursompåavståndser utsom flugor Ur: Jorge Luis Borges: El idioma analítico de John Wilkins (1941) 91

94 Sekreterarrollen i terminologin Tolka diktat inte bara lyssna och skriva Anpassa till föreskriven terminologi Städa språket Vårda språket Strukturera dokumentationen Klassificera och koda 92

95 Tack! Magnus Fogelberg 93