Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun"

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Wahlqvist SKDN 2016/ Södermöre kommundelsnämnd Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun Förslag till beslut Södermöre kommundelsnämnd fastställer reviderad nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun. Bakgrund En förutsättning för god hälsa och livskvalitet är ett gott näringstillstånd. Med stigande ålder ökar risken för sjukdomar och funktionsnedsättningar. Kroppens förmåga att tillgodogöra sig energi och näring minskar samtidigt som förmågan att äta många gånger avtar och aptiten ofta försämras. Detta gör att sjuka äldre riskerar att utveckla ett bristande näringstillstånd. Maten måste därför vara en naturlig del av både den medicinska behandlingen och omvårdnaden av våra äldre. Tydliga rutiner och en klar ansvarsfördelning mellan olika yrkesgrupper behövs för att säkerställa ett gott nutritionsomhändertagande. Södermöre kommundelsnämnd fastställde nutritionspolicy för särskilda boenden vid sitt sammanträde den 25 januari Syftet var att skapa enhetliga riktlinjer som kan underlätta för verksamheten att bibehålla en hög kvalitet i kost- och nutritionsomhändertagande, att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan yrkeskategorier och skapa ett styrmedel i målarbete, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Efter hand har behov uppstått av att revidera policyn. Ändringar har gjorts under rubriken: Kvalitetskrav gällande mat och måltid avsnittet energi och näringsinnehåll. Avsnittet nattfasta/ dygnsfasta. Rubriken Handlingsplan för nutritionsbehandling vid undernäring. Södermöre kommundelsförvaltning Förvaltningskontoret Adress Harbyvägen 3, LJUNGBYHOLM Besök Tel vx

2 SKDN 2016/ (2) Lena Thor Förvaltningschef Annika Wahlqvist Dietist Bilagor: Nutritionspolicy

3 1 (23) Nutritionspolicy Rutiner för Vård- och omsorgsboende

4 2 (23) 1. Inledning Sid 3 2. Syfte 3 3. Målsättning Ansvar och yrkesfunktioner Samverkan och kunskapsspridning 8 6. Kvalitetskrav gällande mat och måltider Rutiner för att förebygga och behandla undernäring Referenser 13 Bilagor Bilaga 1 - Längd och vikt BMI uträkning Bilaga 2 - Tänkbara åtgärder vid behandling av undernäring. Bilaga 3 - Instruktioner för mat och vätskeregistrering. Bilaga 4 - Beräkning av energi och vätskebehov. Bilaga 5 - Specificerat måltidsinnehåll. Bilaga 6 - Handlingsplan vid nutritionsbehandling av undernäring. Bilaga 7 - Kvalitetsuppföljningsplan.

5 3 (23) 1. Inledning En förutsättning för god hälsa och livskvalitet är ett gott näringstillstånd. Med stigande ålder ökar risken för sjukdomar och funktionsnedsättningar. Kroppens förmåga att tillgodogöra sig energi och näring minskar samtidigt som förmågan att äta många gånger avtar och aptiten ofta försämras. Detta gör att sjuka äldre riskerar att utveckla ett bristande näringstillstånd. För den som drabbas av undernäring försämras kroppens; - Immunförsvar och risken för komplikationer såsom infektioner och trycksår ökar och rehabiliteringen försvåras. - Muskelmassan minskar och därmed den funktionella förmågan. Följden blir ett minskat välbefinnande, en ökad vårdtyngd - Minskad livskvalitet för den drabbade. Maten måste därför vara en naturlig del av både den medicinska behandlingen och omvårdnaden av våra äldre. Tydliga rutiner och en klar ansvarsfördelning mellan olika yrkesgrupper behövs för att säkerställa ett gott nutritionsomhändertagande. En arbetsgrupp bestående utav två politiker, kostchef, MAS, enhetschef, sjuksköterska, kökspersonal, personal från äldreboende och demensboende. Gruppen började sitt arbete i april 2004 och träffades sju gånger. En revidering av materialet gjordes juni 2008, augusti 2011 och januari Syfte Att skapa enhetliga riktlinjer som kan underlätta för verksamheten att bibehålla en hög kvalitet i kost- och nutritionsomhändertagande. Att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan yrkeskategorier. Utgöra ett styrmedel i målarbete, uppföljning och utvärdering av verksamheten. 3. Målsättning Alla omsorgstagare skall ha en näringstillförsel som är anpassad till individens sjukdomstillstånd och behov. Alla omsorgstagare skall erbjudas omväxlande, näringsriktiga och vällagade måltider. Alla omsorgstagare skall ges möjlighet att påverka utbudet av maträtter och måltidsmiljö. Måltiderna skall serveras i en stimulerande och trivsam miljö så att matglädje skapas. Alla omsorgstagare skall få den hjälp och stöd som behövs vid måltiden. Äldre, närstående och vårdpersonal skall vid behov kunna få stöd och handledning av kostkunnig om den äldres nutritionsbehov bäst tillgodoses. Att förebygga undernäring samt felnäring bland våra omsorgstagare.

6 4 (23) För att ovanstående mål skall uppfyllas krävs att Den sjuka omsorgstagarens nutrition bör beaktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering, uppföljning och dokumentation bör ställas. Rutiner finns för bedömning av näringstillstånd, utredning, behandling, uppföljning, dokumentation och vidarerapportering. All personal som medverkar i någon del av matkedjan har tillräckliga kunskaper och förutsättningar att bedriva nutritionsarbete. Det finns personal nära den äldre med tillräcklig nutritionskompetens knuten till verksamheten. Samtliga yrkesgrupper inom vården är engagerade och samarbetar kring nutritionsfrågor. Att en fastslagen ansvarsfördelning finns när det gäller nutritionsomhändertagande. Det finns ett system för att utvärdera och följa upp verksamheten inom nutritionsområdet. 4. Ansvar och yrkesfunktioner. Utgångspunkten för all kosthållning är att omsorgstagaren har ett eget ansvar. I de fall där omsorgstagaren inte kan ta ansvar för hela eller delar av sin näringstillförsel har kommunen ett ansvar för att behovet tillgodoses. Nedanstående ansvarsfördelning grundar sig delvis på socialstyrelsens förslag som finns i rapporten Näringsproblem i vård och omsorg, prevention och behandling, 2001:11. Omsorgsnämnd Tar beslut om övergripande inriktning och policy för verksamhetens kvalitet och att det finns ekonomiska förutsättningar. Omsorgsförvaltningen Ansvarar för att verksamheten bedrivs i överrensstämmelse med de mål och riktlinjer som fastställts av omsorgsnämnden. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Har ett övergripande ansvar enligt Hälso- & sjukvårdslagen för den verksamhet som kommunen bedriver.

7 5 (23) Läkare Har det medicinska huvudansvaret och ansvarar för utredning och ordination av behandling vilket bland annat omfattar utredning av malnutrition och ordination av specialkost. Ansvarar för att specialister kontaktas vid behov exempelvis dietist, logoped, m fl. Ansvarar för relevanta uppgifter avseende omsorgstagarens nutrition dokumenteras och vidarebefordras till nästa vårdgivare. Patientansvarig sjuksköterska Ansvarar för att verkställa läkarens ordination. Har det specifika omvårdnadsansvaret när det gäller omsorgstagarens näringstillstånd och därmed ansvarig för vårdplanering, uppföljning och dokumentation inom nutritionsområdet enligt HSL samt att ta de kontakter som behövs med t ex läkare och/eller dietist. Ansvarar för att alla omsorgstagare genomgår en nutritionsbedömning (vikt och BMI) vid ankomst och att den följs upp med jämna mellanrum eller när förändring av näringstillstånd observeras. Ansvarar för ordination av berikning, konsistenser och kosttillägg i samråd med baspersonal/dietist. Ansvarar för relevanta uppgifter avseende vårdtagarens nutrition dokumenteras och vidarebefordras till nästa vårdgivare. Enhetschefen Ansvarar för att nutritionspolicyn med medföljande rutiner och riktlinjer är väl kända hos personalen och att policyn tas upp i samband med introduktion av nyanställd personal. Ansvarar för att enhetens personal har den kompetens och de redskap som krävs för att bedriva nutritionsarbete och att kompetensutveckling sker i enlighet med verksamhetens krav. Ansvarar för att ankomst samtalet hålls utifrån den boendes alla behov inklusive nutrition. Ansvarar för att det finns kostombud på varje avdelning och att kostombudet deltar i kostmöte, samt kostutbildningar 1gång/ år. Att kostinformation sprids till all vårdpersonal via arbetsplatsträffar. Ansvarar att omsorgstagarens måltidsmiljö är stimulerande och trivsam. Ansvarar för att rekommenderade tidpunkter hålls för de olika måltiderna. Ansvarar att det finns en våg på varje enhet.

8 6 (23) Omvårdnadspersonalen Svarar för att följa framtagna rutiner och riktlinjer avseende nutritionen. Kontaktmannen svarar för att vid ankomstsamtalet intervjua måltiderna. måltiderna som rör kost och måltidsvanor och att informationen finns tillgänglig i kontaktpärmen. Ansvarar för att observera förändringar eller avvikande kostintag och rapportera till sjuksköterska och att informationen dokumenteras i kontaktpärmen. Svarar för regelbundna viktkontroller görs enligt ordination från sjuksköterska. Svarar för att rekommenderade tidpunkter hålls för de olika måltiderna. Svarar för att den enskildes måltidsmiljö är trivsam och att servering och uppläggning av maten sker på ett trevligt sätt. Kostombud Ska delta i kostutbildningar som anordnas av kommunen och själv söka information och hålla sig uppdaterad inom området. Ansvara för att kostinformation kommer ut till övrig omsorgspersonal via arbetsplatsträffar. Ska delta vid kostråd. Dietist Ansvarar för att i samråd med läkare och sjuksköterska föra individuell nutritionsbehandling. Ansvarar att tillsammans med MAS arbeta fram och ansvara för att rutiner och kvalitetssystem finns för nutritionsomhändertagande. Ansvarar för kompetensutveckling inom området. Vara ett stöd till kökspersonal när det gäller individuell kostplanering. Vara ett stöd till vårdpersonal i frågor som rör nutritionsområdet. Ansvarar för att tillsammans med kostchef för kostpärmens innehåll och uppdatering. Vara behjälplig vid livsmedelsupphandlingar. Ansvarar för att ta fram lämpligt sortiment av kosttillägg och berikningar som ska finnas att beställa i samtliga kök. Kostchef / kökschef Ansvarar för tillagnings- och mottagningskök och ansvarar därmed för att den levererade kosten uppfyller alla de ställda kvalitetskraven. Ansvarar för kökspersonalen har de kunskaper som krävs. Ansvarar och kallar till kostråd som genomförs två gånger per år samt vid behov.

9 7 (23) Arbetsterapeut Ansvarar för samarbete med sjukgymnast för anpassning av sittställning vid måltid. Ansvarar för utprovning av lämpliga hjälpmedel som kan underlätta ätandet. Ansvarar för att ge personal information och kunskap om hur olika hjälpmedel används. Sjukgymnast Ansvarar i samarbete med arbetsterapeut för att skapa goda fysiska förutsättningar för individen att genomföra måltiden. Ansvarar för att ge personalen information och kunskap om hur individen bör sitta ergonomiskt för att vara så delaktig som möjligt i matsituationen. Hörsel- och syninstruktör Ansvarar för att ge stöd till personalen och råda om belysning, samt att redskap och uppläggningsteknik som används under en måltid är väl anpassade till den äldre och för dennas behov. Samtliga yrkeskategorier som medverkar på olika nivåer inom äldreomsorgen har ett gemensamt ansvar och skall arbeta för att gemensamt ge omsorgstagaren ett gott nutritionstagande.

10 8 (23) 5. Samverkan och kunskapsspridning Hur minskar vi avståndet mellan vad vi vet genom dokumenterad kunskap inom nutritionsområdet och vad vi gör i praktiken? Kostombud Ska finnas minst ett kostombud vid varje enhet. En riktlinje finns vad kostombudet ansvarar för. Kostråd För att stimulera samarbete, kvalitetsutveckling och för att öka förståelsen för varandras arbetsfält i verksamheten bör det finnas kostråd. Kostrådet bör träffas minst två gånger per år samt vid behov hur stora områden kostråden ska omfatta avgörs i verksamheten. I gruppen ingår förslagsvis enhetschef, sjuksköterska, kostombud, kökspersonal och eventuellt kostchef och dietist. Ansvarig chef i det kök som tillreder maten sammankallar. Kunskap/kompetens Alla som är kostombud eller på något sätt hanterar mat, bör vara informerade om och ha tillräckliga kunskaper om vad ett gott nutritionsomhändertagande innebär. Följande områden är viktigt att få kunskap om; Äldres näringsbehov Näringslära Måltidsmiljö och hygien Undernäring hos äldre, riskidentifiering, energibehov, dokumentation Måltidsordning, olika koster, berikningsteknik Mat och konsistensanpassning vid ät och sväljproblem Kostbehandling vid diabetes, gluten och laktosintolerans, förstoppning m m. Alla kostombud på kommunens vård och omsorgsboende skall genomgå en grundläggande utbildning där ovanstående delar tas upp samt delta i vidareutbildningar för att hålla sig uppdaterade i området. Kostombuden ansvarar sedan för att sprida kunskapen vidare till övrig personal. På samtliga boenden ska det finnas en kostpärm. I kostpärmen bör det finnas en förteckning över samtliga koster samt en beskrivning av dessa, aktuella matsedlar, beställningsrutiner, beställningslistor samt allmän information om mat och nutrition för äldre.

11 9 (23) 6. Kvalitetskrav gällande mat och måltider Energi- och näringsinnehåll Energi och näringsinnehållet i de måltider som levereras till kommunens Vård och omsorgsboenden skall följa nationella krav. NNR ( Nordiska näringsrekommendationer) är de rekommendationer som är framtagna och anpassade för all befolkning i hela Norden. När det gäller äldre mest sköra finns särskilda riktlinjer framtagna. Grundkost är det som beställs ifrån köket via kostdatasystem. När behov finns att berika måltiden sker detta på avdelningen med hjälp av utarbetade mallar, som ska finnas på varje avdelning. Enligt rekommendationerna är det viktigt att individanpassa måltiderna och fokusera på samtliga måltider under dygnet. Energi och näringsinnehåll rekommendation för Grundkost och energiberikad kost Näringsämnen Berikad kost Grundkost 2 år-65 år E% Protein E% Fett E% Kolhydrater Energinivån ska grunda sig på 2000 kcal/ dygn. Koster med avvikande konsistens Många omsorgstagare kan inte äta mat med normal konsistens på grund av tuggproblem, bristande funktion, smärta eller förlamning i munhåla/svalg osv. Behovet av förändrad konsistens kan vara permanent eller övergående. Före varje ordination om förändrad konsistens bör en noggrann utredning göras så att rätt konsistens ordineras. Denna utredning görs av patientansvarig sjuksköterska i samråd med läkare. En omsorgstagares konsistens får aldrig ändras utan föregående ordination av ansvarig sjuksköterska eller läkare. Följande är exempel på konsistenser som tillagningsköken ska tillhandahålla; Grovpaté Timbalkost Gelékost Flytande kost

12 10 (23) Specialkost Vid en del specifika sjukdomstillstånd behöver omsorgstagaren specialkost. Denna form av behandling är oftast livslång och skall ges efter individuell medicinsk bedömning och ordination av läkare. Följande exempel på specialkoster som tillagningsköken ska tillhandahålla; Glutenfri kost Laktosreducerad kost Mjölksproteinfri kost Proteinreducerad kost Dialyskost Fettreducerad kost Kost vid överkänslighet Diabeteskost Personer med etniska, religiösa eller kulturella skäl inte kan äta den mat som serveras skall erbjudas ett alternativ, som ska kunna konsistensanpassas. Näringsberäknade matsedlar Att ha näringsberäknade matsedlar är en förutsättning för att kunna säkerhetsställa att de krav som ställts på näringsinnehåll uppfylls. Det ger också en trygghet för omsorgstagare, anhöriga, personal och beslutsfattare samt en kvalitetssäkring. Positiv effekt blir också att det måste finnas riktiga recept på allt som lagas med rätt mängder och portionsstorlekar vilket underlättar kostnadsberäkningar. Berikningsprodukter Kostchef /dietist ansvarar för lämpligt sortiment av näringsdrycker, berikningsprodukter m m anpassat till verksamheten. Ansvarig sjuksköterska bedömer behovet av berikningsprodukter och kosttillägg för enskilda vårdtagare.

13 11 (23) Måltidsordning En bra måltidsfördelning är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig sitt energi- och näringsbehov. Äldre har inte samma flexibilitet när det gäller näringsupptaget, därför blir fördelningen av måltiderna än viktigare när vi åldras. Frukost, lunch och middag samt 2-3 mellanmål jämt fördelade över dagen är det som rekommenderas för samtliga omsorgstagare. Fördelning av måltiderna Måltid Tider Energifördelning % Morgonmål vid önskemål/behov Frukost E % Mellanmål E % Middag E % Mellanmål E % Kvällsmat E % Kvällsmål E % Nattmål Vid önskemål/behov Mellanmålets betydelse För de vårdtagare som har dålig aptit och därmed svårt att få i sig tillräckligt med energi och näring är mellanmålen av stor betydelse samt att omsorgstagare som har ett höjt energibehov. Även drycken bör i dessa fall ses som en viktig energikälla. Ca 30 % av dagens totala energiintag ska komma från mellanmålen och dessa bör betraktas lika viktiga som huvudmålen. De vårdtagare som önskar eller är i behov av att äta vid udda tider måste ges möjlighet att göra det. Nattfasta/ Dygnsfasta Det är viktigt att nattfastan d v s den tiden mellan sista kvällsmålet och först morgonmålet, inte blir för lång. Den bör inte överstiga 11 timmar enligt rekommendationer. Orolig nattsömn eller vakenhet kan bero på hunger eller törst. Många omsorgstagare har många mediciner som torkar ut slemhinnor och mun. Det är också viktigt att individanpassa utifrån den äldres behov under hela dygnet. En kommunikation och samsyn mellan dag-, kvälls- och nattpersonal är viktigt. Måltidsmiljön Måltiden är inte bara ett intag av energi och näringsämnen utan är också en viktig del av det sociala livet och för många är det en höjdpunkt på dagen. Måltiden präglas av samvaro och gemenskap, lugn och ro. Att bordet är trevligt dukat och att serveringen är snygg och prydlig är en vikt för trivsel, matlust och ätande.

14 12 (23) Måltidsinnehåll En hel dags måltidsutbud skall innehålla delar från hela kostcirkeln. Lättprodukter skall inte användas till vårdtagare i särskilt boende om inte särskild ordination finns. Standardprodukter såsom standardmjölk används vid matlagningen. Till måltidsdryck rekommenderas mellanmjölk. Margarin rekommenderas 80% med god fettsammansättning. Se bilaga Rutiner för att förebygga och behandla undernäring Det är viktigt att omsorgstagare som äter för lite i förhållande till sitt behov eller omotiverad går ner i vikt uppmärksammas på ett tidigt stadium. För detta behövs goda rutiner för bedömning av näringstillstånd och riktlinjer för utredning och behandling infördes Senior Alert successivt där bedömning och åtgärder av nutritionen görs.

15 13 (23) 8. Referenser SFS 2001:453 Socialtjänstlagen (SoL) SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) SFS 1998:531 Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens Område SFS 1992:859 Läkemedelslagen SOSFS 1993:17 Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården SOSFS 1993:20 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd rörande patientjournallagen SOSFS 2002:4 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om enligt Lex Maria samt lokal avvikelsehantering SOSFS 1996:24 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården SOSFS 1996:32 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om informationsöverföring och samordnad vårdplanering LVFS 1997:13 Läkemedelsverkets föreskrift om förskrivning om vissa livsmedel SFS 1998:461 Livsmedelslagen SFS 1990: 310 Livsmedelsförordningen

16 14 (23) Längd och vikt BMI uträkning Bilaga 1 Vikt Kroppsvikten bör - tas på morgonen före frukost - tas i lätta kläder och utan skor En vanlig personvåg kan användas för att ta vikten. Om personen inte kan stå själva kan en sittvåg användas. Längd Kroppslängden mäts stående med ryggen vilande mot fast underlag. Längden mäta utan skor. Längden kan också mätas liggande i sängen. Om inte längden kan tas på vanligt sätt kan den beräknas genom att mäta hela eller halva armspännvidden (demispan) vilket ger ett ungefärligt mått på längden. Hela armspännvidden mäts mellan fingerspetsarna på vänstra och högra armen då armarna är utsträckta åt sidorna och i axelhöjd. Halva armspännvidden mäts, med ena armen utsträckt, mellan bröstbenets mellan bröstbenets mittskåra och till roten mellan långfinger och ringfinger. Mätningen kan göras stående, sittande eller liggande. Kroppslängden kan sedan beräknas med följande ekvationer; Beräkning av demispan Kvinnor: Längd i cm = (1,35 x halva armspännvidden i cm) + 60,1 Män: Längd i cm = (1,40 x halva armspännvidden i cm) + 57,8 BMI BMI står för Body Mass Index och är ett hjälpmedel för att bedöma om omsorgstagarens vikt ligger inom normalvärdet. Gränsen för undervikt hos yngre och medelålders anses ligga vid ett BMI mindre än 20. Hos kroniskt sjuka och äldre (över 70 år) är BMI mindre än 20 sannolikt en för låg gräns, och BMI under 22 bör användas. Det är viktigt att alltid värdera BMI-värdet tillsammans med aktuell viktutveckling. Just kombinationen av lågt BMI och pågående ofrivillig viktminskning är ett varningstecken. Följande formel används för att beräkna BMI Vikten Längden x Längden (i meter) Ex 78 = 25,5 1,75 x 1,75 Använd BMI- sticka Om BMI-sticka önskas ta kontakt med dietist.

17 15 (23) Ofrivillig viktminskning Ofrivillig viktminskning, oberoende av ursprungsvikt, på mer än 5% under en till tre månader eller mer än 10 % under de senaste sex månaderna är av klinisk betydelse. Hos kroniskt sjuka är det också viktigt att jämföra den aktuella vikten med vad man vägde innan man blev sjuk. Procentuell viktminskning uträkning Förlorad vikt i kg Lathund 5 % viktminskning Tidigare vikt i kg Ex 4 = 0,06 = 6 % 62 Mer än 4 kg från 80 kg Mer än 3,5 kg från 70 kg Mer än 3 kg från 60 kg Mer än 2,5 kg från 50 kg Ätsvårigheter Det är viktigt att ta reda på om omsorgstagaren har några hinder för att genomföra en måltid såsom tugg- och sväljproblem, försämrad tandstatus, nedsatt aptit eller andra fysiska hinder.

18 16 (23) Bilaga 2 Tänkbara åtgärder vid behandling av undernäring Maten utgör den självklara grunden för nutritionsbehandling men även andra faktorer kan påverka och kan därför behöva justeras. Nedan följer tänkbara åtgärder. Adekvat måltidsordning Måltidernas fördelning över dagen har betydelse för den undernärda omsorgstagarens möjlighet att tillgodose sitt behov av energi och näring. Flera mellanmål under dagen är ett måste för att täcka energi- och näringsbehovet. Tiden mellan den sista måltiden på kvällen och nästa dags första måltid bör inte överstiga 11 timmar, ett tidigt morgonmål och/ eller ett sent nattmål kan då behövas. Den som önskar eller behöver äta vid någon udda tid måste ges möjlighet till detta. Berikning Vid energi- och proteinberikning berikas den med naturliga berikningsprodukter enligt given mall. Det är viktigt att komma ihåg att även frukosten och mellanmålen bör vara energi- och näringsrika, flera mellanmål måste serveras under dygnet. Kosttillägg Då omsorgstagaren har svårt att få i sig tillräckligt med energi och näring via vanliga livsmedel kan kosttillägg behövas. Näringsdrycker kan ges som ett komplement till den vanliga maten. Energiinnehåll, fetthalt, proteinhalt och halt av övriga näringsämnen varierar mellan olika produkter. Anpassad konsistens När omsorgstagare har besvär från tänder, munhåla, svalg och/eller matstrupe eller har fysiska handikapp som försvårar matintaget kan maten behöva konsistensanpassas. Anpassad måltidsmiljö Måltiden skall anpassas och serveras under sådana former att den ger positiv upplevelse för den enskilde individen. För vissa innebär det samvaro i stor eller liten grupp, andra kan behöva inta sin måltid i avskildhet. Den äldre skall få god tid på sig att äta. Översyn av hjälpmedel Individuellt utformad hjälp, t ex hjälpmedel för intagande av måltiden skall erbjudas. Den enskildes position vid måltiden skall uppmärksammas t ex att omsorgstagaren lätt når sin tallrik och sitt glas eller att en speciell sitt-ställning behövs för att underlätta. Kontakta arbetsterapeut.

19 17 (23) Dietistkontakt För råd och stöd vid nutritionsbehandling. Enteral nutrition Vid svår sjukdom eller funktionshinder kan förmågan att äta vara så nedsatt att mat och kosttillägg är otillräckligt för att tillgodose Omsorgstagarens energi- och näringsbehov och enteral nutrition kan bli aktuellt. Matningen ska ske i sittande position.

20 18 (23) Bilaga 3 Instruktioner för mat- och vätskeregistrering Ett sätt att följa och värdera en omsorgstagares energi- och näringsintag är ett genom att göra en mat- och vätskeregistrering. En jämförelse med uppskattat behov kan sedan göras och utifrån resultatet kan sedan en korrekt nutritionsbehandling ges. För att mat- och vätske- registreringen ska ge en rättvis bild bör registreringen omfatta minst två dagar på varandra följande dagar. Ansvarig sjuksköterska bedömer och beslutar om en kostregistrering skall genomföras. Varje enskilt livsmedel som konsumeras, d v s både mat och dryck antecknas. Det är viktigt att man endast antecknar den mängd av det livsmedel som verkligen konsumeras. Därför måste rester på tallriken uppmärksammas. Den portionsstorlek som serverats måste också noteras. Försök beskriva mängder med hjälp av hushållsmått och styckeangivelser såsom; 1dl fil, 1 msk lingon, 1 skiva mörkt bröd osv. Utförande Anteckna allt som äts och dricks (även vatten) under två dygn och registrera på blanketten mat- och vätskeregistrering. Anteckna typ av måltid, klockslag, livsmedel/maträtt samt ge en beskrivning av livsmedlet/maträtten t ex fetthalt på mjölk, ost, korv och margarin m.m, vilken typ av bröd etc (se bifogat formulär). Anteckna varje enskilt livsmedel med mängd för sig t ex margarin, pålägg och bröd istället för att skriva en smörgås med ost och margarin. Glöm inte att registrera tillbehören till maten t ex sås, sylt, socker m.m. Anteckna den utvalda personens ålder, vikt, längd, kosttyp och sjukdomsbild (kortfattat). Att göra en mat- och vätskeregistrering kräver tid och noggrannhet, vänta inte med att skriva upp, man glömmer lätt. Ifylld blankett lämnas till dietist för beräkning.

21 19 (23) Beräkning av energi och vätskebehov Bilaga 4 Energibehov Energibehovet är individuellt och beroende av flera faktorer, nedanstående mall kan användas för att beräkna energibehovet. Ett generellt mått fås genom att multiplicera omsorgstagarens vikt med 30. Ex 70 kg x 30 kcal = 2100 kcal Genomsnittligt energibehov i Kalorier (kcal) per kg Kroppsvikt och dag; Basalmetabolism 20 Sängliggande 25 Uppegående 30 Åter uppbyggnadsfas 35 Korrigeringar för beräknat Energibehov; Mager + 10% Överviktig - 10% För varje grads temp stegring + 10% Vätskebehov Vatten är det viktigaste näringsämnet som vi inte klarar oss utan mer än några dagar. Med åldern kommer ofta en minskad förmåga att känna törst och en minskad förmåga hos njurarna att spara vatten. Följden kan bli allvarlig intorkning, speciellt i samband med sjukdom. All personal måste ha kunskap om vilka tecken på intorkning som förekommer. Förutom torra slemhinnor, svullen tunga, förhöjd kroppstemperatur, minskad urinmängd, förstoppning, illamående och kräkning kan också mental påverkan och förvirring, förekomma. Vätskebehov 30 ml/kg kroppsvikt och dygn Ökat vätskebehov vid feber och diarréer. Öka 250 ml vatten per dygn för varje grads temperaturstegring.

22 20 (23) Specificerat måltidsinnehåll Bilaga 5 Frukost Kaffe och/ eller the, socker och grädde Mjölk och/eller yoghurt/fil Mjukt och/eller hårt bröd samt matfett och ost / köttpålägg Juice och/eller frukt Grönsak Gröt, välling eller flingor Ägg (bör erbjudas minst 3 ggr/vecka) Sill Lunch Lunchen ska innehålla kött, fisk, fågel eller vegetariskt alternativ samt; Potatis, ris, pasta Grönsaker Bröd och smör Måltidsdryck t ex mjölk, lättöl, mineralvatten, saft Passande tillbehör t ex Lingonsylt, rödbetor, inlagd gurka, senap, ketchup, gelé Efterrätt skall alltid ingå i lunchen för samtliga omsorgstagare. Middag Middagsmålet kompletterar lunchmålet och ska innehålla; Kött, fisk, fågel eller vegetariskt alternativ Potatis, ris eller pasta Grönsaker Bröd och smör eventuellt köttpålägg eller ost Måltidsdryck t ex mjölk, lättöl, mineralvatten, saft Passande tillbehör t ex Lingonsylt, rödbetor, inlagd gurka, senap, ketchup, gelé. Mellanmål Vid mellanmål och kvällsmål skall alla kunna erbjudas; Dryck såsom kaffe, te, choklad, juice, saft, mineralvatten eller mjölk Smörgås, bulle, skorpa, kaka Frukt Glass, yoghurt, fil Nyponsoppa eller annan soppa Välling Smoothie

23 21 (23) För de vårdtagare som behöver förstärka sitt energiintag rekommenderas följande som mellanmål; Dröm yoghurt Kräm med grädde Konserverad frukt med grädde alternativt glass Puddingar av olika slag med grädde Ostkaka Mjölkchoklad med vispad grädde Smoothie Näringsdryck

24 22 (23) Handlingsplan för nutritionsbehandling vid undernäring Bilaga 6 Steg 1 Grundkost med förstärkta mellanmål, för förslag se energiguide mellanmål. Se till att nattfastan inte överstiger 11 timmar Följ upp resultatet genom att följa vikten. Har vikten minskat/oförändrad Gå vidare till steg 2 STEG 2 Fortsätt med förstärkta mellanmål Berika måltiden enligt mall Följ upp resultat genom att följa vikten Har vikten minskat/ ingen Gå vidare till steg 3 förändring STEG 3 Följ upp resultatet genom att följa vikten Fortsätt med berika måltiden enligt mall Prova ut lämplig näringsdryck som komplement till övriga måltider. Har vikten minskat/ ingen förändring Gå vidare till steg 4 Steg 4 Utredning, eventuellt enteral nutrition Kontakta dietist för stöd och råd om hur nutritionsbehandlingen bäst skall genomföras.

25 23 (23) Kvalitetsuppföljningsplan Bilaga 7 Mätbart mål Genomförande Av Vem/ vilka? Uppföljning Förebygga undernäring/ malnutrition Vikt kontrolleras minst 2 ggr/ år & dokumenteras Kontaktman ansvarar för mätningarna & ssk kontaktas Ansvarig sjuksköterska Den boende ska kunna påverka utbudet av maträtter och måltidsmiljö Nattfastan bör ej överstiga 11 tim Temperaturen på den mat som serveras får inte understiga 60 grader Kostombud skall finnas på varje avdelning Kostombuden skall genomgå en grundläggande nutritionsutbildning All personal ska ha kännedom om nutritionspolicyn Nutritionspolicyn ska utvärderas vartannat år Näringsberäknade matsedlar En enkät ges ut vartannat år. vid avvikelse Kostchef Kostenheten utvärderar enkät Kontinuerligt Sjuksköterska Boteammöten Temp mätning görs av omsorgspersonal vid servering 1 gång/ vecka Kostombudens namn registreras hos enhetschef Dietist samordnar utbildning och rapporterar in deltagare till enhetschef Genomgå vid introduktion av nyanställd omsorgspersonal stående punkt vid arbetsplatsträffar Nutritionsgruppen samlar information och sammanställer samt identifierar förbättringsområden Omsorgspersonal Enhetschef Dietist Enhetschef Nutritionsgrupp MAS/ dietist sammankallar Vid avvikelse ta kontakt med levererande kök Uppdatering 1 gång/ år Utvärdering av utbildning Vartannat år Kostchef/ dietist Kostchef/dietist Löpande

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Sektor/enhet: Vård och äldreomsorg Ansvar: Verksamhetschef HSV Beslutsinstans: Vård och äldreomsorg Antagen:

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-

Läs mer

KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN I Sölvesborgs kommun serveras dagligen ca 3500 måltider inom den kommunala verksamheten. Maten och måltiden är viktig, inte bara

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING

INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING Ett sätt att följa och värdera en brukares energi- och näringsintag är att göra en mat- och vätskeregistrering. Resultatet jämförs sedan med beräknat behov

Läs mer

Nutritionspolicy. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden. (Anpassas efter respektive verksamhet) 1 (26)

Nutritionspolicy. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden. (Anpassas efter respektive verksamhet) 1 (26) Innehållsansvarig Annika Wahlqvist Datum 2014-10-17 Sid. 1 (26) Nutritionspolicy Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden (Anpassas efter respektive verksamhet) 2 (26) Innehållsförteckning

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan

Läs mer

KOSTPOLICY. Med riktlinjer för måltider inom Omvårdnadsförvaltningens vård- och omsorgsboenden och korttidsenheter Version 2 2011/MW

KOSTPOLICY. Med riktlinjer för måltider inom Omvårdnadsförvaltningens vård- och omsorgsboenden och korttidsenheter Version 2 2011/MW KOSTPOLICY Med riktlinjer för måltider inom Omvårdnadsförvaltningens vård- och omsorgsboenden och korttidsenheter Version 2 2011/MW 2 INNEHÅLL KOSTPOLICY...5 Inledning...5 Syfte...5 Målsättning...5 Omvårdnadsnämnden

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.

Läs mer

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga! Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För

Läs mer

Utvecklingsplan för kost och nutrition

Utvecklingsplan för kost och nutrition ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN SID 1 (7) 2011-06-28 BILAGA 2 DNR 2011-451-2.1.1 Utvecklingsplan för kost och nutrition Bakgrund Mat och måltidssituation har stor betydelse för äldres hälsa

Läs mer

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Proteinreducerad kost Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Patienter med nedsatt njurfunktion har en minskad förmåga att utsöndra

Läs mer

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Uppföljning Utvärdering Presentation Jessica Grundutbildning 1994 Specialistutbildning äldrevård 2005 Projektledare vårdutveckling

Läs mer

Kostpolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-13, 104

Kostpolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-13, 104 Kostpolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-13, 104 Kostpolicy för Bjuvs kommun Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket. Kristinehamns kommun

Läs mer

Vegetarisk kost. Det finns flera sätt att äta vegetariskt. Ofta äter man mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, nötter och frön.

Vegetarisk kost. Det finns flera sätt att äta vegetariskt. Ofta äter man mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, nötter och frön. Vegetarisk kost Det finns flera sätt att äta vegetariskt. Ofta äter man mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, nötter och frön. Vegankost innehåller bara vegetabiliska livsmedel. Laktovegetarisk kost

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Umeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB 2014-06-09 Antal sidor: 14

Umeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB 2014-06-09 Antal sidor: 14 Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost Rapport KPMG AB Antal sidor: 14 1 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte och avgränsning 3 4. Ansvarig styrelse/nämnd 4 5. Metod och

Läs mer

nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se

nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se Ljusdals Kommun nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se Vad menas med nattfasta Nattfastan är den tid som går från tidpunkten för kvällens

Läs mer

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Kapitel: 3 Gäller fr.o.m. Reviderad den: 2008-09-11 Version: 1(5) Dnr RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Rutin för kost- och nutritionsbehandling Syfte:

Läs mer

Kostpolicy. för äldreomsorgen

Kostpolicy. för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämnden vision/värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina

Läs mer

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila

Läs mer

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Syfte Att ange den nivå för måltidskvalitet som ska gälla för all verksamhet inom bildningsförvaltningen i Hammarö kommun. Att

Läs mer

RIKTLINJE NUTRITION. Älvsbyns kommun

RIKTLINJE NUTRITION. Älvsbyns kommun RIKTLINJE NUTRITION Älvsbyns kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinje Riktlije nutrition Älvsbyns 2016-02-04 KS 2018-02-04 kommun.docx Dokumentansvarig

Läs mer

INFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING

INFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING INFORMATION TILL VÅRDGIVARE Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING MAT SOM BEHANDLING VID TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT UNDERNÄRING Tugg- och sväljningssvårigheter,

Läs mer

Kostpolicy. Fastställd av kommunfullmäktige 2013-04-25 91 Tillägg fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19 132

Kostpolicy. Fastställd av kommunfullmäktige 2013-04-25 91 Tillägg fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19 132 Kostpolicy Fastställd av kommunfullmäktige 2013-04-25 91 Tillägg fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19 132 Vision Eksjö kommun - Småland som bäst. Matglädje för alla! Alla som äter mat i Eksjö kommuns

Läs mer

Riktlinje 2015-01-22. Diarienummer: VON 2015/0061-3 739. Riktlinjen har antagits av vård- och omsorgsnämnden 2015-01-22

Riktlinje 2015-01-22. Diarienummer: VON 2015/0061-3 739. Riktlinjen har antagits av vård- och omsorgsnämnden 2015-01-22 Riktlinje 2015-01-22 Mat och måltider Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsspecifika riktlinje för mat och måltider, bilaga till Riktlinje för Norrköpings kommuns kostverksamhet Diarienummer: VON 2015/0061-3

Läs mer

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6 Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.

Läs mer

Team 4 Team 5 Team 6

Team 4 Team 5 Team 6 Bilaga 4. Presentation av teamens utvecklingsarbete under lärandeseminarium A. Identifierade förbättringsområden B. Vad ville teamen uppnå? C. Vad gjordes samt fortsättning Team 1 A. Det finns ett glapp

Läs mer

Planering av måltiderna

Planering av måltiderna Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).

Läs mer

REGLER FÖR KOSTFÖRSÖRJNINGEN I SVENLJUNGA KOMMUN

REGLER FÖR KOSTFÖRSÖRJNINGEN I SVENLJUNGA KOMMUN Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2007-12-10 120 Ansvarig: Samhällsbyggnadschef Revideras: Vid behov Följas upp: REGLER FÖR KOSTFÖRSÖRJNINGEN I SVENLJUNGA

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-11-20 Kostpolicy för äldreomsorgen 1. Mat som serveras inom Sollentuna kommuns äldreomsorg ska vara vällagad och god. Hänsyn ska tas

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012. www.lj.se Sök Aptit för livet

Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012. www.lj.se Sök Aptit för livet Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012 www.lj.se Sök Aptit för livet Förmiddag Välkomna Vad är Aptit för livet? Nutrition och näringslära Från Stigs perspektiv Lunch Eftermiddag Processkartläggning

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Riktlinje för kost och nutrition

Riktlinje för kost och nutrition Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-04-21 Emma Davachi, dietist Ingrid Olausson, medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinje för kost och nutrition Förvaltningsledningen 1 (29) Datum 2015-04-07 Dnr

Läs mer

Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert samt för förebyggande och behandling av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS

Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert samt för förebyggande och behandling av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert samt för förebyggande och behandling av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS HSL-pärmen, avsnitt Vårdprogram 0 Innehåll BAKGRUND... 2 BERÖRD VERKSAMHET...

Läs mer

Kostpolicy. Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-26 68

Kostpolicy. Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-26 68 Kostpolicy Lessebo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-26 68 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Vision... 3 4. Kommunens övergripande policy/riktlinjer är:... 3 5. Inriktningsmål/områden...

Läs mer

Nutrition och sårläkning

Nutrition och sårläkning Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg

Läs mer

Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM

Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM Diarinr: 2012:284 Kostenheten Kostchef Gunilla Larsson 2012-07-11 Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM - Mat i förskola, skola och äldreomsorg C:\Users\crne\AppData\Local\Temp\evoat.tmp\kostpolitiskt program

Läs mer

Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg!

Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg! HILMAS SLÄKTTRÄFF I HALLSBERG! Hallsberg 2009-04-29 Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg! 1 Äldreomsorg är något de gamla måste vänja sig vid vare sig de vill eller inte AINA, 8 ÅR

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen beslutsfattare upphandlare Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd

Läs mer

Riktlinjer för mat- måltider- och nutrition inom äldreomsorgen i Uppsala kommun

Riktlinjer för mat- måltider- och nutrition inom äldreomsorgen i Uppsala kommun ÄLDREFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för mat- måltider- och nutrition inom äldreomsorgen i Uppsala kommun An tagna av äldrenämnden 2010-11-25, reviderad 2016-04-27 Postadress: Uppsala kommun, äldreförvaltningen,

Läs mer

Flödesschema för mat, måltider och nutrition

Flödesschema för mat, måltider och nutrition Flödesschema för mat, måltider och nutrition Samverkan mellan biståndshandläggare, distriktssköterskor, hemtjänst och dagverksamhet Flödesschema för samverkan gällande riskbedömning och behandling av undernäring

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Analys av utgångsläget

Analys av utgångsläget Analys av utgångsläget Nu har ni mätt nattfastan på era kunder och det är dags att analysera och reflektera över resultatet. Vi rekommenderar att ni gör en handlingsplan för er enhet och vid behov även

Läs mer

Uppföljning av ramavtal om enstaka platser samt stadens vård- och omsorgsboende för äldre

Uppföljning av ramavtal om enstaka platser samt stadens vård- och omsorgsboende för äldre Uppföljning av ramavtal om enstaka platser samt stadens vård- och omsorgsboende för äldre Basuppgifter Vård- och omsorgsboende: Ägare/Entreprenör: Inriktning: Tillstånd från länsstyrelsen: Adress: Verksamhetschef/enhetschef:

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

LIVSMEDELS- OCH MÅLTIDSPOLICY MED RIKTLINJER FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN POLICYN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-02-26, 14

LIVSMEDELS- OCH MÅLTIDSPOLICY MED RIKTLINJER FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN POLICYN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-02-26, 14 VÄSTERVIKS KOMMUN 1 FÖRFATTNINGSSAMLING LIVSMEDELS- OCH MÅLTIDSPOLICY MED RIKTLINJER FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN POLICYN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-02-26, 14 Syftet med en livsmedels- och måltidspolicy

Läs mer

Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under 2014 enligt följande:

Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under 2014 enligt följande: Dokument/Rutin Rutin patientsäkerhetsberättelse Ansvarig Fastställt datum 2011-03-06 Reviderad 2015-01-08 Verksamhetschef Veronica Ringsäter Björkgårdens Vård och omsorgsboende Solna Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Resultat av enkäterna till förskola, skola och särskilt boende

Resultat av enkäterna till förskola, skola och särskilt boende Bilaga 2 till Gränslös rapport: Kommunal mat något man gärna sätter tänderna i?! Resultat av enkäterna till förskola, skola och särskilt boende Enkätsvar och svarsfrekvens Förskola Antal som Antal som

Läs mer

kostpolicy för botkyrka kommun

kostpolicy för botkyrka kommun kostpolicy för botkyrka kommun Vision Alla matgäster ska känna en trygghet i att det serveras god, vällagad och näringsriktig sammansatt kost inom kommunens måltidsverksamheter. Maten som serveras ska

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker

Läs mer

Verksamhetschef: Annika Tumstedt 2016-03-10. Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015

Verksamhetschef: Annika Tumstedt 2016-03-10. Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015 Verksamhetschef: Annika Tumstedt 2016-03-10 Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Kostpolicy. Riktlinjer

Kostpolicy. Riktlinjer Kostpolicy och Riktlinjer för måltidsverksamhet inom Hjo kommun Inledning Folkhälsopolitiken syftar till att förbättra folkhälsan och minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Det

Läs mer

Till dig med Måltidsservice

Till dig med Måltidsservice Till dig med Måltidsservice Vård och omsorg Malmö stad Vad är Måltidsservice? Kommunstyrelsen har beslutat att alla Malmös stadsdelar ska erbjuda Måltidservice för att du ska få större möjlighet att välja

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2015-2016 2015-09-17

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2015-2016 2015-09-17 Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2015-2016 2015-09-17 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy...

Läs mer

Kostpolicyn gäller hela kommunens måltidsverksamhet.

Kostpolicyn gäller hela kommunens måltidsverksamhet. Kostpolicy Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att det främjar både folkhälsa och hållbar

Läs mer

Mat- och måltidsvision för Munkedal kommun

Mat- och måltidsvision för Munkedal kommun Mat- och måltidsvision för Munkedal kommun Vi vill erbjuda våra matgäster goda, näringsriktiga och lustfyllda måltider som lagas och serveras av kunnig och serviceinriktad personal. Maten skall vara lagad

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Anvisningar för ifyllande av matdagbok

Anvisningar för ifyllande av matdagbok Anvisningar för ifyllande av matdagbok Matdagboken är ett hjälpmedel för att bedöma ditt energi- och näringsintag, och den kan användas på olika sätt. Dels kan matdagboken ge en grov uppskattning av hur

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015 Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården År 2015 2016-02-19 Luis Quiroga Verksamhetschef Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen 2015-12-01

Läs mer

08-550 264 68 Gabriel.bozyel@sodertalje.se

08-550 264 68 Gabriel.bozyel@sodertalje.se Södertälje U kommun l (6) 2009-03-30 Tjänsteskrivelse Dm DN 09/09 Kontor Utbildningskontoret Handläggare Gabriel Bozyel 08-550 264 68 Gabriel.bozyel@sodertalje.se Utbildningsnämnden Förslag till Kostpolicy

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14

cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 SPECIALKOSTER Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten

Läs mer

Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Farsta vård- och omsorgsboende. Inriktning (går inte att redigera): Sjukhem

Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Farsta vård- och omsorgsboende. Inriktning (går inte att redigera): Sjukhem Page 1 of 11 Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Farsta vård- och omsorgsboende Inriktning (går inte att redigera): Sjukhem Uppföljande stadsdelsförvaltning (går inte att redigera):

Läs mer

FÖRSLAG FRUKOST, MELLANMÅL OCH KVÄLLSMÅL

FÖRSLAG FRUKOST, MELLANMÅL OCH KVÄLLSMÅL cpetzell Sidan 1 Sidan 1 2014-02-14cpetzell 2014-02-14 Sidan 1 2014-02-14cpetzell FÖRSLAG FRUKOST, MELLANMÅL OCH KVÄLLSMÅL Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för

Läs mer

Mat och måltider för äldre

Mat och måltider för äldre ÄLDREFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STRATEGI OCH PLANERING Mat och måltider för äldre Enkätundersökning våren 2010 Stockholms stads vård- och omsorgsboenden Oktober 2010 Sammanfattning För att kartlägga

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Ett studiecirkelmaterial. som arbetar med vård och omsorg om äldre

Ett studiecirkelmaterial. som arbetar med vård och omsorg om äldre Mat och ätande för äldre Ett studiecirkelmaterial för dig som arbetar med vård och omsorg om äldre Det finns mycket vi kan göra för att förenkla för äldre personer och för personal inom vård och omsorg.

Läs mer

Upprättad 2010-09-13 Upprättad 2010-09-13

Upprättad 2010-09-13 Upprättad 2010-09-13 Riktlinjer för Kostverksamhet i Härnösands kommun Upprättad 2010-09-13 Upprättad 2010-09-13 Innehållsförteckning Inledning...3 Bakgrund...3 Vision-Kost...3 Krav enl.övergripande lagstiftning...3 Mat i

Läs mer

Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Rinkeby Äldreboende. Inriktning (går inte att redigera): Gruppboende

Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Rinkeby Äldreboende. Inriktning (går inte att redigera): Gruppboende Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Rinkeby Äldreboende Inriktning (går inte att redigera): Gruppboende Uppföljande stadsdelsförvaltning (går inte att redigera): Rinkeby-Kista Avtalspart/Nämnd:

Läs mer

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider. Kostinformation till föräldrar Att spela fotboll kräver mycket av våra unga spelare! För att kunna prestera på bästa sätt är det oerhört viktigt med energibalans, d.v.s. att man får i sig lika mycket energi

Läs mer

Energirik mellanmålsmeny

Energirik mellanmålsmeny Godkänd av SUS Nutritionsnätverk i Lund och Malmö, oktober 2010 Energirik mellanmålsmeny Recept Livsmedelsåtgång Energi- och proteininnehåll Det viktiga mellanmålet Information till avdelningspersonal

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Kostråd för barn med funktionshinder Barn med neurologiska funktionshinder utvecklar ofta tidigt svåra och långdragna problem med sitt ätande och

Läs mer

Måltidspolicy 1. Måltidspolicy. Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun

Måltidspolicy 1. Måltidspolicy. Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun Måltidspolicy 1 Måltidspolicy Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun 12 juni 2014 Måltidspolicy 2 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Syfte med måltidspolicyn 3 Måltidskvalitet

Läs mer

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid! Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

NUTRITIONSPOLICY. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun

NUTRITIONSPOLICY. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun 2011 NUTRITIONSPOLICY Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Sid 1 2. Syfte 1 3. Målsättning 2 4. Ansvar och yrkesfunktioner 3-5

Läs mer

Linden omsorg AB, Rubinen vård- och omsorgsboende- verksamhetsuppföljning den 25 maj 2008

Linden omsorg AB, Rubinen vård- och omsorgsboende- verksamhetsuppföljning den 25 maj 2008 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 29 SEPTEMBER 2008 SID 1 (12) Handläggare: Barbro Trygg Telefon: 08-508 05 413 Dnr 602-438-2008 Sammanträde 28 oktober 2008

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Råd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31

Råd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Råd vid värmebölja Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Innehållsförteckning Rapportens namn 1 1 Bakgrund 2 Definition 3 Klassificering av värme enligt SMHI 4 Riskpersoner 5

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom gymnasieskolan

Riktlinjer för maten och måltiderna inom gymnasieskolan Riktlinjer för maten och måltiderna inom gymnasieskolan i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Reviderad av Lärande och kulturnämnden i Nybro kommun 2016-XX-XX

Läs mer

Sjukhusens kosthållning till äldre patienter

Sjukhusens kosthållning till äldre patienter Revisionsrapport äldre patienter Juni 2010 Hans Rinander, certifierad kommunal revisor Fredrik Markstedt, revisionskonsult Solveig Sundberg, administratör Innehållsförteckning 1 Sammanfattning av granskningens

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS 215 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 216 för Vårdgivare boende Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson 216-2-9 Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer