Medborgardialog om framtidens äldreboende

Transkript

1 Mötet hölls torsdagen den 10 november 2016 klockan på Lyktan i Arjeplog. Cirka 80 personer deltog. Demokratiberedningen genom ordförande Kurt Burman var arrangör. Ingela Lekfalk från Luleå var inbjuden som moderator. Kommunens kommunikatör Fredrik Westerlund ansvarade för dokumentationen. Medborgardialog om framtidens äldreboende Inledning Mötet inleddes med att Kurt Burman (S) hälsade alla välkomna och presenterade panelen bestående av John Wennström (C) Mats Abrahamsson (S) Albert Lestander (V) Britta Flinkfeldt (S) samt de sakkunniga Peter Andersson (kommunchef) Robert Cortinovis (vård- och omsorgschef) Emil Sundström (teknisk chef) Kvällens moderator Ingela Lekfalk inledde sedan medan att återkoppla till den förra medborgardialogen om äldreomsorg och de två centrala begreppen från det mötet: särskilt boende respektive trygghetsboende.

2 Presentation Kommunstyrelsens ordförande, Britta Flinkfeldt, höll i en presentation av nuläget. De utmaningar äldreomsorgen i Arjeplog står inför är brist på sjuksköterskor och undersköterskor, lokaler som inte fungerar praktiskt, ett högt kostnadsläge samt att vi dessutom har att förhålla oss till de obs-platser och den jour som vi sköter åt landstinget. Om allt särskild boende fanns i en enda fastighet skulle det finnas mycket att vinna. Personalen skulle kunna samordnas, det skulle bli lättare att lägga schema, det skulle bli närmare till ledningen, flexibiliteten skulle vara större, springet i korridorerna skulle minska och det skulle finnas bättre förutsättningar för en mer attraktiv utemiljö. I nuläget är det ovanligt stor andel av människorna över 80 år som bor i särskilt boende. I Arjeplog är det 24 procent, vilket kan jämföras med 16 procent i Norrbottens län och 14 procent i riket. Det beror på att vi saknar trygghetsboende, vilket leder till att fler bor i särskilt boende. Platser i särskilt boende är dyra de kostar cirka kronor per år. Dagens kostnad för två fastigheter för särskilt boende är cirka kronor per år. Om vi skulle gå till att bara använda en fastighet skulle kostnaderna för de olika alternativen se ut som följer: Vaukagården: Investering på kr, kostnad på kr per år. Hälsocentralen: Investering på kr, kostnad på kr per år. Nybygge: Investering på kr, kostnad på kr per år. Verksamheten skulle kosta kronor mindre om den bara fanns i en enda fastighet med 60 platser. En bonus vore att den LSS-verksamhet som vi i nuläget köper in från andra kommuner skulle kunna placeras i samma fastighet, vilket skulle spara oss kronor per år. En förutsättning för att minska antalet platser i särskilt boende är ett trygghetsboende. Det saknas i praktiken i dag och skulle kosta cirka kronor per år. Ungefärliga hyror i ett sådant boende beräknas till: 1 rum och kök kr per månad 2 rum och kök kr per månad 3 rum och kök kr per månad Hur stort ska då ett trygghetsboende vara? Svaret är att man inte kan veta det förrän det står på plats och den faktiska efterfrågan visar sig. Vi vet dock att vi har 21 lägenheter på Vaukagården och 27 lägenheter på Tallbacken, så vi kan satsa på att göra antingen 21, 27 eller 21+27=48 lägenheter. Den risk man tar är förstås att man bygger för stort.

3 Styrgruppens förslag 1. Förhandla med landstinget om att köpa Hälsocentralen för att bygga ett särskilt boende i den fastigheten. 2. Räkna vidare på alternativ för Trygghetsboende i Vaukagården och/eller Tallbacken. 3. Fortsätt att undersöka marknaden innan delar av beståendet eventuellt avyttras. Sammanfattning Britta Flinkfeldt avslutade sitt anförande med att sammanfatta och ställa ett antal frågor. - Vore det intressant med en kooperativ driftsform av trygghetsboende, det vill säga att man lägger till exempel kronor i boendet och för cirka 700 kronor lägre hyra varje månad? - Hur vill ni ha det i ett trygghetsboende? Vilken service? Vad är viktigt? - Vad ska vi tänka på när det gäller utemiljön? - Vilka åsikter har ni om var trygghetsboende ska finnas?

4 Frågestund Ingela Lekfalk öppnade för frågor från publiken. Frågorna och svaren redovisas här. Om delar av trygghetsboendet är kooperativt och delar vanliga hyresrätter, innebär det då att det blir skillnader i hyra mellan likadana lägenheter? Britta Flinkfeldt svarade: Ja, i så fall blir det så, men det här är bara en idé vi vill prova på er och vi har inte bestämt något i den riktningen ännu. Den kooperativa formen kommer bara husägare som kan sälja sin villa att ha råd med och även om husen är dyra nu vet vi inte vad de kommer att vara värda senare. Det riskerar att skapa ett a-lag och ett b-lag i trygghetsboendet. Britta Flinkfeldt svarade: Det är sådana reaktioner och tankar vi vill höra från er. Publiken fick frågan Är föreslagna hyresnivåer för höga? Publiken svarade, närmast unisont: Nej, bra nivåer. Kommer det att finnas övernattningslägenhet för tillresta anhöriga? Britta Flinkfeldt svarade: Ja, tanken är att trygghetsboendet ska ha uthyrningslägenhet. Vi som bor i hus kan i och för sig ha den tillgången, men det är inte säkert att man vill sälja huset bara för att man flyttar till ett trygghetsboende. Dels kan barnen behöva det, dels kan man själv vilja ha det kvar att besöka. Kommer avlastningsplatser att finnas kvar i det nya? Britta Flinkfeldt svarade: Ja, i det särskilda boendet i Hälsocentralen kommer det att finnas avlastningsplatser. Publiken fick frågan om de önskar 1:or, 2:0r eller 3:or. Frågan besvarades med handuppräckning. Cirka 91 procent vill ha 2:or, cirka 8 procent vill ha 3:or och cirka 1 procent vill ha 1:or. Kommer kronor att räcka? Allt kommunen tar för sig blir ju dubbelt så dyrt som planerat! Emil Sundström svarade: Projektering och andra kostnader kommer att lägga på ungefär 10 procent på alla kalkyler, men i övrigt tror vi att de håller. Många i publiken påpekade vid flera tillfällen att äldre behöver varmvattensbassäng och bastu inomhus och att det är en stor förlust att varmvattensbassängen inte finns längre bland annat gör det att reumatiker och andra lider av värk. Britta Flinkfeldt svarade: Interiörerna har vi inte ritat ännu, men stor varmvattensbassäng är inte troligt. Däremot kan vi kanske göra mindre varma bad av olika sorter. Bassängen som stängts är landstingets och det är landstingets ansvar att driva eller inte driva den.

5 När man flyttar från villa till lägenhet till trygghetsboende kan det vara ett lyft i livskvaliteten, men det finns mycket viktigt att tänka på. Var kan man parkera? Hur fungerar infrastrukturen? Går det buss in till samhället? Att lägenheterna är små gör ingenting eftersom ett trygghetsboende har andra utrymmen i fastigheten? Albert Lestander svarade: Det finns parkeringsplatser och mycket yta som kan användas till infrastruktur kring boendet. Korttidsboende på Hälsocentralen nu, vad händer med de platserna sedan? Robert Cortinovis svarade: Det blir på avlastningsplatser på det särskilda boendet. Hur många som bor hemma med stöd vill flytta in i trygghetsboende? Om de blir lägenheter över, kan de då erbjudas som till exempel personalbostäder? Britta Flinkfeldt svarade: Dimensioneringen är inte klar ännu vi vet inte antalet lägenheter vi behöver. Blir det över lägenheter skulle de kunna läggas ut på den öppna marknaden. Robert Cortinovis svarade: Man kan bo i trygghetsboende utan hemtjänst, eller med olika nivåer av stöd. Hur mycket av kostnaderna för Hälsocentralen är utbyggnad och hur mycket är ombyggnad av befintliga lokaler? Emil Sundström svarade: Det mesta av kostnaderna är utbyggnaden. Jag jobbar inom särskilt boende och har mycket kunskap kring utemiljön och annat, och de ritningar vi hittills sett verkar inte så bra. Låt personalen vara med och rita! De tidigare ombyggnaderna är inte bra, många kan inte gå ut ensamma och Norrskenet måste byggas om. Robert Cortinovis svarade: Bra synpunkt! Vi behöver personalens kunskaper och idéer för att nå vinsterna med samordningen. Britta Flinkfeldt svarade: Man kan ändra väggar och planlösning i huset. Att vi har många som bor i särskilt boende jämfört med resten av landet beror på att vi har plats till dem som behöver det. Så är det inte överallt. Britta Flinkfeldt svarade: Ja, till del beror det på det, till del på att vi inte har något trygghetsboende att erbjuda dem som skulle klara sig med det.

6 Avslutning Ingela Lekfalk bad Britta Flinkfeldt att sammanfatta kvällen med en reflektion. Det är tydligt att det är tvåor som efterfrågas som trygghetsboende, svarade Britta Flinkfeldt. Hon fortsatte: Det är viktigt att det blir bra nu, att vi gör det här ordentligt. Vi kommer inte att kunna göra det igen tre eller fem år senare. Och ritningarna är inte klara ännu. Vi förstår att varmvattensbassängen är en viktig fråga för många, men det är Landstingets ansvar. Avslutningsvis påpekade både Ingela Lekfalk och Britta Flinkfeldt att stämningen under mötet varit god och hoppfull. Formalia Anteckningarna kommer att finnas på hemsidan, via Facebook och i form av utskrifter man kan hämta eller få skickade via post. Den som vill ha anteckningarna eller ställa andra frågor om äldreboende kan kontakta Fredrik Westerlund på eller fredrik.westerlund@arjeplog.se