Religionshistoriska avdelningen

Transkript

1 Religionshistoriska avdelningen Abrahamitiska religioner 7,5 hp Delkursanvisningar VT 2010, kvällskurs på halvfart Delkursansvarig och lärare Christer Hedin E-post: Telefon: Rum: B 560 Omfattning Kursen omfattar heltidsstudier under knappt fem veckor. Under den ges föreläsningar men det mesta arbetet består av studier på egen hand. Det finns stora möjligheter att komplettera föreläsningarna genom studiebesök och diskussioner med kurskamrater och företrädare för de olika religionerna. Undervisningen ger en grundläggande översikt. Alla deltagare har ansvar för att sedan öka utbytet av kursen genom att själv ta initiativ till sådant som kan vara av värde. Delkursens innehåll Kursen behandlar judendom, kristendom och islam, uppkomst, historia, grundtankar, heliga texter, utformning under tidernas lopp, gudstjänstliv, genusfrågor och förhållande till samhällslivet. För kristendomens del studeras dock bara utvecklingen fram till omkring år 500 enligt vår tideräkning. Delkursens mål förväntade studieresultat Efter genomgången kurs har studenten visat sin förmåga att: Redovisa kunskaper om de abrahamitiska religionernas uppkomst, historia, grundtankar, heliga texter, gudstjänstliv och etik samt kunna jämföra dessa inbördes och reflektera över betydelsen av likheter och skillnader. Redovisa kunskaper om olika fromhetstyper inom religionerna, jämföra dessa inbördes och reflektera över innebörd och betydelse av likheter och skillnader. Redovisa synen på kön och jämställdhet inom de tre religionerna, jämföra dessa inbördes och reflektera över betydelsen av likheter och skillnader. Analysera och jämföra texter från Bibeln och Koranen samt reflektera över innebörd och betydelse av likheter och skillnader. Undervisning och strategier för lärande Undervisning består av föreläsningar. Den är inte obligatorisk men alla kursdeltagare är skyldiga att ta del av den information och de uppgifter som meddelas där. Seminarierna kan förberedas av deltagarna med hjälp av anvisningar. Alla är välkomna till seminarierna, även

2 de som inte förberett sig, men möjligheten att delta i ett samtal och på så sätt få utbyte genom delaktighet och interaktion blir mindre för de oförberedda. Syftet med de uppgifter som ingår i kursen är att alla skall kunna ordna studiegrupper eller seminarier på egen hand för att studera och diskutera tillsammans med andra. Kursen förutsätter studier och reflektion kring det stoff som behandlas och det mest givande brukar vara att tänka och diskutera tillsammans med andra. Studiebesök är också av stort värde och alla studenter har möjlighet att själva ta initiativ för att göra dessa på de ställen och vid de tider som passar dem bäst. Föreläsningarna har till uppgift att presentera grundläggande kunskaper och sammanfattande översikter. Den begränsade tiden gör det motiverat att där behandla sådant som kan utgöra en värdefull grund för studier på egen hand eller i mindre grupper. Det är viktigt att de studerande sedan kompletterar detta efter egna behov och intressen. Diskussioner i mindre grupper ger tillfälle till fria funderingar och interaktion. De behöver inte organiseras och dirigeras av institutionen för att vara givande. För studerande på akademisk nivå är det naturligt att själva upptäcka och utnyttja möjligheter till initiativ som underlättar och förstärker lärandet. Kurskamraterna är i det sammanhanget en viktig och värdefull resurs. Lärarna står givetvis till förfogande för att besvara frågor och hjälpa till med förslag på litteratur som kan vara till nytta i de diskussioner som uppstått. Examination Kursen examineras genom en hemuppsats. Den består av tre delar och alla delar måste vara godkända för att man skall kunna få godkänt på kursen. Det är mycket viktigt att hemuppsatsen speglar arbetet med texterna och problemen genom att fortlöpande innehålla reflektioner och reaktioner på texternas innehåll och religionernas utformning. Hemuppsatsen skall formuleras och skrivas ut helt på egen hand. Det kan alltid vara givande att diskutera uppgifterna med andra men de skriftliga formuleringarna skall utformas utan påverkan eller inflytande från andras texter. Tiden för inlämning beslutas av gruppen men i regel brukar beslutet bli att den skall lämnas in när nästa kurs börjar, alltså den 18 mars. Betygsskala Betyget F(x) tilldelas studenter som inte uppnår kraven för betygen E A men uppvisar brister som kan rättas till genom insatser på begränsade områden. Betyget F innebär att bristerna framträder på flera områden och kräver ny examination. För betyget E skall de som genomgått kursen kunna Redogöra för synen på Gud, människan, uppenbarelsen, det onda och räddningen från det onda enligt de abrahamitiska religionernas teologi Beskriva det grundläggande livsidealet och typiska drag i signaletiken i de tre religionerna Återge grundläggande fakta om religionernas uppkomst och utveckling Analysera några centrala texter i Bibeln och Koranen För betyget D skall de som genomgått kursen utöver det som krävs för E kunna Redogöra för synen på skapelsen, livet efter döden och den yttersta tiden Beskriva grundläggande drag i kulten, helger, högtider, ämbeten och organisation Redovisa former och varianter av judendom och islam i modern tid Jämföra centrala texter ur Bibeln och Koranen kring likartade ämnen För betyget C skall de som genomgått kursen utöver det som krävs för D kunna

3 Redogöra för lärostrukturen som helhet och sambandet mellan olika delar av det teologiska systemet i de tre religionerna Beskriva regelsystemets grundläggande drag och utvecklingshistoria samt synen på legitim texttolkning inom religionerna Redovisa samspelet mellan religionerna och det omgivande samhället i historiskt och aktuellt perspektiv Jämföra texter kring olika teman ur Bibeln och Koranen och analysera budskapet för att klarlägga skillnader och likheter För betyget B skall de som genomgått kursen utöver det som krävs för C kunna Jämföra lärostrukturerna i de tre religionerna på ett sådant sätt att centrala skillnader och likheter framträder. Jämföra sambandet mellan texter, tolkningsmetoder, auktoriteter och ämbetsstruktur i de tre religionerna, för judendomen och islam med hänsyn till mötet med det moderna samhället. Jämföra samspelet mellan religionerna och det omgivande samhället med särskild hänsyn till deras anpassningsförmåga och tänkbara inflytande på politik och social struktur. Jämföra texter ur Bibeln och Koranen och kunna analysera sambandet mellan skillnader och likheter både inom och mellan texterna. För betyget A skall de som genomgått kursen utöver det som krävs för B kunna Jämföra lärostrukturerna och deras samband med övriga delar av de tre religionerna Jämföra samspelet mellan teologi, människosyn, livsideal, samhällsideal och historia för att på så sätt kunna analysera orsaker till religionernas nuvarande egenskaper. Jämföra former och uttryckssätt för politiskt engagemang i alla tre religionerna, men särskilt inom judendomen och islam i modern tid Jämföra texter ur Bibeln och Koranen under beaktande av ett helhetsperspektiv som innefattar texternas tillkomst, plats och betydelse inom texten samt deras betydelse för religionens budskap och utformning genom tiderna. Schema. Föreläsningar kl 9 12 Dag: Datum: Lokal: Ämne: Föreläsare: To 21 januari Bakgrund, judendom, Groth, s C Hedin To 28 januari Judendom, Groth, s , Sharma s To 4 To 11 To 18 To 25 Obs! E 319 Jesus, Matteusevangeliet, Hellenismen, Pagels, kap I-III Kyrkans första tid, Pagels, kap IV-VI, Chadwick s (eller Hedin s 7-102) Kyrkan under antiken, Chadwick, återstoden (eller Hedin s ), Sharma s Islams uppkomst och grundtankar, Esposito s

4 To 4 mars Islams utveckling, Esposito s , Sharma s Kurslitteratur Författare: År: Titel: Förlagsort: Sidor: Groth, Bente 2002 Judendomen 307 Pagels, Elaine 1998 De gnostiska evangelierna 277 Sharma, Arvind 1987 Women in World Religions, s Albany Chadwick, Henry Den tidiga kyrkans historia Nora 289 eller Hedin, Christer Den äldsta kyrkan 207 Esposito, John Islam den raka vägen Lund 348 Bibel 2000, efter anvisningar Koranen, översättning av K V Zetterstén eller Koranens budskap, översättning av Muhammed Knut Bernström Utvärdering Kursen utvärderas genom en enkät. Det av stort värde för institutionen att deltagarna på så sätt uttrycker synpunkter och reaktioner. Många reformer har genomförts på grundval av förslag och önskemål i dessa enkätsvar. Nya erfarenheter ligger till grund för en fortlöpande förnyelse och kursdeltagare som betraktar kursen med oförvillad blick har stora möjligheter att bidra med värdefulla synpunkter.

5 Det är samtidigt viktigt att svaren är konstruktiva så att institutionen får förslag på hur lärarna kan hjälpa studenterna att själva komplettera den undervisning som ges. Undervisningstiden är av ekonomiska skäl knapp och lärarna ser som sin viktigaste uppgift att behandla ett stoff som utgör grunden för fortsatta studier och reflektioner. Den skall förse studenterna med ett faktaunderlag som gör de fortsatta diskussionerna mer givande. De viktigaste diskussionerna de som äger rum efter undervisningen, när lärandet har gett upphov till funderingar som man gärna vill dela med sig till andra eller få synpunkter på från andra. Givetvis har alla möjlighet att under föreläsningarna och seminarierna ta upp frågor som diskuterats för att få dem belysta också från lärarens sida. Utvärderingarna kan i så fall innehålla önskemål om det underlag som studenterna kan önska sig för ett fortsatt lärande i egen regi. Det är alltså viktigt att i utvärderingarna ta upp sådant som utgör hinder eller problem för lärandet. Ibland framkommer önskemål om olika former av kompletteringar. Det är glädjande för det visar att studenter gärna vill ägna mer tid och arbete åt ämnet. Det innebär dock inte att avdelningen har ekonomiska resurser för att tillgodose dessa önskemål. Det utmärkande för universitetsundervisning är friheten att själv ta ansvar för lärandet. Det går i regel alldeles utmärkt att använda den friheten till egna aktiviteter som kan öka utbytet av kursen.