Omvårdnadsförvaltningen Kostpolicy

Transkript

1 Omvårdnadsförvaltningen Kostpolicy med riktlinjer, handlingsplan och blanketter avseende kost för äldre i särskilda boenden inom Söderhamns kommun Reviderad december

2 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning Syfte, mål och styrdokument Ansvar Samverkan Måltidsordning Nattfasta Måltidsinnehåll Specialkost Kosttillägg, konsistensanpassning och sondnäring Måltidsmiljö Bedömning av näringstillstånd Delmål, hur, vem ansvarar, uppföljning MNA-/Nortonbedömning Munvård Egenkontroll...16 Bilagor: 1. Handlingsplan vid undernäring 2. Kostordination från sjuksköterska 3. Kostordination/beställning till köket 4. Mat- och vätskeregistrering 5. Beräkning av energi- och vätskebehov 6. Kost-/matregistrering 7. Vätskeregistrering 8. Kaloriguide för mat och vätskor 9. MNA, bedömning och manual 10. Mätning av nattfastan 11. Modifierad Norton-skala 2

3 KOSTPOLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR ÄLDRE I SÄRSKILDA BOENDEN En grupp med bl a medicinskt ansvariga sjuksköterskor från länets kommuner sammanställde i början av 2000-talet kostrekommendationer för att tydliggöra vad som krävs för att åstadkomma en bra måltidsservice i kommunernas särskilda boenden. Omvårdnadsförvaltningen i Söderhamns kommun har 2008 omarbetat dessa rekommendationer till en kostpolicy för kommunen. Kostpolicyn har tagits fram som en del av ett projekt om kost och nutrition (näring) under ledning av ledningsansvariga sjuksköterskan Lena Burman. Arbetet har skett i samverkan med bl a ledningen för kultur- och samhällsförvaltningens kostenhet. Policyn har i första hand arbetats fram för att gälla boende i äldreboende, men gäller i tillämpliga delar även äldre i andra särskilda boendeformer. (I äldreboenden, men inte i övriga särskilda boenden, ansvarar kostpersonal från kostenheten för tillagning av mat.) Kostpolicyn är en vägledning för alla sjuksköterskor, enhetschefer, omvårdnadspersonal samt kostpersonal i särskilda boenden för äldre i Söderhamns kommun. Omvårdnadsnämnden har godkänt kostpolicyn. 1. SYFTE, MÅL OCH STYRDOKUMENT SYFTE Syftet med kostpolicyn är att skapa enhetliga riktlinjer för bedömning av näringstillstånd, måltidsordning, nattfasta, att betona måltidsmiljöns betydelse och att förtydliga de olika yrkesrollernas ansvar. MÅL Målen avseende kost och nutrition är att: De boende ska erbjudas vällagade och näringsriktiga måltider anpassade efter äldres särskilda behov. Måltiderna ska serveras i en stimulerande och trivsam miljö så att matglädje skapas och att måltiderna upplevs som höjdpunkter under dagen. Förebygga undernäring och felnäring hos våra boende. Personal som är delaktig i mat/kosthantering ska ha relevant kunskap och känna engagemang för matens, måltidens och näringens betydelse för hälsan. 3

4 STYRDOKUMENT Socialtjänstlagen (SoL) I SoL fastställs kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de är i behov av. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer med service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Insatserna skall vara av god kvalitet, individuellt anpassade och genomföras i samråd med den boende. Verksamheterna skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och kvalitetssäkras. I socialtjänstlagen fastställs handläggning av ärenden. Beslut ska dokumenteras. Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar som förs. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och service åt personer 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Livsmedelslagen, livsmedelsförordningen Livsmedelslagen är en ramlag för allt arbete inom livsmedelsområdet. Den beskriver vad som är livsmedel samt regler för hantering, märkning, saluhållning, personalhygien, livsmedelslokal och riktlinjer för livsmedelstillsyn. Statens livsmedelsverk, en central tillsynsmyndighet, har en egen författningssamling som ytterligare förtydligar de regler som gäller inom livsmedelsområdet. Kommunens bygg- och miljöavdelning utövar tillsyn enligt livsmedelslagen över samtliga livsmedelslokaler. De ska även godkänna kökens egenkontrollprogram. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), patientdatalagen (PDL) Med hälso- och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor. Verksamheten ska bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Varje kommun ska erbjuda god hälso- och sjukvård åt dem som bor i särskilt boende. Vården och behandlingen ska vara individuellt anpassad samt ska utformas och genomföras i samråd med den boende. En korrekt och tillförlitlig dokumentation är viktig för att tillgodose en god och säker vård. Legitimerad personal (sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster) är skyldig att föra journal. Föreskrifter och allmänna råd Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen. Socialstyrelsen har bl a tagit fram föreskrifter och allmänna råd om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) och allmänna råd om kvalitetssystem inom omsorgerna om äldre och funktionshindrade (SOSFS 2006:11) som utgör utgångspunkten för ett systematiskt kvalitetsarbete. Dessutom allmänna råd och föreskrifter om patientjournal (SOSFS 1993:20) och allmänna råd om omvårdnad i hälso- och sjukvården (SOSFS 1993:17) 4

5 2. ANSVAR Maten är en förutsättning för god hälsa och ska betraktas som lika viktig som den medicinska behandlingen. I de fall den boende inte själv kan ansvara för hela, eller delar av sin näringstillförsel, har kommunen ansvar för att behovet tillgodoses. I särskilt boende ska det finnas möjlighet att äta tillsammans med personal och andra boende. Särskild tanke ska läggas på måltidsmiljön. Måltiderna ska vara en njutning och en fest som speglar helger och andra högtider. Äldres mat bör anpassas efter deras specifika krav på energi/näringsinnehåll, men givetvis också efter den enskildes individuella behov och vanor. Hänsyn ska tas till önskemål, behov av mat i olika konsistenser och till kulturella olikheter i matvanor. Ett gemensamt synsätt skall råda, med fokus på mat och dryck, matvanor och måltidsmiljöer, där kosten och ätandet är en viktig del av den totala omvårdnaden och rehabiliteringen av den äldre. Omvårdnadsnämnden Omvårdnadsnämnden beslutar om övergripande inriktning och policy för verksamhetens kvalitet. Förvaltningschef Förvaltningschef ansvarar för att nämndens beslut verkställs. Verksamhetschef Verksamhetscheferna ansvarar för att: Riktlinjer och mål för kostverksamheten följs upp. Resurserna fördelas på enheterna. Personalen har förutsättningar att följa riktlinjerna vad gäller måltidsordning, måltidsmiljö, nattfasta, livsmedelshygien m.m. Enhetschef och ledningsansvarig sjuksköterska har den kompetens som krävs för arbetet kring kost, samt för att kompetensutveckling sker i enhetlighet med verksamhetens krav. Det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som innefattar planering och uppföljning, samt arbetar med ständiga förbättringar och utvärderingar, enligt socialtjänstlagen, hälso- sjukvårdslagen och livsmedelslagen. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS har ett övergripande ansvar enligt hälso- sjukvårdslagen 24 och enligt Förordningen om yrkesverksamhet på hälso- sjukvårdens område (1998:1513). MAS ansvarar för att: Centrala kostgruppen sammankallas en gång/år för att bl a följa upp kostpolicyn. Biträda verksamhetschef när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet kring kost. 5

6 Enhetschef Enhetschef ansvarar för att: Kostpolicyn är känd hos personalen, och att policyn tas upp i samband med introduktion av nyanställd personal. Personal har den kompetens och de redskap som krävs för att följa riktlinjerna vad gäller måltidsordning, måltidsmiljö, nattfasta, livsmedelshygien mm. Det finns kostombud på varje avdelning och att dessa deltar i kostombudsträffar. Rekommenderade tider för måltider hålls (i samarbete med ledningsansvarig sjuksköterska, omvårdnadsansvarig sjuksköterska och kostpersonal). Kostchef Kostchef ansvarar för att: Produktion och livsmedelshantering sker enligt livsmedelslagen. Erbjuda mat och måltider som är energi- och näringsanpassade enligt gällande rekommendationer och utifrån de äldres behov. Kostpersonal har adekvat kompetens för uppdraget. Tillhandahålla ett fullgott alternativ till dem som av medicinska, religiösa eller etiska skäl inte kan äta den mat som normalt serveras. Verka kostnadseffektivt inom ram för den kvalitetsnivå som är överenskommen. Genomföra utvärderingar och kvalitetsmätningar. Kostpersonal Kostpersonalen ansvarar för att: Maten är vällagad och att receptbeskrivning följs. Ha kunskap om specialkoster. Distribuera rätt kost efter beställning enligt fastställd kvalitet gällande matens utseende, smak och näringsinnehåll. Följa regler för varmhållning och livsmedelshygien (i samarbete med enhetschef och ledningsansvarig sjuksköterska/omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Läkare Äldreboendets läkare ansvarar för att: Medicinsk bedömning, ordination och behandling utförs. Ta ställning till och utreda om viktminskning orsakas av medicinska faktorer. Specialister kontaktas vid behov (exempelvis logoped, Tal- och sväljmottagning för utredning av sväljproblem mm). 6

7 Sjuksköterska Ledningsansvarig sjuksköterska/omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att: Den boendes närings- och vätskeintag i förhållande till hälsotillstånd, genom att göra riskbedömningar och upprätta en åtgärdsplan. Dokumentera nutritionsstatus och kostbehandling i omvårdnadsjournal. Ordinera näringstillägg, berikningsprodukter, mellanmål, nattmål och konsistensanpassning vid behov av detta. Kontakta läkare/dietist vid behov. Rådgivning till personal. Kalla till kostträffar på enheten. Samarbeta med enhetschef och kostpersonal i nutritionsfrågor. Arbetsterapeut/sjukgymnast Arbetsterapeut och sjukgymnast ansvarar för att: Skapa förutsättning för en god sittställning och miljö för den enskilde. Ge personalen kunskaper så att de kan utföra instruktioner angående detta. Förskriva och informera om ät- och drickhjälpmedel. Vid sväljsvårigheter hos boende delta i specifikt behandlingsupplägg med Tal- och Sväljcenter i samarbete med sjuksköterska och omvårdnadspersonal. Omvårdnadspersonal Omvårdnadspersonalens ansvarar för att: Följa framtagna rutiner och riktlinjer avseende nutrition. Observera förändringar eller avvikande kostintag och rapportera till sjuksköterska samt dokumentera detta. Regelbundna viktkontroller görs enligt ordination från sjuksköterska. Rekommenderade tidpunkter hålls för de olika måltiderna. Den enskildes måltidsmiljö är trivsam och lugn samt att serveringen och uppläggning av maten sker på ett trevligt sätt. Ge den enskilde möjligheter att påverka sin måltidssituation genom att uppmuntra delaktighet och valmöjlighet. Kontaktman Den boendes kontaktman i personalgruppen ansvarar för att: Följa de framtagna rutinerna och riktlinjerna avseende kosten. Vid inflyttning dokumentera i genomförandeplanen kring den boendes individuella behov av kost, näringsinnehåll samt måltidsordning och vanor. Göra en nutritionsbedömning genom att använda instrumentet MNA. Tillsammans med sjuksköterskan kontrollera nattfastan och följa upp 2 ggr/år eller när förändring av nutritionen och ätproblem observeras. Rapportera till sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut vid problem. Kostombud Kostombuden är ansvariga för att: Delta i kostutbildning, kostmöten och själv söka information inom kostområdet samt sprida kunskap och information till övrig personal. Stödja kontaktpersonen i nutritionsbedömningen. Egenkontroller/mätningar görs enligt framtagna riktlinjer (Livsmedelslagen). 7

8 3. SAMVERKAN Omvårdnadsförvaltningen och kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningens kostenhet samverkar kring kost och näringsfrågor avseende särskilda boenden för äldre och matdistribution till personer i ordinärt boende. På äldreboenden hålls kostmöte 2-4 gånger per år för att ta upp frågor som rör kosten. Sjuksköterska eller kostombud kallar till kostmötet. Vid mötet medverkar kostpersonal, kostombud, sjuksköterska, ev. enhetschef och om möjligt representanter för de boende. En s k central kostträff hålls 3-4 gånger per år för att diskutera övergripande frågor kring kost, näring och samarbete mellan omvårdnadsförvaltningens och kostenhetens verksamhet. Vid mötet medverkar kostchef, biträdande kostchef, verksamhetschef för äldreboenden och medicinskt ansvarig sjuksköterska. 4. MÅLTIDSORDNING En bra måltidsordning är en viktig förutsättning för att tillgodogöra sig den serverade maten. Sex måltider väl fördelade över dagen, varav tre bör vara huvudmål, rekommenderas av såväl Socialstyrelsen som Livsmedelsverket. Rekommenderade tider för servering av måltider: Frukost kl Mellanmål förmiddag vid behov och efter ordination. Lunch kl Mellanmål kl Middag kl Kvällsmål kl Nattmål vid behov och efter ordination. 5. NATTFASTA Nattfastan ska enligt svenska näringsrekommendationer inte överstiga 11 timmar. Nattfastan ska mätas individuellt 2 gånger per år. Orsak till lång nattfasta dokumenteras i omvårdnadsjournal under rubriken nutrition. Orolig nattsömn kan bero på hunger eller törst. Många äldre får läkemedel som torkar ut slemhinnor i mun och svalg och behöver därför dricka ofta. 8

9 6. MÅLTIDSINNEHÅLL Måltiderna vid äldreboenden bör innehålla följande: Frukost Kaffe och/eller te Mjölk eller fil Bröd och matfett Köttpålägg Ost Juice Gröt, välling eller flingor. Ägg, två tillfällen/vecka Färsk eller inlagd grönsak Lunch Varmrätt, grönsak Bröd, matfett Måltidsdryck t.ex. mjölk, svagdricka, lättöl, bordsvatten, måltidsdricka Dessert Middag Varm kvällsrätt Grönsak, alt frukt när det passar Bröd, matfett Måltidsdryck t.ex. mjölk, svagdricka, lättöl, bordsvatten, måltidsdricka Mellanmål Vid vissa sjukdoms- och näringstillstånd är mellanmålen lika viktiga som huvudmålen eftersom äldre ofta äter små portioner. Förslag på mellanmål: Mellanmål förmiddag Fruktbit Nyponsoppa alt. fruktsoppa Dryck t.ex. saft, juice Mjölkdrink Smörgås Mellanmål eftermiddag Kaffe/te eller buljong Smörgås Vetebröd/mjuk kaka Mjölkdrink Frukt 9

10 Kvällsmål Kaffe/te, honungsvatten, varmchoklad eller annan dryck Välling eller fil Kräm och mjölk Smörgås Bulle/skorpa Näringsdryck Nattmål Välling Fil Smörgås Frukt För de som behöver extra näring rekommenderas: Kräm med kaffegrädde Konserverad frukt med grädde eller glass Gräddglass Ostkaka (om tillgång finns) Äppelmos blandat med lite grädde Mjölkchoklad med grädde Filmjölk eller gräddfil med krossade pepparkakor Näringsdrycker (efter ordination) Det är viktigt att vid behov kunna servera extra mellanmål oavsett tid på dygnet. Det kan t ex i vissa fall finnas behov av nattmål eller tidigt morgonmål för att inte nattfastan ska bli för lång. Minst tre mellanmål per dygn bör serveras vid vissa sjukdoms- och näringstillstånd. Normalkost Innebär den grundkost som ska gälla för äldre inom kommunens särskilda boende. Denna kost är energi- och näringstät, tillagad av feta mjölk- och mejeriprodukter. Det är vanligt att äldre har för låg kroppsvikt. Därför är det viktigt att minimera användandet av lättprodukter. Dock rekommenderas mellanmjölk som dryck i stället för standardmjölk, då mellanmjölken innehåller betydligt mer D-vitamin, något som de äldre behöver. Om boende har problem med övervikt kan sjuksköterskan prata med den boende (och dennes läkare) om eventuella åtgärder eller rekommendationer. 10

11 7. SPECIALKOST Ämnesomsättningen sjunker hos äldre människor, men behovet av näringsämnen är oförändrat. Många sjukdomar påverkar kroppens förmåga att ta upp och tillgodogöra sig näring. Det ska finnas tillgång till specialkost och kosttillägg som kan ges efter individuell medicinsk bedömning och ordination av ansvarig sjuksköterska. När sjukdomstillstånd och näringstillstånd så kräver kan önskekost ordineras av sjuksköterska. Följande specialkoster ska kunna tillhandahållas: PER kost (= Protein och energirik kost) som ska tillgodose det individuellt beräknade energibehovet. Vid svårigheter att kunna äta tillräckligt behöver matens volym därför minskas, med bibehållet innehåll av energi och näring. Glutenfri kost Laktosreducerad kost Mjölkproteinfri kost Fettreducerad kost Kost vid överkänslighet Diabetesanpassad kost Laktovegetarisk kost Hänsyn skall tas till de som utifrån etnisk bakgrund och religion önskar annan kost. Kostordination/beställning till köket sker via blankett (se bilaga 3). Under 2010 kommer ett databaserat beställningsverktyg (Mashie) att införas. KOSTTILLÄGG, KONSISTENSANPASSNING OCH SONDNÄRING Kosttillägg/näringsdryck Kosttillägg/näringsdrycker kan delas in i olika kategorier: bas, proteinrik och energirik. De kan vara kompletta ( mjölkiga ) eller fettfria ( klara ). Mängden energi, kolhydrater, fett, protein och övriga näringsämnen varierar mellan de olika produkterna. BAS = mjölkbaserad, Resource komplett näring 1,5. Innehåll per deciliter: energi150 kcal, protein 5,6 g. Ges vid sjukdomsrelaterad malnutrition, mellan måltiderna (1 styck 2-3 ggr/dygn). Proteinrik = mjölkbaserad, Resource Protein. Innehåll per deciliter: energi 125 kcal, protein 9,4 g. Ges vid sårläkning, mellan måltiderna (1 styck 2-3 ggr/dygn). Energirik = mjölkbaserad, Resource 2,0. Innehåll per deciliter: energi 200 kcal, protein 9,0 g, fett 8,7 g. Används vid behov av hög energi- och näringstäthet, mellan måltiderna (1 styck 2-3 ggr/dygn). 11

12 Energirik = mjölkbaserad, Resource 2,0 + fiber. Innehåll per deciliter: energi 200 kcal, protein 9,0 g, fett 8,7 g. Används vid behov av hög energi- och näringstäthet, optimerar tarmhälsa. Mellan måltiderna (1 styck 2-3 ggr/dygn). Klar och fettfri, ( Addera + ). Innehåller per deciliter: energi 125 kcal, protein 4 g. Används vid fett mal absorption Alla kosttillägg/näringsdrycker finns i olika smaker. Konsistensanpassning Vid tugg- och sväljsvårigheter finns möjlighet att servera konsistensanpassad mat enligt konsistenstrappan: Grov patékost Timbalkost Gelékost Flytande, kall eller varm kost Tjockflytande, kall eller varm kost Sondnäring Sondnäring ges efter individuell medicinsk bedömning och på ordination av dietist. Sondnäring ingår i matabbonemanget. Den sondnäring som tillverkas av industrin, oavsett fabrikat, har en balanserad sammansättning av näringsämnen. 12

13 9. MÅLTIDSMILJÖN Måltidsmiljön anses allmänt mycket betydelsefull för vad och hur vi äter, vilket visats i flera studier. Att måltiden präglas av samvaro/gemenskap, lugn och ro, samt att bordet är trevligt dukat och maten snyggt och prydligt upplagd är av stor vikt för trivsel, matlust och ätande. För många äldre och personer med funktionshinder och svår sjukdom kan måltidsmiljön/-situationen ha en avgörande betydelse för ätandet och livskvaliteten. Det är viktigt att tänka på att många äldre måste få god tid på sig vid måltiderna. Stress kan orsaka att en person tappar aptiten. Det bör därför inte vara för många personal involverade i själva måltidssituationen. Personal som är stöd vid måltiden ska sitta med vid bordet. Ingen avdukning ska ske innan alla har ätit färdigt. Det passar inte alla att äta i grupp. Det är därför viktigt att ta reda på den enskilde boendes önskemål kring detta. 10. BEDÖMNING AV NÄRINGSTILLSTÅND Syftet med bedömning av näringstillstånd är att hitta risk för undernäring hos boende, innan undernäringen ger symtom, eftersom det är lättare att förebygga än att återuppbygga ett sviktande näringstillstånd. Risken för infektionssjukdomar minskar om näringstillståndet är gott, liksom risken för förvirringstillstånd. Dessutom förhindras bristsjukdomar och nedbrytning av muskelmassa. Ett gott näringstillstånd leder till förhöjd livskvalitet, med vinster för såväl den boende som samhället. Målet är att ingen boende ska vara undernärd mot sin vilja. 13

14 11. DELMÅL, ÅTGÄRD, VEM ANSVARAR, UPPFÖLJNING Delmål Åtgärd Vem ansvarar? Uppföljning Bedömning med MNAinstument (om det inte skett tidigare). (Resultatet bör vara 12 poäng eller mer för att risk för undernäring ej ska Använd instrumentet MNA. Dokumentera i omvårdnadsjournal under nutrition. Sjuksköterska. (Kan delegeras till kontaktperson.) Vid 11 poäng eller mindre utred orsak samt sätt in åtgärd. Gör ny bedömning då allmäntillståndet förändras. föreligga). Bibehålla MNA/BMI. MNA samt vikt- och Sjuksköterska och 2 ggr/år samt vid Den boende ska inte mot sin vilja ha en nattfasta som överstiger 11 timmar. Förebygga risker för trycksår. Den boende ska få tre huvudmål och minst två mellanmål jämnt fördelade över dygnet Den boende ska kunna påverka och känna sig delaktig i måltidsordningen Den boende ska uppleva att måltidsmiljön är tillfredställande. Varje äldreboende ska ha kostombud, helst ett på varje avdelning. Temperaturen på mat som serveras får inte understiga 70 grader. Tiden från det att maten lagats till att den äts får inte överstiga 2 timmar Kostpolicyn ska utvärderas en gång/år All personal ska ha kännedom om kostpolicyn. längdregistrering. Registrera antal timmar från sista till första mål. Dokumentera i omvårdnadsjournal under nutrition. Använd modifierade Norton- skalan. Dokumentera under hud. Åtgärder enligt måltidsordning i kostpolicyn. Vid vårdplanering. Dokumentera i genomförandeplanen. Åtgärder enligt kostpolicyn och resultat av mätning. EC och/eller SSK registrerar namnen. Åtgärder enligt egenkontrollprogrammet. Åtgärder enligt egenkontrollprogrammet. Revideras vid behov efter överenskommelse vid verksamhetsplanering för EC/LAS m fl eller i annat sammanhang kontaktperson. Kontaktperson för den boende. SSK dokumentera orsak till ev. lång nattfasta. Sjuksköterska (Kan delegeras t. kontaktperson) Sjuksköterska, enhetschef, kontaktperson Sjuksköterska, kontaktperson Sjuksköterska Kontaktperson Ec och/eller Ssk Kostpersonal, omvårdnadspersonal. Kostpersonal, omvårdnadspersonal. MAS och VC Ska ingå i introduktionen EC, VC SSK och kostpersonal. behov. 2 ggr/år samt vid behov. 2 gång/år samt vid behov. Sätt in förebyggande åtgärder. Vid vårdplanering och vid enhetens verksamhetsuppföljning. Vid vårdplanering Vid vårdplanering. Fråga vid mätning inom äldreboende vartannat år. Vid behov och vid förändring Enligt egenkontrollprogrammet. Enligt egenkontrollprogrammet. Översyn en gång/år i centrala kostgruppen. Enhetens verksamhetsuppföljning 14

15 12. MNA-/NORTONBEDÖMNING MNA Mini Nutritional Assessment (MNA) är ett instrument för att bedöma näringstillstånd. Instrumentet är utformat för personer över 65 år och kan användas både på sjukhus, i särskilt boende och i hemmet. Instrumentet består av 18 frågor. De första sex frågorna utgör en första (initial) bedömning. De resterande tolv frågorna (slutlig bedömning) utgör en mer omfattande undersökning, som kan underlätta i sökandet av bakomliggande orsaker till den äldres näringsproblem. Om den initiala bedömningen ger mindre än 11 poäng ska slutlig bedömning göras och diagnosen undernäring eller risk för undernäring registreras samt åtgärder vidtas. Det bör dock uppmärksammas att det finns äldre med specifik sjukdom där alla är i riskzonen för undernäring. I dessa fall kan screening anses vara onödig. Resultat av den initiala bedömningen 12 poäng eller högre = ej risk för undernäring. Ingen ytterligare åtgärd behövs i nuläget. Ny bedömning görs då allmäntillståndet förändras pga. sjukdom, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning som kan påverka ätandet. 11 poäng eller lägre= undernäring eller risk för undernäring. Utred bakomliggande orsak/orsaker till varför risk föreligger samt planera och sätt in åtgärder utifrån detta. Checklista för att hitta orsaken: - Gör slutlig bedömning enligt MNA. - Intervjua den äldre om eventuella ätproblem. - Observera den boende under en måltid. - Gör bedömning av munhälsan. - Gör bedömning av sväljningsfunktionen. - Granska om läkemedel kan påverka aptit, salivproduktion, illamående mm. - Gör bedömning av tarmfunktion, förstoppning eller diarré. - Gör ev. kostregistrering. Åtgärder sätts in utifrån orsaker som kan tänkas påverka näringstillståndet negativt: Adekvat måltidsordning. Se över och vid behov minimera nattfastan. Ge anpassad konsistens. Gör översyn av hjälpmedel. Anpassa måltidsmiljön. Ge extra mellanmål Ge PER-kost Ge kosttillägg 15

16 MODIFIERAD NORTON-SKALA Äldre personer med sjukdom och nedsatt näringstillstånd löper större risk för att utveckla trycksår. Det är därför viktigt att se till de får tillräckligt med näring och dryck. Många äldre dricker oftast för lite, vilket kan leda till uttorkning och en ökad risk för trycksår. Den Modifierade Nortonskalan är ett instrument för bedömning av om en person löper risk att utveckla trycksår. Instrumentet bör användas som ett komplement till den kliniska bedömningen. Sjuksköterska ansvarar för att bedömning enligt Nortonskala utförs. Personer med Nortonpoäng 20 och lägre löper risk att utveckla trycksår. Lämpliga åtgärder bör då sättas in. Beträffande åtgärder se rutiner för trycksårsprofylax i RUT-handboken, flik MUNVÅRD God munhygien, kontroll av tandstatus och slemhinnor i munnen, ska göras regelbundet. Detta är viktigt för att kunna tillgodogöra sig maten på rätt sätt. Bristande munhälsa kan resultera i ätproblem och i förlängningen till undernäring, försämrat allmäntillstånd och minskat välbefinnande. Sjukdomar och förändringar i munhålan kan i sin tur uppstå eller förvärras om nutritionsstatus är bristfällig. En god balans i intaget av näringsämnen är en förutsättning för att bibehålla munhålans vävnader friska och intakta. Landstinget ansvarar enligt tandvårdslagen för att uppsökande munhälsovårdbedömning erbjuds de boende, och att omvårdnadspersonal får munvårdsutbildning en gång per år. 14. EGENKONTROLL En god handhygien och skyddskläder är basalt för alla som deltar i köksarbete. Enligt livsmedelslagstiftningen måste alla som yrkesmässigt hanterar livsmedel ha en fungerande egentillsyn över sin verksamhet. Egentillsynen ska vara beskriven i ett skriftligt egenkontrollprogram. Egentillsyn innebär att man, genom en god verksamhetskännedom, redan på ett tidigt stadium kan identifiera de hygieniska riskerna, för att sedan genom planering och kontroll förebygga dessa. 16

17 BILAGA 1 HANDLINGSPLAN VID UNDERNÄRING ELLER RISK FÖR UNDERNÄRING Ledningsansvarig sjuksköterska/omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att bedömning av risk för undernäring görs vid behov. Om bedömningen visar att undernäring eller risk för undernäring föreligger ansvarar sjuksköterskan för att åtgärder vidtas. Följande handlingsplan kan vara ett stöd i detta arbete. STEG 1 Informera den boende och ev. anhöriga om kostens betydelse och vilka åtgärder som är aktuella. Se över orsak enligt checklista. Diskutera ev. situationen med den boendes läkare. Minimera den boendes nattfasta. Ordinera PER-kost med förstärkta mellanmål och erbjud nattmål och tidigt morgonmål vid behov. Dokumentera i den boendes journal samt i genomförandeplanen. Följ den boendes vikt. Vid ytterligare viktnedgång, eller ingen förändring, fortsätta med steg 2. STEG 2 Se på nytt över orsak. Diskutera situationen med den boendes patientansvariga läkare. Ord. lämplig näringsdryck som komplement till övriga måltiderna. Ordinera berikning av mellanmålen med berikningspulver eller med naturliga produkter då det är lämpligt. Dokumentera i den boendes journal samt i genomförandeplanen. Fortsätt att följa den boendes vikt. Vid ytterligare viktnedgång, eller ingen förändring, fortsätta med steg 3. STEG 3 Se på nytt över orsak. Ordinera ev. önskekost, näringsdrycker och berikning till samtliga måltider. Informera den boendes patientansvariga läkare. Gör ev. mat- och vätskeregistrering under två dygn. Kontakta ev. dietist för råd och stöd. Bilaga till omvårdnadsnämndens kostpolicy april 2008

18 BILAGA 2 KOSTORDINATION FRÅN SJUKSKÖTERSKA Boendes namn: Födelsedata: Särskilt boende/enhet: Ansvarig sjuksköterska: Datum: Ordinerad kost Normalkost PER-kost Diabetesanpassad kost Lakto-/Vegetarisk kost Glutenfri kost Laktosreducerad kost Mjölkproteinfri kost Proteinreducerad kost Allergianpassad kost: Övrig specialkost: Personliga önskemål: Sondnäring ordinerad av dietist. Ordinerad konsistens på mat Normalkost, hel, hackad eller pure. Grov patékost Timbalkost Gelékost Flytande, kall eller varm kost Tjockflytande, kall eller varm kost Ordinerad stödnutrition Näringsdryck: BAS Proteinrik Energirik Klar Komplett näring Original fiber och frukt Extra mellanmål/önskekost Bilaga till omvårdnadsnämndens kostpolicy april 2008

19 Kostordination/Beställning till köket Kostordination/Beställning till köket BILAGA 3 Avd: Avd: Datum: Datum: Ansvarig sköterska: Ansvarig sköterska: Kostombud/beställare: Kostombud/beställare: Antal ätande: Antal ätande: Antal ätande: Antal ätande: Lunch Middag Lunch Middag Antal hel Antal halv Antal hel Antal halv Antal hel Antal halv Antal hel Antal halv Normal Normal Normalpuré Normalpuré Normalhackad Normalhackad Normal osötad Normal osötad Normalpuré osötad Normalpuré osötad Normalhackad osöt. Normalhackad osöt. Perkost hel Perkost hel Perkost puré Perkost puré Perkost hackad Perkost hackad Perkost hel osötad Perkost hel osötad Perkost puré osötad Perkost puré osötad Perkost hackad osöt. Perkost hackad osöt. Grov paté Grov paté Timbal Timbal Gelékost Gelékost Flytande Flytande Övrigt Övrigt Bilaga till omvårdnadsnämndens kostpolicy april 2008

20 BILAGA 4 MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING Genom att göra en mat- och vätskeregistrering kan man följa och värdera en boendes energi- och näringsintag. En jämförelse med uppskattat behov kan sedan göras och utifrån resultat kan korrekt nutritionsbehandling ges. Registreringen bör omfatta minst två på varandra följande dagar för att ge en rättvis bild. Ansvarig sjuksköterska bedömer och beslutar om registrering ska genomföras. UTFÖRANDE Varje enskilt livsmedel som den boende konsumerar, både mat och dryck (även vatten) skall registreras under minst två dygn på bifogad lista (bilaga 6 och 7). Anteckna typ av måltid, klockslag, livsmedel/maträtt samt ge en beskrivning av t.ex. fetthalt på mjölk, korv och margarin mm, typ av bröd. Glöm inte att registrera tillbehör till maten t ex. sås, sylt, socker mm. Den portionsstorlek som serveras måste också noteras. Försök beskriva mängder med hjälp av hushållsmått och styckeangivelse såsom 1 dl, 1 msk, 1 skiva osv. Det är viktigt att det är den mängd som verkligen konsumeras som antecknas, därför måste ev. rester på tallriken uppmärksammas. Beräkna uppskattat behov med hjälp av Beräkning av energi- och vätskebehov (bilaga 5). ENERGIFÖRDELNING Frukost 15-20% kcal Mellanmål 10-15% kcal Lunch 20-25% kcal Mellanmål 10-15% kcal Middag 20-25% kcal Kvällsmål 10-20% kcal Bilaga till omvårdnadsnämndens kostpolicy april 2008

21 BILAGA 5 BERÄKNING AV ENERGI- OCH VÄTSKEBEHOV Energibehov Energibehovet är individuellt och beroende av flera faktorer. Nedanstående mall kan användas för att beräkna energibehovet. Ett generellt mått kan man få genom att multiplicera vårdtagarens vikt med 30. Ex. 70 kg x 30 kcal = 2100 kcal Genomsnittligt energibehov i kalorier (Kcal) per kg kroppsvikt och dag Basalmetabolism 20 Sängliggande 25 Uppegående 30 Återuppbyggnadsfas 35 Korrigeringar för beräknat energibehov Om vårdtagaren är mager +10 % Om vårdtagaren är överviktig -10 % För varje grads temperaturstegring +10 % Vätskebehov/kg kroppsvikt och dygn Ökat vätskebehov föreligger vid feber och diarréer. Lägg till 250 ml vatten per dygn för varje grads temperaturstegring. Vatten är det viktigaste näringsämnet. Vi kan inte klara oss utan vatten mer än några dagar. Med åldern kommer ofta minskad förmåga att känna törst och minskad förmåga hos njurarna att spara vatten. Följden kan bli allvarlig intorkning, speciellt i samband med sjukdom. All personal måste ha kunskap om vilka tecken på intorkning som förekommer. Förutom torra slemhinnor, svullen tunga, förhöjd kroppstemperatur, minskad urinmängd, förstoppning, illamående och kräkning kan också mental påverkan och förvirring, förekomma. Vätskebehov: 30 ml/kg kroppsvikt och dygn (t ex 2,1 liter/dygn för en person som väger 70 kg.) Bilaga till omvårdnadsnämndens kostpolicy april 2008

22 KOST-/MATREGISTRERING BILAGA 6 BOENDES NAMN..... ENHET/AVDELNING... ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA:. DATUM. All mat och dryck registreras under 2 dygn (dag och natt). Listan ska lämnas till sjuksköterska. Måltidstyp Tidpunkt Livsmedel/maträtt/ dryck Beskrivning/ kommentarer Mängd Bilaga till omvårdnadsnämndens kostpolicy april 2008

23 VÄTSKEREGISTRERING BILAGA 7 BOENDES NAMN.. ENHET/AVDELNING... ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA:. DATUM. All vätska registreras under 2 dygn (dag och natt). Listan ska lämnas till sjuksköterska. Klockan Dryck Serverad mängd(ml) Urdrucken mängd(ml) Energi(kcal) Total vätska : Bilaga till omvårdnadsnämndens kostpolicy april 2008

24 KALORIGUIDE FÖR MAT OCH VÄTSKOR BILAGA 8.1 SORT MÄNGD Kcal Frukost Välling 1 dl 75 Gröt, havregryn 1 dl 65 Gröt, mannagryn 1 dl 90 Hård brödskiva 1 st 40 Hård med pålägg 1 st 120 Margarin 40% 10 g 35 Margarin 80% 10 g 70 Mjuk brödskiva 1 st 75 Mjuk med pålägg 1 st 155 Musli 1 dl 150 Cornflakes 1 dl 50 Ägg 1 st 90 Dryck/vätska Buljong 1 dl 5 Chokladdryck 1 dl 110 Kaffegrädde 1 msk 20 Läsk (burk / flaska) 330 ml 130 Lättöl 1 dl 30 Mjölk /Fil 0,5 % 1 dl 40 Mjölk / Fil 1,5 % 1 dl 45 Mjölk / Fil 3 % 1 dl 60 Välling 1 dl 75 Saft / juice 1 dl 50 Saft osötad 1 dl 20 Mellanmål/dessert Soppa gjord på pulver 1 dl Chokladpudding 1 port 170 Vispgrädde ovispad 1 msk 60 Fromage 1,5 dl 175 Vispgrädde vispad 1 msk 30 Glass light 1 dl 75 Gräddglass 1 dl 120 Kall soppa osötad 2 dl 45 Kall soppa sötad 2 dl 120 Kex / pepparkaka 1 st 30 Kräm osötad 1,5 dl 25 Kräm sötad 1,5 dl 120 Mjuk kaka skiva 1 st 100 Pannkaka + sylt 1 port 350 Skorpa 1 st 45 Småkaka 1 st 55 Smörgåsrån 1 st 15 Tårta bakelse 45 g 170 Vetebröd osötat 1 st (25 g) 70 Vetebröd sött slät 1 st (25 g) 85

25 BILAGA 8.2 SORT MÄNGD Kcal Övrigt Chokladkaka 100 g 550 Honung 1 msk 50 Mos / sylt / marmelad 1 msk 35 Smågodis 1 bit 10 Sockerbit 1 st 15 Strösocker 1 msk 50 Frukt Apelsin 1 st (110 g) 50 Banan 1 st (105 g) 100 Bär 1 dl 60 Fruktkonserv 1 dl 100 Fruktkonserv 150 g 110 Fruktsallad 1 dl 100 Kiwi 1 st (65 g) 30 Vindruvor 100 g 80 Äpple/ päron 1 st (125 g) 65 Pulver berikning (Semper) 2 msk 50 Bilaga till omvårdnadsnämndens kostpolicy april 2008

26 BILAGA 9 Handledning till nutritionsbedömning Med Mini Nutritional Assessment (MNA) Översatt och anpassad till svenska förhållanden av Mitra Unosson, Anna-Christina Ek, Ulla Wissing, Margareta Bachrach-Lindström, Lennart Christensson, Anja Saletti [ ]

27 Handledning till nutritionsbedömning med Mini Nutritional Assessment (MNA) INITIALBEDÖMNING A. Har födointaget minskat under de senaste tre månaderna på grund av försämrad aptit, matsmältningsproblem, tugg- eller sväljproblem? Fråga den äldre eller hans/hennes anhörig eller vårdare: Har den äldre ätit mindre än vanligt under de senaste tre månaderna på grund av försämrad matlust, matsmältningsproblem, tugg- eller sväljproblem? Om ja, harhan/hon ätit lite mindre eller mycket mindre än vanligt. B. Viktförlust under de senaste tre månaderna. Fråga den äldre eller hans/hennes anhörig eller vårdare: Har den äldre förlorat i vikt de senaste tre månaderna. Om vikt finns dokumenterad använd den som ligger närmast tre månader tillbaka i tiden. Om utgångsvikt inte finns och den äldre eller dennes anhörig/vårdare inte vet används alternativet vet ej. C. Rörlighet. Fråga den äldre eller hans/hennes anhörig eller vårdare: Har den äldre begränsning i rörelseförmåga? Om ja, hur stor är begränsningen? Kan hon/han röra sig obehindrat med eller utan hjälpmedel? Kan ta sig från säng till rollstol och tvärtom? Kan han/hon gå ut utan eller med hjälpmedel. För att få två poäng krävs att den äldre kan gå ut med eller utan hjälpmedel. D. Har varit psykiskt stressad eller haft akut sjukdom under de senaste tre månaderna? Med psykiskt stressad menas sådana yttre händelser som lett till märkbara konsekvenser för individen. Exempel på sådana händelser kan vara förlorat nära anhörig, flyttat från tidigare boende, etc. Med akut sjukdom menas här sjukdom som krävt läkarbesök/läkarvård eller vård på sjukhus. Det kan även vara en kronisk sjukdom som försämrats så att läkarvård krävts. E. Neuropsykologiska problem. Titta i journalhandlingar om det finns anteckningar om demens eller depression. Bedömningen demens eller depression bör vara gjort av l äkare. Om inte, bedöm den äldres mentala status med Berger skalan (se slutet på handledningen) genom att fråga anhöriga eller vårdare. Grad I-II på Berger skalan motsvarar definition av mild demens. Grad III-VI motsvarar definition av svår demens. F. Body Mass Index (BMI) beräknas utifrån längd och vikt enligt formeln vikt (kg) dividerat med längd (m)2. Om längden inte kan mätas stående kan den mätas liggande på rygg med utsträckta ben i sängen eller beräknas från halva armspännvidden. Halva armspännvidden mäts mellan bröstbenets mittskåra och roten mellan lång- och ringfinger på ena armen. Kroppslängden beräknas enligt följande ekvationer från armspännvidden: Kvinnor: Längd i cm = (1.35 x halva armspännvidden i cm) Män: Längd i cm = (1.40 x halva armspännvidden i cm) Den initiala bedömningen av MNA är nu komplett. Summera poängen från A-F. Om totala poängen är 12 eller mer, då är patienten inte risk för undernäring och resterande frågor behöver inte kompletteras. Om poängen är 11 eller mindre fortsätt med bedömningen. Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte. Texten får användas för eget bruk men källan måste anges. Källa: Tematiska rum.

28 G. Har eget boende? Eget boende är boende i villa, lägenhet eller servicehus och markeras med ja om han/hon inte behöver anlita hemtjänsten mer än tre besök per dag. Särskilt boende är ålderdomshem, sjukhem, gruppboende eller sjukhus. H. Intar mer än 3 ordinerade läkemedel dagligen? Frågan gäller tre olika ordinerade läkemedel som tas regelbundet alltså inte vid behovsordination. I. Har trycksår eller hudsår? Fråga den äldre, anhörig eller vårdare. Titta i journalhandlingar eller undersök individens hudkostym. Med trycksår avses ett sår som uppstått p. g. a. långvarig ischemi i vävnaden och kan anta stadierna: kvarstående missfärgning; epitelskada med blåsa eller spricka i huden; fullhudsdefekt utan djup sårhåla och fullhudsdefekt med djup sårhåla. Med hudsår avses också fotsår, bensår dvs svårläkta sår som kvarstår under en längre tid. J. Äter fullständiga huvudmål per dag? Med fullständiga huvudmål menas frukost, lunch/middag och middag/kvällsmål. Viktigt är att måltiderna innehåller olika delar ur kostcirkeln som ger protein, fett, kolhydrater, mineraler, vitaminer och spårämnen. Fullständigt mål innebär en måltid sammansatt av både potatis/ris/pasta, kött/fisk/ägg och grönsaker/rotfrukter. Alternativt en frukostmåltid bestående av gröt/fil/välling, smörgås med pålägg och frukt eller juice. K. Äter eller dricker vanligtvis: Frågorna avser att ge en bild av individens intag av protein. L. Äter minst två frukter eller två portioner med grönsaker dagligen? Mängden grönsaker per portion motsvarar ca 1 dl kokta eller råa grönsaker. Med frukt avses färsk frukt, torkad frukt, konserverad frukt, bär, bär och fruktkrämer, juice men inte saftsoppor, saftkräm. Dekoration räknas inte som en portion frukt eller grönsaker. M. Dricker dagligen? Här omfattas all vätska som dricks dagligen: vatten, te, kaffe, mjölk, juice, öl, mm. Fråga om den äldre dricker i glass, mugg eller kaffekopp. Ett glas/mugg är ca 2 dl. Två små kaffekoppar är samma som ett glas/mugg. N. Kan äta själv eller behöver hjälp vid måltiden? Behöver mycket hjälp/matas. Behöver lite hjälp innebär att individen äter själv men med vissa svårigheter som till exempel: svårigheter med att hantera maten på tallriken, föra maten från tallriken till munnen, tugga eller svälja men klarar måltiden med hjälpmedel och under en längre tid. O. Bedömer själv sitt näringstillstånd som:. Här frågar man den äldre om hur han eller hon bedömer sitt näringstillstånd. Om den äldre inte kan svara anges alternativet vet ej. P. I jämförelse med andra i samma ålder uppfattar sitt hälsotillstånd som: Fråga den äldre. Om den äldre inte kan svara anges alternativet vet ej. Q. Överarmens omkrets i cm (Mid arm Circumference, MAC). Överarmens omkrets mäts på den icke dominanta armen. Om den äldre har en förlamad arm mäts den icke förlamade armen. Be den äldre böja armen vid armbågen med handflatan upp. Mät upp halva avståndet mellan acromion (skulderbladets utskott) och olecranon (armbågsutskottet) på baksidan av överarmen och markera med en penna. Be den äldre ha armen fritt avslappad och hängande vid sidan av kroppen. Mät överarmens omkrets vid markeringen med mjuk, icke elastisk måttband till närmaste mm. Måttbandet skall vara runt armen utan att komprimera. Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte. Texten får användas för eget bruk men källan måste anges. Källa: Tematiska rum.

29 vävnaderna eller trycka ihop huden. Mätningen av överarmens omkrets kan också genomföras i liggande ställning med armen intill kroppen och armbågen vilande på en kudde. Kontrollera minst två gånger. R. Vadens omkrets i cm (Calf Circumference, CC). Vadens omkrets mätas där vaden är som tjockast. Vid mätningen kan den äldre vara sittande eller liggande med benet böjt vid knä och fotled i 90 vinkel. Placera måttbandet runt underbenet och förflytta upp och när på vaden för att hitta den största omkretsen. Kontrollera minst två gånger. Poäng för slutlig bedömning: Summera poängen G-R. Total poäng: Summera poängen för initialbedömning och slutlig bedömning och gradera individens näringstillstånd. Skattningar av mentala åldersförändringar enligt Berger skalan Grad I Kan fungera i de flesta miljöer. De dagliga aktiviteterna påverkas/störs dock ofta av glömska. Grad II Grad III Grad IV Grad V Grad VI Reder sig själv, men endast i välbekant miljö. Behöver vägledning för att fungera t. o.m. i välbekant miljö (t. ex råd, påminnelse, påpekande, uppmuntran). Behöver hjälp (handgriplig, praktisk) för att fungera. Kan inte handla endast efter instruktioner. Förflyttar sig själv. Behöver hjälp med att fungera. Kan inte kommunicera verbalt på ett meningsfullt sätt. Säng- eller rullstolsbunden. Svarar endast på beröringsstimulans. Referenser: 1. Dehlin O. & Rundgren Å. Geriatrik. Studentlitteratur, 1995, sid Berger E Y. A system for raiting the severity of senility. J Am Ger Soc 1980;28: Guigoz Y, Vellas B & Garry P. Mini Nutritional Assessment: A practical assessment tool for grading the nutritional state of elderly patients. Facts and Research in Gerontology. Supplement 2: Rubenstein LZ, Harker J, Guigoz Y & Vellas B. Comprehensive Geriatric Assessment (CGA) and the MNA: An overview of CGA, Nutritional Assessment, and Development of a Shortened Version of the MNA. In Mini nutritional assessment (MNA): Research and practice in the elderly. Vellas B, Garry PJ & Guigoz Y, editors. Nestlé Nutrition Workshop Series, Clinical & Performance Programme, vol. 1. Karger, Basel: p Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte. Texten får användas för eget bruk men källan måste anges. Källa: Tematiska rum

30 Nestlé, Handledningen översatt och anpassat till svenska förhållanden av: Universitetslektor Mitra Unosson, telefon , professor Anna-Christina Ek, doktorand Ulla Wissing, doktorand Margareta Bachrach-Lindström, doktorand Lennart Christensson, institutionen för Medicin och Vård, avdelning för omvårdnad, Hälsouniversitetet i Linköping, och dietist Anja Saletti, Björklinge, telefon Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt syfte. Använd gärna texten för eget bruk men ange var materialet har hämtats. Ange referensen på följande sätt: Unosson, M et al. (2004). Handledning till nutritionsbedömning med Mini Nutritional Assessment (MNA). [Elektronisk]. Vårdalinstitutets Tematiska rum : Näring och ätande. Tillgänglig: Tematiska rum. Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte. Texten får användas för eget bruk men källan måste anges. Källa: Tematiska rum. Bilaga till omvårdnadsnämndens kostpolicy april 2008

31 BILAGA 10 MÄTNING AV NATTFASTAN Från kvällen den: Boende/enhet till nästföljande morgon Namn: Kvällsmål (klockslag) Extra kvällsmål/ nattmål/ morgonmål (klockslag) Vad består det extra målet av? (allt ska vara med, även dryck som ges till medicin etc. Första morgonmål (klockslag) Bilaga till omvårdnadsnämndens kostpolicy april 2008

32 Datum Modifierad Norton skala A Psykiskt status D Födointag D Födointag BILAGA Helt orienterad till tid och rum 4. Normalportion (eller TPN) 3. Stundtals förvirrad 3. ¾ av normalportion (eller motsvarande TPN) 2. Svarar ej adekvat på tilltal 1. Okontaktbar 2. Halv portion (eller motsvarande TPN) 1 Mindre än en halv portion (eller motsvarande TPN) A. psykiskt status B. fysiskt status C. rörelseförmåga B Fysiskt status E Vätskeintag D. födointag 4. Går med eller utan hjälpmedel 3. Går med hjälp av personal (ev. rullstol för oberoende förflyttning) 2. Rullstolsbunden (hela dagen) 4. Mer än 1000 ml/dag ml/dag ml/dag 1. Mindre än 500 ml/dag. E. vätskeintag F. inkontinens 1. Sängliggande G. allmäntillstånd C Rörelseförmåga F Inkontinens Summa poäng Signatur NAMN + Person nr: 4. Full 3. Något begränsad (assistans vid lägesförändringar) 2. Mycket begränsad (behöver fullständig hjälp vid lägesförändringar men kan bidra) 1. Orörlig (kan ej alls bidraga till lägesändringar) Datum G Allmäntillstånd A. psykiskt status 4. Gott B. fysiskt status C. rörelseförmåga D. födointag E. vätskeintag F. inkontinens G. allmäntillstånd Summa poäng 4. Nej 3. Tillfälligt (vanl. kontinent men ej just nu). 2. Urin- eller tarminkontinent (KAD). 1. Urin- och tarminkontinent (afebril, normal andning, frekvens, rytm, normal puls och hudfärg, ej smärtpåverkad, utseende motsvarande åldern). 3. Ganska gott (afebril/subfebril, normal andning, puls och blodtryck. Ev.lätt takykardi. Ingen eller lätt smärtpåverkan, vaken, lätta ödem, eventuellt blekhet). 2. Dålig (ev. feber, påverkad andning, smärtpåverkad, somnolent eller vaken men apatisk, ev. blek eller cyanotisk, varm och fuktig/kall och fuktig eller nedsatt turgor eller ödem. Tecken på cirk. insuff., takykardi, ödem, hypo- eller hypertoni). 1. Mycket dålig (ev. feber, påverkad, andning, utpräglade tecken på cirk.insuff, starkt smärtpåverkad, somnolent, komatös. Huden blek eller cyanotisk, varm och fuktig/kall och fuktig eller nedsatt turgor eller ödem). Signatur Ökad risk för trycksår vid poäng under 20 Bilaga till omvårdnadsnämndens kostpolicy april 2008