Kerstin Kärnekull Sættedammen, Hilleröd Bo bra exempel från olika länder och olika tider

Transkript

1 Bo bra socialt, ekologiskt och ekonomiskt Världskulturmuseet den 2 januari 200 Kerstin Kärnekull Bo bra exempel från olika länder och olika tider Redan de gamla grekerna/japanerna Alternativ från 800-talet och framåt Sættedammen, Hilleröd, DK Munksjö Gård, Roskilde, DK Swan s Market, Oakland, USA Kankanmori, Tokyo, JP Färdknäppen, Stockholm Checklista, Wien Den förste kollektivisten - Epikuros Kyoto Moto gakku Grundade 306 f K en skola öppen för män, kvinnor, slavar Skolan fanns en trädgård i Aten, där man också bodde tillsammans och odlade sina grönsaker och frukter och levde ett enkelt liv Epikuros levde och verkade i trädgården till sin död 270 f K Foto: Masterymistery/flickr (Lustarnas trädgård) och Louvren Alternativ från talet Ekobyar Oneida (USA) Robert Owen (GB) Charles Fourier (F) Godin s familistère (F) Våningshotell (USA) Källa: Dick Urban Vestbro, KK Kibbutzer Enkökshus (Europa) Kollektivhus (Sovjet) Kollektivhus Familjehotell (S+DK+N) Storfamiljer Bofælleskab (DK) Service hus för äldre Cohousing communities Ekobyar Små kollektivhus (BIG) Kollektivhus 40+ Bogemenskaper Seniorboende 55+ Sættedammen, Hilleröd Äldsta bofælleskabet i Danmark bostäder från början nu minst boende som mest nu 74++ Många bor kvar mer än 2/3 Mat alla dagar utom fredag-lördag 6

2 Saetted faelles Sættedammen, Hilleröd från 972 (arkitekter Theo Bjerg och Palle Dyreborg) Fælleshuset, områdets hjärta 7 8 Saette rum Saettedammen hönshus Interiör från ett av bostadshusen 9 Sættedammen, hönshuset 0 Satte odling Munksø Gård 00 lägenheter i fem grupper på 20 lgh (Danmarks största) Äldreboende, ungdomsboende, hyresrätt, bostadsrätt, ägda radhus Gemensamt hus i varje grupp + den gamla gården i mitten Ekologi, självförvaltning Inflyttning 2000 Sættedammen, odlingarna 2

3 Plan munksögård Munksøgård, Roskilde Seniorgrupp med fælles- Munksøgård, plan över området 3 hus och ko- 4 förening Munksö grönt Roskilde kommune Munksøgård, dags för utplantering 5 Cohousing i USA Swan s market, Oakland cohousing nr 50 (2000) 2

4 Swan s market, Oakland (2000) Kollektivhuset Kankanmori i Tokyo två insprängda plan (2003) Badanläggning Äldreboende Sjukhem Kollektivhuset Kankanmori Restaurang, daghem, hälsocentral mm 20 Kankanmori I Kankanmori II Kankanmori första kollektivhuset i Japan från Kankanmori III 23 Det lilla kollektivhuset Ett litet hus med lägenheter med egna lägenheter och bra gemensamma utrymmen Arbetet med mat, barn och skötsel av huset som bas för gemenskapen Människor i alla åldrar, från barn till pensionärer Ett boende som bidrar till minskad användning av resurser och energi Ett program för små kollektivhus baserade på samarbete, utvecklat av forskargruppen Bo i Gemenskap ) 24

5 Det behöver inte bli dyrare, bara bättre! Gemensam matlagning som hjärta Källa: Vi bor för att leva. BFR :980. Illustration: Inger Blomgren Larsson 25 Källa: Vi bor för att leva. BFR :980. Illustration: Inger Blomgren Larsson 26 Privatliv i bostaden, kontakt och samvaro i de gemensamma lokalelrna Gemensamt ansvar för mat fem kvällar i veckan, all verksamhet och städning 8 års erfarenhet och det blir bara bättre! Färdknäppen, Stockholm 43 lgh -3 rok i hyresrätt med boende från 45 till 87 år Färdknäppen, Stockholm (993) ett kollektivhus för andra halvan av livet Social uthållighet att lära av varandra, att dela med sig av sin kunskap 29 2

6 Ökosiedling GÄRTNERHOF 23 lgh CoHousing-Siedlung Lebensraum (2005) 32 lägenheter och gemensamma lokaler samt mark Ett exempel från Nederländerna Rheinland- Pfalz satsar på bogemenskaper, 38 grupper i gång Het Groene Dak, Utrecht (993) 66 lgh med gemensam gård 36

7 FYRA HÖRNPELARE FÖR SOCIAL UTHÅLLIGHET, ARKITEKTUR, EKOLOGI OCH EKONOMI Vardagsfunktionalitet Genomtänkt planering, utformning och förvaltning för låga kostnader Gemenskap i boendet Bostadsutformning för olika behov SOCIAL UTHÅLLIGHET- VARDAGSFUNKTIONALITET Generella rum med mångsidig användbarhet Tillräckligt med förvaringsutrymmen Möblerbarhet (med normmöbler) Väl utformade cykel- och barnvagnsrum Trygg och handikappanpassad utemiljö (barriärfri) Kvalitet på privat utemiljö Trygghetsskapande åtgärder SOCIAL UTGÅLLIGHET - KOSTNADSEFFEKTIV PLANERING OCH UTFORMNING Varaktiga sociala upplåtelseformer Ytsnåla planlösningar och ytekonomisk exploatering Kompakta byggnadsvolymer Låga kostnader för förvaltning och underhåll av byggnader och yttre miljö Alternativa parkerings- och transportlösningar istället för parkeringsgarage och parkeringshus SOCIAL UTGÅLLIGHET - GEMENSKAP I BOENDET Gemensamma ytor och mötesplatser som är mångsidigt användbara och som inbjuder till kommunikation Läge och utrustning av gemensamma utrymmen Klara riktlinjer för användning, ansvar och skötsel av gemensamma utrymmen och ytor Inbjudande utemiljö som fungerar för olika åldersgrupper, som tillåter bullrig o högljudd användning (av ungdomar) samt med robusta material Lokal fastighetskötsel/kvartersvärdar/ Medinflytande i planering, byggande och användning, möjligheter till självbyggeri och grupprojekt Egen lokal identitiet och överblickbara grannskap Konstnärlig medverkan SOCIAL UTGÅLLIGHET - BOSTADSUTFORMNING FÖR OLIKA BEHOV Social integration genom blandning av olika boendeformer Bostäder för grupper med särskilda behov (vårdboenden av olika slag) Nätverksbyggande med befintlig social infrastruktur Utformning anpassad för olika (boende)kulturer Kombinerade bostäder och arbetslokaler (bokaler mm) Flexiblet användbara lokaler i bottenvåningarna Några frågor och kommentarer o initiativ uppifrån eller nerifrån? o social process eller konventionell planering? o fattiga eller rika? o gemensamma lokaler S,M,L? o utåtriktad eller inåtvänd? o stöd från staten, kommunen eller oförståelse?

8 Samarbetet måste börja innan inflyttningen! Varje uthålligt boende behöver en egen målformulering, formad av de som ska bo Byggherre, arkitekt och entreprenör ska vara boendegruppens rådgivare Husets inre liv ska planeras likaväl som lägenheter och lokaler Studiecirklar för alla som vill flytta in Studiebesök och andra förberedelser Bygg bra från början låg kvalitet är svår att förbättra FOKUS PÅ DET GEMENSAMMA INFORMERA ALLTID FÖRST OM LOKALER OCH VERKSAMHET MINSKA LÄGENHETSYTAN, MER YTA TILL DET GEMENSAMMA EN STOR LOKAL DÄR ALLA KAN TRÄFFAS, ÄTA, FESTA.. (MINST KVM PER BOENDE) KÖK UTFORMADE FÖR SAMARBETE RESURSER TILL INREDNING BRA LJUDMILJÖ LJUDISOLERING, AKUSTIK DE BOENDE MÅSTE VARA MED I PROCESSEN från föredraget Tillsammans är man mindre ensam den 7 mars 2009 Utvecklingen fortsätter The First International Collaborative Housing Conference in Stockholm maj 200