Palliativ vård och mat i livets slutskede
|
|
- Oskar Lindqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Palliativ vård och mat i livets slutskede Britten Askestad, leg sjuksköterska och utvecklingsledare, Stiftelsen Äldrecentrum Birgitta Villner Gyllenram, koststrateg, Stiftelsen Äldrecentrum Svenska Demensdagarna, Göteborg 2017
2 Latinskt ord pallium
3 Antal personer 80+ Antal personer (65+) med hemtjänst Antal personer (65+) i särskilt boende Antal sjukhusplatser i akutvården (alla åldrar) Källa: Socialstyrelsen
4 Sjukdomsförloppet vid olika kroniska sjukdomar. Källa: Läkartidningen. 2013;110:CHUI
5 Världshälsoorganisationen (WHO) se döden som en del av livet inte påskynda eller uppskjuta döden ge lindring av smärta o andra besvärande symtom förena det med psykologiska och andliga problem erbjuda stöd för att hjälpa vårdtagare att leva så aktivt som möjligt fram till döden erbjuda stöd till närstående under vårdtagarens sjukdomstid och i sorgearbetet
6 Palliativ vård Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård, Socialstyrelsen, 2013 Nationellt vårdprogram, 2016 Näring för god vård och omsorg Socialstyrelsen, 2011
7 Palliativa faser palliativ vård i livets slutskede Palliativa insatser brytpunktsprocess död Kurativ fas Tidig fas, (år, månader) Sen fas, (veckor, dagar) livskvalitet livsförlängande livskvalitet lindrande
8 I tidig palliativ fas Målsättning ett fullgott näringsintag: Förlänga liv (år, mån) Orka med behandlingar Viktstabilitet Bibehålla funktioner Må så bra som möjligt Riskidentifiering Viktnedgång Ätsvårigheter BMI Källa: Undernäring, åtgärder för att förebygga, SKL, 2011.
9 Nutrition vid demenssjukdom Glömmer att äta och dricka Glömmer att man har ätit Behov av stöd vid måltiden (apraxi, agnosi, afasi) Förändrat ätbeteende Sätter i halsen, svårt att dricka Behov av konsistensanpassad mat/dryck Matvägran (oro, smärta, störande matmiljö )
10 Palliativ vård filosofi Målet är att minska lidande, befrämja livskvalitet, hjälpa personer att leva så aktivt och normalt som möjligt. Aktiv helhetsvård hörnstenar
11 Palliativ vårdfilosofi bygger på fyra hörnstenar:
12 Symtomlindring Fysiskt- Socialt- Psykiskt- Andligt/existentiellt-
13 Vid illamående/kräkning Råd Vädra innan måltiden Sitt upp och ät långsamt Flera små mål mat per dag Dryck mellan måltiderna Klara, kalla drycker Rostat bröd, skorpa eller kex Neutral mat Kokt mat, ugns-, mikrolagad Salt mat Kall mat Vila efter måltid, med höjd huvudända Undvik Stora portioner mat och dryck Alltför fet och proteinrik mat Starka dofter, matos Undvik favoritmaten! Hastiga lägesändringar
14 Förstoppning och diarré Vid förstoppning Fiberrik mat; grovt bröd, flingor, frukt, grönsaker (OBS! ej vid morfinbehandling) Vatten (vid stort fiberintag) Lösande mat; torkad frukt, katrinplommon, fikon, kiwi, frukt- och grönsaksjuice, bärpuréer, messmör, rapsolja Vid diarré Små mängder vätska varannan timma Syrade mjölkprodukter Salta (på maten), buljong Mineralvatten Vätskeersättning Undvik Stora mängder söta drycker Fiberrik mat Baljväxter och kål (gasbildande) Fet mat
15 Teamarbete Samordna kunskap! Målen är kända för alla!
16 Dysfagi - sväljningssvårigheter Tecken på felsväljning Hosta, harklingar under måltiden Röstpåverkan, grötig/gurglig röst Många upprepade sväljningar av samma matbit Rester av mat i munnen efter sväljning (Retention) Aspirationsrisk Anpassa matens konsistens - Hel eller delad - Grov paté - Timbal - Gelékost - Flytande - Tjockflytande
17 Kommunikation/Relation Lyhördhet för individuella behov! Levnadsberättelsen!
18 Vid lukt- och smakförsämring/-förändring Vid luktförsämring Vädra innan måltid Hjälp med matlagning, ev färdiglagad mat, mikromat Undvik matos Välj maträtter som inte luktar mycket, kall, ugnslagad eller kokt Vid smakförsämring God munhygien. Borsta tänder/skölj mun innan måltid, behandla ev svampinfektion Rikligt med dryck till maten Mat med neutral smak, ex potatis, bröd, gröt, omelett Minska eller öka på kryddningen Använd smakhöjare i maten, ex buljong, salt, socker, smör, grädde, ost, rökt skinka Något sött, gärna rött, tillbehör till mat, ex lingonsylt, äppelmos, gelé
19 Närståendestöd Viktiga i den palliativa vården! En del av teamet! Att våga mötas!
20 Mat som går mer eller mindre bra att äta Bra Kolhydratrik mat t ex pannkaka, potatismos Neutral mat, kokt och ugnsbakad Lättuggad mat t ex omelett, pannkaka, färsrätter, fisk, gröt, mos, avokado Flytande mat t ex nyponsoppa, kräm, välling, smoothie Kall/svalkande mat t ex fil, yoghurt, glass, isglass, keso Efterrätter t ex fromage, pannacotta Bär, frukt i småbitar, mosad, frysta Mindre bra Kött Fet mat Starkt kryddad mat Syrlig mat Kaffe Råkost
21 I sent palliativt skede.. Målsättning: Må så bra som möjligt Minska stressen runt matsituationen Kroppen har svårt att ta emot näring Sugreflexen kvar längst isbitar Sväljreflexen upphör
22 Dropp? Munhälsa
23 God munvård i slutet av livet Tala om vad du kommer att göra och varför, även om vårdtagaren är medvetslös. Undersök munhålan, var uppmärksam på svampinfektion och krustor. Torka ur hela munhålan med fuktade munvårdpinnar (muntork, munsvabb). Vichyvatten eller matolja. Fukta/smörj munhålan 2-3 gånger i timmen. Använd munvårdspinnar och vatten, vatten + lite matolja, saliversättning eller fuktbevarande spray/kräm. Droppa lite vatten i mungipan med t ex en spruta eller sugrör. Smörj läppar och munvinklar med vaselin eller cerat. Bitstöd
24 Medicinsk-etiska principer Godhetsprincipen -att göra gott Icke skada principen -att inte skada Rättviseprincipen -att vara rättvis Autonomiprincipen -självbestämmande
25 När någon inte äter - Om personen inte känner hunger, ska man ändå försöka få personen att äta? - Vad är nyttan? Kan det t o m skada?
26 Palliativa vårdens värdegrund Närhet Helhet Kunskap Empati
27 Jag.....och mina närstående är informerade om min situation...är smärtlindrad...är lindrad från övriga symtom får god omvårdnad utifrån mina behov...är ordinerad läkemedel vid behov...vårdas där jag vill dö...behöver inte dö ensam...vet att mina närstående får stöd
28 Man dör inte därför att man slutar äta, man slutar äta därför att man skall dö. Sokrates (469 f.kr 399 f.kr)
29 Nu är det slut Tack för oss!
Äldreomsorgens. värdegrund. Mat i livets slutskede
2016 Äldreomsorgens värdegrund Mat i livets slutskede Mat i livets slutskede Mat symboliserar hälsa och tillfrisknande vid sjukdom. När man kan äta ordentligt igen efter sjukdom är man på väg att bli frisk.
Läs merPalliativ vård en introduktion. pkc.sll.se
Palliativ vård en introduktion pkc.sll.se Palliativt kunskapscentrum UPPDRAGET? pkc.sll.se På programmet 9:00-10:10 Palliativ vård och förhållningssätt 10:10-10:40 FIKA 10:40-12:30 Grupparbete Etiska överväganden
Läs merMat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus
Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång
Läs merLättuggad kost Konsistensanpassad kost
Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade
Läs merGoda råd till dig med nedsatt aptit
[Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] Patientinformation Goda råd till dig med nedsatt aptit Patientinformation
Läs merRåd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter
Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter Tips på konsistensanpassad kost för dig som har tugg- och/eller sväljsvårigheter. Behovet av konsistensanpassad kost kan förändras över tid! Var uppmärksam
Läs merKostråd energirik kost
Kostråd energirik kost Att genomgå en operation innebär att du utsätter kroppen för fysisk påfrestning och därför behöver kroppen extra näring och energi, det vill säga mat och dryck, för att orka. Mat
Läs merTimbalkost Konsistensanpassad kost
Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i
Läs merLättuggad kost. Grovpatékonsistens
Lättuggad kost/grov patékonsistens Skapad/reviderad: 2015-11-30/Kerstin Arvidsson Lättuggad kost Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter,
Läs merMat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
Läs merNedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik
Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,
Läs merMåltidssituationen för personer med demenssjukdom
Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga
Läs merNattfasta. Berättelsen om Rut. Hanteringsmöjligheter. Vill du lära dig mer om kost för äldre?
Nattfasta För att äldre ska få i sig tillräckligt med energi och näring är det viktigt att måltiderna sprids över dygnet. Tiden mellan sista målet det ena dygnet och första målet dygnet efter bör inte
Läs merKOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276
KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan
Läs merDen viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten
Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merSvenska palliativregistret
Svenska palliativregistret www.palliativ.se Jag...och mina närstående är informerade om min situation...är smärtlindrad...är lindrad från övriga symtom...är ordinerad läkemedel vid behov...vårdas där jag
Läs merSundsvall
Sundsvall 2019-06-04 Astrid Lindgren skriver vi föds och vi dör, så har det alltid varit och kommer alltid att vara. Vi som arbetar i äldreomsorgen har alltid döden ständigt närvarande på ett eller annat
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merSTO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI
STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs merLUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen
Läs merUNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Läs merSvårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]
Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig
Läs merVård i livets slut. När bot inte längre finns
Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna
Läs mer02b KOLOSTOMI STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott
02b KOLOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott Råd till dig som har en kolostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en
Läs merRECEPT & INSPIRATION. Ur kursen Mat och hälsa för äldre
Ur kursen Mat och hälsa för äldre Från Mat vid sjukdom/magbesvär/förstoppning Molinogröt (1 portion) 2 1/2 dl vatten 2 st katrinplommon 10 st russin 1 1/2 msk linfrö 1 msk vetekli 3 msk grahamsmjöl Blötlägg
Läs merFrukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.
Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål
Läs merCharlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med
Läs merKostråd till dig som är opererad för obesitas
Kostråd till dig som är opererad för obesitas Ersta sjukhus Dietistmottagningen Vid frågor vänligen ring: Dietist Christina Omnell Tel. 08-714 62 93 Telefontid: tis fre 09.45 10.15 Dietist Moa Magnusson
Läs merSTOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI
STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning
Läs merGoda råd vid tugg- och sväljsvårigheter
Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med
Läs merLeg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr
Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre
Läs merKVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE
2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
Läs merNutrition vid bäckencancerrehabilitering
Nutrition vid bäckencancerrehabilitering Dialogmöte Sundsvall 2018-11-06 Linda Ölund Leg Dietist Innehåll Varför äter vi? Nordiska näringsrekommendationerna Undernäring och ofrivillig viktnedgång Vilka
Läs merIllamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi Vem blir illamående? Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar vid behandling av cancersjukdom, men kan också
Läs merOBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål
OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål 1 Närings- och prisberäknad i kostprogrammet Mashie 2015-09-09 Vid frågor kontakta Måltidsservice Kostsamordnare via kommunens
Läs merMat på äldre dar - råd och tips
Mat på äldre dar - råd och tips Maj 2015 VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG Innehållsförteckning Kroppen behöver energi och näring... 3 Styrka i muskler och skelett... 4 Även vätska är viktigt!... 4 Vad bör du väga?...
Läs merSara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du
Läs merMATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden
MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merKOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS
cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS Kost med förändrad konsistens är avsedd för personer, som av olika anledningar inte kan äta
Läs merINFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING
INFORMATION TILL VÅRDGIVARE Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING MAT SOM BEHANDLING VID TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT UNDERNÄRING Tugg- och sväljningssvårigheter,
Läs merNutrition & risk för undernäring
Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen
Läs merApotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn
Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder
Läs mer02c ILEOSTOMI STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott
02c ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en
Läs merDen viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6
Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.
Läs merAKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV
AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att
Läs merKostriktlinjer för socialförvaltningen
Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att
Läs merInnehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling Referenser...5
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vuxentandvård- vårdprogram Giltig fr.o.m. 2017-11-30 Faktaägare: Evelina Bodi, tandhygienist, sjukhustandvården Ljungby lasarett Fastställd av: Stephan Quittenbaum,
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merViktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7
Innehållsförteckning Viktigt att tänka på efter operationen 3 Kostens sammansättning 5 Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Förslag till måltidsordning mosad mat (ca tre veckor)
Läs merMat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt
Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN
Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt
Läs merMåltidsservice. i Alingsås kommun
Måltidsservice i Alingsås kommun Vad är måltidsservice? I Alingsås vård och äldreomsorg kan du som fått biståndsbeslut på middagshjälp välja mellan olika alternativ. Vi kallar det måltidservice. Tillsammans
Läs merFrågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling
Version 9601 Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Namn...Personnr... Adress...Postadress... Säkerställd diagnos... Utreds avseende diagnos... Medicinering (även dosering)... BOENDE
Läs merSymtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal
Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Smärta Smärta i livets slut är mycket vanligt och drabbar nästan alla i livets slut. Förutom att orsaka ett fysiskt lidande påminner
Läs merMat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet
Mat och måltid i fokus för hemtjänst och LSS-verksamhet Innehåll Maten och näringens betydelse för kroppen...3 Energi och näring... 3 Kort om några näringsämnen... 4 Vid särskilda behov...7 Allergi och
Läs merFÖRSLAG FRUKOST, MELLANMÅL OCH KVÄLLSMÅL
cpetzell Sidan 1 Sidan 1 2014-02-14cpetzell 2014-02-14 Sidan 1 2014-02-14cpetzell FÖRSLAG FRUKOST, MELLANMÅL OCH KVÄLLSMÅL Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för
Läs merMat vid cancer. Lära sig leva med cancer
Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid
Läs merMat vid diabetes och risk för undernäring
Mat vid diabetes och risk för undernäring MAT SOM BEHANDLING VID UNDERNÄRING För att motverka viktnedgång och förlust av muskelmassa ska maten vara både energi- och proteinrik. Har du samtidigt diabetes
Läs merFörslag på frukost, mellanmål och kvällsmål
Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande
Läs merLisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com
På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag
Läs merReviderad 2008-02-26
Reviderad 2008-02-26 Omsorgsförvaltningen i Strömstads kommun har beslutat att införa den palliativa vårdfilosofin i de olika verksamheterna. Bakgrunden till detta är att det är viktigt att man har ett
Läs merNutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merKost och träning Sömn och vila Hälsa
Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merMellanmål. Gott och enkelt
Mellanmål Gott och enkelt Innehåll Denna broschyr är tänkt som inspiration för att göra och att äta mellanmål. Recept och tips vänder sig till den som är äldre och har behov av näringsrika mellanmål. Rekommendationen
Läs merHur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram
6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.
Läs merÅtgärder för att motverka och behandla undernäring
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica
Läs merBarndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28
1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns
Läs merDen viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6
Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.
Läs merMAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING
MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merAntagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)
Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ
Läs merPublicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2
Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Innehållsansvarig: Ann-Loise Lindström, Sjuksköterska, Avdelning 53 (annli7) Giltig från: 2015-05-07 Godkänt av: Erik Jessen, Vårdenhetschef,
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs merMAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING
MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2013-03-05 Sjuksköterskor Rev. 2014-05-20 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Läs merBra mat för seniorer
Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder
Läs merNutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
Läs merMAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?
MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.
Läs merBra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund
Bra mat vid Parkinsons sjukdom 181205 Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Föreläsningens innehåll Kort näringslära Bra mat utifrån matcirkeln Vanliga nutritionsproblem vid Parkinsons
Läs merH ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Läs merMAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?
MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.
Läs merPatienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.
Ort 2018-11-07 1(5) Organisation Handläggare: RCC västs dietist-nätverk Mottagare: Verksamhetschefer vid olika kliniker Nutrition Cancersjukdom och onkologisk behandling innebär hög risk för undernäring/kakexi.
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merTeori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Läs merNutrition vid cancer. Viktnedgång. Dålig aptit. Kostråd. Grundläggande onkologisk vård. Christina Persson Leg dietist, Med dr
Nutrition vid cancer Grundläggande onkologisk vård Christina Persson Leg dietist, Med dr Kostråd Vid kurativ behandling Vid adjuvant behamdling Vid palliativ vård I livets slutskede Mat och näring Ess-gruppens
Läs merKostinformation till dig med nedsatt immunförsvar
[Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] PATIENTINFORMATION Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar
Läs merAnpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin
Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin Gunnel Stuhr Olsson Vad innebär detta? Tappar i vikt och ork Rätt konsistens och portionsstorlek En självklarhet
Läs merVegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist
Vegankost till barn Johan Keres Leg. Dietist Bemötande Patientlagen 1 kap 6 Målet med hälso-och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt
Läs merKostpolicy för Gnosjö kommun
Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,
Läs merInformation om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning
1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas
Läs merKOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG
KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och
Läs mer