Religionshistoriska avdelningen
|
|
- Inga Åström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Religionshistoriska avdelningen RDI Israels religion och kristendomens uppkomst 7,5 hp Delkursanvisningar HT 2010 Delkursansvarig och lärare: Christer Hedin E post: christer.hedin@rel.su.se, telefon: , rum: B 560 Omfattning Kursen omfattar heltidsstudier under fem veckor. Under den ges föreläsningar men det mesta arbetet består av studier på egen hand eller under diskussion med andra. Delkursens innehåll Kursen behandlar Israels religion under tiden före vår tideräkning, Nya testamentets omvärld, alltså den hellenistiska kulturen och judendomen vid vår tideräknings början. Vidare behandlas de nytestamentliga texternas tillkomst och innehåll, Jesus liv och förkunnelse, den första kristna kyrkan, missionen, Paulus värld och verk, kristendomens spridning i och utanför det romerska riket samt den kristna läroutvecklingen fram till omkring år 500. Delkursens mål förväntade studieresultat Efter genomgången kurs har studenten visat sin förmåga att: Redovisa kunskaper om Israels religion och den judiska Bibelns innehåll Redovisa kunskaper om hellenismens livssyn, antik filosofi, judiskt liv på Jesus tid och politiska förhållanden som rörde judarna under antiken. Redovisa kunskaper om Nya testamentets texter, Jesus liv och förkunnelse. Redogöra för innehållet i och tolkningar av texter från Nya testamentet som berör Jesus och Paulus förkunnelse. Redovisa kunskaper om kyrkans äldsta historia och dogmbildningen i den äldsta kyrkan. Undervisning och strategier för lärande Undervisning består av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna är inte obligatoriska men alla är skyldiga att ta del av den information och de uppgifter som meddelas där. Seminariet på Pagels bok är examinatoriskt och därför obligatoriskt. Syftet med de uppgifter som ingår i kursen är att alla skall kunna ordna studiegrupper eller seminarier på egen hand för att studera och diskutera tillsammans med andra. Kursen förutsätter studier och reflektion kring det stoff som behandlas och det mest givande brukar vara att tänka och diskutera tillsammans med andra.
2 Föreläsningarna har till uppgift att presentera grundläggande kunskaper och sammanfattande översikter. Den begränsade tiden gör det motiverat att där behandla sådant som kan utgöra en värdefull grund för studier på egen hand eller i mindre grupper. Det är viktigt att de studerande sedan kompletterar detta efter egna behov och intressen. Diskussioner i mindre grupper ger tillfälle till fria funderingar och interaktion. De behöver inte organiseras och dirigeras av institutionen för att vara givande. För dem som utbildas till lärare är det naturligt att själva upptäcka och utnyttja möjligheter till initiativ som underlättar och förstärker lärandet. Kurskamraterna är i det sammanhanget en viktig och värdefull resurs. Lärarna står givetvis till förfogande för att besvara frågor och hjälpa till med förslag på litteratur som kan vara till nytta i de diskussioner som uppstått. Examination Kursen examineras genom en salskrivning och ett seminarium.
3 Betygsskala A. För att få betyget A skall studenten visa förmåga att fullständigt, korrekt och sammanhängande redovisa grundläggande kunskaper om Israels religion, den judiska Bibelns texter, nytestamentlig tidshistoria, Nya testamentets tillkomst, Jesus liv samt kyrkans utveckling fram till omkring år 500 enligt vår tideräkning, jämföra texter och sätta dem i relation till problem som berör Jesus liv, den kristna förkunnelsens innehåll och kyrkans utbredning under den äldsta tiden. B. För att få betyget B skall studenten kunna redovisa väsentliga kunskaper om Israels religion, den judiska Bibelns texter och kristendomens uppkomst, kunna jämföra texter och resonera kring orsaksförhållanden inom olika traditioner som återspeglas i texterna samt kunna diskutera deras betydelse för inställningen till viktiga lärofrågor genom tiderna. C. För att få betyget C skall studenten kunna redovisa grundläggande kunskaper om Israels religion, Jesus och den äldsta kyrkan samt kunna diskutera några frågor som berör bibeltexternas tillkomst, trosbekännelsernas innehåll och de läror som avvisas genom dem. D. För att få betyget D skall studenten kunna återge viktiga kunskaper kring Israels religion, Jesus och kristendomens uppkomst samt kunna resonera kring några väsentliga bedömningsuppgifter med anknytning till dem. E. För att få betyget E skall studenten kunna redogöra för så mycket av kursens kunskapsinnehåll att det täcker de viktigaste aspekterna. F(x). För att få betyget F(x) skall studenten kunna redogöra för så mycket av kursens innehåll att endast delar eller detaljer behöver kompletteras. F. Studenter som får betyget F har inte redovisat så mycket kunskaper att de kan godkännas eller tilldelas kompletterande uppgifter.
4 Schema, planering och kursavsnitt (Tid: 9-12) Dag: Datum: Lokal: Litteratur Föreläsare: O 1 dec E319 Bibelns tillkomst, Urhistorien. Bibeln, Coogan, A Very Short Introduction C Hedin To 2 dec E 319 Israels historia: Patriarkerna, Mose, Kungatiden. Bibeln, En bok om GT, Coogan F 3 dec E319 Israels historia: Babyloniska fångenskapen, Persisk och hellenistisk tid. Bibeln, En bok om GT M 6 dec B315 Seminarium, halva gruppen. Israels religion. Uppgifter bifogas O 8 dec B 315 Seminarium, halva gruppen. Israels religion. Uppgifter bifogas. To 9 dec E 487 Nya testamentets omvärld. En bok om NT F 10 dec E 319 Nya testamentets tillkomst, Jesus liv. Bibeln, En bok om NT, Fornberg M 13 dec E 319 Jesus förkunnelse och förkunnelsen om Jesus. Kyrkans första tid. Bibeln, Fornberg O 15 dec E 319 Den äldsta kyrkans historia, Fornberg s , Chadwick s 7-120, , Hedin s To 16 dec E319 Läroutvecklingen, Chadwick s , , Hedin s M 10 jan 2011 B487 Seminarium, halva gruppen. Pagels De gnostiska evangelierna. Uppgifter bifogas Ti 11 jan B487 Seminarium, halva gruppen. Pagels, De gnostiska
5 evangelierna Uppgifter till seminarierna bifogas denna delkursplanering Skrivning fredagen den 14 januari 2011 kl i hörsal 5, hus B
6 Kurslitteratur Författare: År: Titel: Förlagsort: Sidor: Gerhardsson 1979 En bok om Nya testamentet, Andra delen: Nytestamentlig tidshistoria och Tredje delen: I, Jesu liv (kopia, köps på exp.) Lund 160 Fornberg, Tord 2004 Det trovärdiga vittnet Skellefteå 190 Chadwick, Henry 1998 Den tidiga kyrkans historia eller Nora 284 Hedin, Christer 2007 Den äldsta kyrkan Stockholm 195 Pagels, Elaine Albrektsson, B Coogan, Michael De gnostiska evangelierna (finns också på engelska) En bok om Gamla testamentet, Första delen, Israels historia och religionshistoria, Bibelteologiska grundbegrepp. Kopior kan köpas på expeditionen Bibel 2000 The Old Testament. A Very Short Introduction Stockholm 277 Lund 280 Oxford 140
7 Utvärdering Kursen utvärderas genom en enkät. Det av stort värde för institutionen att deltagarna på så sätt uttrycker synpunkter och reaktioner. Många reformer har genomförts på grundval av förslag och önskemål i dessa enkätsvar. Nya erfarenheter ligger till grund för en fortlöpande förnyelse och kursdeltagare som betraktar kursen med oförvillad blick har stora möjligheter att bidra med värdefulla synpunkter. Det är samtidigt viktigt att svaren är konstruktiva så att institutionen får förslag på hur lärarna kan hjälpa studenterna att själva komplettera den undervisning som ges. Undervisningstiden är av ekonomiska skäl knapp och lärarna ser som sin viktigaste uppgift att behandla ett stoff som utgör grunden för fortsatta studier och reflektioner. Den skall förse studenterna med ett faktaunderlag som gör de fortsatta diskussionerna mer givande. Liksom i skolan är de viktigaste diskussionerna de som äger rum efter undervisningen, när lärandet har gett upphov till funderingar som man gärna vill dela med andra. Utvärderingarna kan i så fall innehålla önskemål om det underlag som studenterna kan önska sig för ett fortsatt lärande i egen regi. Israels religion. Uppgifter till bibeltexter 1. Noa och floden. 1 Mos kap 6 9. Finns det några uppgifter i berättelsen som förefaller motstridiga? Hur kan de i så fall ha uppstått? Vilket är berättelsens budskap? Påverkas det av eventuella motsägelser? 2. Hustrun som syster. 1 Mos 12:10 20, 1 Mos 20: 1 17, 1 Mos 26:1 11. Vad finns det för likheter och skillnader mellan berättelserna? Hur kan variationerna ha uppstått? Vilken kan vara äldst? 3. Påskfirandet 2 Mos 13:3 16, 3 Mos 23:5 14, Mos 9:1 14, 4 Mos 28:16 25, 5 Mos 16:1 8, Esra 6: Vad är påskfirandets innehåll och uppgift? Vad kan härstamma från boskapsskötsel och vad har uppstått under åkerbrukstiden? 4. Budorden
8 2 Mos 20:1 17, 2 Mos 34:1 27, 5 Mos 5:1 21, 5 Mos 19:1 11, 5 Mos 30:1 20. Vilka är buden+ Finns det skillnader mellan olika texter? Är det en förmån eller börda att ha fått dem? 5. Försoningsdagen 3 Mos 16:1 34, 3 Mos 23:26 32, 4 Mos 29:7 11. Vilken uppgift har försoningsdagen? Hur ser man på synden och dess konsekvenser? 6. Nasirer 4 Mos 6:1 21, Dom kap 13 16, Amos 2: Vilken uppgift hade nasirer? Vilka motiv kan ligga bakom berättelsen om Simson? Vad är budskapet i berättelsen? Vad säger den om synen på självmord i syfte att skada fiender? 7. Sabbat och jubelår 2 Mos 23:10 13, 3 Mos 23:1 4, 3 Mos 25:1 22, 4 Mos 15:32 36, 4 Mos 28:9 10, 5 Mos 15:1 11. Vilka former av sabbat förekommer? Vilka uppgifter kan sabbatsfirandet ha haft? 8. Äktenskap och sexualitet. 5 Mos 25:5 10, 5 Mos 22:13 30, 5 Mos 21:10 14, 5 Mos 23:1 4 (Jämför Rut 1:1 4 och 4:13 17), 5 Mos 24:5, 4 Mos 5:11 31, 2 Mos 23:25 26, Esra 10:1 17, Pred 7:26 27 och 9:9. Vilka uppfattningar om kvinnan, familjen och sexualiteten framträder i texterna? 9. Präster 3 Mos 4:3, 3 Mos 7:32, 3 Mos 21:1 23, 5 Mos 18:3 4, 5 Mos 21:5. Vilka krav gäller för präster? Hur kan dessa krav ha uppstått? Vilka uppgifter har de? 10. Avfall från folkets religion 5 Mos 12:29 13:18. Hur skall man straff personer som förkunnar andra gudar och uppmanar andra att övergå till kulten av dem? 11. Saul 1 Sam :17 27, 1 Sam 9:1 10:16, 1 Sam 11:1 15. Hur blev saul kung? Vilka budskap framträder i de olika texterna? 12. David 1 Sam 16:1 3, 2 Sam 2:1 4, 1 Sam 16:14 23, 1 Sam 17:55 58, 2 Sam 11:1 12:15. Hur blev David kung? Hur träffades Saul och David? Hur framställs David som människa? 13. Samuel 1 Sam 1:1 3:21, 1 Sam 13:1 14, 1 Sam 15:1 34. Vilken uppgift har samule enligt dessa berättelser? 14. Jerusalem
9 2 Sam 5:6 7:17, 1 Kung 12:25 33, 5 Mos 12:1 14, Ps 122, 125, 128. Hur blev Jerusalem huvudstad? Hur skiljer sig Jerusalem från andra städer? 15. Salomo 1 Kon 3:16 28, 1 Kon 5:1 6:14, 1 Kon 11:1 13. Hur beskrivs Salomo? Vilka är hans goda sidor? Vilka är hans svagheter? Vad blir följden av hans regering? 16. Elia och Elisa 1 Kon 16:29 19:18, 2 Kon 2:1 6:7, 2 Kon 13: Hur beskrivs dessa profeter? Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan dem? 17. Jehu 2 Kon 9:1 10:36. Hur beskrivs Jehu? Vilka värderingar ligger bakom framställningen? 18. Förste Jesaja Jes 2:1 5, 7:10 25, 9:1 7, 10:20 23, 11:1 9, 30:8 18. Vad förkunnar Jesaja? Är han optimist eller pessimist? Hur kan budskapet ge stöd åt tron på Messias? 19. Andre Jesaja Jes 40:1 42:9, 45:1 19, 52:1 53:12. Vad förkunnar Andre Jesaja? Hur märker man att detta härstammar från fångenskapen i Babylon eller senare? 20. Tredje Jesaja Jes 59:1 15, 60:1 22, 66: Vilken framtid väntar Israels folk? Hur skall andra folk förhålla sig till Israel i framtiden? 21. Jeremia 2 Kon 25, Jer 31:23 40, Jer 51:36 52:34. Vad förkunnar Jeremia? Är det ett nedslående eller ett uppmuntrande budskap? Vad kan ett nytt förbund innebära? 22. Amos och Hosea Hos 2:2 4:19, Amos 2:6 6:14. Vad förkunnar profeterna? Vad är gott och ont enligt deras uppfattning? Vilket samhällsideal förespråkar Amos? 23. Livet efter döden Ps 39: 5 6, Pred 3: 19 21, Ps 49: 7 12, Jes 14: 10 12, Ps 88: 11 13, 1 Sam 28: Finns det ett liv efter döden? Hur beskrivs det? Kan man återvända till livet? Är det så fall något de döda önskar?
10 Diskussionsuppgifter till Elaine Pagels: De gnostiska evangelierna 1. I boken kallas den kyrkliga ståndpunkten den ʺortodoxaʺ. Kan man tänka sig andra, helst mindre värderande, beteckningar på den och i så fall vilka? 2. Hur skilde sig gnostikerna från de ortodoxa i synen på Kristi uppståndelse och varför? 3. Vilka politiska motiv låg bakom denna skillnad? 4. Vilken särställning har Petrus enligt de ortodoxa och enligt gnostikerna? Vad beror skillnaden på? 5. Hur ser gnostikerna och de ortodoxa på mångfald i läran? Vilka motiv kan ligga bakom de olika ståndpunkterna? 6. Vad innebär gnosis, hur får man det och vad är det värt enligt gnostikerna? 7. Hur ser gnostikerna respektive de ortodoxa på Gud som skaparen? Var ligger den grundläggande skillnaden mellan de båda ståndpunkterna? 8. Vilken roll spelar Eva och kvinnan i allmänhet för gnostikerna? Finns det ett könsrollstänkande i deras teologi? Är könen jämställda enligt gnostikerna? Var ligger skillnaden mellan gnostikerna och Paulus? 9. Varför är biskopsämbetet så viktigt för de ortodoxa? På vilka sätt stöder deras teologi biskopsämbetet? 10. Hur ser gnostikerna på kyrkans ämbeten och ämbetsbärarnas auktoritet? 11. Hur skiljer sig gnostikernas gudsbild från de ortodoxas? 12. Hur ser gnostikerna och hur ser de ortodoxa på Kristi lidande? Hur motiverar de båda grupperna sina ståndpunkter? 13. Vad utmärker den sanna kyrkan enligt gnostikerna respektive de ortodoxa? 14. Hur skulle gnostikernas och de ortodoxas fromhetsideal eller religiösa ideal kunna sammanfattas? Vilket ligger närmast evangeliernas bild av Jesus och varför? Vilket ideal är mest prestationsinriktat? 15. Vilka faktorer kan ha bidragit till att den ortodoxa linjen blev bestående i kyrkan?
11
Religionshistoriska avdelningen
Religionshistoriska avdelningen RDI Israels religion och kristendomens uppkomst 7,5 hp Delkursanvisningar VT 2011 Delkursansvarig och lärare: Christer Hedin E post: christer.hedin@rel.su.se, telefon: 08
Läs merReligionshistoriska avdelningen
Religionshistoriska avdelningen Abrahamitiska religioner 7,5 hp Delkursanvisningar VT 2010, kvällskurs på halvfart Delkursansvarig och lärare Christer Hedin E-post: christer.hedin@rel.su.se Telefon: 08-163335
Läs merReligionshistoriska avdelningen
Religionshistoriska avdelningen Islamologi Samtida islam 7,5 hp Delkursanvisningar HT 2011 Delkursansvarig och lärare: Christer Hedin E post: christer.hedin@rel.su.se, telefon: 08 16 33 35, rum: B 560
Läs merReligionshistoriska avdelningen
Religionshistoriska avdelningen RDI, Religioner i rörelse, Judendomen och islam 7,5 hp Delkursanvisningar HT 2011 Delkursansvarig och lärare Christer Hedin E-post: christer.hedin@rel.su.se Telefon: 08-163335
Läs merReligionshistoriska avdelningen
Religionshistoriska avdelningen Islamologi Islam i Sverige 7,5 hp Delkursanvisningar VT 2011 Delkursansvarig och lärare: Christer Hedin E post: christer.hedin@rel.su.se, telefon: 08 163335, rum: B 560
Läs merReligionshistoriska avdelningen
Religionshistoriska avdelningen Abrahamitiska religioner 7,5 hp Delkursanvisningar HT 2011, kvällskurs på halvfart Delkursansvarig och lärare Christer Hedin E-post: christer.hedin@rel.su.se Telefon: 08-163335
Läs merReligionshistoriska avdelningen
Religionshistoriska avdelningen Islamologi Samtida islam 7,5 hp Delkursanvisningar HT 2010 Delkursansvarig och lärare: Christer Hedin E post: christer.hedin@rel.su.se, telefon: 08 16 33 35, rum: B 560
Läs merVarje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.
Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att
Läs merReligionshistoriska avdelningen
Religionshistoriska avdelningen Religionshistoria I: Delkurs 2: Forntida och nya religioner, 7,5 hp Delkursanvisningar HT 2010 / Deltid Delkursansvarig Peter Åkerbäck E-post: peter.akerback@rel.su.se Telefon:
Läs merDelkursansvarig Niklas Foxeus, e-post: tel , rum B531
Religionshistoriska avdelningen Religionshistoria I Delkurs 3: Syd- och Östasiens religioner (7,5 hp), Delkursanvisningar HT 2011 Delkursansvarig Niklas Foxeus, e-post: niklas.foxeus@rel.su.se, tel. 08-16
Läs merGuds ord har haft framgång
BIBELN i översikt Guds ord har haft framgång Bibeln har påverkat civilisationer. Miljoner människor säger att Bibeln har förändrat deras liv. Detta har pågått i 3500 år (sedan Moses) och över hela världen.
Läs merReligionshistoriska avdelningen
Religionshistoriska avdelningen Religionshistoria 4: Valbart alternativ 1: Europas förkristna religioner, 7,5 hp Delkursanvisningar HT 2010 / Heltid Delkursansvarig E-post: peter.jackson@rel.su.se Telefon:
Läs merPredikaren 1, 12. Sidanvisningar anges på momentschemat, särskilt vilka sidor som hör ihop med de olika föreläsningarna.
Bibelvetenskaplig introduktion (7,5 hp) 790G01, 92RE21, 92RE27, 93RE27 Ansvarig lärare Carl-Magnus (Kalle) Carlstein, carl-magnus.carlstein@liu.se. Kurslitteratur LarsOlov Eriksson och Åke Viberg (red.),
Läs merReligionshistoriska avdelningen
Religionshistoriska avdelningen Religionskunskap med didaktisk inriktning: Delkurs 3: Religioner i historia och nutid, 7,5 hp Delkursanvisningar VT 2010 Delkursansvarig Sten Skånby E-post: stenskanby@hotmail.com
Läs merReligionshistoriska avdelningen
Religionshistoriska avdelningen Religionskunskap med didaktisk inriktning: Delkurs 3: Religioner i historia och nutid, 7,5 hp Delkursanvisningar VT 2011 Delkursansvarig Sten Skånby E-post: sten.skanby@tibble.nu
Läs merKRISTENDOMEN. Grundare: Jesus
KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än
Läs merKRISTENDOMEN. Grundare: Jesus
KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än
Läs mer- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013
Vasaskolan - fristående kristen skola i centrala Göteborg Gäller fr o m höstterminen 2013 Post- och besöksadress: Telefoner: E-post: Stiftelsen för kristna skolor: Viktor Rydbergsgatan 18 031-167 157 -
Läs merReligionshistoriska avdelningen
Religionshistoriska avdelningen Religionshistoria I Delkurs 4: Valbart alternativ: Nya religioner & nyandlighet (7,5 hp.) Delkursanvisningar VT 2011 Delkursansvarig E-post: peter.akerback@rel.su.se Telefon:
Läs merKyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv
Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv PREDESTINATION RLJ-1221-SE JOHN S. TORELL 17 JANUARI 2010 DEL 13: ABRAHAMS FÖRBUND TAR SLUT DET SÖDRA RIKET 344 ÅR Det Södra kungariket varade 344 år och styrdes av 20
Läs merHistoria. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.
Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan
Läs merKristendomen. Kristendomens tidiga historia
Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det
Läs merSommarkurs Fornnordisk religion, 7,5 hp Kursanvisningar 2010
Religionshistoriska avdelningen Sommarkurs Fornnordisk religion, 7,5 hp Kursanvisningar 2010 Kursansvarig Sten Skånby E-post: stenskanby@hotmail.com Telefon: 0708-126 757 Lärare Ulf Drobin E-post: ulf.drobin@rel.su.se
Läs merPå flera ställen i Nya testamentet står det om Guds hemlighet. Vad är det för hemlighet? Jag tänkte att vi skulle undersöka det.
På flera ställen i Nya testamentet står det om Guds hemlighet. Vad är det för hemlighet? Jag tänkte att vi skulle undersöka det. 1 Rom 16:25-26. Hemligheten var dold innan Jesus Kristus avslöjade den.
Läs merReligionshistoriska avdelningen
Religionshistoriska avdelningen Fornnordisk religion, 7,5 hp Kursanvisningar sommartermin 2011 Kursansvarig Sten Skånby E post: sten.skanby@ @tibble.nu Telefon: 0708 126 757 Lärare Maths Bertell E post:
Läs merSALOMO OCH KABBALAN KÄRNAN I UNDERVISNINGEN I KABBALA
Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv VÄRLDENS PENNINGSYSTEM RLJ-1270-SE JOHN S. TORELL 26 DECEMBER 2010 DEL 2: DET ANTIKRISTLIGA SYSTEMETS TEOLOGI Djävulen måste ha militära, politiska och finansiella befogenheter
Läs merAbrahams barn i tre religioner
Abrahams barn i tre religioner Rötter Judendom, kristendom och islam har samma rötter, både geografiskt och idémässigt De uppstod i mellanöstern för länge sedan Många personer, händelser och föreställningar
Läs merJudisk historia. 1. Varför har judar varit förföljda? (Ge några exempel på förföljelse) 2. Hur har judar lycktas behålla en gruppidentitet?
Judisk historia 1. Varför har judar varit förföljda? (Ge några exempel på förföljelse) 2. Hur har judar lycktas behålla en gruppidentitet? Judisk historia och identitet: Diaspora, antisemitism, sionism,
Läs merDärför kallas de ibland för de abrahamitiska religionerna.
Introduktion Judendom, kristendom och Islam Judendom 1800 talet f v t Abraham Kristendom Islam Tanach (Gamla testamentet) År noll, Jesu födelse Jesus Likheter Abraham Nya testamentet 600 talet e v t Muhammed
Läs merIntroduktion till Nya Testamentet
Introduktion till Nya Testamentet Nya Testamentet är en samling historiska händelser. Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen,
Läs mer1. Att skapa en Messias... 11. 2. Rörigt vid graven... 19. 3. Markus berättelse... 24. 4. Jesus utanför evangelierna... 30
innehåll 1. Att skapa en Messias... 11 2. Rörigt vid graven... 19 3. Markus berättelse... 24 4. Jesus utanför evangelierna... 30 5. Tvivelaktiga traditioner... 36 6. Eget och andras... 41 7. Avrättningen
Läs merDe Abrahamitiska religionerna. Patriarken Abraham och de tre religionerna som uppstod i hans område
De Abrahamitiska religionerna Patriarken Abraham och de tre religionerna som uppstod i hans område Rötter Judendom, kristendom och islam har samma rötter, både vad det gäller idéer och deras geografiska
Läs merOmfattning Motsvarar fem veckor heltid (40tim/vecka). Förutom litteraturstudier omfattar kursen nio föreläsningar
Stockholms universitet Religionshistoriska avdelningen Religionshistoria II, 30 hp, VT 2011 Delkurs 2: Mystik och meditation, 7,5 hp Delkursanvisningar, VT 2011 Delkursansvarig e-post: run.grondahl@stockholm.se
Läs merAbraham var barnlös Får sonen Ismael med barnflickan Hagar Sara får sonen Isak, 90 år gammal -> Ismael och Hagar jagas bort men räddas av Gud.
Abraham var barnlös Får sonen Ismael med barnflickan Hagar Sara får sonen Isak, 90 år gammal -> Ismael och Hagar jagas bort men räddas av Gud. Gud sade åt Abraham att offra Isak, Isak överlever Isak får
Läs merEvangelium enligt Matteus Frank Lorentzon lorentzon.info. Matteus
Evangelium enligt Matteus 2016 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Matteus Anonymt; att det är skrivet av lärjungen Matteus (se Matt 9:9ff) är en tradition från 100-talet. Skrivet mellan 50 och 90 (flest
Läs merGrunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla
Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus
Läs mer1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22
1/5 1 e Trettondedagen Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Luk 3:15-18,
Läs merKristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas
Kristendomen kyrka och kristen tro Ht 2010 Jonas Idestrom@teol.uu.se Några utgångspunkter Kristendom/kristen tro är inte en ideologi. Tron formas och tar sig uttryck både i handlingar och idéer. En stor
Läs merJudendomen och Kristendomen
Judendomen och Kristendomen Planering i S.o Religion 7D Judendomen och Kristendomen Veckor 46-51 Rolf Johnny Olsen Övergripande Mål från LGR11 Del 2 Att eleven: Mål och riktlinjer tar avstånd från att
Läs merDe abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.
De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer
Läs merReligion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider.
Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider. 2 saker religioner håller på med: Existentiella frågor = Livsfrågor, t.ex. meningen med livet, vad händer när man dör, hur började
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler
L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen
Läs merAlla Bibeltexterna är hämtade från Svenska Folkbibeln 2015
Alla Bibeltexterna är hämtade från Svenska Folkbibeln 2015 Rom 1:1 Från Paulus, Kristi Jesu tjänare, kallad till apostel och avskild för Guds evangelium, Rom 1:2 som han har utlovat genom sina profeter
Läs merBibelstudium Gamla testamentet
Bibelstudium Gamla testamentet Tidslinje över Gamla testamentet EGYPTEN Job* SKAPELSEN Adam Noa Abraham Isak Jakob Josef 1 moseboken - Genesis 2 mosebok - Exodus 3 mosebok - Leviticus 4 mosebok - Numerus
Läs merReligion Judendom Kristendom Islam
Religion Judendom Kristendom Islam Tror på Jahve (Gud) Väntar på Messias Gud Treenigheten Gud, Jesus och den helige Ande Helig bok/skrift Bibeln: Gamla testamentet Bibeln: Gamla testamentet och Nya testamentet
Läs merTre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia
Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska
Läs merKan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?
Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa
Läs merFakta om kristendomen
Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.
Läs merKAN MAN LITA PÅ BIBELN? (Joel Ingmarsson)
2013-10-16 KAN MAN LITA PÅ BIBELN? (Joel Ingmarsson) Exempel på litteratur Fjärstedt: Spåren efter Jesus. Om kyrkans fyra evangelier (2012) Lindström: Det sårbara livet. Livsförståelse och gudserfarenhet
Läs mer2 e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen
1/5 2 e trefaldighet Psalmer: L174, L145, L199, L185, L178, 199 Texter: 5 Mos 7:6-9, Rom 8:28-30, Joh 1:35-49 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 35 Nästa dag stod
Läs merEtt häfte med sammanfattningar och urkunder (=religiösa källor, t.ex. bibeln)
7E Abrahams barn Judendom, kristendom och islam har mycket gemensamt, inte minst geografiskt och historiskt. Vi ska studera vad de har gemensamt och vad som är typiskt för var och en. Vi kommer att ta
Läs merDelkurs 1: Introduktion till religionshistorien: teori och metod, 7,5 hp Delkursanvisningar HT 2010 Deltid, Kväll
Religionshistoriska avdelningen Delkurs 1: Introduktion till religionshistorien: teori och metod, 7,5 hp Delkursanvisningar HT 2010 Deltid, Kväll Delkursansvarig E-post: marja-liisa.keinanen@rel.su.se
Läs merEn ledare efter Guds hjärta
En ledare efter Guds hjärta Ur Bibeln: Men jag skall låta en präst framträda åt mig, som blir bestående, en som handlar efter vad som är i mitt hjärta och min själ. Åt honom skall jag bygga ett hus som
Läs merRÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO
RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan
Läs merKRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner
KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, reformationen 6: De
Läs merReligionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merKristendomen. Mikael C. Svensson
Kristendomen Mikael C. Svensson Jesus Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Maria och Josef kan inte få barn. Ängeln Gabriel visar sig för Maria och säger att hon ska föda guds son. Jesus
Läs merMikael C. Svensson KRISTENDOMEN
Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor
Läs merSociologi I, Grundläggande sociologi, 7,5 hp., GN VT-15 Senast uppdaterad
STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Anvisningar till delkursen Grundläggande sociologi (7,5 hp.), Sociologi I, VT15 Momentansvarig lärare (nås lättast via epost): Elias le Grand, rum B994,
Läs merIntroduktion till religionsvetenskap och religionsbeteendevetenskap
Kurskod RV 101 svenska engelska Kursens högskolepoäng (hp) Inriktning Kurskategori Kursens nivå Förkunskapskrav Syfte Förväntade studieresultat Introduktion till religionsvetenskap och religionsbeteendevetenskap
Läs merJesus, VÄGEN till Gud eller en av många vägar?
Jesus, VÄGEN till Gud eller en av många vägar? Temadagen 20160507 Temadagen Alingsås Anders Pihl 20160505 1 Bakgrund Mycket allvarligt när kyrkoledare tror att det finns många vägar till Gud. Att Allah
Läs merTRE BIBELSTUDIEMETODER
TRE BIBELSTUDIEMETODER BIBELBÖCKER TEMAN BIOGRAFIER HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2011 BOKSTUDIUM Många kristna läser bara Bibeln som en andaktsbok för att hitta en vers eller en tanke som ska bära en genom
Läs merFÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4
FÖRSTA KORINTIERBREVET INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2015 FÖRSTA KORINTIERBREVET BAKGRUND (Lars Mörling 2015) Författare: Aposteln Paulus (1:1). Brevet är skrivet
Läs merGud säger till Abraham att han ska bli far till många folk. Det passar kanske därför bra att prata om Abraham idag på fars dag.
Gud säger till Abraham att han ska bli far till många folk. Det passar kanske därför bra att prata om Abraham idag på fars dag. Guds förbund med Abraham lägger grunden för hela Bibeln och historien. Resten
Läs merUpptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11
Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS
Läs merKRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner
KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Uppståndelsen, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6: Reformationen
Läs mersommaren MAJ 30 SEPT
Bibelläsning sommaren 2018 28 MAJ 30 SEPT Bibelläsning och bön sommaren 2018 På äldste bestämde vi nyligen att fortsättningen på Snabb spåret genom Gamla testamentet får vänta ett tag. Du som vill, kan
Läs merBIBLIOLOGI. Guds Ords inspiration & auktoritet 2015-03-04. Elim Billdal
BIBLIOLOGI Guds Ords inspiration & auktoritet 2015-03-04 Elim Billdal Innehåll Snabb-fakta om Bibeln Uppenbarelse från Gud "Sola Scriptura" Bibelns inspiration Bibelns eget vittnesbörd Vad hade Jesus för
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen
STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Anvisningar till momentet Ekonomisk sociologi (6 p.), Sociologi I, HT11 Delkursansvarig lärare Reza Azarian Rum B972 Tel. 16 31 91 Reza.azarian@sociology.su.se
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Läs merKristendomens utgångspunkter
Kristendom Kristendomens utgångspunkter Kristendomen grundar sig på judendomen. Alltså Gud skapade världen, människan men också lagen. Gud är kärlek och han älskar människan. Utgår ifrån att Jesus är Messias,
Läs merIntroduktion till Gamla testamentets innehåll och tolkning.
Johannelunds teologiska högskola Kurskod EG 201 Kursbenämning, svenska Kursbenämning, engelska Kursens högskolepoäng (hp) Inriktning Kurskategori Kursens nivå Introduktion till Gamla testamentets innehåll
Läs merKristendomen. måndag 17 december 12
Kristendomen Namnet kristendom Messias (hebr.) = Kristus (grek.) = den smorde Grundtankar Gud blir människa - Jesus Gud visar sin kärlek genom att offra sig själv (som Jesus) Kärleken gäller alla, även
Läs merJesus och grundandet av kristendomen
Kristendomen Jesus och grundandet av kristendomen Jesus låter sig döpas av Johannes i floden Jordan. Beger sig ut i öknen där han frestas av djävulen, börjar sedan predika. Jesus såg sig som Messias och
Läs merPREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius
PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid
Läs merUskavi Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9
1 Uskavi 160710 Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9 Det här har varit det bästa året i mitt liv sade en kvinna häromdagen, och kunde räkna upp en massa anledningar till det, och en av de viktigaste var att
Läs merKristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen.
DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA KRISTENDOMEN Kristendomen är en av de stora världsreligionerna. Kristna tror på en Gud. Men de tror också att Gud kan visa sig så som Fadern, Sonen och den heliga Anden. De tror
Läs merAllmän religionshistoria II, 7,5 hp
Stockholms universitet Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier Avdelningen för religionshistoria Allmän religionshistoria II, 7,5 hp Delkursanvisningar HT11 Delkursansvarig E-post:
Läs mer21 söndagen under året år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön
1195 21 söndagen under året år A Ingångsantifon (jfr Ps 86:1-3) Herre, böj ditt öra till mig och svara mig, ty jag är betryckt och fattig. Du min Gud, fräls din tjänare, som förtröstar på dig. Var mig
Läs merINSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION
INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION RKT135 Nya testamentet med grekiska, fördjupningskurs, 15 högskolepoäng The New Testament in Greek, Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska
Läs merKursplan. Bibelvetenskap och religionshistoria. Biblical studies and History of Religion Religionsvetenskap
Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod REX101 Dnr 02:146D Beslutsdatum 2002-11-05 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne RELIGIONSVETENSKAP, allmän kurs Bibelvetenskap och religionshistoria RELIGIOUS
Läs merVärldens största religion
Kristendomen Film Världens största religion Kristendomen är världens största religion med omkring två miljarder anhängare. Kristendomen uppstod i det lilla landet Palestina (dagens Israel) för cirka två
Läs merAtt leva med ett annat perspektiv del 2. Bibeln, förlegad myt eller en auktoritet i våra liv? 16e okt - 16
Att leva med ett annat perspektiv del 2. Bibeln, förlegad myt eller en auktoritet i våra liv? 16e okt - 16 Började en ny serie förra veckan om att leva med ett annat perspektiv. Idag, det som är själva
Läs merReligionshistoriska avdelningen
Religionshistoriska avdelningen Religionshistoria I Delkurs 4: Valbart alternativ: Nya religioner & nyandlighet (7,5 hp.) Delkursanvisningar HT 2010 Delkursansvarig E-post: peter.akerback@rel.su.se Telefon:
Läs merReligionsvetenskap GR (A), 30 hp
1 (5) Kursplan för: Religionsvetenskap GR (A), 30 hp Religious studies BA (A), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression RK011G Religionsvetenskap Grundnivå (A) Inriktning
Läs merMessias i Nya testamentet
Peter Henrysson Messias i Nya testamentet Inledning G. F. Händels Messias skrevs på 1700-talet. Det är än idag ett verk som flitigt spelas världen över. Vad är det som har gjort Messias så uppskattad?
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merMikael C. Svensson KRISTENDOMEN
Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor
Läs merMänniskorna bryter mot Guds vilja och synden kommer in i SYNDA- FALLET. får lämna Edens. lustgård och den nära gemenskapen med Gud.
Gud skapar världen och människorna. Världen skapas 1 VÄRLDEN SKAPAS. Gud skapar jord och himmel, sol och måne, växter och djur: Sist av allt skapas människan. Gud ser att allt är gott. Människa och Gud
Läs merMotivation & Emotion Anvisningar och Schema
Stockholms universitet Psykologiska institutionen Motivation & Emotion (7.5 hp) Psykologi II HT 2010 Delkursansvarig: Mats Najström Motivation & Emotion Anvisningar och Schema 8 november 11 januari 2011
Läs merLYFTA BIBELN. Därför behövs ett BIBELLYFT! Så välkommen till en spännande höst då LIVET står i centrum
1 Bibellyftet! Så har vi valt att kalla vårens tema i Bankeryds Missionsförsamling. Hela den här terminen vill vi på ett särskilt sätt LYFTA BIBELN. Vadå lyfta bibeln, kanske du undrar? Jo, vi tror att
Läs merStriden i himlen och försoningen
Striden i himlen och försoningen GUDS KARAKTÄR IFRÅGASÄTTS Job 38:4-7 Hur var universums tillstånd vid jordens skapelse? (1 Mos 1:31) Vad är stjärnor en symbol för i Bibeln? (Upp 1:20) Jes 14:12-14 Vad
Läs merDen gröna bördiga halvmånen var området från dagens Irak till Israel.
ABRAHAM INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Abraham som invandrare och missionär 5 Abraham och Guds förbund 5 Abrahams barn - del 1 7 Abrahams barn - del 2 8 Abrahams barn och omskärelsen 10 Abrahams välsignade
Läs merEFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN
EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN Vi i Warenbergskyrkan tillhör EFS som är en missionsrörelse i Svenska kyrkan. EFS är en del av den världsvida Kyrkan och en del av Kristi kropp på jorden, vi bekänner därför
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merK U R S P L A N. Religionsvetenskap allmän kurs. Religious studies general course. Svenska. Religionsvetenskap. Grundnivå
1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Religionsvetenskap allmän kurs Religious studies general course Kurskod RE2101 Dnr HUM 2007/422-514 Beslutsdatum 2007-09-19 Beslutande organ Beredningsgruppen
Läs merLPP i religion ht. 2015
Varför läser vi LPP i religion ht. 2015 Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar
Läs merDet som det kretsar kring
Kristendom Det som det kretsar kring Grundtankar Gud är kärleken Denna kärlek visar sig i Jesus när han offras för mänsklighetens skull. Av nåd, gratis utan motprestation, blir människan genom detta upprättad
Läs merFastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Kunskap och förståelse. Humanistiska och teologiska fakulteterna
Humanistiska och teologiska fakulteterna BIVR11, Bibelvetenskap: Avancerad kurs I, 15 högskolepoäng Biblical Studies: Master (Two Years) Degree Course, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande
Läs mer