Den nya Nordiska landhöjningsmodellen

Transkript

1 Den nya Nordiska landhöjningsmodellen NKG2016LU Jonas Ågren Geodesienheten Lantmäteriet Jonas Ågren, MätKart17, Örebro, februari 2017

2 Introduktion I allt arbete med geodetiska referenssystem i Sverige och Norden är det viktigt att korrigera för inverkan av den postglaciala landhöjningen (om korrektionen är signifikant). Detta görs med fördel genom att utnyttja en landhöjningsmodell som är anpassad för ändamålet. Detta föredrag presenterar den nya semiempiriska landhöjningsmodellen NKG2016LU som tagits fram i internationellt samarbete inom den Nordiska Kommissionen för Geodesi (NKG) Modellen har beräknats genom att på ett optimalt sätt kombinera absolut landhöjning ur långa tidsserier av GNSS-observationer, upprepad avvägning av de Nordiska och Baltiska höjdnäten och den nya Nordiska geofysiska landhöjningsmodellen NKG2016GIA_prel0306.

3 Fotograf: Holger Steffen Celsius vattenståndsmärke i Lövgrund utanför Gävle (8 juni 2015)

4 Den postglaciala landhöjningen

5 kan mätas till exempel genom Mareografer GPS/GNSS (cm) Tidsserie Stockholm Upprepad avvägning

6 Exempel på en rå GNSS-tidsserie (BIFROST, GAMIT-lösning, Kierulf m.fl. 2016)

7 men historiska strandlinjer ger också viktig information Ångermanälven: (Nordman et al och referenser givna däri)

8 Olika typer av landhöjning Olika observationer ger olika typer av landhöjning: GNSS-tidsserier => Absolut landhöjning, dvs. landhöjning i förhållande till jordens masscentrum, eller mer precist, i ett globalt anpassat geodetiskt referenssystem (t ex ITRF2008) Upprepad avvägning => Avvägd landhöjning ( levelled uplift ), dvs. landhöjning i förhållande till geoiden (som höjer sig p.g.a. gamla nedisningar) Vattenståndsserier vid mareografer => Apparent landhöjning, dvs. landhöjning i förhållande till medelvattenytan (Mean Sea Level, MSL) för ett visst tidsintervall (t ex , , etc).

9 NKG2016LU NKG2016LU_abs Semiempirisk landhöjningsmodell beräknad i Nordiskt Baltiskt samarbete inom NKGs arbetsgrupp för geoid och höjdsystem. Vertikal landhöjningshastighet på två olika sätt (upplösning 5 lat., 10 long): NKG2016LU_abs: Absolut landhöjning i ITRF2008 (rel. jordens masscentrum) NKG2016LU_lev: Avvägd landhöjning, dvs. landhöjning relativt geoiden NKG2016LU_lev NKG2016LU har beräknats utgående från En empirisk landhöjningsmodell beräknad av Olav Vestøl (2016) baserat på geodetiska observationer (NKGs arbetsgrupp för geoid och höjdsystem) Den preliminära geofysiska GIA-modellen NKG2016GIA_prel0306 beräknad av Steffen et al. (2016) (NKGs arbetsgrupp för geodynamik). 0.5 mm/a contour interval 9

10 1 time 2 times 3 times 4 times Empirisk landhöjningsbestämning Avvägning GNSS Lite Empirisk modell matematik Std. dev. < 0.2 mm/a < 0.5 mm/a > 0.5 mm/a Den absoluta landhöjningen i observationspunkterna skattas med Kollokation (Least Squares Collocation) med obekanta parametrar. + + = (Vestøl 2016) Kierulf et al. (2016) (Vestøl 2016) Med empirisk modell menas här att enbart geodetiska observationer och en rent matematisk metod används i modelleringen (ingen fysikalisk modellering). Denna modell kan kombineras (jämnas ut och utökas) med en geofysisk GIA-modell semiempirisk modell Observationerna och metoden som användes för den empiriska modellen bakom NKG2016LU visas ovan.

11 Geofysisk landhöjningsbestämning Geofysiskt meningsfull modellering. Kallas ofta för GIA-modellering (GIA = Glacial Isostatic Adjustment) Baseras på en jordmodell, en ismodell (isavsmältningshistoria) och fysikaliska/ mekaniska lagar + fysisk-matematisk beskrivning av relaterade havsnivåförändringar (sea-level equation) Observationer behövs för att justera beräkningen/modellen. NKG2016GIA_prel0306 beräknades av Holger Steffen med en 1D-jordmodell och ismodellen GLAC av Lev Tarasov (2016) Beräkning justerades in mot BIFROST GNSS och historiska strandlinjedata.

12 NKG2016GIA_prel0306 Absolut landhöjning Griddad vertikal landhöjningshastighet Statik: # 313 x 301 Min Max Medel 0.90 StdAvv 3.22 Ekvidistans: 0.5 mm/år

13 NKG2016GIA_prel0306 Geoidens höjning Griddad geoidhöjningshastighet. Statistik: # 313 x 301 Min Max 0.66 Medel 0.21 StdAvv 0.28 Ekvidistans: 0.1 mm/år

14 Vestøl s empiriska modell i observationspunkterna obs. points h empirical_abs Absolut landhöjning i ITRF2008. mm/år Statistik: # 1111 Min Max Medel 4.19 StdAvv 2.71

15 Skillnad mellan den empiriska modellen o observationspunkterna och GIA-modellen h obs. points empirical_abs h obs. points NKG2016GIA_prel0306 mm/år Statistik: # 1111 Min Max 1.24 Medel StdAvv 0.34

16 Residualyta (griddad skillnad mellan den empiriska modellen i observationspunkterna och GIA-modellen) LSC h Residual surface (grid) obs. points empirical_abs h obs. points NKG2016GIA_prel0306 Interpolationsmetod: Least Squares Collocation (LSC). En första ordningens Gauss Markov kovariansfunktion med korrelationslängden 150 km användes (vald baserat på kovariansanalys). De uppskattade standardosäkerheterna från den empiriska modellen användes för observationerna. Statistik: # 313 x 301 Min Max 0.88 Medel 0.00 StdAvv 0.27 Ekvidistans: 0.1 mm/år

17 NKG2016LU_abs Absolut landhöjning i ITRF2008 (relativt Jordens masscentrum) Statistik: # 313 x 301 Min Max Medel 0.90 StdAvv 3.14 Används för korrektion av GNSS och andra rymdgeodetiska tekniker, t ex vid beräkning i ett äldre referenssystem (om mätning görs över långa avstånd). 0.5 mm/a contour interval Används till exempel också vid transformation från ITRF2014 (nutid) till SWEREF 99 (1999.5). mm. Residual surface (grid) h h LSC h h grid grid obs. points obs. points NKG2016LU_abs NKG2016GIA_prel0306 empirical_abs NKG2016GIA_prel0306

18 0.5 mm/a contour interval NKG2016LU_lev H h N grid grid grid NKG2016LU_lev NKG2016LU_abs NKG2016GIA_prel0306 Avvägd landhöjning = landhöjning i förhållande till geoiden. Geoiden ska här tolkas som en ekvipotentialyta som fortfarande höjer sig efter gamla historiska isavsmältningar, men inte på grund av nutida klimatrelaterade (accelererande) havsnivåförändringar (orsakade av temperaturhöjning, nutida isavsmältning, osv.) Statistik: # 313 x 301 Min Max 9.63 Mean 0.69 StdDev 2.98 Kan användas för korrektion av avvägning vid beräkning av ett nytt höjdsystem, eller för att korrigera höjder över havet (normalhöjder eller ortometriska höjder) i ett visst höjdsystem till en annan epok. Kan också användas för att ta om hand den postglaciala landhöjningen från gamla historiska nedisningar i nutida havsnivåstudier.

19 Skillnad mellan apparent landhöjning vid mareografer och NKG2016LU_lev korrigerad med en konstant extra havsnivåhöjning (1) Happ, HNKG2016LU_lev 1.29 mm/year Ekman (1996). Tidsinterval: Standardosäkerhet skattad av by Ekman (1989) till 0.2 mm/year Statistik (mm/år): # 58 Min Max 0.75 Mean 0.00 StdDev 0.27 Detta är en mycket god överenstämmelse (med tanke på ovanstående noggranhet och på att NKG2016LU_lev beräknats helt utan mareografdata).

20 Skillnad mellan apparent landhöjning ur mareografer och NKG2016LU_lev korrigerad med konstant extra havsnivåhöjning (2) Happ, HNKG2016LU_lev 2.38 mm/year PSMSL, preliminär apparent landhöjning beräknad av Olav Vestøl. Tidsinterval: (57 år) Statistik (mm/år): # 71 Min Max 2.80 Medel 0.00 StdAvv 0.63 Några klart systematitiska geografiska skillnader. Ett mycket stort grovt fel på Svalbard. Djupare undersökning behövs.

21 Slutord Den semiempiriska landhöjningsmodellen NKG2016LU släpptes 30 juni Modellen ger den vertikala landhöjningen på två olika sätt (i mm/år), NKG2016LU_abs: Absolut landhöjning i ITRF2008 (relativt Jordens masscentrum) NKG2016LU_lev: Avvägd landhöjning, dvs. landhöjning relativt geoiden. Både NKG2016LU_abs och NKG2016LU_lev tagits fram genom att kombinera, En empirisk landhöjningsmodell beräknad av Olav Vestøl (2016) baserad på geodetiska observationer (GNSS-tidsserier från BIFROST och NKG avvägning, OBS att inga mareografer har använts) Den preliminära geofysiska GIA-modellen NKG2016GIA_prel0306 av Steffen m.fl. (2016), beräknad i NKGs arbetsgrupp för Geodynamik. Geoidhöjningen ur GIA-modellen har använts för att få relationen mellan dessa modeller. Ingen apparent landhöjningsmodell kommer i nuläget att publiceras (tvärtemot för förra modellen NKG2005LU). På grund av nutida klimatrelaterade havsnivåhöjningar (orsakade av temperaturhöjningar, nutida glaciäravsmältning, etc.) är den apparenta landhöjningen inte lika med den avvägda landhöjningen. Om den apparenta landhöjningen behövs, så rekommenderas att skatta och addera en konstant för den extra höjningen av MSL (för ett visst tidsintervall och geografiskt område), som sedan subtraheras från NKG2016LU_lev. Detta är en kvalificerad uppgift som bör utföras med stor noggrannhet! Standardosäkerheten ligger runt ca mm/år i områden med observationer. Blir succesivt sämre längre bort från observationerna för att nå ca 0.5 mm/år... Arbete pågår här.