KAN MAN LITA PÅ BIBELN? (Joel Ingmarsson)

Transkript

1 KAN MAN LITA PÅ BIBELN? (Joel Ingmarsson) Exempel på litteratur Fjärstedt: Spåren efter Jesus. Om kyrkans fyra evangelier (2012) Lindström: Det sårbara livet. Livsförståelse och gudserfarenhet i Gamla testamentet (1998) Sjöberg: Lilla bibelguiden (1999) Svartvik: Bibeltolkningens bakgator. Synen på judar, slavar och homosexuella i historia och nutid (2006) Alla Helgona församling Telefon Telefax E-post Box 97, NYKÖPING allahelgona.forsamling@svenskakyrkan.se Besöksadress: Prosten Pihls gränd 3

2

3 1. Introduktion Behöver vi bibelkritik? För att förstå För att besvara eller lämna! svåra frågor För att synliggöra de osynliga Scenen för det bibliska dramat sträcker sig från dagens Irak, över Israel och arabstaterna, runt Medelhavets sydvästra kust och vidare in över Turkiet, Grekland och slutligen Italien i väster. Inte en bok utan ett helt bibliotek, bestående va en mängd olika typer av litteratur. Bibel = grek böcker. Litterära former: Inte bara berättande. Poesi, vanliga brev, lagtexter, regler. Evangelierna särfall med olika ibland motsägelsefulla Jesusord sammanställda efter hand. Mark är, så långt vi nu vet, den första och äldsta samlade berättelsen om Jesus. Skrivet c:a år efter Jesus död. Skriftliga och muntliga traditioner. Utgör stommen i de andra evangelierna, som fyller på. Men i sin nuvarande form har evangelierna tillkommit någon gång mellan år 50 och 70. Joh under 90 talet. Tidsspann : 1. Urtiden: från skapelsen till omkr 2000 f Kr 2. Patriarktiden med efterföljande fångenskap: från omkr 2000 till 1450 f Kr 3. Uttåget: från 1450 till 1400 f Kr 4. Intåget: från 1400 till 1390 f Kr 5. Domartiden: från 1390 till 1050 f Kr 6. Det enade riket: från 1050 till 931 f Kr 7. Det delade riket: från 931 till 722 f Kr 8. Det överlevande riket: från 722 till 586 f Kr 9. Den babyloniska fångenskapen: från 606 till 538 f Kr 10. Återvändandet: från 538 till 444 f Kr 11. Persisk, grekisk och romersk tid: från 444 f Kr till omkr 5 f Kr 12. Jesu liv och kyrkans början: från omkr 5 f Kr till omkr 30 e Kr 13. Kyrkans första tid: från omkr 30 e Kr till omkr 60 e Kr 14. Nya testamentets böcker färdigskrivna och kyrkan stabiliseras: från c:a 60 e Kr till omkr 90 e Kr

4 Datering: 1 Mos har en brokig förhistoria. Det material som ställts samman i 1 Mos kommer alldeles säkert från olika källor. Någon enskild författare går därför inte att ange, och några upplysningar om ursprunget till denna bok ges inte. Det innebär också att det inte heller är möjligt att säkert datera boken. I bästa fall f Kr Men de äldsta bibeltexterna är nog från 900 f Kr Joh och Uppb omkr år 90. Misstro mot traditionens uppgifter om de olika skrifterna? Traditionen säger: Luk = Paulus evangelium. Läkaren Lukas hade rest med Paulus, verkat som dennes assistent, osv. Mark = Petrus evangelium. Matt = Matteus verkat nära Jakob, Herrens broder. Joh = litterärt och innehållsligt särfall Avsluta med att läsa inledningen i 1 Joh.

5 2. Religionshistorisk bibelkritik Inledning Vad är religionshistoria? I Sverige har benämningen religionshistoria traditionellt använts som namn för studiet av icke kristna religioner, särskilt från det akademiska ämnet Kristendomens historia. Med religionshistorisk bibelkritik menar vi alltså att läsa/förstå/tolka/upptäcka Bibeln med religionshistoriska ögon, se dess influenser från andra religioner och kulturer, osv. Stendahl s three rules of religious understanding: 1. When you are trying to understand another religion, you should ask the adherents of that religion and not its enemies. För att förstå en religion ska du fråga dess förespråkare, inte dess fiender. 2. Don't compare your best to their worst. Jämför inte ditt bästa med deras värsta. 3. Leave room for "holy envy." (By this Stendahl meant that you should be willing to recognize elements in the other religious tradition or faith that you admire and wish could, in some way, be reflected in your own religious tradition or faith.) Lämna utrymme för helig avund. Synkretismen i GT Är GT kristet? Nej, knappast. Men vi kan om vi tror på Kristus se hur GT bereder vägen för Kristus. T ex 1 Mos 3:15. Är GT judiskt? Förvisso. Här ryms det judiska folkets ursprungshistoria och tidigaste traditioner. Men det är tydligt att Religionen med stort R från början handlar om i första hand tron på en enda Gud kontra tron på många gudar. Samt i andra hand JHWH kontra andra gudar som nämns vid namn. Farao Akhenaton försökte införa en guds religion, monoteism, i Egypten. Solguden Aten. 2 Mos 20:3 Tio Budordens första bud 2 Mos 34:15 15 varningar för andra religioner Jos 23:16 varning Jos 24:14 15 judiska folkets tidiga religiösa utveckling 1 Kung 18:21 profeten Elia beskriver samma sak på sitt stringenta sätt Vilka är konkurrentgudarna? 3 Mos 20:3 Molok, ammonitisk gud, Jordanien (samma huvudstad då som nu Amman), arkeologiska utgrävningar 1966 visar på människo och djuroffter genom eld. Förekommer i som djävulsfigur/diabolisk i konsten. Människooffer gud. 1 Sam 7:3 Astarte, Baals syster och fru, filisteisk gudinna. Finns också hos assyrierna och babylonierna under namnet Ishtar. Fruktbarbetsgudinna. Ö h t vanligt med fruktbarhetsgudinnor i Det heliga landet. Jer 34:35 Molok och Baal. Baal betyder Mästare eller Herre, i samma funktion som husbonde, ägare, vanligt gudanamn ö h t i Det heliga landet på gammaltestamentlig tid. 1 Kung 16: Synkretismen/andra religioner mycket nära hela tiden i GT. Även Salomo: 1 Kung 11.

6 JHWH eller Baal. Uppenbarligen hade många israeliter svårt att skilja mellan Baal och JHWH. Båda är Herre, båda uppenbarar sig i åskan och anropades i strid. Men de fromma ville inte ens anv hans namn, Jer 3:24. Stormgud. 1 Kung 18:16 ff rolig uppgörelse mellan profeten Elia och baalsprästerna. Ö h t är gudsnamnet föremål för en slags synkretistisk utveckling. Hebreiskans ord för gud finns i flera varianter: el, elóah, elohím (vanligast i GT och är faktiskt en flertalsform! Men tillhörande adjektiv och verb står då i entalsform. Jfr majestätsplural), som troligen är besläktat med arabiskans Al láh. Men på några ställen talar Gud i vi form: 1 Mos 1:26; 3:22; 11:7; Jes 6:8. Överlägger Gud med sig själv? Vänder sig Gud till himmelska väsen som omger Guds tron och deltar i hans verk? Eller uttrycker författaren en synkretistisk gudsbild? 7000 ggr förekommer dock JHWH uttalas troligen Jahvé, men är som regel översatt till Herren i våra biblar. I gamla biblar stod det HERREN, för att skilja det från adonáj, Herren. Ibland står det Herren HERREN, eller HERREN Gud. JHWH/HERREN är alltså Guds egennamn enl 2 Mos 3. Bibeln och andra religioner Antikens medelhavsreligioner nämns ofta i NT, men synkretismen är inget problem och spelar en mycket liten roll för den tidiga kyrkan. Snarare används de andra religionerna nästan i enlighet med Stendahl s Three Rules av de skickliga apostlarna. T ex Apg 17:16 ff och v 22 ff. Det är snarare företrädarna för de andra religionerna som reagerar mot de kristna. Apg 19:21 ff. För kyrkan handlar det snarare om inställningen till sin egen kulturella grund, judendomen. Apg 15. Jungfrufödelsen Omnämns bara i Matt (Josefs perspektiv. Kom ihåg att Matteus var nära medarbetare till Jakob i Jerusalem, som ju kallas Herrens broder, alltså åtminstone Josefs son; storebror till Jesus?) och Luk (Marias perspektiv. Har hon intervjuats av Lukas?) 1. En historisk händelse. Matt och Luk baserar sina berättelser på ögonvittnesskildringar: Josef och Maria. 2. Matt och Luk ville presentera Jesus som den som uppfyller profetiorna i GT. Båda medvetna om att profetiorna nämner jungfrufödelse: Immanu el, Gud med oss, Jes 7:14. Men där står det egentligen alma, dvs ung fertil kvinna. Hebreiskans ord för jungfru är betulah. Författarna behöver också förklara hur/att Jesus är född i Betlehem (enl profetiorna) när han i själva verket kallades för Jesus från Nasaret, vilket alla fyra evangelier säger att han gjorde. Efterhandskonstruktion?