Lantmäterirapport 2015:4. Rapportserie: Geodesi och Geografiska informationssystem. RIX 95-projektet. slutrapport

Transkript

1 Lantmäterirapport 2015:4 Rapportserie: Geodesi och Geografiska informationssystem RIX 95-projektet slutrapport Bengt Andersson, Anders Alfredsson, Anders Nordqvist och Ronald Kilström Gävle 2015

2 Copyright Författare Bengt Andersson, Anders Alfredsson, Anders Nordqvist och Ronald Kilström Typografi och layout Rainer Hertel Totalt antal sidor 102 Lantmäterirapport 2015:4 ISSN

3 RIX 95-projektet slutrapport Bengt Andersson, Anders Alfredsson, Anders Nordqvist och Ronald Kilström Gävle 2015

4

5 Förord Den här rapporten beskriver genomförandet av RIX 95-projektet. Upprinnelsen till projektet var ett regeringsuppdrag till Lantmäteriet i maj Uppdraget avsåg att belysa behoven av en anpassning av de geodetiska riksnäten till GPS-tekniken samt en förbättrad anslutning av lokala geodetiska nät till rikets system. Utredningen genomfördes i nära samverkan med olika intressenter och uppdraget avrapporterades till regeringen i september Man föreslog en förtätning av riksnätet i plan som skulle kunna genomföras på 10 år och beräknades kosta 54 Mkr som skulle finansieras av intressenterna. En samrådsgrupp bildades, bestående av Lantmäteriet, Sjöfartsverket, Vägverket, Banverket, Försvarsmakten (fr.o.m. 1997), Telia AB (t.o.m. 2002) samt landets kommuner genom Svenska Kommunförbundet. Lantmäteriet fick det operativa ansvaret för genomförandet och projektet startades upp sommaren

6

7 Sammanfattning RIX 95-projektet avsåg en förtätning av det plana geodetiska riksnätet och projektet genomfördes GPS-tekniken hade börjat slå igenom och det befintliga riksnätet från rikstrianguleringen var dåligt anpassad till den nya tekniken. I rikstrianguleringen hade längdmätningsteknik använts och eftersom man då behövde optisk sikt mellan triangelpunkterna var punkterna i huvudsak placerade på bergstoppar och därmed svåråtkomliga. Med GPS-teknik fanns nu möjlighet att istället placera stompunkter där de bäst behövdes för fortsatt användning. Då kunde man delvis använda befintliga punkter i kommunala stomnät och därmed ansluta dessa nät till riksnätet. Även infrastrukturprojekt hade behov av stompunkter i mera lättåtkomliga lägen. Inledningsvis var behovet störst av välbestämda punkter i RT 90, som då var det nationella referenssystemet i plan. Under projektets gång har RT 90 ersatts av SWEREF 99 som nationellt referenssystem och RIX 95-nätet har därför beräknats i båda systemen. Nätet har även anslutits till punkter i riksavvägningen och beräknats både i det äldre nationella höjdsystemet RH 70 och det nya systemet RH RIX 95-nätet består av drygt 9000 punkter, varav 328 är så kallade SWEREF-punkter som bestämts i SWEREF 99 direkt från SWEPOSstationer. Övriga punkter har bestämts i SWEREF 99 genom utjämning med SWEREF-punkterna som kända. Punktbestämningen i RT 90 har skett genom utjämning med punkter från rikstrianguleringen som kända. Utjämningarna i RH 70 och RH 2000 gjordes med kända punkter som antingen var identiska med fixpunkter i riksavvägningen eller avvägda från sådana fixpunkter. Från utjämningarna har medeltalen för de nybestämda punkternas utvidgade mätosäkerhet med täckningsgraden 95 % beräknats. I SWEREF 99 är den 12 mm (2D) och i RH 2000 är den 15 mm (1D). Motsvarande beräkningar för RT 90 och RH 70 har inte gjorts. I RIX 95-projektet ingick även beräkning av transformationssamband mellan existerande kommunala plana referenssystem och de nationella referenssystemen. Projektet har beräknat samband mellan SWEREF 99 och alla kända kommunala system. Inledningsvis beräknades även samband mellan RT 90 och kommunala system men när behovet av RT 90-samband minskade gjordes det endast på begäran. Vid kommunernas systembyten till SWEREF 99 har, i de flesta fall, RIX 95-sambanden kompletterats med restfelsmodeller. Det har dock gjorts på uppdrag av kommunerna och ingår inte i RIX 95-projektet. 7

8

9 Innehållsförteckning Förord 5 Sammanfattning 7 1 Bakgrund 11 2 Inledning 13 3 Genomförande Specifikationer Planering och rekognoscering Förberedande planering Rekognoscering Mätplan Markering etc Mätning Utrustning Antennuppställningar GPS-mätning Avvägning Beräkning av SWEREF-punkter Förberedande beräkningar Utjämningar Delområden Gotland SKAN Programvaror Slutlig utjämning RT Slutlig utjämning SWEREF Slutlig utjämning RH Dokumentation Mätning och beräkning Lagring av koordinater i DGA Beräkning av transformationssamband Behov Transformationsmetoder 27 9

10 4 Resultat Punkter Kvalitet SWEREF RH Transformationssamband Tidsåtgång och kostnader 33 5 Ajourhållning 34 Referenser 36 Appendix 1 RIX 95 Teknisk specifikation 37 Appendix 2 Teknisk specifikation 63 Appendix 3 Teknisk specifikation för tågformade nät i RIX Appendix 4 Förteckning över RIX 95-handskrifter 99 10

11 RIX 95-projektet slutrapport 1 Bakgrund Den 19 maj 1994 fick Lantmäteriverket i uppdrag av regeringen att redovisa vissa frågor om förtätning m.m. av de geodetiska näten. Lantmäteriverket skulle, i samråd med några andra myndigheter, belysa behovet av och formerna för dels en anpassning av de geodetiska riksnäten till GPS-teknikens krav, dels en förbättrad anslutning av lokala geodetiska nät till rikets system. I uppdraget ingick även att lämna förslag till lämpliga åtgärder och en finansiering av dessa. Anledningen till uppdraget var att GPS-tekniken börjat slå igenom inom geodetisk mätning. I det riksnät som skapats genom den tredje rikstrianguleringen var av naturliga skäl flertalet punkter placerade på bergstoppar p.g.a. att längdmätningstekniken krävde optisk sikt mellan närbelägna punkter. Med GPS-teknik fanns nu möjlighet att istället placera stompunkter där de bäst behövdes för fortsatt användning. Då skulle anslutning av lokala stomnät till riksnätet förenklas och därmed skulle det bli enklare att använda det nationella referenssystemet RT 90 (rikets system) i lokala projekt. Den utredning som uppdraget avsåg genomfördes i nära samverkan med olika intressenter för att fånga upp deras behov av geodetiskt underlag och synpunkter på hur behoven kunde tillgodoses. Den 28 september 1994 avrapporterades uppdraget till regeringen (LMVrapport 1994:24). Utredningen konstaterade att det fanns ökade behov av enhetliga referenssystem, baserade på stomnät av god kvalitet, för att bl.a. kunna tillgodogöra sig fördelarna av GPS-tekniken, effektivisera hantering och utbyte av geografiska data samt effektivisera planering, projektering och förvaltning av infrastrukturprojekt. Utredningen föreslog en förtätning av riksnätet i plan för att tillgodose behoven. Riksnätet bestod av ca punkter, till största delen belägna på bergstoppar. Den föreslagna förtätningen skulle mätas med GPS-teknik och omfatta ytterligare ca punkter för att öka tillgängligheten till riksnätet. Genom att delvis välja punkter i befintliga kommunala stomnät skulle också anslutning av sådana nät underlättas. Genomförandetiden för projektet uppskattades till 10 år och kostnaden till 54 Mkr, som skulle kunna finansieras genom att huvudintressenterna bidrog med medel, arbetsinsatser och grundmaterial. 11

12 Utredningen föreslog att Banverket, Vägverket och Telia skulle bidra med 24 Mkr tillsammans och att Lantmäteriverket och Sjöfartsverket skulle bidra med arbetsinsatser för 25 Mkr respektive 5 Mkr. Kommunerna föreslogs bidra med att lämna grundmaterial till projektets förfogande. Regeringens svar beträffande finansieringen var i princip att inte anvisa några särskilda medel utan att intressenterna skulle träffa överenskommelser om hur kostnaderna skulle fördelas. Ett nytt förslag till kostnadsfördelning gjordes (LMV-rapport 1995:6) men i praktiken blev det årliga överenskommelser mellan intressenterna som styrde vilka intressentbidrag som lämnades och därmed även omfattningen av arbetsinsatserna år för år. Såväl finansieringen som det praktiska genomförandet styrdes av en samrådsgrupp där intressenterna var representerade. De var Lantmäteriet, Sjöfartsverket, Vägverket, Banverket, Försvarsmakten (fr.o.m. 1997), Telia AB (t.o.m. 2002) samt landets kommuner genom Svenska Kommunförbundet. Lantmäteriet fick det operativa ansvaret för genomförandet. 12

13 2 Inledning Projektet, som kom att kallas RIX 95, genomfördes under åren vad gäller mätningen. Under en så pass lång projekttid ändras naturligtvis förutsättningarna en del. Inledningsvis var behovet störst av välbestämda punkter i RT 90, som då var det nationella referenssystemet. Men man såg även nyttan av att ansluta nätet till det nya referenssystemet SWEREF 93, för att underlätta framtida utnyttjande av de fasta referensstationerna i SWEPOS-nätet som då var under uppbyggnad. Under RIX 95-projektets gång har SWEREF 93 uppgraderats till SWEREF 99 och de beräkningar i SWEREF 93 som hade gjorts räknades då om i SWEREF 99. När SWEREF 99 sedan ersatte RT 90 som nationellt referenssystem minskade behovet av RT 90-koordinater och koordinater i SWEREF 99 efterfrågades istället. Utbyggnaden av SWEPOS-nätet med en nätverks-rtk-tjänst har gjort det lättare att ansluta mätningar till SWEREF 99. Därmed har behovet av stomnät minskat samtidigt som behovet av transformationssamband mellan SWEREF 99 och lokala system har ökat. Eftersom projektet redan från början avsåg både anslutning av lokala nät (inklusive transformationssamband) och koordinatbestämda punkter (i både RT 90 och SWEREF) har man kunnat möta de förändrade behoven utan större förändringar i genomförandet. 13

14 3 Genomförande Under perioden 1 augusti december 1996 genomfördes en första etapp av projektet. Avsikten var dels att tillgodose akuta behov hos intressenterna, dels att få erfarenheter och underlag för ett mera långsiktigt arbete. De akuta behoven medförde att insatserna splittrades på många mindre områden vilket inte var så effektivt. Den första etappen gav dock underlag för en teknisk specifikation för det fortsatta arbetet. Fr.o.m bedrevs sedan arbetet mera planmässigt, inom större geografiska områden. Under åren mättes 2 4 områden per år, dels för att svara mot intressenternas prioriteringar, dels för att få en säsongsanpassning, där nordliga områden kunde mätas under sommaren och sydligare områden under vår och höst. Under mättes kvarvarande områden, ett per år. En karta som visar vilka år olika områden mättes finns i figur 1 nedan Figur 1: Mätningsår. 14

15 3.1 Specifikationer Den tekniska specifikationen (Appendix 1) togs fram av samrådsgruppen till fältsäsongen 1997 och var i princip styrande för arbetet därefter. I den mån avsteg har gjorts har de diskuterats och godkänts av samrådsgruppen. I samband med konkurrensupphandling av markerings- och mätningsarbeten fältsäsongerna 1998 och 1999 togs mera detaljerade specifikationer fram, som underlag för upphandling (Appendix 2). Inför fältsäsongen 2005 gjordes en kompletterande specifikation (Appendix 3) avseende tågformade nät, som kunde bli aktuella i Norrlands inland och fjälltrakter. 3.2 Planering och rekognoscering Inledningsvis gjordes planering och rekognoscering samma år som markering och mätning, men efter hand arbetade man upp ett försprång i planering och rekognoscering, så att de momenten kunde utföras året före övriga fältarbeten Förberedande planering En rullande treårsplan över vilka områden som skulle mätas stämdes av och justerades årligen i samrådsgruppen. När ett fältarbetsområde var beslutat togs underlagsmaterial fram från geodetiska arkivet, i form av nätkartor och punktbeskrivningar för Lantmäteriets befintliga plan- och höjdnät. Motsvarande information om Banverkets och kommunernas plana nät införskaffades. Vägverket hade normalt inte någon förvaltning av sina nät utan överlät näten till respektive kommun efter byggskedet Rekognoscering Med det underlaget kunde sedan rekognosceringen påbörjas. Den gjordes av Lantmäteriet men i nära kontakt med kommunerna, ofta genom att kommunernas personal deltog i arbetet. Strategiska punkter i kommunernas och Banverkets nät besöktes för att avgöra om de kunde ingå i RIX 95-nätet. De punkter som valdes ut dokumenterades i rekognosceringsprotokoll med avseende på tillgänglighet, markering, sikthinder och behov av åtgärder. På samma sätt rekognoscerades befintliga riksnätspunkter, lämpliga fixpunkter i riksavvägningen och helt nya punkter. Sjöfartsverket utförde planering och rekognoscering för det egna behovet i kustbandet. 15

16 Det totala nätet planerades för ett punktavstånd på ca 5 km, men punkttätheten varierade naturligtvis en del beroende på behoven, t.ex. var det fanns befintliga nät att ansluta. I nätet valdes s.k. SWEREF-punkter ut med ca 50 km avstånd, där anslutningar till SWEREF skulle göras. På de punkterna var det extra höga krav avseende stabilt underlag och goda mätförhållanden. Höjdanslutningar till riksavvägningen planerades också där det var möjligt, genom att välja punkter i RIX 95-nätet som antingen var identiska med eller kunde avvägas från fixpunkter i riksavvägningen. Efter rekognosceringen söktes berörda markägare fram med hjälp av fastighetsdatasystemet och brev med information om de kommande fältarbetena skickades ut till markägarna Mätplan Underlaget från rekognosceringen sammanställdes i en mätplan med följande innehåll: Punktlistor med samtliga punkter där den viktigaste informationen från rekognosceringsprotokollen var sammanställd och vilka åtgärder som skulle utföras på varje punkt avseende markering, skyltning, beskrivning, röjning, mastbygge, avvägning och GPS-mätning. Koordinatfil med närmekoordinater. Översiktskartor med samtliga punkter, planerade höjdanslutningar och SWEREF-anslutningar. Markägareförteckning. Lista med kontaktpersoner hos intressenterna (kommuner etc.) Rekognosceringsprotokoll. Punktbeskrivningar på befintliga punkter. Fixpunktsbeskrivningar för höjdanslutningar. 3.3 Markering etc. Nya punkter markerades med rostfri ståldubb av samma typ som i riksavvägningen men med ett borrat centrumhål. Fr.o.m kompletterades markeringarna med magnetiskt material för att vara sökbara. Markeringar på befintliga punkter ändrades normalt inte, men om markeringen bestod av ett borrhål kompletterades detta med rör eller dubb. Normalt skyltades punkterna med distansbricka på distansrör. I hagmark, åkermark och tomtmark sattes dock inte distansrör upp. 16

17 Nödvändiga röjningar utfördes, alternativt byggdes master i samband med mätningen. Punktbeskrivningar upprättades, och på riksnätspunkter kompletterades befintliga punktbeskrivningar. 3.4 Mätning Utrustning Vid bestämning av SWEREF-punkter har tvåfrekvensmottagare och Dorne Margolin-antenner använts. Övrig mätning har utförts med geodetiska en- eller tvåfrekvensmottagare och kalibrerade standardantenner. Vid centrering av antennuppställningar på stativ användes ett separat, vridbart lodinstrument på SWEREF-punkterna. På övriga punkter användes trefot med inbyggt optiskt lod, som kontrollerades regelbundet och justerades vid behov. Antenner i master lodades in med teodolit i två cirkellägen. För avvägning användes instrument avsedda för finavvägning, som kontrollerades regelbundet avseende kollimationsfel Antennuppställningar Vid uppställning orienterades antennens referensriktning mot norr med hjälp av kompass. Antennen horisonterades och centrerades och antennhöjden mättes. Antennhöjdmätningen gjordes med överbestämning, t.ex. med tumstock som hade dubbla skalor. Antennhöjden registrerades i mottagaren och redovisades i mätprotokoll, där även typ och nummer på mottagare och antenn, tid, etc. angavs. Före nedtagning kontrollerades antennens centrering och antennhöjden mättes igen. Om uppställningen rubbats gjordes GPS-mätningen om GPS-mätning Vid bestämning av SWEREF-punkter registrerades bärvågsdata under två sessioner om vardera 24 timmar med loggningsintervall 30 sekunder och elevationsgräns 13. Antennuppställningen ändrades mellan de två sessionerna (olika antennhöjder). Varje SWEREF-punkt bestämdes direkt mot omgivande SWEPOSstationer, d.v.s. inga baslinjer mättes mellan SWEREF-punkter. I övrigt mättes nätet i stort sett enligt anvisningarna i HMK-Ge:GPS med minst fyra mottagare, oftast betydligt flera. Alla närsamband i nätet mättes och normalt även närsambanden mellan befintliga riksnätspunkter. Med många mottagare fick man naturligtvis betydligt flera baslinjer än så. Bärvågsdata från minst fyra samtidiga satelliter registrerades under minst 45 minuter med loggningsintervall 17

18 15 sekunder och elevationsgräns 13. Observationstiden anpassades till satellittillgång, baslinjelängd och ev. sikthinder, så att fixlösning på L1 kunde erhållas för alla baslinjer Avvägning Höjdanslutningarna utfördes som dubbelavvägning och felgränsen för anslutningsnät i HMK-Ge:S.A.5.1 tillämpades. 3.5 Beräkning av SWEREF-punkter Observationsfilerna från mätningen kontrollerades mot mätprotokollen avseende punktnummer, antennhöjd och typ av antenn och mottagare. För varje dygnssession beräknades sedan en multistationslösning i Bernese GPS Software med nypunkten och de närmaste 6-8 SWEPOS klass A-stationerna. I gränstrakter användes även stationer från grannländerna. Beräkningen utfördes med efterberäknade bandata och bestämning av troposfärparametrar. De båda dygnslösningarna kontrollerades och jämfördes med varandra och slogs sedan samman. Nypunktens koordinater i SWEREF 99 bestämdes slutligen genom att en fri utjämnad jonorsfärsfri multistationslösning inpassades på SWEPOS-stationerna. Beräkningar utförda fr.o.m. december 2006 (mätningar i slutet av 2005) har även korrigerats för landhöjningen mellan mätepok och epoken för SWEREF 99 ( ) innan inpassningen. Samma beräkningsstrategi som för beräkningen av SWEREF 99- kampanjen har använts, d.v.s. relativa antennmodeller, 15 elevationsgräns, Saastamoinen a priori-modell och mappningsfunktionen 1/cos z med Bernese GPS Software version Förberedande beräkningar Baslinjeberäkning och kontrollberäkningar utfördes löpande vartefter mätningarna fortskred, för att snabbt se om några ommätningar behövde göras. Endast baslinjer med fixlösning godkändes. Baslinjeberäkningen kontrollerades genom jämförelser av dubbelmätta baslinjer och slutningsfel i slingor. Vid beräkningarna tillämpades viktsättning och felgränser enligt HMK-Ge:GPS. Fria nätutjämningar av delområden utfördes också för att kontrollera mätningarna. Helmert-inpassningar på riksnätspunkter gjordes för att kontrollera utgångspunkter och ev. skalskillnader mot RT 90. Även höjdinpassningar på avvägda punkter gjordes. Med inpassningar kontrollerades mätningar och kända utgångspunkter i SWEREF 93/99, RT 90 och RHB 70. Inpassningsresultaten 18

19 utvärderades och gav beslutsunderlag för eventuell uteslutning av någon punkt. Riktvärde för kassationsgräns var om en punkts kända koordinater, eller höjd, avvek med mer än 3 gånger så stort belopp som det kända punktmedelfelet så nybestämdes punkten. I SWEREF-fallet innebär detta att radiella fel på 3-4 cm kan förekomma medan större avvikelser har medfört att punkten släppts fri och nybestämts. I RT 90-fallet innebär detta att radiella fel på 5-6 cm kan förekomma medan större avvikelser har medfört att punkten släppts fri och nybestämts. I RHB 70-fallet är det mer komplicerat att sätta en given gräns. Inpassningen i höjd beror bl.a. på kvaliteten i den geoidmodell som används samt det faktum att GPS-mätning av höjden är känslig för störningar. Geoidmodellen utvecklades under projektets gång och har förbättrats markant. De tidiga mätningarna i projektet, läs 90-tal, är något sämre än de senare p.g.a. att satellittillgången var generellt sämre. Även utrustningen har utvecklats och framförallt har antennerna blivit mätbart bättre med tiden. 3.7 Utjämningar Utjämningsberäkningen syftade till att koordinat- och höjdbestämma de nya punkterna mot punkter med kända koordinater och kända höjder. Urvalet av kända punkter fastställdes bl.a. efter analys av inpassningar av fritt utjämnade mätningar enligt ovan Delområden RIX 95-projektet pågick i över 10 år och fortlöpande under projektets gång utfördes områdesvisa utjämningar av mätningarna. Beroende på i vilket referenssystem som mätningarna utjämnats, har mätningarna delats in i olika beräkningsområden enligt översikterna nedan. Utjämningarna av respektive delområde är redovisade i handskrifter, se nedan. Varje delområde har utjämnats i RT 90 och RHB 70. Utgångspunkter i RT 90 utgjordes framförallt av de gamla triangelpunkterna och i höjd användes i första hand riksavvägningsfixar, RA-fixar, eller punkter som är avvägda direkt mot RA-fixar. Utjämningarna har utförts separat i plan (2D) respektive höjd (1D). Alla delområden utjämnades även i SWEREF 99 (initialt SWEREF 93). Utgångspunkter för dessa utjämningar var s.k. klass A- och B-punkter, d.v.s. SWEPOS-stationer och SWEREF-punkter, se 3.5 ovan. Dessa utjämningar har utförts i både plan och höjd samtidigt (3D) där höjdkomponenten avser ellipsoidhöjd. För att ansluta nya områden, till redan beräknade, användes vid behov en beräkningsteknik med buffertzoner. I korthet beskrivs 19

20 detta med att vid beräkning av det nya området användes mätningar en bit in i det gamla området, tillräcklig långt för att det inte skulle göra någon skillnad om båda områdena räknades samtidigt. När koordinater och höjder i det nya området publicerades, märktes buffert-punkterna mot kommande område som preliminära. Detta för att användarna skulle vara medvetna om att just dessa punkter kan komma att få något uppdaterade koordinater. På detta sätt levererade projektet kontinuerligt koordinater och höjder i takt med att de blev färdigberäknade. I projektet bestämdes att nätet av baslinjer skulle byggas upp av fixerade L1-lösningar med krav på samband till närmaste punkt. Denna beräkningsmetod ger noggrannaste resultat för baslinjer <15 km. Nackdelen är att baslinjerna kan innehålla en liten skalfaktor jämfört med baslinjer beräknade på två frekvenser. Under normala förhållanden är denna skalfaktor relativt känd, ca +0.7 ppm i genomsnitt, och fullt hanterbar. Detta kom dock att medföra svårigheter då solens aktivitet ökade drastiskt från år 2000 och en tid framåt. Jonosfärsaktiviteten var tidvis extrem och en del mätningar måste kasseras och göras om. Skalan i mätningar från detta år, och de kommande två, kan variera flera ppm både uppåt och nedåt. Konsekvensen av detta är att mätningar från olika epoker inte går att jämföra. Åtgärden blev att beräkna skalan och korrigera baslinjerna så att alla epokers mätningar har skalan 1. Skalberäkningen gjordes genom inpassning på utgångspunkterna i SWEREF 99 (som ju är skalfritt). 20

21 Figur 2: Beräkningsområden i RT 90 och RH

22 22 Figur 3: Beräkningsområden i SWEREF 99.

23 3.7.2 Gotland Beräkningsområde Gotland är helt fristående från andra delområden då det, i RIX 95-projektet, inte finns några direktmätningar till fastlandet. Separata utjämningar enligt nedan utfördes för beräkningsområde Gotland. Nätet över Gotland innehåller 601 baslinjer och 120 punkter. Vid utjämningarna i RT 90 och RHB 70 användes geoidmodellen SWEN_01 men för utjämningen i RH 2000 användes geoidmodellen SWEN08_RH2000. Utjämning i RT 90: Utjämning i RHB 70: Utjämning i SWEREF 99: Utjämning i RH 2000: SKAN 95 U62PS.* U51HS.* FASTS.* U-GOT-08.* När RIX 95-nätet i Skåne planerades pågick det interkommunala stommätningsprojektet SKAN 95. För att undvika dubbelarbete kom man överens om att utnyttja SKAN 95-mätningarna i RIX 95-nätet. Därför mättes endast ett glest RIX 95-nät över det område som täcktes av SKAN 95-mätningar. Enligt den ursprungliga planen skulle sedan SKAN 95-mätningarna ingå när RIX 95-nätet utjämnades. Det kunde dock inte genomföras p.g.a. att SKAN 95- mätningarna inte fanns tillgängliga. När mätningarna sedan blev tillgängliga mätte Lantmäteriet en del kompletterande anslutningar mellan näten samt beräknade en ny utjämning med punkterna från RIX 95-nätet som fasta, varmed RIX 95-nätet förtätades med 440 punkter. Samtliga utjämningar innehåller 3227 baslinjer och 553 punkter. Geoidmodellen SWEN_01 användes. Utjämning i RT 90: Utjämning i RHB 70: Utjämning i SWEREF 99: Utjämning i RH 2000: Programvaror FASTP.* FASTH.* FAST.* Ej utförd Alla utjämningar av delområden har utförts med programvaran GeoLab. För den slutliga utjämningen i RH 2000 användes programvaran STAR. GeoLab är den programvara som använts av Lantmäteriet sedan tidigt 90-tal för utjämning av GPS-vektorer. Programvaran klarar utjämning i 3D och har fullständiga möjligheter till statistisk felsökning och utvärdering. I RIX 95-projektet var det därför naturligt att denna användes för de successiva utjämningsberäkningarna. En nackdel med programmet visade sig vara att beräkningstiderna ökar 23

24 exponentiellt med antalet baslinjer. Av den anledningen blev det nödvändigt att dela upp nätet i två delar inför slututjämningen i SWEREF 99. Den södra delen tog ca 40 timmar att beräkna och att slå ihop de båda delarna i en utjämning var inte genomförbart. En alternativ programvara är STAR. Den klarar mycket stora nät på en bråkdel av beräkningstiderna ovan, men har i stället sämre felsökningsmöjligheter. Programvaran har också den nackdelen att den delar upp utjämningarna i plan och höjd för sig, d.v.s. den klarar inte en riktig 3D-utjämning. Vid utjämningen i plan används projicerade koordinater enligt strikt UTM, vilket för Sveriges del fungerar dåligt beroende på att det krävs fyra UTM-zoner för att geografiskt täcka in hela nätet. Effekten blir att projektionsfelen blir extrema i väster och öster och koordinatberäkningen blir felaktig. Däremot fungerar utjämning i höjd utmärkt. Effekten på höjdberäkningen, till följd av projektionsfelen, är försumbar. STAR användes därför för att beräkna höjder i RH 2000, i en och samma utjämning Slutlig utjämning RT 90 I RT 90 och RHB 70 har ingen särskild slututjämning gjorts. Under projektets gång har RT 90 nästan fasats ut till förmån för SWEREF 99. De flesta kommuner har bytt referenssystem och de flesta stora infrastrukturprojekten planeras och byggs i dag i SWEREF 99. Användningen av RT 90 är i dag begränsad. Detsamma gäller för RHB 70 som ju under projektets gång ersatts av RH Även här pågår för fullt kommunernas övergång och även allt fler infrastrukturprojekt använder RH På höjdsidan är dock takten lite lägre när det gäller att byta till det nya referenssystemet. Av dessa skäl ansågs det inte motiverat att avsätta resurser för en slutlig utjämning i vare sig RT 90 eller RHB Slutlig utjämning SWEREF 99 Följande beskrivning avser hela nätet utom Gotland, som har utjämnats separat, se avsnitt ovan. SWEREF 99 ersätter RT 90 som nationellt referenssystem och förväntas vara det för lång tid framöver. I SWEREF 99 gjordes en slutlig utjämning av hela nätet utom Gotland för att undvika skarvproblematik och motsättningar mellan delområden. I SWEREF 99 är detta problem större än motsvarande för RT 90 beroende på att i SWEREF 99 är det i genomsnitt 5 gånger så långt mellan de fasta utgångspunkterna; 50 km jämfört med 10 km i RT 90-fallet. För slututjämningen valdes programvaran GeoLab men p.g.a. programmets begränsningar, se ovan, delades nätet in i två delar; en 24

25 sydlig och en nordlig. Som gräns mellan de båda utjämningsdelarna valdes mitten på beräkningsområde Region 33. Figur 4: 106 gemensamma punkter ur utjämningen av Region 33 (U56UB). I en inledande beräkning utjämnades Region 33 mot 56 kända punkter i SWEREF 99. I den centrala delen av det utjämnade nätet valdes 106 punkter för att utgöra en fast beräkningsgräns för de båda återstående utjämningarna; norrut och söderut. Utjämning av buffertzon: Utjämning av södra Sverige: Utjämning av norra Sverige: U56UB.* U-S-284.* U-N-280.* Slutlig utjämning RH 2000 Följande beskrivning avser hela nätet utom Gotland, som har utjämnats separat, se avsnitt ovan. Höjdsystem RHB 70 (RH 70) var det som fanns tillgängligt under RIX 95-projektet och alla avvägningar är beräknade i det systemet. För att på ett smidigt sätt få de avvägda punkterna i det nya höjdsystemet RH 2000 togs det fram en restfelsmodell (Triad-bas) mellan RHB 70 och RH 2000 i Gtrans. Modellen bygger på de RA-fixar ( st.) som har höjder i båda systemen. Samtliga avvägda höjder i RHB 70 transformerades därefter i Gtrans med hjälp av den framtagna Triadbasen och därefter gjordes kontroller genom manuella beräkningar av höjderna på ett antal spridda punkter. Ingen av dessa 25

26 höjder skilde från de transformerade. De punkter som transformerades är alla avvägda från närbelägen RA-fix. I ett område i Småland (polygon 4) finns endast fix-höjder i RH 70 med två decimaler lagrade i DGA så där har höjderna på de avvägda RIX 95-punkterna beräknats manuellt. Figur 5: Polygon 4 i Småland. Utjämningen i höjd utfördes i en enda körning i utjämningsprogrammet STAR. Utjämningen, U , innehåller baslinjer och punkter, varav låstes med kända höjder i RH Geoidhöjder togs ur SWEN08_RH2000 grid. 3.8 Dokumentation Mätning och beräkning Mätprotokoll från GPS-mätningarna och avvägningarna, redogörelser, baslinjeberäkningar samt utdrag från utjämningsberäkningar finns i handskrifterna G 7501 G 7531 (Appendix 4) i Geodetiska arkivet på Lantmäteriet i Gävle. Mätdata och den fullständiga utjämningen lagras enbart digitalt Lagring av koordinater i DGA Lagring och uppdateringar av koordinater i det Digitala Geodetiska Arkivet har gjorts fortlöpande, de första åren i RT gon V 0:-15 RH 70 och sedan även i SWEREF 99 CART och SWEREF 99 TM samt RH I SWEREF 99 CART har koordinater lagrats på de punkter mottagarna stått över. I SWEREF 99 TM har det i de fall mottagarna stått över en försäkringsmarkering gjorts en centreringsberäkning till 26

27 huvudmarkeringen med hjälp av de centreringsdata som finns lagrat i DGA (bäring, horisontellt projicerat avstånd och höjdskillnad mellan huvudmarkering och försäkringsmarkering). 3.9 Beräkning av transformationssamband Behov Förutom att etablera ett förtätat riksnät skulle RIX 95-projektet även ta fram samband mellan existerande lokala (kommunala) referenssystem och nationella referenssystem. Inledningsvis var det samband till RT 90 som efterfrågades för datautbyte, men efter hand blev det istället samband till SWEREF 99 som behövdes. Anledningen var dels att RT 90 fasades ut som nationellt referenssystem och ersattes av SWEREF 99, dels att SWEPOS nätverks-rtk-tjänst etablerades. Lantmäteriverket införde officiellt SWEREF 99 som nytt nationellt referenssystem under 2001 (A 480/2001) och projektionszonerna till SWEREF 99 beslutades 2003 (A 838/2003). Därmed påbörjades kommunernas systembyten till SWEREF 99 och transformationssamband mellan SWEREF 99 och kommunala system behövdes. Etableringen av SWEPOS nätverks-rtk-tjänst påbörjades Med tjänsten mätte man i SWEREF 99 men behövde kunna transformera mätningarna till de system som användes lokalt. Sambanden mellan SWEREF 99 och kommunala system efterfrågades därför redan innan de behövdes för systembyten Transformationsmetoder Den typ av samband som varit allmänt använd för transformation av GPS-mätningar var tredimensionell Helmerttransformation (7- parameterstransformation), där geocentriska cartesiska koordinater i SWEREF 99 transformeras till geocentriska cartesiska koordinater i till-systemet, för att sedan omvandlas till latitud, longitud och höjd över ellipsoiden och slutligen projiceras till plana koordinater. Den transformationsmetoden är visserligen möjlig att använda i nätverks- RTK-tillämpningarna, förutom när till-systemet är ett lokalt system utan geodetisk definition. När transformation ska ske i den motsatta riktningen är däremot metoden i princip oanvändbar eftersom höjdinformation i från-systemet oftast saknas. Att använda olika transformationsmetoder i olika riktningar är också direkt olämpligt eftersom man då inte uppnår full konsistens. Därför utvecklade Lantmäteriet en ny transformationsmetod som kom att kallas direktprojektion. Principen är att man betraktar ett kommunalt plant koordinatsystem som en projektion av SWEREF 99 och bestämmer parametrarna för den projektionen i ett inpassningsförfarande (projektionsinpassning) enligt minsta kvadratmetoden. Eftersom projektionstypen Transversal Mercator (även kallad Gauss- 27

28 Krüger) varit förhärskande i Sverige var det parametrar för den projektionstypen som bestämdes, d.v.s. medelmeridian, skalreduktionsfaktor, x-tillägg och y-tillägg. Beräkningsprogrammet TRANS utvecklades för projektionsinpassning och metoden testades utförligt. Det enda problemet var om ett kommunalt system är kraftigt felorienterat, eftersom en vridning endast kan hanteras genom en förflyttning av medelmeridianen, vilket påverkar den interna geometrin och därmed anpassningen mellan projicerade SWEREF 99-koordinater och kommunala plana koordinater. Passfelen är proportionella mot vridningen och växer linjärt med arean av det kommunala systemets täckningsområde. För att även klara felorienterade kommunala system behövdes ett komplement till direktprojektion (TM). Det enklaste var att kombinera Transversal Mercatorprojektion och plan Helmerttransformation (TM+2DH), d.v.s. projektion mellan SWEREF 99 och ett fiktivt plansystem samt plan Helmerttransformation mellan det fiktiva systemet och det kommunala systemet, där vridningen kan hanteras i Helmerttransformationen. Inpassningsprogrammet TRANS utformades så att parametrar för både TM och TM+2DH beräknades. Det visade sig dock att många beräkningsprogram inte har implementerat plan Helmerttransformation med fördefinierade parametrar. Då kan man istället kombinera Transversal Mercatorprojektion och tredimensionell Helmerttransformation (3DH+TM), d.v.s. tredimensionell Helmerttransformation mellan SWEREF 99 och ett fiktivt tredimensionellt system samt projektion mellan det fiktiva systemet och det kommunala systemet, där vridningen kan hanteras i Helmerttransformationen. 3D-inpassningen görs då med höjdtvång där passpunkternas höjder är satta till noll i båda systemen. För metoden 3DH+TM beräknades TM-parametrarna i programmet TRANS och 3DH-parametrarna i programmet WOPTFIT_ROT. Vid inpassningarna beräknades både TM och TM+2DH. Om passfelen blev signifikant lägre med TM+2DH beräknades även 3DH+TM och kommunen kunde välja vilken av tvåstegsmetoderna man ville använda, beroende på kommunens befintliga programvaror. Det var dock endast ett tiotal kommuner i hela landet som behövde använda en tvåstegsmetod ; i övriga kommunala system gav det inte någon signifikant förbättring jämfört med den enkla direktprojektionen. I de fall när flera angränsande kommuner hade ett gemensamt referenssystem beräknades normalt en s.k. multi-inpassning med programmet MULTIFIT_TM. Programmet kan beräkna ett gemensamt samband för alla ingående kommuner eller separata samband för olika kommuner eller delområden. Helt separata samband ger normalt mindre passfel än det gemensamma sambandet, men nackdelen är att man då istället får motsättningar i kommungränserna eftersom 28

29 olika samband tillämpas på olika sidor av gränsen. Programmet har därför en funktion för viktade separata samband, där även fiktiva passpunkter i kommungränserna ingår. Dessa kan viktas olika relativt de verkliga passpunkterna. Om de fiktiva passpunkterna ges en hög vikt motsvarar det en gemensam inpassning, om de ges en låg vikt motsvarar det istället helt separata inpassningar. Genom att välja en lämplig viktsättning däremellan kunde man minska motsättningarna i kommungränserna utan att passfelen ökade markant. Sådana viktade multi-inpassningar har använts där flera angränsande kommuner har haft ett regionsystem (RT R01-12), eller annat interkommunalt system som i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Där har man då kunnat anpassa viktsättningarna beroende på var det funnits tätbebyggelse över kommungränserna. En utförligare beskrivning av transformationsmetoderna och inpassningsprogrammen finns i LMV-rapport 2010:1. 29

30 4 Resultat 4.1 Punkter RIX 95-nätet innehåller punkter (figur 6) som är bestämda i SWEREF 99, RT 90, RH 70 och RH Av dessa är 328 SWEREF-punkter (figur 7), d.v.s. anslutningspunkter för SWEREF 99-beräkningen av punkterna ingick även i tredje rikstrianguleringen (figur 8) och är anslutningspunkter för RT 90-beräkningen punkter är avvägda från eller identiska med fixpunkter i riksavvägningen (figur 9) och utgör anslutningspunkter för höjdberäkningarna i RH 70 och RH Övriga punkter i nätet är höjdbestämda med GPS. Figur 6: Punkter i RIX 95-nätet. Figur 7: SWEREF 99-anslutningar. 30

31 Figur 8: RT 90-anslutningar. Figur 9: Höjdanslutningar. 4.2 Kvalitet SWEREF 99 Nypunkternas standardosäkerhet i plan (punktmedelfel) är i medeltal 6 mm. Den utvidgade mätosäkerheten i plan med täckningsgraden 95 % (2σ, 2D) redovisas i frekvensdiagrammet (figur 10). Intervallet är 6-37 mm och medeltalet är 12 mm. 31

32 Figur 10: Utvidgad mätosäkerhet i plan med täckningsgraden 95 % På 70 (0.8 %) av nypunkterna överskrids 20 mm i utvidgad mätosäkerhet. Punkterna ligger huvudsakligen utmed/utanför kustlinjen, utmed riksgränserna och i fjällen där nätet inte har samma stöd av fasta punkter RH 2000 Nypunkternas standardosäkerhet i höjd är i medeltal 8 mm. Den utvidgade mätosäkerheten med täckningsgraden 95 % (2σ, 1D) redovisas i frekvensdiagrammet (figur 11). Intervallet är 7-63 mm och medeltalet är 15 mm. Figur 11: Utvidgad mätosäkerhet i höjd med täckningsgraden 95 % 32

33 På 43 (0.6 %) av nypunkterna överskrids 30 mm i utvidgad mätosäkerhet. Punkterna ligger huvudsakligen utmed/utanför kustlinjen, utmed riksgränserna och i fjällen där nätet inte har samma stöd av fasta punkter. 4.3 Transformationssamband RIX 95-projektet har beräknat transformationssamband mellan SWEREF 99 och alla kända kommunala system. Inledningsvis beräknades även samband mellan RT 90 och kommunala system på motsvarande sätt, men när behovet av RT 90-samband minskade gjordes det endast på begäran. Vid kommunernas systembyten till SWEREF 99 har, i de flesta fall, transformationssambanden från RIX 95-projektet kompletterats med restfelsmodeller, för att också kunna förbättra geometrin i de kommunala näten vid transformationerna. Det är ett arbete som Lantmäteriet utför på uppdrag av kommunerna men som ligger utanför RIX 95-projektet. 4.4 Tidsåtgång och kostnader Enligt den ursprungliga planen skulle projektet pågå och kosta 54 Mkr i 1995 års penningvärde. Mätningarna avslutades under 2006 och beräkningarna under Förseningen berodde på en förskjutning i finansieringen. Kostnaden blev 62.5 Mkr vilket motsvarar 59.5 Mkr i 1995 års penningvärde, d.v.s. 10 % högre än beräknat. I den kostnaden ingår dock inte Sjöfartsverkets arbetsinsatser. 33

34 5 Ajourhållning Naturligtvis kommer en del av RIX 95-punkterna att försvinna med tiden, men någon generell ajourhållning av RIX 95-nätet är inte planerad. Övergången till SWEREF 99 som nationellt referenssystem innebär ju att systemet bärs upp av ett aktivt nät av permanenta referensstationer varför betydelsen av ett passivt riksnät har minskat. Tillgången till referenssystemet säkerställs huvudsakligen genom SWEPOStjänsterna för nätverks-rtk och efterberäkning. Användare som behöver kända utgångspunkter i SWEREF 99 kan enkelt etablera sådana själva med hjälp av tjänsterna. En viss ajourhållning har dock inletts. Den avser endast SWEREFpunkterna (se figur 12), Planen är att de punkterna ska mätas om vart sjätte år och även ersättas om de blir förstörda eller av andra anledningar omöjliga att använda. De tidsserier som byggs upp är tänkta som komplement till tidsserierna från SWEPOS-stationerna, för att kunna analysera geodynamiska förändringar. Samtidigt tjänar dessa passiva punkter som en försäkring om något oförutsett skulle inträffa med det aktiva nätet. Punkterna benämns därför försäkringspunkter. Ajourhållningsplanen är närmare beskriven i LMV-rapport 2010:11. Planen omfattar alltså drygt 300 punkter som delats in i 12 ajourhållningsområden varav två (ett nordligt och ett sydligt) ska mätas varje år, se figur

35 År 1 område 1 och 8 År 2 område 5 och 9 År 3 område 3 och 7 År 4 område 4 och 10 År 5 område 2 och 11 År 6 område 6 och 12 Figur 12: Ajourhållningsplan för försäkringspunkter. 35

36 Referenser HMK-Ge:GPS (1996). Handbok till mätningskungörelsen: Geodesi, GPS. Gävle: Lantmäteriet. HMK-Ge: S (1996). Handbok till mätningskungörelsen: Geodesi, Stommätning. Gävle: Lantmäteriet. LMV-rapport 1994:24 (1994). RIX 95 En utredning om förtätning av de geodetiska riksnäten och anslutning av lokala stomnät. Sandgren Ulf. Gävle: Lantmäteriet. LMV-rapport 1995:6 (1995). Finansiering av investeringar och drift av SWEPOS samt genomförande av förslagen i RIX 95. Gävle: Lantmäteriet. LMV-rapport 2010:1 (2010). Om geodetiska transformationer. Reit Bo-Gunnar. Gävle: Lantmäteriet. LMV-rapport 2010:11 (2010). Om behovet av nationell geodetisk infrastruktur och dess förvaltning i framtiden. Ågren Jonas & Engberg Lars E. Gävle: Lantmäteriet. 36

37 Appendix 1 RIX 95 Teknisk specifikation Appendix 1 RIX 95 Teknisk specifikation Version Den tekniska specifikationen är av stor betydelse dels i kontakterna med huvudintressenterna och andra som berörs av verksamheten, så att samma "budskap" förmedlas, dels vid bedömning av redan utförda uppdrag för eventuellt nyttjande av befintliga mätningar. Föreliggande dokument har till vissa delar karaktär av arbetsbeskrivning. Avsikten är inte att därigenom helt styra utförandet utan skall mera ses som ett sätt att ange kravnivån - att säkra kvaliteten, tekniskt och ekonomiskt. Andra förfaranden som ger motsvarande resultat kan även vara tänkbara. De moment som behandlas är förberedande arbeten, rekognoscering, markering, mätning och beräkning. 1 Bakgrund Den ökande användningen av geografiska databaser i Sverige medför att en enad syn på databasernas innehåll och struktur, standardiserade dataformat samt inte minst gemensamma referenssystem för lägesbestämning är nödvändiga förutsättningar för att säkra värdet av dessa investeringar. Samband till ett gemensamt (nationellt) referenssystem är en förutsättning dels för utbyte av geografisk information mellan olika användare, som verkar på kommunal/regional/nationell nivå, dels för ett rationellt utnyttjande av det nationella nätet av fasta referensstationer för GPS, SWEPOS. Under hösten 1994 utredde Lantmäteriverket, på regeringens uppdrag och i samråd med olika intressenter, behovet av och formerna för, en anpassning av de traditionella geodetiska näten till bästa utnyttjande av satellittekniken. Utredningen RIX 95 (LMV-rapport 1994:24, avsnitt 5.2 och 5.3) föreslog, i korthet, införande av SWEREF 93 som enhetligt nationellt referenssystem med hög noggrannhet baserat på internationella referenssystem, en nationell satsning på förtätning och anpassning till GPS-teknik av riksnätet i plan, fullföljande av riksavvägningen, nödvändiga insatser i tyngdkraftsnäten och framtagande av en förbättrad geoidmodell. Under tiden 1 augusti december 1996 genomförde Lantmäteriverket i samverkan med intressenterna (Banverket, Sjöfartsverket, Vägverket, Telia AB och Svenska Kommunförbundet) en första etapp. Denna etapp beräknas ge punkter, och vidare är avsikten att få fram erfarenheter och underlag för ett mera långsiktigt arbete. 37

38 Appendix 1 RIX 95 Teknisk Specifikation För genomförandet av den första etappen tillskjuts finansieringsmedel från Lantmäteriverket, Banverket, Vägverket och Telia AB. Sjöfartsverket bidrar med egna arbetsinsatser och fartyg för mätningsarbeten inom kustområden. Svenska kommunförbundet rekommenderar kommunerna att bidra till projektets genomförande genom att fritt ställa nödvändig information om aktuella stomnät till projektets förfogande. Samtliga intressenter ingår i en samrådsgrupp som kontinuerligt styr verksamheten. Det långsiktiga och strategiska målet med insatserna i RIX 95- projektet är att lägga grunden för ett effektivt framtida utbyte av geografisk information mellan olika parter i samhället och underlätta utnyttjandet av GPS-tekniken i samband med mätning, kartläggning och projektering. Anpassning till GPS-teknik innebär framtagande av transformationssamband mellan det lokala stomnätet och SWEREF 93, vilket i sin tur ger lättillgängliga utgångspunkter för GPS-mätning. 2 Mål På grundval av utredningen RIX 95 och erfarenheterna från etapp 1 har samrådsgruppen under hösten 1996 diskuterat mål, effekter, systemlösning, teknisk beskrivning och information, i första hand till kommunerna, för RIX 95-projektet. Därvid har gruppen enats om följande: Effektmål möjlighet till utbyte av geografiska data via ett nationellt referenssystem. möjlighet till framtida användning av SWEPOS -nätet. möjlighet att utvärdera geometrin i lokala nät. lättillgängliga riksnätspunkter. Produktmål att ansluta och ta fram överföringssamband mellan existerande lokala (kommunala) referenssystem och de nationella referenssystemen, RT 90/RH 70 och SWEREF 93, samt att publicera dessa samband i en nationell katalog. att samtidigt förtäta riksnätet i plan till rimlig nivå där behov föreligger. 38

39 Appendix 1 RIX 95 Teknisk specifikation 3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 37 2 Mål 38 3 Innehållsförteckning 39 4 Realisering av mål 40 5 Samverkan med intressenterna Teknisk samverkan Genomförandesamverkan 41 6 Spridning av resultatet 42 7 Planering Riksnätspunkter Befintliga punkter i de lokala stomnäten Nya punkter SWEREF-punkter Skrivbordsförslag 44 8 Rekognoscering Protokoll Punktbeteckning Mätplan Redovisning och överlämnande 45 9 Markering och punktbeskrivning Markering Punktbeskrivning Mätning Utrustning Instrumentkontroll Mätning i fält Beräkning Geocentriskt (SWEREF 93) Plan (RT 90) Höjd (RH 70) Förberedande beräkningar Slutberäkning och dokumentation Programvaror 52 39

40 Appendix 1 RIX 95 Teknisk Specifikation 12 SWEREF - punkter Mätning Centrering och antennhöjdsmätning Anslutning till SWEREF (förslag) Beräkning Dokumentation Bilagor 19 4 Realisering av mål För att åstadkomma överföringssamband mellan lokala och nationella referenssystem måste ett tillräckligt antal gemensamma passpunkter bestämmas i SWEREF 93. Varje beräkningsområde skall innehålla minst fyra SWEREF-punkter. Det kräver att punkter direkt bestäms i SWEREF 93, med högre täthet än 100 km. För att erhålla en nära relation mellan det globala och det rikstäckande nationella referenssystemen genomförs mätverksamheten så att tredimensionella SWEREF-koordinater definieras för samtliga nypunkter och anslutning sker till rikshöjdfixar så att höjdrelationen mellan dessa och nypunkterna kan bestämmas. Med tanke på hur flertalet kommunala huvudstomnät är utformade får de gemensamma passpunkterna en täthet på ungefär 4-6 km. Den behovsanpassade förtätningen av riksnätet i plan bör även utformas så att ungefär samma punkttäthet erhålles. I övrigt flyttas svårtillgängliga punkter till mer lättillgängliga platser. För att kunna göra en höjdinpassning av de nya GPS-mätningarna i det tidigare befintliga höjdsystemet måste ett antal väl fördelade höjdbestämda punkter per område anslutas med nya GPSmätningar. Anslutningspunkter skall dessutom vara fördelade så att extrapolation undviks. 5 Samverkan med intressenterna Hela arbetet med förtätningen av riksnäten sker som ett nationellt samarbetsprojekt, där Lantmäteriverket har fått projektledningsansvaret. Alla intressenter skall också ges möjlighet att aktivt medverka i genomförandet. Det kräver i sin tur en mycket lång framförhållning i RIX 95-arbetet från den första planläggningen fram till en färdig slutprodukt. För att nå de uppställda målen bör följande åtgärder vidtagas: en rullande treårsplan ajourhålls inför varje årsskifte. Den skall visa vilka områden som kommer att beröras och de perioder då planering, rekognoscering och mätning beräknas ske. Treårspla- 40

41 Appendix 1 RIX 95 Teknisk specifikation nen tas fram inom samrådsgruppen och skickas ut till alla kommuner, lantmäterimyndigheter m.fl. tillsammans med allmän information om projektet. i god tid (0,5-1 år) innan mätplanering beräknas påbörjas inbjuds berörda kommuner, lantmäterimyndigheter och lokala representanter för övriga intressenter till ett informationsmöte. Vid detta möte redogörs för behovet av samordnad geografisk information, presenteras RIX 95-planerna och intressenterna redovisar befintliga planer och behov. Representater från samrådsgruppen för RIX 95/SWEPOS skall om möjligt deltaga. ett första förslag till mätplan skickas till alla berörda intressenter, på såväl lokal nivå som i samrådsgruppen, vilka får möjlighet att lämna synpunkter. rekognosceringen utförs på sådant sätt att lämnade synpunkter kan beaktas och att de intressenter som vill kan delta. efter rekognoscering och eventuell revidering skickas slutförslaget till samtliga berörda, enligt ovan. informera i god tid berörda intressenter om när mätningen skall genomföras så att de ges möjlighet att delta. informera lantmäterimyndigheten i berörda län. 5.1 Teknisk samverkan Vid genomförandet av RIX 95-arbetet kan det förekomma att någon intressent eller annan aktör redan har genomfört liknande mätningar. Av såväl tekniska som samhällsekonomiska orsaker bör dessa mätningar inkorporeras i arbetet. I ett första steg bör samtliga baslinjer ställas till RIX 95-projektets förfogande så att de kan ingå i en gemensam nätutjämning. Därvid åstadkommes att koordinater redovisas i samma system, vilket är grundläggande i detta sammanhang. Om punkterna upptas som riksnätspunkter beror på hur mätningarna utförts, hur de markerats och på en överenskommelse mellan parterna. 5.2 Genomförandesamverkan I utredningen 1994 påpekades att alla intressenter skall ges möjlighet att aktivt medverka i genomförandet. En av anledningarna till detta är att RIX 95 också skall ses som en möjlighet att höja kompetensen hos intressenterna, framför allt i landets kommuner. Om någon eller några parter är intresserade att genom eget arbete medverka igenomförandet skall detta uppmuntras. De delar av RIX 95-arbetet där största möjligheterna finns för att nyttja lokala resurser är i rekognoscerings- och mätningsarbetet. 41

42 Appendix 1 RIX 95 Teknisk Specifikation Förberedande rekognoscering kan efter överenskommelse med projektledningen med fördel utföras av en lokal organisation. På liknande sätt kan mätningsarbetet planeras så att lokal medverkan blir möjlig. För att intressentmedverkan skall bli meningsfull kan den fordra att aktuell personal i anslutning till genomförandet genomgår lämplig utbildning. Kostnaden för deltagande i såväl genomförandet som eventuella kurser får respektive lokal organisation svara för. 6 Spridning av resultatet Resultatet från arbetena i RIX 95 sprids till intressenterna. Från mätnings- och beräkningsarbetet överlämnas nätskisser, punktbeskrivningar och koordinater för aktuellt område. På begäran överlämnas även baslinjer, nätutjämningar, inpassningar och redogörelse. Berörda intressenter får omgående transformationssamband när dessa tas fram samt den publikation som redovisar samtliga framtagna samband. 7 Planering Kopior av nätkartor, koordinatlistor och punktbeskrivningar över de berörda kommunala huvudstomnäten samt andra organisationers mätningar i och omkring området införskaffas. Identifiera tidigare mätningsetappers start-och slutpunkter. Gör en avgränsning av det aktuella området. Följande typer av punkter är aktuella för mätning och skall väljas ut befintliga riksnätspunkter i plan, befintliga rikshöjdfixar, strategiska punkter i de lokala stomnäten, befintliga SWEREF-punkter, nya SWEREF-punkter och övriga nypunkter. De strategiska punkterna skall vara väl förankrade i de lokala näten för att dels kunna användas som passpunkter vid definition av samband mellan rikssystemet och det lokala systemet, dels vara stöd vid undersökning av de lokala nätens homogenitet. 7.1 Riksnätspunkter Anslutningspunkter skall vara placerade så att extrapolation i plan och höjd undviks. Vid val av punkter skall följande beaktas. I plan I den mån det finns ett behov av förtätning av eller anslutning till befintligt riksnät i plan skall i princip alla riksnätspunkter ingå. I höjd 42

43 Appendix 1 RIX 95 Teknisk specifikation För att kunna göra en höjdinpassning måste ett stort antal, dock minst 6 helst 10, väl fördelade höjdbestämda punkter per område besökas vid mätningen. Utgångshöjder för höjdinpassningen kan åstadkommas på flera sätt t.ex. genom att en RH 70-fix väljs som nypunkt finavväga en blivande nypunkt en RH 70-fix väljs utan att den blir nypunkt ställa upp antennen fritt, intill en RH 70-fix, och sedan avväga antennen med en uppställning. I områden där riksavvägningen gått fram skall endast sådana fixar användas. 7.2 Befintliga punkter i de lokala stomnäten I samråd med innehavaren av det äldre materialet bestäms vilka punkter som i första hand kan vara lämpliga för rekognoscering. Urvalet görs med syfte att erhålla bästa möjliga konnektion med befintligt system. Undersök om det finns utbyggnadsplaner eller om något är "på gång" som gör att punktlägena kan bli förstörda. En miniminivå för undersökningen är att kontrollera med intressentgruppen och berörda kommuner. 7.3 Nya punkter Planera lämpliga lägen för nypunkterna. Nya punkter kan behöva läggas ut som ersättning för äldre raserade punkter eller för att kunna utföra GPS-mätning inom viss del av området. I den mån dessa punkter skall fungera som passpunkter för anslutning till det nationella referenssystemet måste de även bestämmas i det lokala systemet. 7.4 SWEREF-punkter I RIX 95 -projektet skall ett antal SWEREF-punkter bestämmas direkt mot omkringliggande SWEPOS-stationer. Placeringen av punkter skall ske före rekognosceringen enligt principerna: fördela nypunkter så att ett ungefärligt punktavstånd på km erhålles. placera punkter så att extrapolation vid felstudie mellan RT 90 och SWEREF 93 undviks tätare i områden där RT90 har dålig kvalitet, d.v.s. antingen stora eller varierande passfel mot SWEREF

44 Appendix 1 RIX 95 Teknisk Specifikation Som hjälp används: kända förhållanden om RT 90:s kvalitet karta som visar alla befintliga SWEREF-punkter 7.5 Skrivbordsförslag Upprätta ett skrivbordsförslag som utvisar: befintliga riksnätet i plan och höjd övriga befintliga triangel- och GPS-punkter utvalda strategiska punkter i det lokala stomnätet för att fastställa ett transformationssamband ungefärlig lokalisering av nypunkterna SWEREF-punkternas läge inom området eventuella närbelägna EUREF-punkter i angränsande grannland 8 Rekognoscering Med skrivbordförslaget som grund genomförs en rekognoscering av såväl befintliga som nya punkter för GPS-mätning. följande prioritetsordning gäller för nypunkt: 1. varaktig markering och lämplig för GPS-mätning. 2. lättillgänglig från bil, d.v.s. mindre än 100 m gångväg. 3. direktsikt till eventuellt projektområde eller annat område där mätningsverksamhet förväntas ske. Rödmåla punktläget och märk ut punkten med snitselband eller träläkt. 8.1 Protokoll Upprätta för varje punkt ett rekognosceringsprotokoll i enlighet med bilaga 1.1, som bl.a. skall innehålla sikthinder, röjningsbehov, ev. masthöjd, markeringstyp, enkel punktskiss, avstånd till bilväg, bästa transportväg och eventuell markägarekontakt. Upprätta alternativt anteckna nödvändiga justeringar av punktbeskrivningen samt ange de förbättringar som skall utföras vid punkten t.ex. om rördubb och/eller distanspåle skall sättas ut. Anteckna också vid samtliga punkter närheten till eventuella störningskällor som radarstationer, radio-, TV- och telesändare. Ange även objekt som satellitsignalerna kan reflekteras mot, t.ex. plåttak. 44

45 Appendix 1 RIX 95 Teknisk specifikation 8.2 Punktbeteckning Punktnummer hanteras med utgångspunkt från nuvarande numreringsprinciper för RT 90-punkter (se bilaga 1.2) enligt följande: Befintliga riksnätspunkter behåller sina nummer. Nya SWEREF B-punkter får 6-siffrigt nummer enligt samma principer som tidigare riksnätspunkter, den sista siffran är dock alltid en 8. Övriga nya riksnätspunkter ges 7-siffriga nummer där positionerna 1-5 besiffras enligt vanliga principer (bilaga 1.2), siffran i den 6:e positionen är alltid en 9 och den sjunde löpande från 0 till 9. RH 70-fixar som blir riksnätspunkter får nummer, och även brickor om distansrör sätts ut, dels det gamla fixnumret, dels ett nytt 7-siffrigt RIX 95 - nummer, gröna brickor för fixnumret och röda brickor för det nya punktnumret. Övriga befintliga punkter, t.ex. banverkets, vägverkets och kommunala, är ibland försedda med distansrör. I dessa fall behålles brickan och ytterligare en bricka med det nya numret sätts på det befintliga röret. Finns inte distansrör och ett nytt sätts ut, så sätts enbart en bricka med det nya numret, d.v.s. det gamla numret anges inte. På punktbeskrivningen anges dock alltid punktens eventuella övriga identiteter. 8.3 Mätplan Dokumentera resultatet av planeringen och rekognosceringen till underlag för genomförandet av stomnätsarbetet genom att i en detaljerad mätplan redovisa: en kort redogörelse för befintliga stomnät med hänvisning till vem som ansvarar för dessa. nätkartor, rekognosceringsprotokoll. hur tilltänkta SWEREF-punkter skall bestämmas. 8.4 Redovisning och överlämnande Resultatet av planeringen och rekognosceringen skall redovisas i form av en redogörelse och en nätkarta till intressenterna. Till mätande enhet redovisas, förutom nätkartan, även rekognosceringsprotokoll och punktbeteckningar. 45

46 Appendix 1 RIX 95 Teknisk Specifikation 9 Markering och punktbeskrivning 9.1 Markering Eftersom de aktuella punkterna kommer att bestämmas i tre dimensioner är det viktigt att markeringen är väl definierad i såväl plan som höjd. Markering bör, om möjligt, göras i berg eller jordfast sten. Endast i undantagsfall får rör i mark med däcksel användas som markering. Om punkter placeras i åkermark skall däckselns överyta vara minst 0.5 m under marknivån (plogfritt djup). Nya punkter markeras med fixdubb med ett borrhål. Äldre punkters markeringar förbättras, t.ex. ersätts hål i berg med fixdubb enligt ovan eller med rördubb. Beträffande äldre kommunala punkter inhämtas tillstånd från kommunen innan markeringen förbättras. Bricka sätts runt markeringen. Inga försäkringsmarkeringar. Alla SWEREF-punkter markeras i berg med fixdubb med ett borrhål, för att få en stabil tredimensionell markering. För ytterligare råd, avseende markering, hänvisas till HMK-Ge:M. De röjningar som föreslås i rekognosceringsprotokollet skall utföras. Distansrör med distansbricka innehållande nummer och avstånd till huvudmarkeringen sätts ut, såväl på nya som på gamla punkter, där detta saknas. Finns distansrör, komplettera detta med distansbricka. Distansrör sätts ut i samråd med kommun/markägare. Rör sätts inte ut i hagar, åkrar och på tomtmark. Rör sätts heller inte ut om punktens läge är självklart, även i händelse av mycket snö. Distansbrickan kan också sättas på befintliga anläggningar som t.ex. kraftlednings- eller belysningsstolpar. Distansrör vid befintliga riksnätspunkter blir enbart aktuellt om punkten är bra för GPS-mätning läget är svårdefinierat punkten troligen kommer till användning i framtiden 9.2 Punktbeskrivning Punktbeskrivningen kompletteras eller görs helt ny på de befintliga riksnätspunkterna. Uppgifter som inhämtats vid rekognosceringen överförs till punktbeskrivningen, t.ex. eventuella masthöjder och bestående sikthinder.för samtliga nypunkter görs beskrivning i enlighet med bilaga

47 Appendix 1 RIX 95 Teknisk specifikation Skriv in om det är en SWEREF-punkt och hur lång gångväg det är till bilväg. Om punkten är användbar som parpunkt skall också pendangen anges. 10 Mätning I det följande beskrivs dels utrustning, såväl kravmässigt som hanteringsmässigt, dels mätningen i fält Utrustning Följande utrustning krävs: GPS-mottagare och antenn: Trefötter : (med rörlibell) Master: Stativ: Teodoliter: För SWEREF-punkter krävs enhetlig 2-frekvensutrustning som även vid A-S ger full våglängd på L2 (t.ex. Ashtech Z12). Övriga punkter kan mätas med enhetlig 1-frekvensutrustning särskilt beträffande antenn. Speciellt viktigt är detta för höjdbestämningen. När SWEREF -punkter bestäms skall en Dorne- Margolin -antenn användas. (Se kommentar i avsnitt 12.1) Trefötterna påverkar noggrannheten i punktbestämningen. De skall därför kontrolleras inför varje projekt. Dessutom skall de vara försedda med en vridbar rörlibell, för kontroll av horisonteringen. Ibland krävs mast på befintliga punkter. Med 12 m klaras de flesta situationer, men i en del fall krävs det en 20 m mast för att nå upp till trädtoppshöjd. Stativen kontrolleras regelbundet inför varje projekt liksom trefötterna. Teodoliter för enbart lodning av master behöver inte ha särskilt hög prestanda, dock skall de kontinuerligt kontrolleras och vid behov justeras. 47

48 Appendix 1 RIX 95 Teknisk Specifikation Avvägningsinstrument: En ambition är att avväga så många nypunkter som möjligt. För att avvägningen skall ha något att bidraga med skall den utföras med utrustning för finavvägning. Elektroniskt instrument t.ex. NA3000 går bra. Likaså optiskt instrument med planparallellplatta Instrumentkontroll Alla mätinstrument som skall användas i ett projekt, skall naturligtvis kontrolleras regelbundet och kontrollerna skall dokumenteras. Särskilt viktigt är det att trefötterna hanteras varsamt och kontrolleras kontinuerligt. Kontroll och justering av instrument m.m. görs enligt HMK-Ge:S respektive HMK-Ge:GPS Mätning i fält SWEREF-punkt: Mätprincip: För bestämning av SWEREF-punkt skall särskilt mätförfarande användas, se särskilt avsnitt nedan. Alla närsamband skall mätas. Det innebär bl.a. att nätet byggs upp av trianglar (ej fyrhörningar). Alla närsamband mellan befintliga riksnätspunkter bör mätas. Dock kan det i områden där riksnätet är glest vara onödigt att mäta allt för långa ( 20 km) baslinjer, sambandet mellan dessa punkter fås indirekt via mellanliggande nypunkter. Alla nypunkter skall interpoleras inom en ram bildad av samband mellan riksnätspunkter. (Konvexa höljet) 48

49 Appendix 1 RIX 95 Teknisk specifikation Mätmetod: Sikthinder: (Röjning) Sikthinder: (Mastbygge) Antennorientering: Statisk mätning tillämpas. 15 s loggningsintervall, 15 elevationsmask och observationstid minuter, beroende på satellittillgång och eventuella sikthinder. Det är svårt att bestämt säga hur lång observationstid som skall tillämpas. Erfarenheten visar att 45 minuter/15 s räcker för att beräkna L1-fixlösningar av baslinjer 15 km om alla mottagarna har helt ostörd satellitmottagning. För perioder med tidvis få satelliter, är det lätt hänt att en något skymd antenn tidvis endast har kontakt med 3 satelliter. Detta innebär att observationstiderna måste förlängas för dessa sessioner. Är sikthindren alltför störande måste detta åtgärdas. Detta kräver omdöme och kontakt med markägarna. En annan metod är att bygga en mast som når över/upp till trädtopparna. Mastbygge ger bättre mottagningsförhållanden men däremot införs osäkerhet i centreringen, speciellt i höjd. Alternativt kan istället sly och värdelös skog gallras bort och observationstiden förlängas till 120 minuter. Vid användning av en mast måste den centreras väl över punkten. Två teodoliter ställs upp med 90 vinkel emellan. Nedlodningen skall göras i båda cirkellägena. Innan masten tas ned skall lodningen åter kontrolleras. Masthöjder mäts med kontroll. Mät höjd före och efter mätningen. Masthöjder skall verifieras med trigonometrisk höjdmätning. Två teodoliter krävs för inlodning av master. Antennerna orienteras mot norr. 49

50 Appendix 1 RIX 95 Teknisk Specifikation Antennhöjd: Höjdbestämning: Felkällor: Mätprotokoll : Mätprogram: Höjden mäts lutande från markeringen till en referenspunkt på antennen. Mätningen upprepas till minst tre sidor av antennen. Höjden knappas in i mottagaren samt protokollförs. Vid nedtagning kontrolleras centreringen och antennhöjden mäts ånyo. Försök att höjdbestämma så många punkter som möjligt inom området, i första hand genom avvägning, jfr avsnitt 7.1. Är avvägningsavstånden för långa så använd GPS-teknik från flera utgångsfixar. Alla nypunkter skall höjdbestämmas. I huvudsak två felkällor förekommer vid mätning; centrering i plan respektive höjd. Noggrannheten bestäms av trefötterna, antennutformningen och antennhöjdsmätningen. Datum, punktnamn, punktnummer, uppställningspunkt, instrumenthöjd före och efter mätning, instrument- och antennnummer, sessionsnummer, av- och påslagstid och projektbeteckning antecknas i en protokollbok. Mätprogrammen sparas (1 omgång). 11 Beräkning 11.1 Geocentriskt (SWEREF 93) Ett antal punkter bestäms direkt mot SWEPOS (SWEREF B-punkter). Vid arbete i mindre område kan eventuellt en lägre nivå SWEREFpunkter (SWEREF C-punkt) behövas. Förfarande vid bestämning av SWEREF-punkter beskrivs i avsnittet 12 SWEREF-punkter nedan. Definitiva koordinater på övriga punkter skapas genom en fast utjämning mot kända punkter. Som kända punkter används SWEREF B- och eventuellt C-punkter Plan (RT 90) Alla nypunkter skall interpoleras inom en yttre ram av riksnätspunkter. En fri utjämning med efterföljande Helmert-inpassning skall göras för att bl.a. kontrollera mätningarnas precision och eventuella skalskillnad mellan RT 90 och GPS-systemet. 50

51 Appendix 1 RIX 95 Teknisk specifikation Definitiva koordinater på nypunkterna skapas genom en fast utjämning mot kända punkter. Som kända punkter används tidigare bestämda riksnätspunkter. Påvisar inpassningen en signifikant skalskillnad ansätts en fri skala i den fasta utjämningen. Misstänks någon utgångspunkt vara behäftad med stort fel måste kompletterande mätningar runt punkten göras, för att med säkerhet fastställa felet. Speciellt gäller detta när någon punkt i den yttre kransen pekats ut som felaktig Höjd (RH 70) Höjdanslutningen görs genom inpassning, där utgångspunkterna omgärdar nypunkterna i plan och höjd. Innan inpassningen skall korrektion göras för geoidens variationer inom området. RN 92 skall användas. Inpassningen görs genom anpassning av ett lutande plan där två vridningar och en translation löses ut. Anm: I de projekt som hittills gjorts visar det sig att noggrannheten i höjdbestämningen är någon eller några centimeter. Denna noggrannhet torde vara tillfyllest för flera framtida tillämpningar, t.ex. detaljmätning mha semikinematisk bärvågsmätning. Med en bra och säker metod för höjdbestämning får man på köpet en god kontroll av riksnätspunkternas höjder, grova fel kan eventuellt vara en förklaring till att punkterna även är felaktigt bestämda i xy-planet Förberedande beräkningar I fält genomförs beräkning av baslinjer löpande, dessutom utförs under projektets fortskridande kontroll vad avser: beräkning av fri utjämning höjdinpassning, vilket ställer krav på höjdförsörjning i ett tidigt skede översättning till punktbeteckningar från tillfälliga kortnummer riktigheten i punktbeteckningen när punktens koordinat är känd I övrigt utförs beräkningar och kontroller enligt HMK-Ge:GPS Slutberäkning och dokumentation Följande moment skall utföras efter avslutat arbete i fält: arkivering av i projektet ingående och kontrollerade baslinjer i GPS-arkiv 51

52 Appendix 1 RIX 95 Teknisk Specifikation dokumentation av för projektet nyavvägda höjder fast utjämning av helt projekt i SWEREF 93 fast utjämning av helt projekt i RT 90 (transformerat till SWEREF 93), eventuellt införs fri skala och orienteringsparametrar transformation och projektion till RT 90 2,5 gon V ELLH (ellipsoidhöjd) beräkning av ortometriska höjder med geoidinterpolering för punkter som positionsbestämts med GPS. höjdinpassning för beräkning av RH 70-höjder på nypunkter samt kontroll av höjder på äldre triangelpunkter. Baseras på ett fritt utjämnat GPS-nät. dokumentation enligt HMK-Ge:GPS och HMK-Ge:-S. arkivering av nybestämda punkter, samt uppdatering av äldre punkter i (triangel)punktregistret, TRIREG, även handskrifter arkiveras ( eventuell utredning/nyberäkning av problemområden i RT 90 med hjälp av nya GPS-mätningar om RIX 95 projektet påverkas, annars rapporteras problemen för senare åtgärd) Programvaror Baslinjeberäkning: Nätutjämning: Transformation: Geoidhöjdsinterpolation: Programvaran skall hantera bärvågsmätning på L1 och utföra fixlösningar. Baslinjer beräknade i programvaran skall uppfylla felgränserna i HMK-Ge:GPS.A för dubbelmätta baslinjer eller slutningsfel i slingor. Programvaran skall hantera GPSvektorer, använda den i HMK- Ge:GPS föreslagna standardviktsättningen, utföra nätutjämning med fasta punkter, valfritt kunna lösa ut transformationsparametrar för specificerade grupper samt ha statistisk felsökning. Såväl 7-parametertransformation som projektion görs enligt formlerna i HMK-Ge:GPS.C. Beräkningen görs i programmet GTRANS ver 2, programmet GEOIDEN, programmodulen GEOIDPAK eller enligt de algorit- Exempel på programvaror: Geotronics Geotracer Post Processing Software och Ashtechs PRISM. Exempel: Geo- Lab. Exempel på program: GTRANS 52

53 Appendix 1 RIX 95 Teknisk specifikation Inpassning i plan: Inpassning i höjd: mer som finns specificerade i beskrivningen till GEOIDPAK. Programmen kan rekvireras hos FoUavdelningen på Lantmäteriverket. GEOIDPAK med beskrivning är fritt och kan nås via ftp. Beräkningen skall utföras med ett program som klarar en plan Helmertinpassning, unitär transformation samt har statistisk felsökning. Beräkningen skall utföras med ett program som klarar inpassning med noll, en och tre parametrar (lutande plan) samt har statistisk felsökning. Exempel: SNOOPY, GPASS 12 SWEREF - punkter Mätning och beräkning av SWEREF-punkter behandlas här separat på grund av att genomförandet är starkt kopplat till utvecklingsverksamheten vid Lantmäteriverkets FoU-avdelning. Till exempel sker beräkningen vid ett annat tillfälle samt med andra verktyg än övriga beräkningar Mätning GPS-mottagare: Antenn: Observationstid: Elevationsgräns: Mätintervall: För SWEREF-punkter krävs enhetlig 2-frekvensutrustning som även vid A-S ger full våglängd på L2 (t.ex. Ashtech Z12, 3 Mb minne eller motsvarande). När SWEREF -punkter bestäms skall en Dorne- Margolin -antenn användas. 2 x 24 timmar. Ett dygn för att minimera inverkan av satellitgeometrin. Dubblering för att få kontroll. Skall flera punkter bestämmas bör observationstiderna förskjutas så att ett dygn blir gemensamt för två successiva punkter. 15 grader 30 sek SWEPOS-stationer: De närmast belägna stationerna (6-8 stycken). 53

54 Appendix 1 RIX 95 Teknisk Specifikation Kommentar: Alla SWEPOS-stationer är utrustade med Dorne Margolin antenner. För att erhålla högsta möjliga noggrannhet, både i plan och i höjd, skall samma antenntyp användas vid inmätning av SWEREFpunkter Centrering och antennhöjdsmätning Centreringen över punkten bör ske med ett "vridbart optiskt lodinstrument". Detta för att undvika problem med dåligt justerade trefötter. Mätningarna av antennhöjder skall skrivas in i mottagaren och även protokollföras. Centrering och antennhöjdsmätning mäts respektive kontrolleras både före och efter mätningen. Eftersom det av praktiska skäl förmodligen endast blir en uppställning per SWEREF-punkt är en tillförlitlig centrering och antennhöjdsmätning mycket viktig Anslutning till SWEREF (förslag) För att underlätta ett framtida utnyttjande av fasta referensstationer (SWEPOS) kommer, från och med hösten 96, alla punkter inom RIX 95-projektet att bestämmas i SWEREF 93. Metodiken för detta är ännu ej fastlagd, utan skall först testas och utvärderas. Förslag till metodik beskrivs nedan. För att möjliggöra anslutning av alla punkter till SWEREF 93 krävs direkt bestämda SWEREF-punkter med större täthet än 100 km, förslagsvis 50 km. Vid arbeten i mindre områden kan högre täthet krävas. Dessa ytterligare SWEREF-punkter ( 50 km punkter ) kan antingen bestämmas på samma sätt som nuvarande SWEREF (d.v.s. direkt mot SWEPOS) eller också införs en ny klass, C-punkter. C-punkterna bestäms från B-punkterna men i samma multistationslösning, i Bernprogrammet, som närliggande SWEREF 93 B-punkt. Det innebär, trots att de i princip endast är polärt bestämda från närliggande SWEREF 93 B-punkt, att eventuellt skal- och vridningsfel elimineras vid inpassningen mot SWEPOS-stationerna. Observationstiden skulle kunna minskas till 2*(3-6) timmar. Efter en utvärderingsperiod under första kvartalet 97 skall följande frågor besvaras: skall en ny klass av SWEREF-punkter införas? vilken observationstid krävs på C-punkter om en sådan klass införs? vilken täthet behövs på direkt bestämda SWEREF-punkter? 54

55 Appendix 1 RIX 95 Teknisk specifikation Övriga punkter inom RIX 95-projektet bestäms i SWEREF genom anslutning på ovanstående punkter genom utjämning med punkterna ovan som fasta Beräkning Programvara: Bandata: Beräkningsmodell: Bernprogrammet Efterberäknad bandata från Bern eller IGS Fritt utjämnad jonosfärsfri multistationslösning inpassas med en tredimensionell Helmerttransformation på kända koordinater på SWEPOS-stationerna Dokumentation All rådata och alla beräkningsresultat sparas på DAT-band. Resultat från slutgiltig utjämning och inpassning samt koordinater dokumenteras i pärmar. Fritt utjämnade multistationslösningar sparas på, lättåtkomlig, digital form. På sikt är det önskvärt att SWEREF 93-koordinater kan lagras i en databas. 13 Bilagor Bilaga 1.1: Blankett REKOGNOSCERING FÖR GPS- MÄTNING Bilaga 1.2: PM Punktbeteckningar Bilaga 1.3: lankett PUNKTBESKRIVNING 55

56 Appendix 1 RIX 95 Teknisk Specifikation BILAGA

57 Appendix 1 RIX 95 Teknisk specifikation 57