Logistik för ökad svensk konkurrenskraft

Transkript

1 Logistik för ökad svensk konkurrenskraft

2 Logistik är nyckeln till framgång på dynamiska marknader För 25 år sedan var logistiken ganska okomplicerad. Då handlade den om att styra interna flöden och externa transporter. Idag är försörjningskedjorna längre och nätverken med olika beroendeförhållanden mellan företag mer komplexa. Orsaken är den tilltagande globaliseringen och en ökad konkurrens, kostnadsjakt och krav på miljömässig hållbarhet. Allt detta kräver en helt annan kompetens än tidigare. Världen förändras allt snabbare. Den tekniska utvecklingen erbjuder ständigt nya möjligheter och marknader blir mer internationella och globala på samma gång som de blir mer diversifierade och unika. Samtidigt har risken för brist på råvaror ökat både råvaror till produkter och råvaror för energiframställning. Utvecklingen innebär sammantaget det blir allt mer avgörande att med effektivitet och dynamik kunna styra flöden av varor och information inom och mellan aktörer i värdekedjor och försörjningskedjor (Supply Chains). Det står utom all tvivel att logistikens betydelse kommer att öka ännu mer i framtiden. Vinnare på de globala, rörliga marknaderna kommer att vara de flödeseffektiva företagen, som har förmåga att hantera förändringarna på marknaden med en effektiv logistik som grund. För att lyckas behövs ett Logistiklyft för Sverige, med ett medvetet fokus på att utveckla de dynamiska förmågorna i företag och organisationer. Logistik har mot denna bakgrund en avgörande betydelse för många företags förmåga att möta marknadens allt högre krav på värdeskapande, lönsamhet, tillväxt, snabbhet och en hållbar utveckling. Den här skriften Forsknings- och innovationsagenda för framtidens logistik fokuserar på hur organisationer verksamma i dagens dynamiska omvärld kan blir mer framgångsrika genom en hög anpassningsförmåga till föränderliga förutsättningar. Logistiken är möjliggöraren för att agera snabbfotat på dessa dynamiska och hårt konkurrensutsatta marknader och för att skapa förutsättningar för ho g flödeseffektivitet och högt kundvärde. 2

3 komplexa system där flera olika kompetenser samverkar. Logistikens systemkunskap handlar om att lära sig att utforma och styra omfattande och allt mer komplexa försörjningskedjor (supply chains) i syfte att öka svenska företags internationella konkurrenskraft och förmåga att växa på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. Mission, vision och mål Figur 1 Logistik är en strategiskt viktig kunskap som gör det möjligt att i varje given situation orkestrera nätverk av resurser och därmed skapa effektiva försörjningskedjor. En sådan orkestrerande roll förutsätter en systemkunskap och en förmåga att designa, styra och utveckla stora system (med design avses design av system, inte produkter). Dessa kunskaper och förmågor behövs oavsett om företaget äger sin produktion eller distribution eller köper denna från partners. Vår uppfattning är att de allra flesta företag behöver lyftas kunskapsmässigt vad gäller logistik det vill säga lyfta sin förmåga att skapa effektiva försörjningskedjor. Med en väl utformad forskning som grund har logistiken stora möjligheter att utvecklas till att bli mer proaktiv och innovativ och en del i företagens affärsutveckling. En logistik som stöder företagens hållbara tillväxt och konkurrenskraft. Den här forskningsagendan utgår från den svenska traditionen och internationellt sett unika kunskapen och förmågan att med en systemsyn som grund designa, utveckla och styra Den övergripande missionen med Forsknings- och innovationsagenda för framtidens logistik är att fokusera på logistikens betydelse för konkurrenskraft och stärka den svenska logistikforskningen genom en mer långsiktig forskningsfinansiering och ett bättre innovationsklimat. Men den ska även fungera som underlag för beslut om forskningens framtida inriktning mot mer innovativ logistik för näringsliv och samhälle. Visionen är att Sverige ska betraktas som världens bästa logistikland år 2020 och att svenska företag och organisationer utmärker sig med sina väl utvecklade logistiksystem och försörjningskedjor. Resultatet ska avspeglas i form av Hållbar tillväxt Konkurrenskraft Innovation. För år 2020 innebär detta mer specifikt att: 1. Sverige rankas högt i internationella undersökningar Sverige och svenska företag refereras av omvärlden som bäst i världen på logistik och supply chain management inom privat och offentlig verksamhet. 2. Innovativ logistik används proaktivt för att stärka svenska företags konkurrenskraft och förmåga till hållbar tillväxt på en dynamisk marknad, och som grund för en hög välfärdsnivå genom effektiv användning av offentliga medel. 3. Svensk logistikforskning betraktas som världsklass, vad gäller både teoretisk höjd och praktisk tillämpning. Med en nationell forskarskola inom logistik säkras den personella återväxt som behövs för en hög kunskapsnivå inom näringsliv och akademi. 3

4 4. Sverige är drivande i flertalet stora EU-projekt som syftar till ökad konkurrenskraft, tillväxt och hållbarhet till följd av ökad flödeseffektivitet och innovativa tillämpningar av logistik. 5. Ett kunskapslyft pågår inom svenskt näringsliv med betoning på affärsmässighet och kunskap om hur man logistiskt hanterar den komplexitet som framtidens affärsutveckling kräver. 6. En innovativ tjänsteutveckling har tagit fart bland svenska transport-/logistik- och IT-företag som bidrar till nya affärsmöjligheter såväl hos dessa företag som hos deras kunder. 7. Innovativa och effektiva logistiklösningar har fått stort genomslag inom nya områden med hög samhällsnytta, t ex inom sjukvård och citylogistik, med tydliga resultat som följd. 8. Det finns en bred samsyn om forsknings- och utbildningsbehoven inom logistik mellan näringsliv, akademi, svenska staten och forskningsfinansiärer. 9. Specialistkompetenserna för forskning och utbildning inom logistik präglas av en systemsyn där olika discipliner samverkar och är tydligt inriktad mot framtida behov i näringsliv och samhälle. 10. Forskningsfinansieringen är långsiktigt stabil och tillåter såväl utveckling som implementering (VAD & HUR) av för näringsliv och samhälle viktig logistikkunskap. Målet med en nationell Forsknings- och innovationsagenda för framtidens logistik är att med utgångspunkt i en redan stark svensk forskningstradition bli världsledande i termer av akademisk höjd och praktisk nytta för näringsliv och samhälle. Vad betyder detta i praktiken? Effekterna av hög flödeseffektivitet är väl kända i dagens logistikforskning och avspeglas tydligt hos de företag som ligger i framkant och har omsatt teorier inom supply chain management (SCM) i sitt praktiska arbete. Den kunskapen behöver dock få ett betydligt större genomslag i det svenska näringslivet och samhället för att Sverige ska stå sig starkt som industrination även i framtiden. Med Sveriges utsatta läge i ett avlägset hörn av Europa behövs en högklassig logistik både hos små och stora företag. För att öka genomslaget av logistikkunskap i näringsliv och samhälle behövs: 1. Ett kunskapslyft på ledningsnivå De största hindren för mer utvecklad logistik och supply chain management är en otillräcklig kompetens hos funktionschefer i företag, t.ex. produktions-, inköps-, logistikchefer samt bristande kunskaper och för låg kunskap och därmed prioritet hos den högsta företagsledningen och i styrelserna. Det behövs därför ett rejält kunskapslyft ett logistiklyft i näringslivet och en bättre förståelse för hur logistiken kan förbättra ett företags utveckling, lönsamhet och konkurrenskraft. Behovet är påtagligt på företagens strategiska nivå såväl som på lägre nivåer. Ett kunskapsmässigt logistiklyft är nödvändigt om näringslivet ska ha en tillräcklig förmåga att designa, styra och utveckla de komplexa system som ett logistiksystem och en försörjningskedja utgör. Särskilt tycks systemförståelsen vara för låg i många av dagens företag/organisationer. Den traditionella indelningen i organisatoriska funktioner är en av orsakerna till detta. Funktionsorganisationen gör att den enskilde medarbetaren och chefen tappar sitt fokus på och förståelse för helheten. Det behövs bättre kunskaper om hur prestationer på systemnivå ska mätas, ett typexempel är hur effektiviteten mäts för en hel försörjningskedja (supply chain) som består av såväl interna som externa enheter. Men det behövs även ett påtagligt kunskapslyft hos logistikspecialister för att i finansiella och strategiska termer kunna förklara och artikulera hur logistik bidrar 4

5 till ett företags tillväxt, lönsamhet och rörelsekapital. Ett kunskapslyft bör fokusera på såväl ny som befintlig kunskap, såsom beprövade teorier och modeller. Kunskapslyftet bör ske i direkt samverkan mellan företag/organisationer och akademiska forskare, och indirekt genom att lärosäten utbildar företagens framtida ledare. 2. Rätt balans mellan VAD och HUR det vill säga mellan innehåll och förändringsprocess Tills nu har en stor del av logistikforskningen handlat om VAD d.v.s. om innehållet i olika begrepp, modeller, teorier och arbetssätt. I praktiken har många organisationer anammat en förståelse för dessa begrepp, modeller, teorier och arbetssätt men saknat förmågan att implementera dessa i den dagliga verksamheten, d.v.s. HUR-frågan. HUR-frågan ska inte förväxlas med demonstratorer som innebär praktiska försök av redan känd kunskap, utan det handlar om hur förändringsprocesser ska utformas i företag och organisationer. VAD- och HUR-frågorna kan tillämpas parallellt inom ramen för s.k. Work-books som utvecklas i samarbete mellan forskare och företag i gemensamma forskningsprojekt och beskriver både innehåll och åtgärder (VAD) och processer för implementering (HUR). Sådana work-books bör utvecklas för olika typer av företag för att öka kunskapen om vilka specifika logistiklösningar som är giltiga i olika typsituationer. 3. Satsningar på små och medelstora företag En speciell satsning krävs på de små och medelstora företagen (SMEs). I dessa företag är logistikkunskapen idag relativt låg, men å andra sidan är potentialen stor. Logistiken har en strategisk betydelse för SMEs möjligheter att kunna konkurrera på en internationell marknad inte bara i termer av lägre kostnader utan lika mycket som ett sätt att differentiera sig och framstå som unika i jämförelse med sina konkurrenter. Här behöver forskningen vara speciellt uppmärksam på att de modeller som normalt är framtagna för stora företag, med stora flöden, ofta inte är giltiga för mindre företag med relativt små flöden. För att öka implementeringsgraden behöver forskningen utveckla Logistik-Light lösningar för mindre företag, med speciellt fokus på HUR-frågan. 4. Satsningar på nya tillämpningsområden Logistikens teorier, modeller och principer om flödesorientering är i högsta grad tillämpbara för att effektivisera olika samhällssektorer. Inom sjukvården kan exempelvis logistik användas för att minska vårdköer och skapa en mer resurseffektiv sjukvård och i stadsmiljön för att minska trängsel och miljöpåverkan i samband med varuleveranser. Här har akademin en viktig roll både som integratör och inspiratör mellan de olika intressenterna; kommuner och dess invånare, butiksägare och transportörer, landsting och sjukhus, men också för att utveckla innovativa logistiklösningar som baserade teknisk utveckling, globala försörjningskedjor och framtida konsumtionsmönster. Men för en effektivare logistik i sjukvården behövs en bättre integration av kunskapsutvecklingen inom sjukvården med forskningsfronten inom den mer ingenjörsvetenskapliga logistikforskningen. Det behövs även betydligt mer tid för kritisk reflektion, i en process där aktörer med olika kompetenser och inriktningar (logistik respektive sjukvård) samverkar. Här blir forskningen en naturlig del i ett logistiklyft inom vården. Här kan också work-books vara ett medel för att tillämpa befintlig logistikkunskap som anpassas till sjukvårdens behov. Här handlar det om en logistikutveckling som skapar samhällsnytta, vilket kräver att forskningen behöver ställa om från det vanliga upplägget att "forska om" organisationer till att också "forska i" och forska med organisationer. En sådan ansats ger en god plattform för tillämpad och interaktiv forskning där kunskapsutveckling sker i samverkan mellan forskare och anställda i landsting och på sjukhus och andra vårdinrättningar. 5. Tillgänglighet till kompetenta och akademiskt utbildade logistiker En förutsättning för att klara ett logistiklyft i näringslivet är att det finns en direkt koppling mellan forskning forskarutbildning grundutbildning tillämpning i näringslivet. Det i sin tur 5

6 förutsätter ett nära samarbete mellan akademi och näringsliv. I framtiden kommer tillgången till kompetenta och akademiskt utbildade logistiker bli ännu mer avgörande och affärskritiskt. Framtidens logistik kräver mer komplicerade analyser baserade på allt större mängder data. Detta ställer ökade krav på mer specialist- och systemkunskap samt på mer matematikkunskap på hög nivå. Mer specifikt behövs det fler skickliga logistiker med kunskaper i matematik och modellering, kunskaper i hur system kan utnyttjas samt hur beslutsunderlag kommuniceras och effekter av beslut visualiseras. 6. Rätt balans mellan grundläggande akademisk forskning och tillämpad forskning i näringslivet För att utveckla en mer användbar logistikkunskap som skapar ännu bättre konkurrenskraft för svenska företag behövs en balans mellan grundläggande akademisk forskning och tillämpad forskning i samverkan med näringslivet. Vi har i vår agenda föreslagit en modell med tydlig rollfördelning mellan akademi och näringsliv i de fyra faserna: Definiera forskningsbehov, Utforska, Integration och Kunskapsöverföring. Men det är inte bara akademi och näringsliv som behöver samarbeta. Även varuägare och transport/logistik och IT-företagen behöver samverka bättre för att utveckla nya innovativa logistiktjänster. Här har akademin en viktig roll som katalysator, koordinator och integratör att se till att det händer saker. Logistik är i stor utsträckning är ett tillämpat forskningsområde. Men den utveckling av logistikområdet som bedrivs inom företag och organisationer räcker inte för näringslivets och samhällets långsiktiga behov av mer effektiva och hållbara logistiksystem. Den akademiska forskningen behövs för att adressera den komplexitet som moderna logistiksystem och försörjningskedjor (supply chains) utmärks av. Den akademiska forskningens roll är att förse näringsliv och samhälle med en kunskapsbas som kan tillämpas och implementeras av enskilda företag och organisationer. 7. En nationell helhetssyn på logistikforskning Eftersom logistik är eller i alla fall bör vara en integrativ, gränsoch funktionsöverskridande kunskap som behövs för att ta sig an komplexa affärs- och samhällsmässiga utmaningar behöver ämnet forsknings- och yrkesmässigt hanteras som helhet. I praktiken innebär detta att olika funktioner inom och mellan företag utformas och utförs med fokus det gemensamma horisontella flödet av varor och information, för att tillgodose ekonomiska, miljömässiga och sociala mål. Det behövs därför en nationell helhetssyn på logistikforskningen. Behovet av helhetssyn gäller logistikforskare, ledare och medarbetare i näringsliv och i samhälle. Helhetssynen betyder även att alla relevanta perspektiv finns med: industri- och handelsföretagens perspektiv, transport-/logistik och IT-företagens perspektiv liksom samhällsperspektivet och en förståelse för hur dessa tre perspektiv hänger ihop. Forsknings- och innovationsagenda för framtidens logistik är ett viktigt steg mot en sådan helhetssyn med sin tvärfunktionella och systemorienterade ansats och genom den breda uppslutning som vi fått från både akademiker och praktiker. Tillsammans har vi arbetat fram tre perspektiv på logistikutveckling ligger till grund för den här agendan: 1. Industri- och handelsföretagens perspektiv, dvs. varuägare vars logistiksystem är i fokus för framtidens forskning och innovationer 2. Transport-/logistik- och IT-företagens perspektiv, dvs. leverantörer av logistiktjänster 3. Samhällets perspektiv, dvs. samhällets aktörer som representerar nya behov av och tillämpningar för logistikforskning. 6

7 Industri- och handelsföretagens perspektiv SCM och Flödesorientering Samhällets perspektiv Transport/ logistik- och och IT-företagens perspektiv Sjukvårdslogistik Tjänsteutveckling Citylogistik Figur 2 Det är bara som ett självständigt forskningsområde och en avancerad profession, med en egen forskningsagenda, med tillräckligt omfattande kritisk massa, som logistiken kan infria det övergripande målet att stödja tillväxt, konkurrenskraft och innovation för svenskt näringsliv och samhälle. 7

8 Vem säger detta? Forskningsagendan är ett samarbete mellan de tre största akademiska forskningsorganisationerna inom logistikområdet i Sverige LiTH, LTH och Chalmers. Dessutom har ett stort antal företag och organisationer medverkat i egenskap av representanter för olika sektorer inom industri, handel, partihandel, transport- och logistik, IT, sjukvård samt intresseorganisationer för logistiker. Denna uppslutning innebär att en mycket stor del av Sveriges samlade logistikforskare och en stor del av logistikprofessionen i näringsliv och samhälle har medverkat till att ta fram agendan och står bakom dess innehåll. I styrgruppen för agendan har förutom akademiker ett flertal ledande företag ingått, däribland SKF, Nobel Biocare, Axis och Volvo. Innehållet i agendan har arbetats fram i samband med möten med ett antal referensgrupper. Totalt har ett femtiotal representanter för näringsliv och samhälle deltagit i mötena och som löpande bollplank i processen att ta fram denna agenda. Vem vänder vi oss till målgrupper Forskningsagendan vänder sig till fyra primära målgrupper: a. Näringslivet b. Samhällsaktörer c. Forskare i akademin d. Forskningsfinansiärer vi oss förutom till företagsledningen också till ansvariga för produkt- och tjänsteutveckling. Vi vänder oss även till intresseorganisationer och andra nätverk och organisationer som arbetar med kompetensutveckling och utveckling av svenskt näringsliv, exempelvis branschorganisationer. Den främsta målgruppen bland samhällets aktörer är beslutsfattare inom kommuner, i första hand tjänstemän och politiker som kan påverka möjligheterna att utveckla och implementera system för citylogistik. Vad gäller sjukvårdslogistik vänder vi oss till landstingspolitiker och tjänstemän i ledande befattningar inom landsting och på sjukhus. Här inkluderar vi även intresseorganisationer som SKL och politiker och tjänstemän på riksnivå som driver utvecklingsfrågor inom miljö och sjukvård. Forsknings- och innovationsagenda för framtidens logistik kommer också att fungera som styrande för inriktningen av svensk logistikforskning de kommande åren och identifierar satsningsområden. Den samarbetstradition som finns inom svensk logistikforskning präglar samverkan mellan universitet och akademiska institutioner i Sverige såväl som internationellt. Avsikten med forskningsagendan är att ytterligare fördjupa dessa samarbeten och tillföra de specialistkompetenser som behövs för att utveckla logistikområdet i enlighet med agendans ambitioner, visioner och mål. En prioriterad målgrupp är forskningsfinansiärer som vi vill ge bättre kunskap om och förståelse för logistikområdet och vilka satsningar som behövs för att svara upp mot dagens och framtidens behov i en allt mer dynamisk och komplex global konkurrensmiljö. Vi ser forskningsagendan som ett viktigt steg i att positionera det svenska styrkeområdet logistik som en egen forskningsdisciplin och som ett betydelsefullt satsningsområde som bidrar till att öka Sveriges konkurrenskraft. Här vänder vi oss till personer på ledningsnivå i varuägande företag, vilket förutom den högsta företagsledningen inkluderar enhetschefer och funktionschefer samt specialister med ansvar för varuflöden. I transport/logistik- och IT-företag vänder 8

9 Logistik är en av SKFs styrkor, vi optimerar kontinuerligt vår verksamhet i hela supply chain med resultat såsom minskad resursanvändning och lägre utsläpp både för våra transporter och i våra varulager. Vi har även starkt fokus på kostnader, service och flexibilitet vad gäller logistik. Vi påverkas i hög grad av internationella trender och måste hela tiden vara flexibla för att möta förändringar inom logistik och SCM. De åtgärder som beskrivs i detta strategiska forskningsdokument adresserar på ett bra sätt både dagens och morgondagens utmaningar för globala svenska företag. Anne-Lie Lind Director SKF Logistics Services 9

10 Att logistikens betydelse kommer att öka i framtiden står utom allt tvivel. För ett globalt marknadsledande företag som Axis, med egna kontor i över 40 länder, distributörer i mer än 70 länder och som växer inom flera olika kundsegment, ökar betydelsen av att kunna styra flöden av varor och information ännu mer effektivt. Med en försörjningskedja (supply chain) som omfattar tillverkande underleverantörer och mer än distributörer, systemintegratörer och återförsäljare är komplexiteten stor. Logistik är ett sätt för oss och för andra svenska internationella företag att bättre kunna hantera denna komplexitet och därigenom öka vår konkurrenskraft genom bättre service för våra kunder till en attraktiv kostnadsnivå. För oss är det tydligt att morgondagens vinnare är de som kan hantera förändringarna på marknaden och med en effektiv logistik som grund matcha vår produktutveckling och framtagning av nya lösningar. En logistikforskning som hjälper företagen att utveckla en dynamisk, effektiv och miljömässigt hållbar supply chain management är nödvändigt för svenska företag att ytterligare stärka sina positioner på en global marknad i framtiden. Därför har vårt samarbete med akademin i framtagningen av en forskningsagenda för framtidens logistikforskning varit en naturlig del av strävan att bli ett bättre och mer konkurrenskraftigt företag. Ray Mauritsson President & CEO Axis Communications AB 10

11 Globalisering och internationell konkurrens IT-utveckling och ökad tillgång på data Potentiell råvarubrist Mer turbulenta och volatila marknader Innebär mer komplexa försörjningskedjor Vilket kräver systemkunskap och flödesoptimering Kundvärde Miljömässig och etisk hållbarhet Framtidens städer och åldrande befolkning

12 Många möjligheter till innovation Innovation är prioriterat även inom logistikområdet. En förutsättning för framgångsrik innovation är att den baseras på helhetssyn. Det räcker inte bara med produktinnovationer. Det gäller att tillämpa och kombinera olika tekniska och systemmässiga innovationer på ett nytt sätt. Här bygger vi vidare på ett område där svensk industri och svenska ingenjörer/ekonomer har en internationellt sett unik kunskap i förmågan att designa, styra och utveckla komplexa system. Ett typexempel är JAS-systemet, där den tekniska prestandan ofta beskrivs som underordnad systemets prestanda. Andra exempel är Ericssons telecom-system och SKFs försäljning av system och funktioner snarare än kullager. I logistiksammanhang kan motsvarande systemtänkande handla om att använda data på ett nytt sätt för att göra nya former av riskbedömningar i en försörjningskedja. Detta kallas Dynamisk nätverksoptimering och ger innebär en förfinad optimering för högre effektivitet eller kundvärde. Men systemtänkande och helhetssyn inom logistikområdet kan även handla om att utveckla användarvänlig teknik som ökar effektiviteten i en försörjningskedja. Några ytterligare exempel på innovation inom logistikområdet är: Innovativ tjänsteutveckling inom vårdsektorn som kombinerar logistisk flödeseffektivitet med medicinsk kompetens och ökar vårdföretags konkurrenskraft och förmåga att attrahera fler patienter från andra länder samt expandera på nya geografiska marknader. Horisontell samverkan är en form av innovation som innebär att neutrala plattformar och spridningspunkter mellan företag i samma region eller bransch identifieras. I många fall har vi nått gränserna för det enskilda företaget själv kan förbättra utan att samverka med andra. Interorganisatoriska innovationer för att öka samverkan och tillämpning av supply chain management. Exempelvis hur avtal utformas mellan parter längs försörjningskedjan för olika typer av samverkan och hur risker delas och hanteras i försörjningskedjor. Organisatorisk innovation i form av en utvecklingsavdelning med fokus på hög flödeseffektivitet och horisontell samverkan, inom och mellan alla avdelningar i ett företag/organisation och med andra företag i en supply chain. Kontrolltorn för analys är en innovation som innebär att inte enbart transporter styrs utan att även kontrolltornet gör analyser baserade på makrodata, simuleringar och riskbedömningar som används för planering och styrning av hela försörjningskedjan. En snarlik innovation är Supply Chain arkitekter med förmåga att snabbt kunna skapa och mobilisera en temporär försörjningskedja för att hantera plötsliga skeenden, katastrofer etc. Innovationer för beslutsstöd och implementering av logistikteorier och modeller är efterfrågade. Detta omfattar både VAD och HUR-dimensionen och inkluderar tillämpningen av modern visualiseringsteknik för bättre beslutsförmåga och effektivare genomförandeprocesser. Mer konkret De viktigaste drivkrafterna för en positiv logistikutveckling är företagsledningens prioritering i kombination med ett logistiskt kunskapslyft i näringslivet och hos samhällets aktörer. Vi har definierat ett antal utvecklingsbehov i vårt arbete. Dessa utvecklingsbehov har olika tidsperspektiv och baseras dessutom på kunskapen att varuägare under de närmaste åren prioriterar högre flexibilitet och dynamik det vill säga 12

13 bättre anpassningsförmåga till nya kundkrav framför funktionell kostnadsrationalisering. Vi ser även behov av att transportföretagen utvecklar mer kundanpassade och miljömässigt hållbara transportlösningar i framtiden. På kort sikt, de närmaste 3 åren handlar det om att fullt ut använda den kunskap som redan finns och tillämpa den med värdeskapande för kunder i fokus: Logistiksystemen behöver effektiviseras och trimmas, men mer utifrån en förståelse för vad kunderna vill ha och är beredda att betala för, dvs. baserat på affärsmannaskap snarare än ingenjörskonst. Det finns ett stort behov av modeller för hur logistik och SCM ska organiseras i företag. Idag finns det ofta hinder som står i vägen och som cementerar funktionsorienteringen och hämmar flödeseffektiviteten inom och mellan företag. Detta försvåras ytterligare av att många av de prestationsmått som används är utformade för att mäta funktioner, inte processer och flöden. För transport- och logistikbranschen handlar det om att vara med tidigt med tjänsteutveckling och lära sig att ta betalt för de värden som tjänsterna skapar för varuägarna. Generellt sett efterfrågas mer flödestänk i denna tjänsteutveckling. Det finns även ett behov av att uppgradera bilden av transporternas nytta, genom att bättre kommunicera samhällsnyttan av godstransporter. Det finns ett tydligt behov av att öka kunskapen om hur miljö blir en del av den totala logistikkalkylen tillsammans med kostnader, ledtider och service. Först när kalkylen utformas på detta vis kan olika logistiklösningar värderas mot varandra, t.ex. fyllnadsgrader i relation till leveranstid. På längre sikt 3-10 år finns det ett behov att lyfta logistikfrågorna till den strategiska nivån i företag och organisationer. Målet är att logistik och blir en naturlig del av den strategiska agendan, vilket möjligen innebär att SCM eller Flödeseffektivitet är de begrepp som behöver användas för att frågan ska förstås och prioriteras. Medel för att åstadkomma detta är: Nya bättre modeller för flödesorienterad verksamhetsstyrning. Forskningen har här en viktig roll i arbetet med att ta fram modeller som fokuserar på förmågan till anpassning som tar hänsyn till dynamiken och flexibiliteten i logistiksystemet. Utveckling av flödeseffektiva affärsmodeller, med fokus på flexibilitet och volatilitet och förmåga att snabbt reagera på förändringar. Behovet av detta är särskilt stort inom snabbrörliga branscher med stora varuflöden, t ex handel och detaljhandel. Högre utbildningsnivå och bättre kompetensförsörjning på flera plan och nivåer i företag/organisationer, i näringslivet och i samhället i stort. Den svenska högre utbildningen anses idag hålla en god internationell standard. Men utbildningen vid universitet och högskolor behöver anpassas till nya förutsättningar. Det behövs mer av helhetssyn och systemförståelse för att klara framtidens utmaningar inom logistik och SCM. En följd av detta är att det behövs fler personer med forskarutbildning. Systemkunskap är grundläggande och avgörande för att bättre förstå omfattande och komplexa system och hur olika företags logistiksystem samverkar. Miljöfrågan är en sådan systemfråga. Ur ett logistiskt perspektiv handlar miljöfrågan om att öka samhällets förmåga att svara upp mot urbaniseringens snabba utveckling och de utmaningar som uppstår i dess kölvatten. 13

14 Tekniska lösningar som kombinerar datafångst, databearbetning och SCM-upplägg behövs för att reducera komplexiteten och möjliggöra flödesoptimering i realtid. Att skapa bättre tekniska förutsättningar för en mer dynamisk logistik inkluderar även utveckling av generella informations- och märkningsstandarder som fungerar såväl i produktion och distribution. Kopplat till de tre perspektiven och målgrupperna (se figur 2) finns det sammanfattningsvis ett behov av forskning inom följande områden: Varuägarnas logistik Effektivisering av befintlig verksamhet inom industri och handel genom ökad tillämpning av logistik (HUR) Utformning och styrning av interna tvärfunktionella flöden (integration internt) Implementering av mer flödeseffektiv produktion produktionslogistik Öka inslaget av logistik i produkt- och tjänsteutveckling (design for logistics) Utformning och styrning av externa flöden (Integration externt) Avtal, risk, vinstdelning, fördelning av miljöeffekter, etc. i interorganisatoriska relationer Utveckling av logistik-light-lösningar för små- och medelstora företag Metodutveckling för att utveckla workbooks tillsammans med näringslivet Finansiell analys av logistik med fokus på kundvärde och merförsäljning Lyfta logistiken till den strategiska nivån Utveckling av flödeseffektiva affärsmodeller Differentierade logistiklösningar för olika typer av företag och behov. Transport/Logistik/IT-företag Affärsmodeller och värdeskapande inom transport/ logistikbranschen Transportföretagens tjänsteutvecklingsprocess med fokus på hållbara transportlösningar Utveckling av standarder för märkning och informationsutbyte i hela logistikkedjan Effektivitetsanalyser av nationella och internationella transportsystem Differentierade logistiklösningar för olika typer av företag och behov Transportlösningar för glesbygd horisontell samverkan Rollfördelningar logistikföretagens roll i varuägarnas logistikprocesser Utveckling av mjukvara för realtidsstyrning av logistik Optimeringsmodeller för avancerad logistikstyrning Citylogistik för olika typer av städer geografi, struktur storlek m.m. Samhälle och sjukvård Utformning av effektivare patientflöden inom sjukvården Mätning och styrning av patientflöden och flödeseffektivitet inom sjukvården IT-stöd för mätning och styrning av patientflöden och sjukvårdslogistik Modeller för citylogistik för samhällssektorns beslutsfattare Analys- och mätmodeller för citylogistik IT-stöd för styrning av citylogistik Implementeringsstöd för citylogistiksystem. 14

15

16 Hur når vi målen? Effekterna av god logistik syns inte i en enskild logistikavdelnings nyckeltal, utan avspeglas i form av högre effektivitet och flexibilitet totalt sett i ett företag. Att mäta logistikens effekter med traditionella och funktionella mått fungerar därför inte. På samma sätt räcker det inte att ett företag tar till sig enstaka delar av den logistiska paletten för att nå de strategiska effekterna. Det är först när logistikarbetet blir en del av den strategiska utvecklingen och därigenom genomsyrar ett företags totala materialflöde som full utväxling ges i form av en bättre förmåga till hållbar tillväxt, konkurrenskraft och lönsamhet. Det innebär att framtidens logistikforskning behöver vara: Långsiktig och del av näringslivets ständiga förbättringsarbete. Forskningen måste kunna analysera marknadens utveckling och översätta den i dynamiska förmågor och logistikinnovationer. Tvärfunktionell och Interorganisatorisk. En stor del av potentialen finns i gränssnitten mellan företagets funktioner och mellan olika företag i en försörjningskedja. Därmed måste forskningen i högre grad än idag vara tvärfunktionell och interorganisatorisk. Integrerande, det vill säga fungera som en opartisk aktör mellan logistiksystemets olika aktörer, t ex. mellan varuägare, transportföretag, samhälle. Omfatta även implementeringen och tillämpningen av logistiska teorier och modeller (HUR-frågan). Idag finns en utbredd uppfattning inom näringslivet att forskare måste förenkla sina budskap så att näringslivets folk kan ta till sig akademiska teorier och modeller. Detta är många gånger helt riktigt. Men inom logistikområdet gäller även det motsatta. Ledare i näringsliv och samhället behöver bli bättre på att ta till sig komplexa teorier och modeller. Mot bakgrund av att marknaderna och försörjningskedjorna blir mer turbulenta och dynamiska kommer framtidens vinnare att finnas bland de organisationer som bäst kan designa, styra och utveckla stora och komplexa system. Denna flödesorientering står i motsats till traditionella organisatoriska modeller med fokus på att hantera små, lättstyrda enheter istället för att lära sig att hantera och orkestrera de stora och komplexa system. För att stödja ett nödvändigt kunskapslyft i näringsliv och samhälle så behövs: En långsiktig forskning som bygger på en dialog på vetenskaplig grund med beslutsfattare i industri och samhälle om logistikens strategiska betyelse. Ett utrymme för disputerade personer att verka inom näringsliv och samhälle och där injicera de kunskaper som näringslivet behöver för att kunna designa, styra och utveckla komplexa försörjningskedjor. En stark grundutbildning där den senaste forsk ningen kommer våra teknologer och andra studenter till godo. Det förutsätter en långsiktighet i logistikforskningen och forskarutbildningen. Mer av forska med företag inte bara forskning om företag. Här är industridoktorander en naturlig del av forskningsmiljön. En nationell forskarskola inom logistik i samarbete mellan olika universitet med ambitionen att öka antalet forskarutbildade logistiker i näringslivet. 16

17 För att åstadkomma allt detta behövs en mer långsiktig forskningsfinansiering som medger en långsiktig utveckling i samarbete mellan forskare och representanter från näringsliv och samhälle. De befintliga forskargrupper som arbetar med logistikforskning på LiTH, LTH och Chalmers består av cirka personer per grupp. Detta är vid en internationell jämförelse ganska stora grupper. Budskapet i Forsknings- och innovationsagenda för framtidens logistik är inte att dessa och andra forskargrupper behöver utvidgas i någon större omfattning. Vi tror att en kritisk massa även i fortsättningen är cirka 75 logistikforskare som är fokuserade på den utveckling som beskrivs i den här agendan. Däremot behövs ett utvecklat samarbete mellan akademi, näringsliv och samhälle och en långsiktighet och kontinuitet i forskningsfinansieringen som idag saknas. 17

18 Vi som har tagit fram Forsknings- och innovationsagenda för framtidens logistik. PROJEKTLEDARE: Professor Mats Abrahamsson, Linköpings Universitet STYRGRUPP: ARBETSGRUPP: Per Ädelroth, Axis Maria Huge Brodin, Linköpings Universitet Anne-Lie Lind, SKF Jan Olhager, Lunds Tekniska Högskola Fredrik Helgesson, Nobel Biocare Arni Halldorsson, Chalmers Henry Rostén, Volvo Group Annika Olsson, Lunds Tekniska Högskola Mats Johansson, Chalmers REFERENSGRUPP, MEDVERKANDE I WORKSHOPS OCH SOM BOLLPLANK: Accenture Aditro Alfakonsult Aptean Aptean Ascom Atlas Copco Atlet Axia B&B Tools Chalmers Chalmers CSCMP/PLAN Dagab Ericsson Göteborgs Hamn Indiska Magasinet Karlöf kommunikation Lamiflex Linde Group Lindex LiU LiU LiU LiU LTH LTH LTH MA-system Mediq MTC/Volvo Johan Karlberg Matthias Kettelhoit Ankie Hvittfeldt Niklas Rönnbäck Per Wetterlöf Anders Melin Mats Rignell Martin Björkroth Stefan Nilsson Henric Hasth Kenth Lumsden Martin Svanberg John Landborn Anders Agerberg Lasse Pettersson Åsa Wilske Anders Linnarsson Stefan Karlöf Jonas Tegström Kenneth Friberg Maria Helmroth Håkan Aronsson Fredrik Stahre Erik Sandberg Måten Fristedt Sten Wandel Johan Marklund Fredrik Nilsson Per Grettve Per Kjörling Peter Berggren MySigma MySigma NKG Nordiska Kardan Odette Sverige Optilon Plan Post Nord Post Nord Radela AB Region Skåne Rego Management Returlogistik Runsven/Ö&B Saab Sandvik Scania Schenker Silf Competence SKF SKF Sonat Stadium Starke Arvid Stora Enso Syncron Trafikverket VGR Vårdapoteket Örebro Sjukhus Dan Schultz Peter Abdon Torgny Almgren Tord Lätt Sten Lindgren Fredrik Jersby Rikard Sjöström Stefan Källberg Anders Holm Erik Lautmann Lars Wilander Sven-Olof Kulldorf Nils G Storhagen Magnus Berglund Staffan Eklind Tomas Wiklund Karl Bernqvist Gunnar Aldén Carina Hjelm Dahlöf Peter Cedergårdh Ann Sofie Gullbring Kjell Rundqvist Daniel Johansson Mattias Hellner Stig Wiklund Håkan Amnäs Rikard Engström Jan-Olof Moberg Johan Nordström Peter Kalen 18

19 Flödeseffektivitet och SCM förutsätter interna och externa samarbeten

20 För mer information Prof. Mats Abrahamsson, April 2013