KOST. Riktlinje avseende kost för brukare i vård och omsorgsboende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOST. Riktlinje avseende kost för brukare i vård och omsorgsboende"

Transkript

1 KOST Riktlinje avseende kost för brukare i vård och omsorgsboende

2 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning... 2 Bakgrund Syfte och mål Ansvar Samverkan Måltidsordning Nattfasta Måltidsinnehåll Specialkost Näringsdryck/kosttillägg, konsistensanpassning och sondnäring Måltidsmiljö Bedömning av näringstillstånd Munvård Bilagor: 1. Kostordination från sjuksköterska 2. Mat- och vätskeregistrering 3. Beräkning av energi- och vätskebehov 4. Kost-/matregistrering 5. Vätskeregistrering 6. Kaloriguide för mat och vätskor 7. Mätning av nattfastan 8. Konsistensguide (från Findus Matglädje för alla ) 2

3 RIKTLINJER GÄLLANDE KOST FÖR BRUKARE I VÅRD OCH OMSORGSBOENDEN Bakgrund En grupp med bl a medicinskt ansvariga sjuksköterskor från länets kommuner sammanställde i början av 2000-talet kostrekommendationer för att tydliggöra vad som krävs för att åstadkomma en bra måltidsservice i kommunernas särskilda boenden. Omvårdnadsförvaltningen i Söderhamns kommun har 2008 omarbetat dessa rekommendationer till en kostpolicy för kommunen. Kostpolicyn har tagits fram som en del av ett projekt om kost och nutrition (näring) under ledning av ledningsansvariga sjuksköterskan Lena Burman. Arbetet har skett i samverkan med bl a ledningen för kostavdelningen på kulturoch samhällsserviceförvaltningen. Policyn har i första hand arbetats fram för att gälla boende i äldreboende, men gäller i tillämpliga delar även äldre i andra särskilda boendeformer. (I äldreboenden, men inte i övriga särskilda boenden, ansvarar kostpersonal från kostavdelningen för tillagning av mat.) Kostpolicyn är en vägledning för alla sjuksköterskor, enhetschefer, omvårdnadspersonal samt kostpersonal i särskilda boenden för äldre i Söderhamns kommun. Omvårdnadsnämnden har godkänt kostpolicyn startade ett nationellt arbete med Bättre liv för sjuka äldre. Med hjälp av Senior Alert kunde ett systematiskt arbete gällande riskbedömningar och åtgärder starta. Därmed kan vi vid revidering av detta dokument ta bort det som nu finns i Senior Alert- registret och rutinerna gällande det arbetet. Enligt ny dokumentplan i kommunen så kallas detta dokument inte policy längre, korrekt namn blir riktlinje. Reviderat med tillägg Upprättad av Lena Burman LAS Fastställare Britt-Marie Blom-Lindström MAS 3

4 1. SYFTE OCH MÅL SYFTE Syftet med kostpolicyn är att skapa enhetliga riktlinjer för bedömning av näringstillstånd, måltidsordning, nattfasta, att betona måltidsmiljöns betydelse och att förtydliga de olika yrkesrollernas ansvar. MÅL Målen avseende kost och nutrition är att: De boende ska erbjudas vällagade och näringsriktiga måltider, individanpassade och efter äldres särskilda behov. Måltiderna ska serveras i en stimulerande och trivsam miljö så att matglädje skapas och att måltiderna upplevs som höjdpunkter under dagen. Förebygga undernäring och felnäring hos våra brukare. Personal som är delaktig i mat/kosthantering ska ha relevant kunskap och känna engagemang för matens, måltidens och näringens betydelse för hälsan. 4

5 2. ANSVAR Maten är en förutsättning för god hälsa och ska betraktas som lika viktig som den medicinska behandlingen. I de fall den boende inte själv kan ansvara för hela, eller delar av sin näringstillförsel, har kommunen ansvar för att behovet tillgodoses. I vård och omsorgsboende ska det finnas möjlighet att äta tillsammans med personal och andra boende. Särskild tanke ska läggas på måltidsmiljön. Måltiderna ska vara en njutning och en fest som speglar helger och andra högtider. Äldres mat bör anpassas efter deras specifika krav på energi/näringsinnehåll, men givetvis också efter den enskildes individuella behov och vanor. Hänsyn ska tas till önskemål, behov av mat i olika konsistenser och till kulturella olikheter i matvanor. Införande av tvårättersval sker succesivt i vård och omsorgsboenden. Ett gemensamt synsätt skall råda, med fokus på mat och dryck, matvanor och måltidsmiljöer, där kosten och ätandet är en viktig del av den totala omvårdnaden och rehabiliteringen av våra brukare. Omvårdnadsnämnden Omvårdnadsnämnden beslutar om övergripande inriktning för verksamhetens kvalitet. Förvaltningschef Förvaltningschef ansvarar för att nämndens beslut verkställs. Verksamhetschef (VC) Verksamhetscheferna ansvarar för att: Riktlinjer och mål för kostverksamheten följs upp. Resurserna fördelas på enheterna. Personalen har förutsättningar att följa riktlinjerna vad gäller måltidsordning, måltidsmiljö, nattfasta, livsmedelshygien samt nödvändiga kunskaper att tillaga näringsriktig kost inom LSS särskilda boende m.m. Enhetschef och ledningsansvarig sjuksköterska har den kompetens som krävs för arbetet kring kost, samt för att kompetensutveckling sker i enhetlighet med verksamhetens krav. Det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som innefattar planering och uppföljning, samt arbetar med ständiga förbättringar och utvärderingar, enligt socialtjänstlagen, hälso- sjukvårdslagen och livsmedelslagen. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS har ett övergripande ansvar enligt hälso- sjukvårdslagen 24. MAS ansvarar för att: Centrala kostgruppen sammankallas 3-4 gånger/år för att bl a följa upp kostpolicyn. Biträda verksamhetschef när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet kring kost. 5

6 Enhetschef Enhetschef ansvarar för att: Kostriktlinjen är känd hos personalen och att denna tas upp i samband med introduktion av nyanställd personal. Personal har den kompetens och de redskap som krävs för att följa riktlinjerna vad gäller måltidsordning, måltidsmiljö, nattfasta, livsmedelshygien samt nödvändiga kunskaper att tillaga näringsriktig kost inom LSS särskilda boende mm. Det finns kostombud på varje avdelning och att dessa deltar i kostombudsträffar. Rekommenderade tider för måltider hålls (i samarbete med ledningsansvarig sjuksköterska, omvårdnadsansvarig sjuksköterska och kostpersonal). Kostchef Kostchef ansvarar för att: Produktion och livsmedelshantering sker enligt livsmedelslagen. Erbjuda mat och måltider som är energi- och näringsanpassade enligt gällande rekommendationer och utifrån de äldres behov. Kostpersonal har adekvat kompetens för uppdraget. Tillhandahålla ett fullgott alternativ till dem som av medicinska, religiösa eller etiska skäl inte kan äta den mat som normalt serveras. Verka kostnadseffektivt inom ram för den kvalitetsnivå som är överenskommen. Genomföra utvärderingar och kvalitetsmätningar. Kostpersonal Kostpersonalen ansvarar för att: Maten är vällagad och att receptbeskrivning följs. Ha adekvat kunskap om specialkoster. Distribuera rätt kost efter beställning enligt fastställd kvalitet gällande matens utseende, smak och näringsinnehåll. Följa regler gällande livsmedelshygien (i samarbete med enhetschef och ledningsansvarig sjuksköterska/omvårdnadsansvarig sjuksköterska). Genomföra egenkontroll enligt rutin. Läkare Äldreboendets läkare ansvarar för att: Medicinsk bedömning, ordination och behandling. Ta ställning till och utreda om viktminskning orsakas av medicinska faktorer. Specialister kontaktas vid behov (exempelvis logoped, Tal- och sväljmottagning för utredning av sväljproblem mm). 6

7 Sjuksköterska Ledningsansvarig sjuksköterska/omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att: Den boendes närings- och vätskeintag i förhållande till hälsotillstånd, genom att göra riskbedömningar och upprätta en åtgärdsplan. Dokumentera nutritionsstatus och kostbehandling i omvårdnadsjournal. Ordinera näringsdrycker och kosttillägg, mellanmål, nattmål och konsistensanpassning vid behov av detta. Kontakta läkare/dietist vid behov. Rådgivning till personal. Kalla till kostträffar på enheten. Samarbeta med enhetschef och kostpersonal i nutritionsfrågor. Arbetsterapeut/sjukgymnast/fysioterapeut Arbetsterapeut och sjukgymnast ansvarar för att: Skapa förutsättning för en god sittställning och miljö för den enskilde. Ge personalen kunskaper så att de kan utföra instruktioner angående detta. Förskriva och informera om ät- och drickhjälpmedel. Vid sväljsvårigheter hos boende delta i specifikt behandlingsupplägg med Tal- och Sväljcenter i samarbete med sjuksköterska och omvårdnadspersonal. Omvårdnadspersonal Omvårdnadspersonalens ansvarar för att: Följa framtagna rutiner och riktlinjer avseende nutrition. Förstå vikten av att tillaga näringsriktig kost inom LSS särskilda boende Observera förändringar eller avvikande kostintag och rapportera till sjuksköterska samt dokumentera detta. Regelbundna viktkontroller görs enligt ordination från sjuksköterska. Rekommenderade tidpunkter hålls för de olika måltiderna. Den enskildes måltidsmiljö är trivsam och lugn samt att serveringen och uppläggning av maten sker på ett trevligt sätt. Ge den enskilde möjligheter att påverka sin måltidssituation genom att uppmuntra delaktighet och valmöjlighet. Utföra egenkontroll enligt Livsmedelslagen Kontaktman Den boendes kontaktman i personalgruppen ansvarar för att: Vid inflyttning dokumentera i genomförandeplanen kring brukarens individuella behov av kost, näringsinnehåll samt måltidsordning och vanor. Delaktig i nutritionsbedömningen och vid upptäckt risk för undernäring och pågående viktnedgång. Se över nattfastan tillsammans med sjuksköterska. Rapportera till sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut vid nutritions och ätproblem. Delta i Teamträffar och dokumentera förändringar i brukarens genomförandeplan. 7

8 Kostombud Kostombuden är ansvariga för att: Delta i kostutbildning, kostmöten och själv söka information inom kostområdet. Sprida kunskap och information till övrig personal. Stödja kontaktpersonen i nutritionsbedömningen. Egenkontroller/mätningar görs enligt framtagna riktlinjer (Livsmedelslagen). 3. SAMVERKAN Omvårdnadsförvaltningen och kultur- och samhällsserviceförvaltningens kostavdelning samverkar kring kost och näringsfrågor avseende vård- och omsorgsboenden för äldre och matdistribution till personer i ordinärt boende. På vård- och omsorgsboenden hålls kostmöte 2-4 gånger per år för att ta upp frågor som rör kosten. Sjuksköterska eller kostombud kallar till kostmötet. Vid mötet medverkar kostpersonal, kostombud, sjuksköterska, ev. enhetschef och om möjligt representanter för brukarna. Minnesanteckningar från dessa träffar ska skickas till VC och MAS. En s k central kostträff hålls 3-4 gånger per år för att diskutera övergripande frågor kring kost, näring och samarbete mellan omvårdnadsförvaltningens och kostavdelningens verksamhet. Vid mötet medverkar kostchef, biträdande kostchef, verksamhetschef för vård- och omsorgsboenden och medicinskt ansvarig sjuksköterska. VC för hemtjänst är adjungerad. 4. MÅLTIDSORDNING En bra måltidsordning är en viktig förutsättning för att tillgodogöra sig den serverade maten. Sex måltider väl fördelade över dagen, varav tre bör vara huvudmål, rekommenderas av såväl Socialstyrelsen som Livsmedelsverket. Rekommenderade tider för servering av måltider: Frukost kl Mellanmål Förmiddag vid behov och efter ordination. Lunch kl Mellanmål kl Middag kl Kvällsmål kl Nattmål Vid behov och efter ordination, men behövs egentligen alltid för att bryta nattfasta >11 timmar. 8

9 5. NATTFASTA Nattfastan ska enligt svenska näringsrekommendationer inte överstiga 11 timmar. Det är tiden mellan kvällens sista mål och påföljande dags första mål, d.v.s. tiden under natten då en person inte äter eller dricker någonting som ger energi. Att korta nattfastan kan förebygga undernäring, underlätta sårläkning, minska risken för fall och ge högre livskvalitet. Nattfastans betydelse Mellan dagens måltider samt under natten då en person inte äter eller dricker någonting som ger energi, får hjärnan och nervsystemet istället energi från ett lager i levern. Detta energilager räcker i cirka 11 timmar nattetid om det är välfyllt vid sänggåendet. När lagret tar slut måste kroppen finna ett annat sätt att förse hjärnan och nervsystemet med energi för att kunna överleva. Då bryts istället kroppens muskel- och fettmassa ned för att omvandlas till energi. På sikt kan muskelnedbrytningen få allvarliga konsekvenser för personer som på grund av hög ålder och/eller kroniska sjukdomar redan har liten muskelmassa. Det är dessutom svårare för äldre människor att återbilda förlorad muskelmassa. En längre period med för lång nattfasta leder då till ökad svaghet och därmed sämre förmåga att röra sig; klä sig, stå, gå, sköta hygienen, äta och genomföra rehabiliterande träning. Detta ger lägre grad av självständighet och ökad vårdtyngd. Undernäring Att under en längre period få i sig mindre mängd näring och energi jämfört med vad kroppen behöver leder till undernäring. Undernäring är vanligt förekommande hos omsorgstagare inom äldreomsorgen. En kortare nattfasta gör att måltiderna kan fördelas över en större del av dygnet. Ju fler måltider som äts under dygnet desto större chans finns att täcka sitt behov av energi och näring. Sårläkning Vid sårläkning är det totala energi- och näringsbehovet förhöjt. Behovet av proteiner ökar kraftigt under sårläkningsprocessen. Vitaminerna A och C samt mineralerna zink och järn har också viktiga funktioner för läkningen. Att måltiderna sprids under dagen samt att nattfastan inte överstiger 11 timmar ökar förutsättningarna för en väl fungerande sårläkning. Fall Det finns samband mellan undernäring och fallolyckor bland äldre människor. Svaga muskler och/eller yrsel på grund av lång nattfasta och undernäring kan öka risken för fall. En undernärd person löper större risk att få en fraktur av ett fall, på grund av mindre mängd skyddande underhudsfett och svagare skelett. Återhämtningen efter ett benbrott tar längre tid hos en undernärd person. Diabetes För en person med diabetes kan en lång nattfasta medföra höga blodsockervärden på morgonen. Då är det lätt att tro att personen har ätit för mycket, när det i själva verket kan vara en lång nattfasta som är orsaken. Brist på blodsocker under den första delen av natten gör att kroppen bryter ned muskel- och fettmassa som höjer blodsockret under morgonen. Ett sent kvällsmellanmål kan ge ett jämnare blodsocker och förebygga högt blodsockervärde på morgonen hos personer med diabetes. 9

10 Sömn Hunger nattetid kan orsaka sömnlöshet. Dementa personer kan även känna oro och rastlöshet på grund av hunger. En god nattsömn kan bidra till ökad ork och vakenhet under dagen. Att begränsa nattfastans längd kan medföra en bättre nattsömn och minska behovet av sömnmedel. Aptit Att äta stimulerar aptiten. En person som sover bättre under natten och därmed orkar mer under dagen, orkar också äta mer. Genom att äta mer ökar sannolikheten att energi- och näringsbehovet tillgodoses. Detta skapar en god spiral av ork och aptit och minskar risken för undernäring. Förstoppning Magens och tarmarnas motorik kan påverkas av att måltiderna fördelas jämnt över dygnet. Det kan ge en positiv effekt på avföringsfrekvensen och bidra till en minskad användning av laxermedel. Vad behövs för att nattfastan ska brytas? Maten eller drycken som bryter nattfastan bör innehålla kolhydrater, eftersom det är kolhydrater som används som främsta energikälla till hjärna och nervsystem. En generell rekommendation är att maten eller drycken ska ge minst 100 kcal i energimängd och innehålla g kolhydrater för att bryta nattfastan. Detta motsvaras exempelvis av ett av följande alternativ: 1 dl fruktyoghurt (fetthalt 2 %) 1,5 dl välling 1,5 dl O boy gjord på mellanmjölk 2 dl nyponsoppa 2,5 dl saft 1 banan Nattfasta ska tas upp på Teamträffar. Orsak och åtgärder vid lång nattfasta ska dokumenteras i hälso- och sjukvårdsjournalen under nutrition. I genomförandeplanen dokumenteras det som brukaren önskar. Återkommande erbjudanden kan underlätta för brukaren att tacka ja. Att väcka en omsorgstagare för att servera dryck eller mellanmål är inte den första åtgärden vid arbetet med att begränsa nattfastans längd. I vissa fall anses det okej att väcka en omsorgstagare som sover, till exempel för att ge medicin eller för att byta blöja. På samma sätt borde det vara legitimt att väcka och ge nattmål till någon som riskerar ett undernäringstillstånd. Viktigt att ge annat än vatten vid läkemedelsintag! 10

11 6. MÅLTIDSINNEHÅLL Normalkost Innebär den grundkost som ska gälla för brukare inom kommunens vård- och omsorgs boenden. Denna kost är energi- och näringstät, tillagad av feta mjölk- och mejeriprodukter. Det är vanligt att äldre har för låg kroppsvikt. Därför är det viktigt att minimera användandet av lättprodukter. Dock rekommenderas mellanmjölk som dryck i stället för standardmjölk, då mellanmjölken innehåller betydligt mer D-vitamin, något som de äldre behöver. Om boende har problem med övervikt kan sjuksköterskan prata med den boende (och dennes läkare) om eventuella åtgärder eller rekommendationer. Måltiderna vid äldreboenden bör innehålla följande: Frukost, lunch och middag Mellanmål Vid vissa sjukdoms- och näringstillstånd är mellanmålen lika viktiga som huvudmålen, eftersom äldre ofta äter små portioner. Förslag på mellanmål: Mellanmål förmiddag Fruktbit Nyponsoppa alt. fruktsoppa Dryck t.ex. saft, juice Mjölkdrink Smörgås Mellanmål eftermiddag Kaffe/te eller buljong Smörgås Vetebröd/mjuk kaka Mjölkdrink Frukt Nattmål Välling Yoghurt Näringsdryck (efter ordination) O Boy Fil Smörgås Frukt 11

12 För de som behöver extra näring rekommenderas: Kräm med kaffegrädde Konserverad frukt med grädde eller glass Gräddglass Äppelmos blandat med lite grädde Mjölkchoklad med grädde Filmjölk eller gräddfil med krossade pepparkakor Näringsdrycker (efter ordination) Det är viktigt att vid behov kunna servera extra mellanmål oavsett tid på dygnet. Det kan t ex i vissa fall finnas behov av nattmål eller tidigt morgonmål för att inte nattfastan ska bli för lång. Minst tre mellanmål per dygn bör serveras vid vissa sjukdoms- och näringstillstånd. 7. SPECIALKOST Ämnesomsättningen sjunker hos äldre människor, men behovet av näringsämnen är oförändrat. Många sjukdomar påverkar kroppens förmåga att ta upp och tillgodogöra sig näring. Det ska finnas tillgång till specialkost och näringsdrycker/kosttillägg som kan ges efter individuell medicinsk bedömning och ordination av ansvarig sjuksköterska. När sjukdomstillstånd och näringstillstånd så kräver kan önskekost ordineras av sjuksköterska. Följande specialkoster ska kunna tillhandahållas: Protein och energirik kost (PER-KOST) Glutenfri kost Laktosreducerad kost Mjölkproteinfri kost Kost vid överkänslighet Fettreducerad kost Diabetesanpassad kost Laktovegetarisk kost Övrig sjukdomsrelaterad kost Hänsyn ska, om möjligt, tas till de som utifrån etnisk bakgrund och religion önskar annan kost. 12

13 8. NÄRINGSDRYCKER/KOSTTILLÄGG, KONSISTENSANPASSNING OCH SONDNÄRING Näringsdrycker/Kosttillägg Ett brett sortment av näringsdrycker/kosttillägg finns för olika behov och näringsstatus. Näringsdrycker har ett komplett näringsinnehåll, det finns också juiceliknande kosttillägg, detta är inte komplett, men dock vitaminberikat och energirikt. Konsistensanpassning Vid tugg- och sväljsvårigheter ska det finnas möjlighet att servera konsistensanpassad mat enligt konsistensguiden: Hel kost Hackad kost Grov patékost Timbalkost Gelékost Flytande, kall eller varm kost Tjockflytande, kall eller varm kost Se bilaga 8. Sondnäring Sondnäring ges efter individuell medicinsk bedömning och på ordination av dietist. Sondnäring ingår i matabbonemanget. Den sondnäring som tillverkas av industrin, oavsett fabrikat, har en balanserad sammansättning av näringsämnen. Viktigt att komma ihåg munvård hos dessa personer. Även viktigt att tillvarata möjlighet att sitta med vid måltider, känna doft och smak (om det är möjligt). 13

14 9. MÅLTIDEN Måltidsmiljön Måltidsmiljön anses allmänt mycket betydelsefull för vad och hur vi äter, vilket visats i flera studier. Att måltiden präglas av samvaro/gemenskap, lugn och ro, samt att bordet är trevligt dukat och maten snyggt och prydligt upplagd är av stor vikt för trivsel, matlust och ätande. För många äldre och personer med funktionshinder och svår sjukdom kan måltidsmiljön/-situationen ha en avgörande betydelse för ätandet och livskvaliteten. Det är viktigt att tänka på att många äldre måste få god tid på sig vid måltiderna. Stress kan orsaka att en person tappar aptiten. Det bör därför inte vara för många personal involverade i själva måltidssituationen. Personal som är stöd vid måltiden ska sitta med vid bordet. Ingen avdukning ska ske innan alla har ätit färdigt. Det passar inte alla att äta i grupp. Det är därför viktigt att ta reda på brukarens önskemål kring detta. Vissa diagnoser har också betydelse när man bedömer om brukaren bör äta i grupp eller ensam. Bemötande Att se människan och ta hänsyn till de individuella behoven och önskemålen är avgörande för att de äldre ska må bra. Det är viktigt att se varje individ och respektera dennes integritet. När det gäller måltidssituationen kan det vara så enkla saker som att fråga om maten smakade bra och om personen vill ha mer. Det är en självklarhet att den äldre får känna inflytande över sin matsituation. Bemötandet och hur vi väljer att uttrycka oss kan vi alltid påverka. För att bibehålla förmågor som man har är det viktigt att få göra så mycket som möjligt själv. Uppmuntra och stötta istället för att ta över. Alla som kan bör få möjlighet att servera sig själva av bröd och smör. 14

15 Belysning En god ljusmiljö kan till viss del kompensera för nedsatt synförmåga. En bra belysning samverkar med färg och form så att rumsupplevelsen blir harmonisk, tydlig och säker. Genom att använda färger med starka kontraster förstärks det som ska uppmärksammas. Detta underlättar förmågan att orientera sig för personer med nedsatt syn och/eller demenssjukdom. En bra belysning är en god allmänbelysning och punktbelysning, som inte bländar, ovanför borden. Äldre är mer känsliga för bländning och motljus, vilket kan skapaproblem under måltiden. Det är bra att sitta så att ljuset från fönster kommer från sidan eller bakifrån. Anpassa ljuset i matsalen med hjälp av persienner. Möbler För att komma intill matbordet bör bordet ha fyra raka ben och ingen kantlist under bordsskivan. Det mest naturliga och det som ger den bästa sittställningen vid måltiden är att sitta på en vanlig stol. Sittställning Hur vi sitter kan vara avgörande för hur vi ska klara av att äta och dricka. Sittställningen påverkar vår förmåga att tugga och svälja. Sittställningen ska vara så upprätt som möjligt. Den äldre kan behöva stöd bakom ländryggen av ryggstöd och kanske någon extra kudde. Sitta på ett fast och plant underlag ger goda förutsättningar för en upprätt sittställning, vilket ger stabilitet och frigör armar, nacke och käkens rörlighet. För att sitta stabilt och kunna äta själv krävs understödyta för armarna. För att uppnå detta behöver bordshöjden eller sitthöjden anpassas. För att få chans till en aktiv sittställning bör också underbenen vara så rakt ner möt golvet som möjligt. I de fall brukaren behöver sitta kvar i sin rullstol, så ta bort eller vinkla ner benstöden för att uppnå aktiv sittställning. Detta tillsammans med en kudde bakom ryggen kan vara avgörande för både aktivitet och möjligheten till bra sväljfunktion. Dukning och servering Ett dukat bord främjar aptiten och visar att det är dags för mat på ett välkomnande sätt. Duka bordet med lite extra omsorg. Duka strax innan måltiden. Den äldre kan ha svårigheter att varsebli saker och ting i sin omgivning. En vit tallrik med filmjölk, kniv och gaffel mot ett brokigt underlag kan vara tillräckligt dåliga kontraster för att utgöra ett hinder för ett självständigt ätande. För att bättre urskilja maten bör det finnas två uppsättningar porslin, en ljus och en färgad som används omväxlande beroende på vad maten har för färg. Glas som är färgade är lättare att se än helt genomskinliga. Färgade servetter och dukar kan också bidra till att det skapas kontraster. Kontraster kan bidra till ökat oberoende under måltiden. Duka gärna extra fint till helgen så att man ser skillnad på vardag och helg. Av hygieniska skäl bör förkläde användas vid servering av maten, vilket också är ett bra sätt att markera att det är dags för mat. Presentera matsedeln både muntligt och skriftligt på en tavla. Störande moment och ljud En demenssjuk person saknar förmågan att sortera sinnesintryck vilket kan leda till överkänslighet för bland annat höga ljud. Oväsen som stör en överkänslig individ kan leda till stress och koncentrationssvårigheter. Undvik att ha på TV eller radio under måltiden. Undvik diskplock och låt diskmaskinen vara stilla till dess måltiden är över. Låt inte måltiden bli ett överrapporteringstillfälle mellan personal. Prata och umgås med de äldre och låt måltiden ta tid! 15

16 Att få den hjälp jag behöver när jag äter Stötta den äldre till att bibehålla de förmågor som han eller hon har. En starthjälp kan vara att placera en sked eller gaffel i personens hand och säga varsågod. Mata inte passivt utan låt den äldre hålla i glaset, skeden eller gaffeln och guida den äldres arm och hand mot munnen. Guidning är betydelsefullt för självkänslan och tryggheten. Den som behöver hjälp med matning ska få det av personal som har kunskap om just den personens ätsvårigheter och som vet hur personen vill ha hjälp. Att bli matad påverkar den personliga integriteten och kan vara förknippat med skamkänslor. Därför måste matning ske på ett så värdigt sätt som möjligt, vilket kräver stor lyhördhet, empati och etisk kompetens. Sitt ned när du matar. Sitt så att du får ögonkontakt med den du matar. Se till att den äldre ser maten och förstår vad som händer. Den som matas bör bli matad av samma person genom hela måltiden. Att mata en person tar minst 20 minuter. Äthjälpmedel Har man problem att hantera vanliga bestick, tallrik och glas finns det olika hjälpmedel som kan underlätta i ätsituationen. Arbetsterapeut kan hjälpa till med utprovning av äthjälpmedel och informera om vad som finns i sortiment. Checklista Före måltiden Duka en kort tid före måltiden så att signalen nu är det snart mat kommer i rätt tid. Duka med kontraster. Duka med bröd, smör och måltidsdryck. Glöm inte tillbehören. Under måltiden Hjälp den äldre till en upprätt och stadig sittställning. Bäst är att sitta på en vanlig stol. Ge en positiv muntlig presentation av maten vid servering. Använd förkläde vid servering av maten. Finfördela maten efter servering. Sitt gärna med vid matbordet under måltiden. Undvik störande ljud. Låt måltiden ta tid. 16

17 10. BEDÖMNING AV NÄRINGSTILLSTÅND Syftet med bedömning av näringstillstånd är att hitta risk för undernäring hos boende, innan undernäringen ger symtom, eftersom det är lättare att förebygga än att återuppbygga ett sviktande näringstillstånd. Risken för infektionssjukdomar minskar om näringstillståndet är gott, liksom risken för förvirringstillstånd. Dessutom förhindras bristsjukdomar och nedbrytning av muskelmassa. Ett gott näringstillstånd leder till förhöjd livskvalitet, med vinster för såväl den boende som samhället. Målet är att ingen boende ska vara undernärd mot sin vilja. 11. MUNVÅRD God munhygien, kontroll av tandstatus och slemhinnor i munnen, ska göras regelbundet. Vi använder riskbedömningsinstrumentet ROAG ( Revised Oral Assessment Guide) Detta är viktigt för att kunna tillgodogöra sig maten på rätt sätt. Bristande munhälsa kan resultera i ätproblem och i förlängningen till undernäring, försämrat allmäntillstånd och minskat välbefinnande. Sjukdomar och förändringar i munhålan kan i sin tur uppstå eller förvärras om nutritionsstatus är bristfällig. En god balans i intaget av näringsämnen är en förutsättning för att bibehålla munhålans vävnader friska och intakta. Landstinget ansvarar enligt tandvårdslagen för att uppsökande munhälsovårdbedömning erbjuds de boende, och att omvårdnadspersonal får munvårdsutbildning en gång per år. 17

18 BILAGA 1 KOSTORDINATION FRÅN SJUKSKÖTERSKA Boendes namn: Födelsedata: Särskilt boende/enhet: Ansvarig sjuksköterska: Datum: Ordinerad kost Normalkost PER-kost Diabetesanpassad kost Lakto-/Vegetarisk kost Glutenfri kost Laktosreducerad kost Mjölkproteinfri kost Proteinreducerad kost Allergianpassad kost: Övrig specialkost: Personliga önskemål: Sondnäring ordinerad av dietist. Ordinerad konsistens på mat Normalkost, hel eller hackad. Grov patékost Timbalkost Gelékost Flytande, kall eller varm kost Tjockflytande, kall eller varm kost Ordinerad stödnutrition Näringsdryck/kosttillskott, ange produkt: Extra mellanmål/önskekost: Bilaga till omvårdnadsnämndens kostriktlinje mars 2015

19 BILAGA 2 MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING Genom att göra en mat- och vätskeregistrering kan man följa och värdera en boendes energi- och näringsintag. En jämförelse med uppskattat behov kan sedan göras och utifrån resultat kan korrekt nutritionsbehandling ges. Registreringen bör omfatta minst två på varandra följande dagar för att ge en rättvis bild. Ansvarig sjuksköterska bedömer och beslutar om registrering ska genomföras. UTFÖRANDE Varje enskilt livsmedel som den boende konsumerar, både mat och dryck (även vatten) skall registreras under minst två dygn på bifogad lista (bilaga 6 och 7). Anteckna typ av måltid, klockslag, livsmedel/maträtt samt ge en beskrivning av t.ex. fetthalt på mjölk, korv och margarin mm, typ av bröd. Glöm inte att registrera tillbehör till maten t ex. sås, sylt, socker mm. Den portionsstorlek som serveras måste också noteras. Försök beskriva mängder med hjälp av hushållsmått och styckeangivelse såsom 1 dl, 1 msk, 1 skiva osv. Det är viktigt att det är den mängd som verkligen konsumeras som antecknas, därför måste ev. rester på tallriken uppmärksammas. Beräkna uppskattat behov med hjälp av Beräkning av energi- och vätskebehov (bilaga 5). ENERGIFÖRDELNING Frukost 15-20% kcal Mellanmål 10-15% kcal Lunch 20-25% kcal Mellanmål 10-15% kcal Middag 20-25% kcal Kvällsmål 10-20% kcal Bilaga till omvårdnadsnämndens kostriktlinje mars 2015

20 BILAGA 3 BERÄKNING AV ENERGI- OCH VÄTSKEBEHOV Energibehov Energibehovet är individuellt och beroende av flera faktorer. Nedanstående mall kan användas för att beräkna energibehovet. Ett generellt mått kan man få genom att multiplicera vårdtagarens vikt med 30. Ex. 70 kg x 30 kcal = 2100 kcal Genomsnittligt energibehov i kalorier (Kcal) per kg kroppsvikt och dag Basalmetabolism 20 Sängliggande 25 Uppegående 30 Återuppbyggnadsfas 35 Korrigeringar för beräknat energibehov Om vårdtagaren är mager +10 % Om vårdtagaren är överviktig -10 % För varje grads temperaturstegring +10 % Vätskebehov/kg kroppsvikt och dygn Ökat vätskebehov föreligger vid feber och diarréer. Lägg till 250 ml vatten per dygn för varje grads temperaturstegring. Vatten är det viktigaste näringsämnet. Vi kan inte klara oss utan vatten mer än några dagar. Med åldern kommer ofta minskad förmåga att känna törst och minskad förmåga hos njurarna att spara vatten. Följden kan bli allvarlig intorkning, speciellt i samband med sjukdom. All personal måste ha kunskap om vilka tecken på intorkning som förekommer. Förutom torra slemhinnor, svullen tunga, förhöjd kroppstemperatur, minskad urinmängd, förstoppning, illamående och kräkning kan också mental påverkan och förvirring, förekomma. Vätskebehov: 30 ml/kg kroppsvikt och dygn (t ex 2,1 liter/dygn för en person som väger 70 kg.) Bilaga till omvårdnadsnämndens kostriktlinje mars 2015

21 KOST-/MATREGISTRERING BILAGA 4 BOENDES NAMN..... ENHET/AVDELNING... ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA:. DATUM. All mat och dryck registreras under 2 dygn (dag och natt). Listan ska lämnas till sjuksköterska. Måltidstyp Tidpunkt Livsmedel/maträtt/ dryck Beskrivning/ kommentarer Mängd Bilaga till omvårdnadsnämndens kostriktlinje mars 2015

22 VÄTSKEREGISTRERING BILAGA 5 BOENDES NAMN.. ENHET/AVDELNING... ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA:. DATUM. All vätska registreras under 2 dygn (dag och natt). Listan ska lämnas till sjuksköterska. Klockan Dryck Serverad mängd(ml) Urdrucken mängd(ml) Energi(kcal) Total vätska : Bilaga till omvårdnadsnämndens kostriktlinje mars 2015

23 KALORIGUIDE FÖR MAT OCH VÄTSKOR BILAGA 6 SORT MÄNGD Kcal Frukost Välling 1 dl 75 Gröt, havregryn 1 dl 65 Gröt, mannagryn 1 dl 90 Hård brödskiva 1 st 40 Hård med pålägg 1 st 120 Margarin 40% 10 g 35 Margarin 80% 10 g 70 Mjuk brödskiva 1 st 75 Mjuk med pålägg 1 st 155 Musli 1 dl 150 Cornflakes 1 dl 50 Ägg 1 st 90 Dryck/vätska Buljong 1 dl 5 Chokladdryck 1 dl 110 Kaffegrädde 1 msk 20 Läsk (burk / flaska) 330 ml 130 Lättöl 1 dl 30 Mjölk /Fil 0,5 % 1 dl 40 Mjölk / Fil 1,5 % 1 dl 45 Mjölk / Fil 3 % 1 dl 60 Välling 1 dl 75 Saft / juice 1 dl 50 Saft osötad 1 dl 20 Mellanmål/dessert Soppa gjord på pulver 1 dl Chokladpudding 1 port 170 Vispgrädde ovispad 1 msk 60 Fromage 1,5 dl 175 Vispgrädde vispad 1 msk 30 Glass light 1 dl 75 Gräddglass 1 dl 120 Kall soppa osötad 2 dl 45 Kall soppa sötad 2 dl 120 Kex / pepparkaka 1 st 30 Kräm osötad 1,5 dl 25 Kräm sötad 1,5 dl 120 Mjuk kaka skiva 1 st 100 Pannkaka + sylt 1 port 350 Skorpa 1 st 45 Småkaka 1 st 55 Smörgåsrån 1 st 15 Tårta bakelse 45 g 170 Vetebröd osötat 1 st (25 g) 70 Vetebröd sött slät 1 st (25 g) 85

24 BILAGA 6 SORT MÄNGD Kcal Övrigt Chokladkaka 100 g 550 Honung 1 msk 50 Mos / sylt / marmelad 1 msk 35 Smågodis 1 bit 10 Sockerbit 1 st 15 Strösocker 1 msk 50 Frukt Apelsin 1 st (110 g) 50 Banan 1 st (105 g) 100 Bär 1 dl 60 Fruktkonserv 1 dl 100 Fruktkonserv 150 g 110 Fruktsallad 1 dl 100 Kiwi 1 st (65 g) 30 Vindruvor 100 g 80 Äpple/ päron 1 st (125 g) 65 Pulver berikning (Semper) 2 msk 50 Bilaga till omvårdnadsnämndens kostriktlinje mars 2015

25 BILAGA 7 MÄTNING AV NATTFASTAN Boende/enhet Från kvällen den: till nästföljande morgon Namn: Kvällsmål (klockslag) Extra kvällsmål/ nattmål/ morgonmål (klockslag) Vad består det extra målet av? (allt ska vara med, även dryck som ges till läkemedel etc. Första morgonmål (klockslag) Bilaga till omvårdnadsnämndens kostriktlinje mars 2015

26 BILAGA 8

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Nutritionspärm Region Skåne

Nutritionspärm Region Skåne Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 8 Protein- och energirika koster Protein- och energirik kost, PER-kost 57 Proteinrik kost 60 Mellanmål 61 Kosttillägg 63 Nutritionspärm kap 8 57 PROTEIN- OCH ENERGIRIK

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se

nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se Ljusdals Kommun nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se Vad menas med nattfasta Nattfastan är den tid som går från tidpunkten för kvällens

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i

Läs mer

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1

Läs mer

Mätning av nattfastans längd

Mätning av nattfastans längd Mätning av nattfastans längd för omsorgstagare inom äldreomsorgens särskilda boenden i Borlänge, Falu och Rättviks kommun natten mellan den 21 och 22 oktober 2009 Lars Juhlin, leg. dietist Rättviks kommun

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Mätning av nattfastans längd

Mätning av nattfastans längd Mätning av nattfastans längd För omsorgstagare inom äldreomsorgens särskilda boenden i Borlänge, Falu och Leksands kommun natten mellan den 14 och 15 september 2011 Annelie Steinholtz, leg. Dietist Falu

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

Förvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden.

Förvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden. Det bör vara en strävan i omsorgsarbetet att maten och måltiden för omsorgstagaren upplevs som en meningsfull höjdpunkt varje dag. Tydliga rutiner och en klar ansvarsfördelning mellan yrkesgrupper behövs

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Kostpolicy För Dals-Ed kommun Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad

Läs mer

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun

Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Wahlqvist 2016-04-26 SKDN 2016/0051 0480-45 36 74 Södermöre kommundelsnämnd Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden

Läs mer

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-

Läs mer

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål 1 Närings- och prisberäknad i kostprogrammet Mashie 2015-09-09 Vid frågor kontakta Måltidsservice Kostsamordnare via kommunens

Läs mer

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Sektor/enhet: Vård och äldreomsorg Ansvar: Verksamhetschef HSV Beslutsinstans: Vård och äldreomsorg Antagen:

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun Ansvarig Anna-Lisa Simonsson Dokumentnamn Nutrition, riktlinjer Upprättad av Linda Aronsson Berörda verksamheter Verksamheterna Boende och Insatser i hem Fastställd datum 2011-11-17 KSOU 109 Diarienummer

Läs mer

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg 2009-08-26 MJ/EK 2010-01-19 2010-03-02 2011-09-29/MJ 20120222/MJ 20120412/MJ Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet. Y C I L O P T KOS N U M M O K A K R Y K T O FÖR B Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.. 2 Vision Alla matgäster ska känna

Läs mer

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Antagen av Vård och Omsorgsutskottet 2011-03-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument...

Läs mer

Riktlinje för kvalitetskriterier kost

Riktlinje för kvalitetskriterier kost Riktlinje för kvalitetskriterier kost Dokumenttyp: Riktlinjer Giltligt f.r.o.m: 2015-01-15 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 111 Version/D.nr: Kvalitetskriterier för kost Upprättad av: Anna Melin Andersen

Läs mer

(Livsmedelsverket, 2015)

(Livsmedelsverket, 2015) Enligt Folkhälsomyndigheten är det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå detta mål

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Kostpolicy för Säffle kommun

Kostpolicy för Säffle kommun Kostpolicy för Säffle kommun Barn, ungdomar, handikappade och äldre inom kommunal verksamhet. 2012-06-04 Kostpolicyn är utarbetad i samarbete med Dalslandskommunerna och Säffle kommun. Varje berörd kommunal

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds god nylagad, varm, och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att den främjar både folkhälsa

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Social-och omsorgskontoret Kostpolicy äldreomsorgen Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Kostpolicy Kommunen har sin kostverksamhet inom skilda områden

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Bakgrund... 3 1.1 Inledning...3 2 Samverkan och kunskapsspridning... 4 2.1 Utbildning...4 3 Ansvarsfördelning...

Läs mer

Mellanmål. Gott och enkelt

Mellanmål. Gott och enkelt Mellanmål Gott och enkelt Innehåll Denna broschyr är tänkt som inspiration för att göra och att äta mellanmål. Recept och tips vänder sig till den som är äldre och har behov av näringsrika mellanmål. Rekommendationen

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN I Sölvesborgs kommun serveras dagligen ca 3500 måltider inom den kommunala verksamheten. Maten och måltiden är viktig, inte bara

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Kostpolicy. för äldreomsorgen

Kostpolicy. för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämnden vision/värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina

Läs mer

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY En kvalitetssäkring av hela matkedjan September 2008 Innehåll: 2 Inledning... 3 Yrkesfunktioner och ansvar... 4 Krav på

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

Kostpolicy för Bjuvs kommun

Kostpolicy för Bjuvs kommun Kostpolicy 1 Kostpolicy för Bjuvs kommun Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se framemot. Njutning, nödvändig näring

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-11-20 Kostpolicy för äldreomsorgen 1. Mat som serveras inom Sollentuna kommuns äldreomsorg ska vara vällagad och god. Hänsyn ska tas

Läs mer

Mat på äldre dar - råd och tips

Mat på äldre dar - råd och tips Mat på äldre dar - råd och tips Maj 2015 VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG Innehållsförteckning Kroppen behöver energi och näring... 3 Styrka i muskler och skelett... 4 Även vätska är viktigt!... 4 Vad bör du väga?...

Läs mer

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun Kostpolitisk_Plan_20132015 Kostpolitisk Plan Vingåkers kommun 2013-2015 Antagen av kommunstyrelsen 2012-09-17, 143 Vision I Vingåkers kommun ska vi erbjuda våra barn, elever och brukare en god, näringsriktig

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN NUTRITIONSPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG I OSBY KOMMUN 2011 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Det normala åldrandet...4 Nutrition...4 Mat för äldre i Osby kommun...4 Vårdtagaren i centrum...4 Nutritionspolicy...5

Läs mer

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun 2012-05-29 Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Syfte Det här dokumentet är framtaget i syfte att ge riktlinjer för att uppfylla de mål som finns angivna i Kungälvs kommuns

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.

Läs mer

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Tidaholm karin.artmo@tidaholm.se 2010-02-01 Kostpolicy för Tidaholms kommuns förskolor och skolor Vision Alla matgäster skall känna sig trygga i att

Läs mer

Kostpolicy för Höörs kommun

Kostpolicy för Höörs kommun Kostpolicy Ett styrande och vägledande dokument för att kvalitetssäkra måltiderna i Höörs kommun. Barn- och utbildningsnämnden Fastställdes 2014-10-13, BUN 59 Diarienr BUN 2014/97 Kostpolicy för Höörs

Läs mer

Får det vara en sängfösare?

Får det vara en sängfösare? Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende 2016-10-13 1 (4) Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende Information och marknadsföring Biståndshandläggarna lämnar ut om nationella värdegrunden och vad lokala värdighetsgarantierna

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Riktlinje för kvalitetskriterier kost

Riktlinje för kvalitetskriterier kost Riktlinje för kvalitetskriterier kost Dokumenttyp: Riktlinjer Giltligt f.r.o.m: 2016-09-01 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 91 Version/D.nr: Uppdaterad 2016-08-24 Upprättad av: Anna Melin Andersen Innehåll

Läs mer

kostpolicy för botkyrka kommun

kostpolicy för botkyrka kommun kostpolicy för botkyrka kommun Vision Alla matgäster ska känna en trygghet i att det serveras god, vällagad och näringsriktig sammansatt kost inom kommunens måltidsverksamheter. Maten som serveras ska

Läs mer