Kvinnors upplevelse av amning på BB En faktoranalys

Transkript

1 EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2016:40 Kvinnors upplevelse av amning på BB En faktoranalys Emelie Broström Ikram Haji Hashi

2 Förord Vi vill säga ett STORT TACK till våra handledare Lina Palmér och Göran Jutengren som har hjälpt oss och stöttat oss genom denna resa. Vidare vill vi tacka våra familjer som har visat förståelse under den tuffa perioden och som har peppat oss hela vägen. // Ikram och Emelie

3 Uppsatsens titel: Författare: Huvudområde: Nivå och poäng: Utbildning: Handledare: Examinator: Kvinnors upplevelse av amning på BB- En faktoranalys Emelie Broström och Ikram Haji Hashi Sexuell och reproduktiv hälsa Magisternivå, 15 högskolepoäng Barnmorskeutbildning Lina Palmér och Göran Jutengren Marianne Johansson Sammanfattning Amning påverkar kvinnor på olika sätt beroende på många olika faktorer. Det kan vara en fantastisk upplevelse men kan även upplevas som smärtsam och negativ. Amningen är en del av kvinnans reproduktion och en del av moderskapet. Barnmorskan skall ha gedigen kunskap om amning och kunna möta kvinnor som ammar. Genom större kunskap om hur kvinnor upplever amning på BB så kan detta möte optimeras. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor upplever amning på BB. För att besvara studiens syfte valdes en kvantitativ metod med positivistisk ansats. Studien är baserad på enkäter. Datamaterialet analyserades genom att göra en faktoranalys. I resultatet framkommer det fyra faktorer som belyser kvinnornas amningsupplevelse på BB, Närhet och kärlek, De negativa känslorna, Moderns utsatthet och kvinnliga kroppens förmåga. I diskussionen diskuteras studiens resultat utifrån forskning kring moderns känslor i samband med amning, och om orsakerna till att mammor väljer att avsluta sin amning. Slutsatsen visar att det är viktigt för barnmorskan att vara lyhörd för mammornas känslor och upplevelser, samt att individuellt anpassa vårdandet utifrån mammornas behov. Amningsupplevelsen kan vara varierande från kvinna till kvinna och beroende på om den är positiv eller negativ kan den påverka hennes upplevelse till att vilja amma eller inte. Nyckelord: Amning, Amningsupplevelse, Stöd, Moderskap, Sexuell och reproduktiv hälsa, Barnmorska, Enkät, Faktoranalys

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Sexuell och reproduktiv hälsa 1 Amning i ett historiskt perspektiv 1 Amningens fördelar 2 Amningsproblem 3 Amningsstöd 3 Amningsupplevelse 5 PROBLEMFORMULERING 6 SYFTE 6 METOD 7 Ansats 7 Urval och Datainsamling 7 Deltagare 7 Enkät 7 Dataanalys 8 Faktoranalys 8 Val av antalet faktorer 9 Forskningsetiska övervägande 10 RESULTAT 11 Faktoranalys 11 DISKUSSION 14 Metoddiskussion 14 Resultatdiskussion 15 Slutsats 18 Förslag på vidare forskning 18 Konklusion 19 Kliniska implikationer 19 REFERENSER 20

5 INLEDNING Amningen är en stor del av barnafödandet och tillhör reproduktionen hos kvinnan. Alla kvinnor som är gravida eller skaffar barn kommer att komma i kontakt med amning och det kommer att påverka henne. Amning är komplext och upplevs olika beroende på flera faktorer. Det är viktigt för kvinnan att bli bekräftad och få stöd i sina tankar och känslor av den profession som står henne närmast i vården som i detta fallet är barnmorskan. För att veta vilket stöd kvinnan behöver anser vi att det är viktigt att ta del av kvinnans upplevelse av amning både före graviditeten och efter. Gedigen kunskap hos barnmorskan om amning och om hur kvinnan kan uppleva amningen kan göra att kvinnor som ammar, funderar på att amma eller har ammat, får den vård, det stöd och den lyhördhet som de är i behov av. Genom att veta hur mammorna upplever sin amning på BB kan barnmorskan få större kunskap om hur hon kan stötta och bemöta de olika mammornas behov. BAKGRUND Sexuell och reproduktiv hälsa Sexuell hälsa är en kvinnas fysiska, emotionella och sociala välbefinnande kopplat till hennes sexualitet. Kvinnan skall kunna njuta av sin sexualitet utan våld eller diskriminering (Socialstyrelsen 2006a; WHO 2006). Reproduktiv hälsa är en kvinnas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande kopplat till det reproduktiva systemet inklusive alla dess funktioner. Den reproduktiva hälsan innebär att kvinnan skall kunna ha ett säkert sexliv med möjlighet att kunna skaffa barn på sina villkor och på säkra villkor (Socialstyrelsen 2006; FN 1994). Sexuell och reproduktiv hälsa innefattar hela kvinnans livscykel (Socialstyrelsen 2006; WHO 2006). Kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa nedprioriteras ofta i forskning och rapporter (Sundström 2009, ss ). Reproduktionen är inte bara viktig för människans fortplantning utan har stor betydelse för den individuella kvinnans hälsa och välmående. Den reproduktiva hälsan hos kvinnor är olika beroende på var i världen hon bor. I vissa delar av världen dör fortfarande många kvinnor i samband med graviditet och förlossning. I Sverige är inte mödradödligheten det största hotet, utan snarare sorg, ångest och osäkerhet som i sin tur kan ge fysiska och psykiska symtom. För att bemöta detta som barnmorska krävs stor kunskap om hur kvinnors liv ser ut, medicinskt, socialt, psykologiskt, kulturellt och existentiellt samt hur detta förändras under hennes liv (ibid). Den sexuella och reproduktiva hälsan innefattas av barnmorskans kompetensområde. Barnmorskan skall ha breda kunskaper inom detta område och kunna bemöta kvinnor i olika situationer till exempel kvinnor som ammar eller skall etablera sin amning (Socialstyrelsen 2006b). Amning i ett historiskt perspektiv Ur ett historiskt perspektiv är det intressant att notera hur synen på amningen skiftat under olika tidsepoker, inte minst med avseende på hur länge och ofta kvinnor ammat sina barn. När det var vanligare med generationsboenden och människor bodde närmare varandra än idag så var den nyblivna modern mer van vid amning då hon såg det hos 1

6 sina nära och bekanta. Familjerna var ofta större och hade mindre plats att leva på än idag. På många ställen var det alltid någon som ammade i omgivningen. Amningen sågs som något som tillhörde livet. När det blev vanligare med sjukhusförlossning separerades ofta mamma och barn vilket ledde till en minskad amning, man ansåg även att amning skall vara tidsbestämd och att barn inte fick äta på natten. Flaskmatning och modersmjölkersättning blev vanligare. Kvinnan skulle börja arbeta utanför hemmet vilket gjorde att fler kvinnor slutade att amma. Under och 1980-talen vände det och fler ville åter börja amma. Vid sjukhusförlossning fick mamma och barn vara tillsammans, amningshjälpgrupper startades och fler familjer fick information och amningens fördelar (Svensson 2009, s ). Idag rekommenderar världshälsoorganisationen (WHO) att kvinnan helammar utan att introducera annan mat i sex månader, och delammar i 24 månader eller längre. I Sverige helammades år 2013 endast 15,2 procent barn vid 6 månaders ålder och 48 procent barn delammades. Vid en veckas ålder helammade 80,7 procent och 14,9 procent delammade. Delvis amning innebär att barnet får både bröstmjölk och modersmjölkersättning (Socialstyrelsen 2015). Sjukhusen och vårdgivarna är skyldiga att ge stöd till kvinnan i hennes amning vilket också är det bästa för barn och mamma. Detta har WHO/Unicef (1990) klargjort genom innocentideklarationen där de deklarerar alla fördelar med amning och beskriver målen för en ökad amning i världen samt hur amningen skall skyddas. Med detta som grund formulerar WHO (1998) 10 steg som vårdgivaren skall följa för att ges stöd till den ammande kvinnan. Att dessa 10 steg efterlevs är villkoret för att sjukhus ska få benämnas amningsvänliga. Utnämningen amningsvänligt sjukhus innebär att sjukhuset skyddar, främjar och stödjer amning. Målsättningen med ett amningsvänligt sjukhus är att öka förutsättningarna för en lyckad amningsstart och att amning upprätthålls. I de tio stegen för en lyckad amning ingår det att vårdpersonal ska stödja den första amningen efter förlossningen och uppmuntra till samvård. Vårdpersonal på förlossningen och BB bör besitta väsentlig kunskap om amningen för att genomföra kriterierna som krävs för att vara ett amningsvänligt sjukhus (SOU 1993:86). Amningens fördelar Barnet får ett bättre immunförsvar och ökat skydd mot infektionssjukdomar under de två första åren om barnet ammas. Risken för att barnet skall drabbas av fetma och diabetes typ II under barndomen minskas betydligt vid amning (WHO 2014; Stuebe & Schwarz 2010, s. 158). Enbart amning i minst fyra månader har även ett visst skydd och minskar risken för allergi, astma och eksem under barnets två första levnad år (Kull et al. 2002, s ). Amning skyddar även barnet mot plötslig spädbarnsdöd (Widström 2009, s. 474). Oxytocinfrisättningen som sker i samband med amning hjälper modern att snabbare återhämta sig från förlossningen, blödningen minskar och sårläkningen går fortare då blodgenomströmningen i kroppen ökar. Både mamma och barn blir lugnare och mer harmoniska vilket stöder anknytningen mellan mamma och barn (Uvnäs-Moberg & Peterson 2004). Amningen minskar även risken för modern att drabbas av bröstcancer (Kotsopoulos et al. 2012, s ; Stuebe & Schwarz 2010, s. 156). När kvinnan 2

7 helammar i sex månader efter förlossningen så är risken liten att hon skall bli gravid igen under denna period. Ägglossningen kommer i de flesta fall inte igång på grund av hormonerna som produceras vid amning (Van der Wijden & Manion 2015, s. 5 7). Amningen underlättar anknytningen till barnet och anpassningen till att bli förälder. Amning ger även en förbättrad miljö då modersmjölksersättning inte behöver tillverkas och inget restavfall bildas (Widström 2009, s. 474). Amningsproblem Att ha problem med amningen kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande för kvinnan. Problemen som uppstår vid amning är individuella och ofta komplexa och kan inte generaliseras för alla kvinnor. Varje kvinnas amningsproblem måste ses utifrån hennes upplevelse och erfarenhet (Zwedberg 2010, s ). Några av de vanligaste problemen vid amning är smärta och såriga bröstvårtor, för lite mjölk, för mycket mjölk, mjölkstockning, bröstinflammation, bröstinfektion och onormala bröstvårtor (Mauri, Zobbi & Zannini 2011, ss. 819) Orsaken till de vanligaste problemen är att amningstekniken är felaktig (Salamon, Wegnelius, Holmgren-Lie, Kolskog & Jonsson 2000, s. 4839) Ett vanligt problem bland kvinnorna är att de upplever att de har för lite mjölk vilket kan skapa en oro hos den nyblivna mamman. Denna oro kan bidra till att utdrivningsreflexen störs och att mjölken produceras i mindre mängder. Orsakerna till lite mjölkmängd kan vara att barnet inte har riktig sugteknik vilket i sin tur gör att barnet inte klarar av att stimulera utdrivningsreflexen. Kvinnor som initialt inte har haft möjligheten att amma barnet på grund av yttre omständigheter kan också ha problem med liten mjölkmängd (Salamon, Wegnelius, Holmgren-Lie, Kolskog & Jonsson 2000, s ). Ömma och såriga bröstvårtor är något som kan uppstå när barnet har fel tag på bröstet och bara suger ytterst på bröstvårtan. Mamma kan inta en felaktig amningsposition som gör att barnet får ett fel tag. Detta kan medföra att mamman får smärtor och såriga bröstvårtor. Kvinnor med svårläkta sår kan utveckla svamp eller bakterier som kan kräva medicinsk behandling (Widström 2009 s ; Mauri, Zobbi & Zannini 2011, s ). Mjölkstockning kommer av att bröstmjölken har samlat sig i mjölkgångarna och orsakar ett avflödeshinder. Om inte åtgärder sätts in och mjölkstockningen förblir obehandlad så kan det under kort tid leda till bröstinflammation. Bröstinflammation är ett resultat av att bröstmjölk har pressats ut i bindväv och kapillärer. Kvinnan får feber, svullnad, större knöl och smärtor i det lokala området där knölen sitter (Widström 2009, s. 490). Amningsstöd I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för barnmorskor står det att barnmorskor skall ge stöd och information om amning utifrån varje kvinnas behov. Barnmorskorna ska ha 3

8 goda kunskaper om amning och amningskomplikationer. Hon skall kunna känna igen och bedöma amningskomplikationer och ge kvinnorna rätt stöd och råd vid amning (Socialstyrelsen 2006b). Vid amningsproblem är det viktigt att ta reda på vad föräldrarna upplever är problemet utan att generalisera eller döma. Att lyssna på kvinnans upplevelse och bekräfta henne är viktigt (Widström 2009, s ; Zwedberg 2010 s ). Ofta behöver barnmorskan göra en amningsobservation, för att se barnets grepp och läge vid bröstet. Fel tag är ofta en orsak till smärta och sår (Salamon et al 2000). Stöd från barnmorskan kan hjälpa mamman att få bättre självtillit och bli tryggare under amningen (Bäckström, Hertfeldt Wahn & Ekström 2010, s. 3) vilket kan göra att mjölken kommer lättare och produceras i den mängd barnet kräver (Widström 2009 s ). När bröstmjölken inte räcker till är det lätt att ge barnet bröstmjölksersättning men om modern gärna vill helamma så skall tillmatningen endast ses som tillfälligt, då det finns en ökad risk att amningen avslutas inom 3 månader om barnet har blivit tillmatat (Häggkvist, Brantseater, Grjibovski, Helsing, Meltzer & Haugen 2009, s. 2083). Barnmorskans stöd för en fortsatt amning är väldigt viktigt i detta läge (Widström 2009, s ; Bäckström, Hertfeldt Wahn & Ekström 2010, s.5 7). Graffy och Taylor (2005, s ) beskriver i sin studie hur viktigt det är att ge rätt stöd och information till kvinnorna, och anpassa det till varje kvinnas behov och önskan. Kvinnorna behöver stöd i att fortsätta amma när det är som svårast samt bekräftelse på att det de går igenom är normalt. Graffyn och Taylor (2005, s ) kommer också fram till att kvinnorna önskar att få information om vad som förväntas av dem när det gäller amningen och information om amningssvårigheter, samt att möjligheten till tillmatning av modersmjölksersättning fanns när amning inte var aktuellt. Uppföljning och kontinuitet på BB är något som mammorna upplever som positivt och gynnar deras fortsatta amning (Bäckström, Hertfeldt-Wahn & Ekström 2010, s. 5 6). Kvinnor som föder på sjukhus där de följer WHO:s riktlinjer, ammar till större del och oftast längre än kvinnor som inte har fått samma vård (Mertens 2005, s. 702). Ofta har mamman bestämt sig om hon vill amma under graviditeten. Informationen som ges skall därför vara individuellt anpassad och bygga på ömsesidig respekt och lyhördhet. Mammorna tycker att det är viktigt att de känner sig förstådda och att de upplever att vården är anpassad efter deras behov. Varje mamma ska bemötas med respekt och barnmorskornas personliga attityder ska inte påverka den informationen som den blivande mamman får (Kylberg, Westlund & Zwedberg 2009, s ; Bäckström, Hertfeldt-Wahn & Ekström 2010, s. 4 5). Den gravida kvinnans första möte med en barnmorska är ofta på mödravårdscentralen, det är viktigt att barnmorskan där tar upp och diskuterar amning och gör det så tidigt som möjligt under graviditeten (Kylberg, Westlund & Zwedberg 2009, s. 173). Vid råd och stöd är det viktigt att ta hänsyn till att synen på och attityderna till amning skiljer sig åt från kvinna till kvinna. Partnerns inställning till amning är också viktig eftersom det kan ha en stor påverkan på mammans inställning till amning (Ekström 2005, s. 22). Enligt Shahla, Fahy och Kable (2010, s. 138) och Ekström (2005 s ) finns det flera faktorer i kvinnans sociala nätverk som kan påverka amningen positivt med rätt amningsstöd. Forskning visar att kvinnans egen intention att amma har stor betydelse för om amningen lyckas eller inte. Kvinnor som har ett starkt självförtroende och bra 4

9 stöd från sin familj eller partner, tenderar att amma längre. Föräldrarna bör erbjudas möjligheten att prata om sina förväntningar och åsikter. Detta kan utföras i en dialog med barnmorskan i en föräldrautbildning eller i en grupp-dialog med andra nyblivna föräldrar. Informationen bör innehålla information om barnets beteende och behov för kroppskontakt samt stödja och stärka den blivande mammans självförtroende så att hon kan klara av att amma sitt barn. Fördelar och eventuella problem med amningen för mamma och barn är också viktigt att ta upp, (Kylberg, Westlund & Zwedberg 2009, s ) Chaput (2015, s ) skriver i sin studie om vikten av anpassat stöd efter kvinnans behov och att ge stödet med varsamhet och respekt. Amningen är för många förknippad med många känslor och detta bör respekteras i vårdandet för att kvinnan skall uppleva ett bra stöd. Ett bra stöd på BB stärker kvinnans självförtroende och ökar chansen att hon får en lyckad amning och bra amningsupplevelse (Bäckström, Hertfeldt-Wahn & Ekström 2010, s. 5 7). Amningsupplevelse För många kvinnor kan den enskilt största händelsen i livet var att bli mamma. Amningen anses vara ett sätt för den blivande mamman att växa i sin nya roll som mamma. Samhällets normer har visats sig ha en påverkan på de förväntningarna kvinnorna har inför amningen, både positiva och negativa. Den bild som oftast målas upp i samhället är att alla ska amma, att det är enkelt, och att hälsovinsterna är många för både mamma och barn. Normerna i samhället har medfört att många väljer att amma trots att det inre känslorna säger något annat (Zwedberg 2010, s ). Många nyblivna mammor har stora förväntningar och en färdig bild av hur deras amning och den nya livstillvaron med en nyfödd ska se ut. När den ursprungliga amningsbilden ändras på grund av amningssvårigheter ändras fokus från att först handla om vägen till moderskapet till och bara fokusera på amningen. De nyblivna mammorna omvärderar prioriteringen från att fokusera på att förverkliga den bild av moderskapet som hon hade till att fokusera på den nyföddas behov för mat och överlevnad. Även om barnet då får mat så kan mamman känna sig ur balans och hennes självförtroende kan vara påverkat då hon inte kan förverkliga den bild av amningen hon hade (Zwedberg 2010, s ). Uppstarten av amningen kan vara en utmaning för kvinnan. Hon vill att barnet skall få den näring den behöver och samtidigt känna att det fungerar. Samspelet mellan mamma och barn är viktigt. Att mamma känner att amningen fungerar spelar stor roll för hennes självförtroende. Den första tiden är viktig, men svår. Det gäller för kvinnan att kunna lita på sig själv och lära känna barnet. Fungerar inte amningen så finns det en risk att hon får svårare att komma nära sitt barn och stärka det band som hon under graviditeten knutit till barnet (Palmer 2015, s. 32; Zwedberg 2010, s ). Enligt Palmer (2015, s ) kan övergången till moderskapet påverkas av flera faktorer. Amning kan ses som ett samspel mellan barnet och den nyblivna modern, där en ömsesidig relation skall utvecklas. Vid amningsstart strävar den nyblivna mamman efter att hitta en balansgång mellan barnets behov och sina egna behov. Vidare beskriver Palmer (2015, s ) att den ömsesidiga relationen som utvecklas mellan mamma och barn vid amningen stärker tilltron till sig själv som kvinna och som 5

10 mamma. Vägen till moderskapet kan försvåras vid inledande amningssvårigheter. Relationen mellan mamman och barnet kan påverkas negativt, då den nyblivna mamman är kluven mellan att hitta sig själv och att tillfredsställa barnets behov av närhet och mat (Palmer 2015, s.32). Vid amningssvårigheter försvagas tilltron till sig själv som kvinna. Mammor som inte lyckas amma får känslan av att de har misslyckat med det som förväntats av alla nyblivna mammor i samhället (Zwedberg 2010, s ). Zwedberg (2010 s.153) belyser i sin studie att kvinnorna prioriterar att barnet får i sig mat framför sin egna önskan och förväntan att hon ska amma. I en internationell studie av Odom, Li, Scanlon, Perrine och Grummer-Strawn (2013) redogör författarna för att prioriteringen av att barnet skall få i sig mat resulterade i att 60 % av 1117 stycken kvinnor slutade amma tidigare än vad de hade planerat och förväntat sig. Orsakerna till detta var bland annat att de var oroliga för barnets hälsa, sin egen hälsa och själva amningsprocessen (Odom, Li, Scanlon, Perrine & Grummer-Strawn 2013, s. 729). I en annan studie skriven av Bäckström, Hertfelt-Wahn och Ekström (2010, s. 3) visade forskningen att det var viktigt för amningen och kvinnornas amningsupplevelse att de fick bekräftelse från barnmorskan att det de gick igenom var normalt, samt att de blev bemötta med empati. Kvinnorna i studien upplevde att de inte hade kunskap eller resurser för att klara av amningen, och önskade därför att en barnmorska bekräftade om de gjorde riktigt. När kvinnorna blev bekräftade av barnmorskorna stärktes deras självförtroende. I en svensk studie utfört av Rudman och Waldenström (2007, s. 4 10) redogör författarna att kvinnorna upplevde att deras känslor och åsikter om amning inte blev respekterade av vårdpersonalen. Vidare beskrevs det att mammorna kände sig pressade till att amma i vissa situationer, vilket frambringade känslor som skam och skuld. PROBLEMFORMULERING Trots bröstmjölkens hälsofrämjande fördelar och WHO:s rekommendationer visar amningsstatistiken i Sverige ändå en nedgång. Amning är ett komplext samspel av olika faktorer, historiska, biologiska, psykologiska, kulturella och existentiella. Detta gör att inledningen av amningen kan vara komplex beroende på kvinnans tidigare upplevelser och hennes bild av amning och sitt blivande moderskap. Ett av barnmorskans kompetensområden är att söka ny kunskap om amning och ge kvinnan det stöd och råd hon behöver för att främja amning. Vi vill undersöka hur kvinnor upplever att amma på BB. SYFTE Syftet är att undersöka hur kvinnor upplever amningen under BB-tiden 6

11 METOD Ansats Forskningsansatsen i föreliggande studie utgår från ett positivistiskt synsätt med en kvantitativ ansats. En positivistisk ansats utgörs för det mesta av kvantitativa mätningar eller experiment av olika fenomen (Hartman 2004, s ). Kvantitativ metod kännetecknas av att forskarna i sin studie använder statistiska samband och andra variabler för att komma fram till sina resultat med hjälp av exempel enkäter (Granskär & Nielsen, 2012, s ). Urval och Datainsamling Enkäten delades ut till 137 kvinnor inlagda på BB på ett medelstort sjukhus i sydvästra Sverige. Utdelningen skedde mellan januari och maj våren Alla som blev tillfrågade att delta i studien deltog. Kvinnorna blev tillfrågade av vårdpersonal samma dag som de planerade att åka hem från BB och deltagandet var frivilligt. Alla kvinnor som vårdas på BB under denna tidsperiod blev inte tillfrågade att delta även om de uppfyllde inklusionskriterierna, på grund av att vårdpersonalen glömde bort att fråga. Inklusionskriterier var att modern skulle vårdats på BB och förstå det svenska språket i skrift. Samtliga utdelade enkäter har använts vid analyserna. Tre stycken av enkäterna var ofullständigt ifyllda, men dessa används ändå eftersom författarna bedömde att resterande svar är relevanta för studien. Deltagare Enkäten besvarades av 137 kvinnor i åldern 20 till 46 år (M = 30,15, SD = 5,0). 90, 5 % av kvinnorna var födda i Sverige, 2,9 % var födda i ett annat nordiskt land och 6,6 % var födda utanför norden (N = 137). 99,3 % av alla kvinnor var gifta eller hade en sambo, (N = 137) och 0 % rökte (N =137). 50,4 % hade studerat på högskolenivå och 46 % hade studerat färdigt på gymnasienivå, resterande hade gått färdigt grundskolan (N = 137). 89,7 % upplevde förlossningen positiv (ganska positiv 44,1 % och mycket positiv 45,6 %, N = 136). 43,1 % var förstföderskor (N = 137). Av omföderskorna hade 65,1 % ammat tidigare barn (N = 106). Den tidigare amningsupplevelsen upplevdes av 81,1 % som positiv. Barnen var från 1 till 6 dygn gamla (M = 2,4, SD = 1,2, N = 133). De flesta barnen föddes genom en normal vaginal förlossning (86,1 %, N = 137). Nästan alla ammade enbart (90,4 %, N = 137). 16,5 % av barnen hade fått ersättning vid något tillfälle (N = 133). När kvinnorna fick skatta hur de upplevde amningen just nu på en skala mellan 1 10 där 1 var mycket negativ och 10 var mycket positiv, så skattade de flesta (24, 4 %) en 8: a, 23,7 % skattade en 10: a och 3,0 % en 2: a (M = 7,77, SD = 1,93, N = 135). Enkät Författarna har fått tagit del av befintliga frågeformuläret som utformades av Lina Palmér för att studera nyblivna mammors upplevelse av den påbörjade amningen första tiden efter förlossningen. Enkäterna som används i den här studie är en del av ett större projekt. Frågeformuläret utformades ursprungligen utifrån två fenomenologiska studier 7

12 (Palmér 2015, s ). Den första studien (Palmér 2015, s ) beskriver hur nyblivna mammorna upplever den påbörjade amningen som välfungerande vid utskrivningen från sjukhuset samt 1 2 månader senare. Den andra studien (Palmér 2015) beskriver amningssvårigheterna som de nyblivna mammorna upplevde vid den påbörjade amningen. Påståendena till formuläret som författarna har tagit del av, växte fram genom att några bärande begrepp/domäner formulerades från essenserna. Därefter lästes konstituenterna och utifrån innebörden växte de redan befintliga påståendena och områdena fram. Påståendena i formuläret var av både positiva och negativa karaktärer. Svarsalternativen i formuläret är en likert-skala med svarsalternativen 1 (stämmer inte alls), 2 (stämmer ganska dåligt), 3 (stämmer varken bra eller dåligt), 4 (stämmer ganska bra) och 5 (stämmer helt). Likert-skala med svarsalternativen vändes vid analysen när frågorna var av en negativ karaktär till 5 (stämmer inte alls), 4 (stämmer ganska dåligt), 3 (stämmer varken bra eller dåligt), 2 (stämmer ganska bra) och 1 (stämmer helt). Innan författarna fick ta del av det befintliga formuläret testades den omedelbara upplevda validiteten av frågorna med hjälp av två expertgrupper, där den ena gruppen bestod av fem ammande mammor och den andra expertgruppen som bestod av forskare/vårdare. Utifrån ett patientperspektiv samt expertperspektiv omformulerade man frågorna som behövdes i formuläret. Frågorna var totalt 66 frågor. Ett pilottest av frågeformuläret genomfördes innan författarna fick enkäten med 50 nyblivna mammor som deltagare. Två barnavårdscentraler hade slumpmässigt valts ut. Frågeformuläret reviderades på nytt och de slutgiltiga 66 frågorna utformades. Författarna till föreliggande studie valde att göra Cronbachs alfa för att säkerhetsställa validiteten. Den interna validiteten i den befintliga enkäten är god då Cronbachs alfa är 0,962. Dataanalys Dataanalys har skett med hjälp av IBM SPSS statistik version 23. Ett dataprogram där informationen från enkäterna kan bearbetas och då få fram en tydlig och beskrivande bild av alla variabler (Wahlgren 2012). Faktoranalys Vi har i vår studie valt att använda faktoranalys för att gruppera enkätens 66 frågor till en mindre mängd variabler för att på så sätt identifiera ett antal underliggande fenomen som inte framträdde innan analysens genomförande (Barmark 2009, s ). Faktoranalys är en lämplig analysmetod då forskaren vill studera korrelationen mellan variablerna (Barmark 2009, s.69 70). Genom att faktoranalysen upptäcker de underliggande dimensionerna i de variabler som studeras, får vi en uppfattning av vilka variabler som korrelerar och en bild av vad faktorerna mäter (ibid). Vid faktoranalys krävs ett större antal variabler där åtminstone 3 5 av dem är starkt kopplade till en gemensam bakomliggande faktor och det bör finnas en samvariation mellan variablerna. Samvariationen kan undersökas med hjälp av en korrelationsmatris (Barmark 2009, s ). 8

13 För att undersöka om datamaterial från datainsamlingen kan användas till en fortsatt analys testas materialet med Kaiser-Meyer-Olkin measure of sampling adequacy (KMO) och Bartletts test of sphericity. KMO ger information om våra variabler lämpar sig för faktoranalys, testet skall vara icke-signifikant och ett värde mellan indikerar att materialet är lämplig för faktoranalysen (Kaisar 1974, s ). KMO i vårt fall visar datamaterial ett värde på 0,895, vilket innebär att variablernas varians överlappar andra variablers varians och att det finns samband mellan variablerna. Bartletts test användes också i föreliggande studie för att visa om någon korrelation är signifikant (<0,001), och vår test visade ett resultat på P =,000 (Barmark 2009, s ). I denna studie har den fortsatta arbetsgången fortsatt genom principalkomponentanalys (PCA), där beräkningarna är baserade på den totala spridningen i variablerna (Barmark 2009, s.87). Den första faktoranalysen i vårt fall PCA, ger forskarna det ursprungliga utkastet av de valda faktorerna, och innehållet är då okorrelerade. Resultatet av faktorerna och dess varians redovisas i en komponent matris i en oroterad faktorlösning. När faktorlösningen är oroterad går det inte att tolka underliggande dimensioner vilket gör att analysen inte kan gå vidare. Nästa steg blir att analysera den roterade faktorlösningen. Analysen kommer då att visa att varje faktor korrelerar starkare med några av variablerna och mindre med andra. Det innebär att variablerna i analysen bildar en stark sammankoppling till en faktor som korrelerar starkt ihop. Detta gör att den bakomliggande orsaken i varje faktor kan tolkas och ett mönster kan ses (Barmark 2009, s ). Val av antalet faktorer Så få faktorer som möjligt skall sammanfatta så stor del av variansen som möjligt, ju fler faktorer desto större varians och vise versa. När faktorerna är lika många som variablerna förklaras all varians. Eigen value beskriver hur stor andel av den totala variansen en faktor förklarar och bör vara större än 1. När eigen value börjar förklara lika mycket av variansen som den tidigare faktorn gjort extraheras de faktorer med eigen value större än 1. Detta är lättast att se via scree plot som då planar ut. Eigen value reduceras när den är omkring 1 och sjunker successivt nedåt (se bilaga 1). I denna studie har scree plot används för att välja antalet faktorer och det gör vi genom att visuellt studera var kurvan bryts av och planar ut (se tabell 1). Scree plot visar att 4 5 faktorer är relevant för denna studie (Barmark 2009, s.84 87). Vidare i analysprocessen studerad kommunaliteterna. Kommunaliteter i faktoranalysen används för att rensa bort de variabler som inte är relevant för den fortsatta studien. Kommunaliteterna beskriver variansen i varje variabel som kan återkopplas till faktorerna. En låg faktorladdning indikerar att variabeln har ett svagt samband med de övriga variablerna och därmed avviker från mönstret. Utfallet vid att ha kvar kommunaliteter med låga värden är att resultatet möjligtvis kan försämras. För att få en bra utgångspunkt i den vidare faktoranalysen bör kommunaliteternas laddningar var >0,4 eller >0,5 (Barmark 2009, s. 93). 9

14 Tabell 1-Scree-plot 1. Eigenvalue- Beskriver hur stor andel av den totala variansen en faktor förklarar 2.Component Number- Faktorer Forskningsetiska övervägande Deltagarna i studien informeras av ansvarig barnmorska på BB om att deltagandet var frivilligt och att dem när som helst kunde avbryta utan förklaring. Detta kan de göra utan att det skulle påverka den fortsatta vården av kvinnan och hennes barn. Kvinnorna i studien fick också information genom enkäten om att alla uppgifter behandlades konfidentiellt enligt regleringar av Personuppgiftslagen (SFS 1998, s. 204), samt att de kommer att förvaras inlåsta med säkerhet i tio år. Det är också gjort en forskningsetisk prövning av etisk kommitté som har godkänt studien. Inga personliga uppgifter framkom i enkäterna. Författarna i föreliggande studie gick igenom alla enkäter för att försäkra oss att det var fullständigt anonymitet. 10

15 RESULTAT I resultatdelen kommer resultatet från bearbetning av faktoranalysen att presenteras. Faktoranalys Författarna valde inledningsvis att exkludera två frågor ( Jag trevar efter att hitta harmonisk balans med barnet när jag ammar och Under graviditeten kände jag tvivel på barnets förmåga att amma ) eftersom svaren visade att deltagarna kan ha missförstått frågan, genom att de svarat på frågan men avslutat med ett frågetecken. Därmed togs beslutet att ta bort frågorna då de kan ha givit ett missvisande resultat. Totalt inkluderades 64 påståenden som tillfredsställt kriterierna för faktoranalysen. I föreliggande studie har vi valt att inkludera fyra faktorer. Valet av hur många faktorer som inkluderades togs mot bakgrund av egenvärdet som förklarar hur mycket varje faktor förklarar av variansen samt efter att ha utgått från scree-plot. I den första faktoranalysen som författarna utförde upptäcktes flera kommunaliteter med låga värden som författarna tyckte drog ner på resultatet. Ett lågt värde på detta förutspår att variabeln inte samvarierar med de övriga variablerna och därmed bör den extraheras från analysen för att få en mer klar och lättolkat resultat. Resultatet på den första faktoranalysen med de fyra valda faktorerna hade ett KMO värde på 0,870, Bartletts test,000 och en total varians på 54 %. Nio variablerna hade en kommunalitet lägre än 0.4 och följande variabler exkluderades: 8. Jag känner mig osäker på hur jag skall bemöta barnets signaler 15. Jag känner mig irriterad på barnet vid amning 22. Under graviditeten hade jag svårt att föreställa mig hur amningen skulle bli 25. Jag ammar bara för att barnet skall få i sig mat 29. Under graviditeten tog jag för givet att jag kunde amma 38. Jag känner mig osäker på hur jag skall förstå barnets signaler på amning 44. Jag har en känsla av att andra förväntar sig att jag skall amma 47. Jag längtar till varje amningstillfälle 55. Jag värderar min förmåga att vara mamma utifrån hur amningen fungera Efter exkluderingen av de 9 påståenden med kommunalitet värden under 0,4 blev resultatet en KMO på 0,894, Bartletts test,000 och en total varians på 59 %, det vill säga en betydlig ökning som indikerar att variablerna som valdes bort inte passade in. I de fyra kvarvarande faktorerna var det flera variabler som laddade på två eller flera faktorer. Efter en noggrann genomgång ansågs det att variablerna skulle tas bort då de inte gav något tydligare mönster. Det optimala är att en variabel endast korrelerar med endast en faktor. Variabler som korrelerar lågt eller medel med flera faktorer bör uteslutas. En variabel med hög laddning på flera faktorer kan också uteslutas om den avviker från mönstret (Barmark 2009, s. 98). Författarna gjorde en bedömning att utesluta ytterligare åtta variabler då de laddade lågt samt inte korrelerade så bra med de övriga variablerna. Följande variabler exkluderades: 11

16 13. Jag vet inte hur jag ska klara av amningen 19. Jag känner mig orolig inför amningen 20. Jag känner stressad av amningen 41. Jag förstår inte hur jag skall kunna tillfredsställa barnets behov av amning 52. Jag känner mig priviligierad som får amma 57. Amningen är en tung belastning för mig 60. Det är svårt att leva upp till mina egna förväntningar på amning 61. Jag skulle vilja flyga bort från amningen Resultatet blev en liten markant ökning på KMO till 0,895, Bartletts test,000 och med en total varians på 58% av de kvarvarande 47 påståendena. Endast en variabel laddade nu på två faktorer. Den sistnämnda variabeln inkluderas i resultatet med hänsyn tills den betydelse för den teoretiska tolkning och variabelns starka koppling till faktorn. Resultatet av faktoranalysen identifierades fram fyra olika bakomliggande dimensioner som bildade våra stödområden i studien. Frågorna som ingick i varje faktor studerades och analyserades noggrant. Genom att tolka upplevelserna och känslorna i varje stödområde resoneras en kontextuell tolkning fram. Genom faktoranalysen framkommer dessa fyra områden, Närhet och kärlek till barnet (21 påståenden som beskriver kvinnornas positiva känslor om vad amningen innebär för dem), De negativa känslorna om amningen (15 påståenden som redogör de negativa aspekterna av amningen), Moderns utsatthet (7 påstående om kvinnors utsatthet vid amningen) och Kvinnliga kroppens förmåga (5 påståenden om kvinnornas förtroende till deras kropp när det kom till amningen) (se tabell 2). 12

17 Tabell 2 Faktorladdningar Variabler Närhet och kärlek till barnet Negativa känslor om amningen Moderns utsatthet Kvinnliga Kroppens förmåga Jag upplever att amningen främjar min och barnets nära relation När jag ammar känner jag mig stolt över mig själv Jag känner mig älskad av barnet när jag ammar Jag känner mig bekräftad av barnet när jag ammar Jag känner mig betydelsefull som mamma när jag ammar Jag känner min stolt över mig själv att jag ammar Jag upplever att jag genom amningen ger kärlek till barnet Jag känner mig behövd av barnet när jag ammar Det känns uppmuntrande att barnet är beroende av mig genom amning Jag känner mig som en bra mamma för mitt barn när jag ammar Amningen innebär att jag kan ge barnet betydelsefull närhet Jag får starka moderskänslor när jag ammar Jag känner mig fylld av självförtroende när jag ammar Jag känner fascination över amningen Amningen är en fantastisk upplevelse Amning är en underbar upplevelse Jag känner glädje när jag ammar Genom amningen ger jag barnet en värdefull start på livet Jag känner en stark vilja att amma Jag upplever att amningen är mysig Jag känner mig avslappnad när jag ammar 0,74 0,73 0,72 0,72 0,71 0,70 0,69 0,67 0,66 0,66 0,64 0,64 0,63 0,61 0,60 0,59 0,58 0,58 0,57 0,54 0,42 0,24 0,14 0,12 0,18 0,18 0,14 0,22 0,26 0,25 0,40 0,33 0,36 0,39 0,14 0,39 0, ,19 0,12 0,14 0,18 0,11 0,28 0,24 0,35 0,33 0,39 0,12 0,27 0,30 0,37 0,132 0,13 0,23 0,30 0,24 0,15 0,11 0,26 0,36 Amningen gör att jag känner mig sämre än andra mammor Amningen gör att jag känner mig som en misslyckad mamma Amningen gör att jag har svårt att känna glädje över mitt barn Jag känner mig värdelös vid amningen Amning gör att jag känner mig oduglig för barnet Amningen gör att jag känner mig irriterad på mig själv Amningen har gjort att den första tiden med barnet känns förstörd Amningen gör att jag har svårt att känna glädje över att jag har blivit mamma Jag känner mig uppgiven inför amningen Jag känner mig maktlös i amningssituationen Amningen gör att jag tvivlar på min förmåga att ta hand om barnet Jag känner skuld om amningen inte fungerar Jag upplever att jag och barnet samspelar på ett bra sätt vid amningen Mina förväntningar motsvarar mina upplevelser av att amma Det känns som att min kropp fungerar dåligt för amningen 0,18 0,15 0,31 0,20 0,20 0,27 0,24 0,17 0,29 0,23 0,20 0,38 0,38 0,24 0,84 0,84 0,77 0,77 0,76 0,73 0,70 0,66 0,66 0,64 0,64 0,56 0,53 0,42 0,41 0,12 0,12 0,20 0,16 0,29 0,20 0,16 0,38 0,28 0,32 0,15 0,22 0,12 0,12 0,18 0,10 0,34 0,10 0,28 0,28 0,28 0,36 0,70 Jag ifrågasätter min kropps förmåga till amning Jag är mig osäker på om min kropp kan producera tillräckligt med mjölk Jag litar på att min kropp kan producera tillräckligt med mjölk för mitt barn Under graviditeten kände jag tvivel på min förmåga att amma Jag känner mig bunden av amningen Jag känner mig instängd av amningen Jag känner mig frustrerad över att ständigt behöva vara beredd på att amma Jag känner mig som en maskin när jag ammar Jag ser inte alltid fram emot amningen 0,14 0,16 0,25 0,28 0, ,26 0,19 0,23 0,23 0,20 0,13 0,19 0,84 0,75 0,74 0,72 0,65 0,79 0,73 0,73 0,62 0,12 0,16 0,13 0,19 13

18 Det känns som min enda uppgift just nu är att producera mjölk till barnet Jag känner mig ensam med amningen 0,28 0,16 0,30 0,64 0,56 0,10 0,16 Principalkomponentanalys (PCA): faktorladdningarna under 0,10 redovisas inte i tabellen. Variansen i de fyra faktorerna utgör: Närhet och kärlek 37%, De negativa känslorna 10%, Moderns utsatthet 6 % och Kvinnliga kroppens förmåga 5 %. Den totala variansen på alla faktorer visade ett resultat på 58 % (se bilaga 1). DISKUSSION Metoddiskussion Syftet med studien är att undersöka hur mammor upplever amningen under BB-tiden. Det finns färre enkätstudier än intervjustudier som beskriver mammors upplevelse av amning och författarna ville nå ut till så många mammor som möjligt. Möjligheten att delta i ett större projekt uppstod och detta projekt har kallat Amning och Existens: Ett vårdvetenskapligt forskningsprojekt, och att använda data insamlad med en enkät erbjuds författarna. Inriktningen på enkäter och frågornas karaktär stämde väl överens med den frågeställningen författarna var intresserad av. Påståenden i enkäten var av både positiv och negativ karaktär. I föreliggande studie uteslöts två påståenden eftersom de var otydliga. Faktoranalys valdes som analysmetod för att komprimera dessa påståenden till mindre teman/faktorer. Enkäterna som författarna fick ta del av utformades från två kvalitativa studier som bygger på kvinnors upplevelse av amning. Konstruktionen av enkätfrågorna har gjorts i en noggrann process där de kvalitativa undersökningarna som var utgångspunkt för enkätens frågor var grundliga och uttömmande. Pilotstudie utfördes i form av att enkäten testades av kvinnor och barnmorskor för att bedöma innehållsvaliditeten. Den befintliga enkäten testades för den interna validiteten före författarna utförde faktoranalysen. Cronbach alpha utförs för att undersöka att samvariationen mellan variablerna är starka samt för att minska risken för missvisande svar. Ett värde över 0,7 behövs för att dra slutsatsen (Barmark 2009, s. 100). Enkäten var redan från början väl genomfört. Av de 66 påståendena som enkäten ursprungligen innehöll analyserades slutligen endast 47 av de påstående efter en noggrann analysprocess. Cronbach alpha utfördes även på dessa 47. Författarna drog slutsatsen att valideringen på de 47 påståendena ändå bedöms vara tillförlitliga, även om den har reducerats lite så har vi fått ett starkt värde på Cronbach alpha. Författarna i föreliggande studie anser därmed att reliabiliteten är hög. För att reliabiliteten skall vara hög krävs det att instrumentet eller observationerna som avses att mäta, kan upprepas utan att pålitligheten försummas. Det innebär att enkätfrågorna i föreliggande studie måste vara tydliga och klara för alla utan möjlighet till missuppfattningar (Hartman 2004, s. 146). Detta bekräftas även av det starka resultatet på Cronbach alpha. KMO och Bartletts visar också på att enkäten är tillförlitlig. Under arbetets gång i analysprocessen upptäckte författarna att två frågor fick uteslutas från 14

19 enkäten på grund av att de antingen var otydliga. Svagheten med en enkätstudie är att det inte finns utrymme till att förtydliga en fråga vid missuppfattningar (Hartman 2004, s. 234). Faktoranalys valdes som analysmetod det ansågs vara det effektivaste och mest fakta baserade sättet att identifiera bakomliggande faktorer bland enkätens frågor. Området som skulle studeras var hur ammande kvinnor på BB upplever amningen och med hjälp av faktoranalys kunde stora mängder data reduceras till ett mindre antal områden som har ett gemensamt mönster (Barmark 2009 s ). Ursprungligen var det ett stort material att jobba med. Eftersom syftet inte fokuserade på att finna samband mellan variabler utan snarare på att finna ett mönster i insamlade data så lämpade sig faktoranalys väl. Att utföra faktoranalys på en större mängd data har visat sig vara en styrka i vår studie. Data insamlad med hjälp av ursprungligen 66 påståenden har på empirisk grund kunnat struktureras upp till färre och översiktliga områden. Resultatet har gett författarna möjligheten att gå vidare och tolka de bakomliggande orsakerna till områdena utifrån ett teoretiskt perspektiv. Forskare i en kvantitativ studie har en mer observerade och distanserad roll än i en kvalitativ studie (Arai 1999, s ). Det är större sannolikt att dataanalysen i en kvalitativ forskning påverkas av den subjektiv värdering än i en kvantitativ forskning (Byrman 1997, s ). Data i en kvantitativ undersökning påverkas mindre sannolikt av forskaren förförståelse eller värderingar. Svagheten med faktoranalysen ligger i tolkningsarbetet av resultatet. Faktoranalysen ger ingen förklaring till vad det bakomliggande orsakerna kan tänka sig vara, utan det får författarna själva tolka. Faktoranalysens syfte är inte är inte att ge svar på vad de bakomliggande orsakerna är men begränsningen ligger i att beroende på vem som tolkar de bakomliggande orsakerna kan den teoretiska tolkningen av resultatet avvika beroende på egen subjektiv tolkning. Därmed tror vi att det slutgiltiga resultatet kan variera beroende på den egna förförståelse och erfarenhet. Fokus i faktoranalysen har hela tiden varit att få ett så lättolkat och översiktligt resultat som möjligt. Med utgångspunkt i eigen value, KMO och total varians har antalet faktorer försökts att minimeras utan att reducera den totala variansen och KMO. Barkman (2009, s. 84) skriver att forskarna ska eftersträva att ett resultat med så hög varians som möjligt i så få faktorer det går. I föreliggande studie valdes att endast inkludera fyra faktorer i faktoranalysen genom att inkludera de faktorerna med egenvärde över 1. I resultatet av analysen fick vi egenvärde över 1 på de första 8 faktorerna. Men eftersom det är önskvärt att reducera antalet faktorer användes ytterligare ett kriterium, Scree plot. Hur många faktorer som bör inkluderas kan då visuellt studeras (Barmark 2009, s. 86). En svaghet med analysmetoden är att faktoranalysen inte ger oss en deskriptiv beskrivning på hur stor andel av deltagarna motsvarar i varje faktor. Författarna menar att det kan förtydliga resultatet med en liknande beskrivning. För att få en mer deskriptiv analys, hade en korrelationsanalys varit ett bättre alternativ. Resultatdiskussion 15

20 Resultatet i föreliggande studie visar att mammor som påbörjade sin amning på BB hade både positiv och negativ upplevelse av sig själv som kvinna och som mamma. Olika områden identifierades fram till den vidare teoretiska tolkningen som diskuteras nedan. Syftet i föreliggande studie var att undersöka hur mammor upplever amningen under BB-tiden. Resultatet från analysen gav fyra olika områden: Närhet och kärlek till barnet, De negativa känslorna om amningen, Moderns utsatthet och Kvinnliga kroppens förmåga. Resultatet visar att mammor upplever närhet och kärlek till barnet när de ammar. Detta bekräftas av Palmér (2010, s. 208) som i sin forskning beskriver att amning kan medföra många positiva upplevelser för kvinnan beroende på hur amningen fungerar. Vidare skriver Palmér (2010, s. 213) att denna ömsesidiga kontakt som kan uppstå mellan modern och barnet vid amningen kan verka stärkande i den nya modersrollen och i hennes välbefinnande. I studien av Burns, Schmid, Sheehan & Fenwick (2010, s. 209) beskriver de anknytningen till barnet, att amningen kan stärka känslan av att vara mamma och att de känner sig betydelsefulla. De kände att amningen gjorde att anknytning till barnet växte. De beskriver även att amningen gav dem en bekräftelse från barnet. Närheten under amningen gjorde att de växte in i modersrollen. Amningen tycks oftast vara en positiv upplevelse då den nyblivna mamman inte hade amningsproblem. Närheten och kärleken under amningen gjorde så att anknytningen mellan mamman och barnet stärktes (Mauri, Zobbi & Zannini 2011, s. 820). Resultatet i föreliggande studie visade att mammor kunde få negativa känslor i samband med amning. I studien av Mozingo, Davis, Droppleman & Merideth (2000, s ) beskriver de att kvinnor kan uppleva negativa känslor i samband med amning. Kvinnorna som av personliga orsaker inte kunde fortsätta amma, upplevde sig själva som misslyckade och skämdes över beslutet. De fick även skuldkänslor och en stor förtvivlan över att de inte lyckades fortsätta amma. Kvinnorna i Burns et al. (2010, s. 209) studie uttryckte att skuldkänslorna för att de inte kunde amma var förknippade till att inte kunna ge sitt barn det allra nödvändigaste som de behövde. Mammorna kände att de tog ifrån barnen det enda som skulle vara bra för deras dem. Att mammorna upplever det här tror vi ofta kan bero på att de inte är tillräckligt informerade om amning generellt samt vilka amningssvårigheter som finns. Vi tror att många mammor som har en förväntning av hur amningen kommer att bli och förväntningarna inte uppfylls, upplever motgångarna jobbiga. Smith, Spencer och Walsh (2014, s.16) uppmärksammar detta i sin studie och skriver att kvinnorna i studien inte hade tillräckligt med kunskaper om barnets beteende och om kroppens förmåga att producera mjölk, detta framkommer även i föreliggande studie att mammorna är osäkra på kroppens funktion. Mozingo et al. (2000, s ) skriver även att mammornas personliga känslor till amningen hade en stor påverkan på hur amningen blev. De negativa känslorna ansågs bidra till att kvinnor slutar amma i ett tidigt skede. Flaherman, Beiler, Cabana och Paul (2015 s ) skriver att oro och ångest i samband med amning, speciellt om barnet har gått ner i vikt gärna leder till ett amingsavslut. När en kvinna får problem med sin amning och dessa tankar börjar komma är det viktigt att barnmorskan finns där för stöd, detta är idag inte möjligt på många sjukhus på grund av tidig hemgång då mamman 16

21 redan är hemma när problemen och osäkerheten kommer. Om barnmorskan kan hjälpa kvinnan att få hjälp med sina problem rörande amningen kanske hon fortsätter att amma och de negativa känslorna försvinner. Det är viktigt att inte glömma bort att uppmuntra och stärka mammans resurser och insats för att höja självförtroendet. Detta bekräftas i Dennis (1999, s ) studie. Vid amningssvårigheter är det inte enbart vårdpersonal som kan hjälpa den blivande mamman med att trygga amningssituationen och stödja henne i att hantera svårigheterna i amningen. Enligt Ekström, Widström och Nissen (2003, s. 264) är det av betydelse att tänka att partner eller kvinnans mor kan vara en bra stödperson vid den påbörjade amningen. Detta framkommer också i Kingstons, Dennis och Swords (2007, s. 214) studie, som beskriver att nyblivna mammor som hade stöd från sin partner eller en familjemedlem hade högre Selfefficacy. Self-efficacy betyder självtillit och syftar på vilken förmåga en individ har för att kunna hantera och lösa olika utfodringar i livet. En person med hög Self-efficacy hade större möjlighet att uppnå sitt mål samt var mer benägen till att hantera motgångar (Dennis 1999, s. 198). Resultatet i föreliggande studie visar även att mammorna kan känna sig utsatta i samband med amning. Författarna tror att det är viktigt som barnmorska att också involvera partnern i vårdandet under amningssituationen. Partnern är den person som nyblivna mamman har en relation och förtroende till. Forskning har visat att mammor som får positiv uppmuntran och stöd från sin partner hade en signifikant högre Self-efficacy än de som fick det av andra familjemedlemmar (Kingston, Dennis & Sword 2007, s. 207). Tidigare positiva amningserfarenheter har visat sig ha en betydande effekt på hur den nuvarande amningen påverkar Self-efficacy. Andra faktorer som stöd och ens egen insats är också av betydelse för Self-efficacy. Vid amningssvårigheter kan Self-efficacy påverkas negativt. Den negativa upplevelsen förstärks när mamma känner sig stressad, trött eller orolig (Dennis 1999, s ). När den påbörjade amningen inte fungerar och kvinnan redan innan förlossningen har en negativ inställning tror vi att känslan av de inte klarar av att amma förstärks ännu mer. På BB är det bra att barnmorskan har förståelse för dessa känslor och kan bekräfta det kvinnorna känner. Alla kanske inte vill eller har möjlighet att amma sina barn, för vissa kvinnor kanske det passar bättre med delvis amning och det ligger i barnmorskans arbete att se dessa kvinnor och kunna stötta dem i detta. I en studie av Brown, Dodds, Legge, Bryanton & Semenic (2014, s ) framgår att de vanligaste orsakerna till att sluta amma vid sex veckor eller tidigare är att modern känner sig mycket trött och orkeslös på grund av amningen eller att hon upplever att hon har för lite mjölk. Av de som slutade amma efter sex veckor så var det flera som skulle börja arbeta eller studera och valde då att sluta amma, eller att de valde att sluta av egen önskan. Trötthet och orkeslöshet kan ju stå för många orsaker eller känslor, men det är tänkvärt att det är den främsta orsaken till att de slutar amma i studien. Negativa känslor och känslan av att känna sig utsatt kan ju skapa orkeslöshet. Något som även är anmärkningsvärt i Brown et al. (2014, s ) studie är att många valde att sluta amma när de skulle åter till skola eller arbete, man kan fundera på om de hade velat vara hemma längre om de inte hade ammat och om amningen var orsaken till att de ville snabbt åter till arbete/skola för att få en större frihet. I Sverige finns det en föräldraledighetslag (SFS 1995:584) som innebär att en av föräldrar har rätt att vara 17