Livsmedelsverket 2004

Transkript

1 Livsmedelsverket 2004

2 Innehåll Viktiga händelser under året Generaldirektören har ordet 1 Verksamhetsberättelse 2 Stöd till kommunerna 2 Riksprojekt 3 Tillsynen av livsmedel förändras 4 Märkning av livsmedel 6 Arbete för bra matvanor 8 Att undersöka riskerna med maten 11 Att klara svåra påfrestningar i fred 12 Miljöledning 13 Medarbetarna 14 Organisation, ledning och styrning 15 Årsredovisning 17 Verksamhetens resultat 19 Säkra livsmedel 20 Matvanorna i Sverige 21 Regelarbete 23 Tillsyn 27 Information och nutrition 37 Kunskapsuppbyggnad 43 Övrig verksamhet 48 Uppdrag enligt regleringsbrev 56 Noter till resultatredovisning 58 Finansiell del 59 Resultaträkning 59 Balansräkning 60 Anslagsredovisning 61 Finansieringsanalys 62 Redovisningsprinciper 63 Sammanställning av 65 väsentliga uppgifter Noter 66 Ny generaldirektör tillträdde tjänsten den 1 maj. Med anledning av ett regeringsuppdrag har Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut tillsammans utarbetat underlag till en handlingsplan för bra matvanor och ökad fysisk aktivitet. Nya EG-förordningar om hygien och tillsyn beslutades i april och träder i kraft Två regeringsuppdrag till Livsmedelsverket har berört småskalig livsmedelsproduktion. Det utökade EU med tio nya medlemsländer har påverkat både förhandlingsarbetet inom EU och organisationen för gränskontroll av livsmedel från länder utanför EU. I den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA, som började sitt vetenskapliga arbete 2003, är Livsmedelsverket representerat i styrelse och rådgivande grupp. Flera medarbetare ingår som experter i vetenskapliga paneler och arbetsgrupper. Livsmedelsverket deltar i tre projekt i EUs sjätte ramprogram. Förslag till ny nyckelhålsmärkning har tagits fram och notifierats till EU.

3 Generaldirektören har ordet Vi har i år valt en ny form för att redovisa resultatet av det gångna årets arbete. Första delen, verksamhetsberättelsen, återger lite mer fördjupat valda delar av vårt arbete, medan den andra delen, själva årsredovisningen, strikt svarar emot regeringens återrapporteringskrav. Sammantaget visar de båda delarna på det omfattande arbete som har presterats för att bidra till konsumenternas välbefinnande genom bra och säker mat, liksom goda matvanor. Tillsyn under utveckling Ett av Livsmedelsverkets mål är att verka för att maten är säker. Ett steg för att uppnå det tas i samband med införandet av EUs nya hygien- och kontrollförordning som fastställdes i april. Lite förenklat kan man säja att dessa nya regler innebär ett paradigmskifte för livsmedelstillsynen. Man går från att kontrollera detaljer till att se på helheten och bedömer den utifrån vilken risk verksamheten innebär. Detta skifte ställer krav på genomgripande förändringar i arbetet både hos livsmedelsföretagen och tillsynsmyndigheterna. Livsmedelsverket har under året förberett det nya regelverket och genomfört ett stort antal utbildningsdagar för landets livsmedelsinpektörer. Vetenskapligt samarbete Vår medverkan i det vetenskapliga arbete som bedrivs inom EFSA, den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, bidrar också till målet om säker mat. Förutom att Livsmedelsverkets ställföreträdande generaldirektör är EFSAs styrelseordförande, är medarbetare från verket representerade i EFSAs rådgivande grupp och i flera vetenskapliga expertpaneler och arbetsgrupper. Livsmedelsverket deltar också i tre projekt inom EUs sjätte ramprogram, vilket stärker vår vetenskapliga kompetens på hemmaplan. Kunskap om goda matvanor Ett annat av våra mål är att bidra med kunskap om goda matvanor. Kampen mot övervikt och fetma har under året haft stort utrymme i den offentliga debatten. Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut har på regeringens uppdrag lagt ner stort arbete på att ta fram underlag till en nationell handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Den enkla och övergripande slutsatsen för inriktningen av det fortsatta arbetet är att det i vardagen ska vara enklare att ha goda matvanor än dåliga, liksom att det ska vara enkelt att utöva vardagsmotion. För det krävs att alla i samhället bidrar och att det finns långsiktighet i arbetet. Nyckelhålet den nyttiga symbolen I samråd med konsumentorganisationerna, industrin och handeln har verket tagit fram ett förslag till nya regler för det egna varumärket gröna nyckelhålet. I dag står symbolen för magra eller fiberrika livsmedel inom olika produktgrupper. Symbolen ska framöver också visa vilka förpackade livsmedel som innehåller mindre socker, mindre salt och i vissa fall bättre fettkvalitet. Tanken är också att frukt och grönt, fisk och magert kött ska kunna märkas med nyckelhålet. Under 2005 kommer de nya reglerna förhoppningsvis att fastställas. Hög kompetens Livsmedelsverkets medarbetare har hög kompetens, men den måste ständigt utvecklas. Det gör vi genom nära samarbete med universitet och högskolor. Vi tar också emot forskarstuderande och examensarbetare på verket. När det gäller jämställdhet bland verkets anställda är ungefär hälften män och hälften kvinnor, men fördelningen mellan olika avdelningar varierar stort. En tredjedel av våra hundratalet veterinärer är födda utomlands. Målet är att ha balans vad gäller ålder, kön och medarbetare med utländsk bakgrund för att få tillgång till den kreativitet som kommer fram i blandade grupper. Det är också viktigt att ha en sammansättning som bäst speglar dem som vi är till för nämligen konsumenterna. Inger Andersson Verksamhetsberättelse

4 Stöd till kommunerna Det finns omkring livsmedelsföretag i Sverige allt från gatukök till stora industrier. Tillsynen av den stora merparten av dessa företag är kommunernas ansvar. Livsmedelsverket och länsstyrelserna ger stöd till kommunerna, så att livsmedelstillsynen i Sverige uppfyller lagstiftningens krav och blir likvärdig och effektiv i hela landet. I kommunerna är det vanligtvis den politiskt tillsatta miljö- och hälsoskyddsnämnden som ansvarar för tillsynen av livsmedelsföretagen. Det praktiska arbetet med tillsynen utförs av miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Frågor och svar på datorn Livsmedelsverket har under året utvecklat ett webbaserat stöd åt kommunerna. Detta kommer att innebära att inspektörerna kan läsa nyheter om livsmedelstillsynen, ta del av frågor och svar från andra inspektörer, läsa tillsynsvägledningar och följa med i ett kalendarium över viktiga händelser, utbildningar och möten på sina datorer. All rapportering från kommunernas livsmedelstillsyn till Livsmedelsverket kommer att kunna skötas via denna webbplats. Jourtelefon och e-postlåda Inspektörerna har en egen e-postadress och ett särskilt telefonnummer för att lätt kunna nå Livsmedelsverket. Under året har inspektörerna fått svar på cirka e-brev och telefonsamtal till verket. Samsyn på länsnivå Livsmedelsverket träffade länsveterinärer och livsmedelsinspektörer länsvis 37 gånger under Stora frågor på dessa länsmöten var synen på och fakta om livsmedel framställda med genmodifierade organismer, livsmedelsallergi och tillsynsmetodik. Under länsmötena presenteras verkets årliga riksprojekt och Den nya kommunwebben, livsteck.net. förslag från kommunerna om projekt som sedan genomförs i länet. Inspektion av den kommunala tillsynen Livsmedelsverket inspekterar, i närvaro av den lokala inspektören, tillsynsobjekt som ligger under kommunalt tillsynsansvar. Detta kallas normerande inspektioner. Genom dessa kan verket följa upp hur kommunen arbetat med tillsynen av en viss anläggning och ge stöd, så att livsmedelstillsynen blir likvärdig för liknande anläggningar, oavsett tillsynsmyndighet. Vanliga brister är att företagens egentillsyn inte fungerar. För att övervaka och stödja den kommunala tillsynen gör Livsmedelsverket lokala inspektioner. Med kommuninspektionerna följer verket upp hur planering och resurstilldelning sker och hur inspektionerna bedrivs. Kommuninspektionerna har utvärderats. Resultatet visar att det finns önskemål om att dessa utvecklas i riktning mot revision. Information och rådgivning bör ske i andra sammanhang. Verkets utvärdering visar också att kommuninspektionerna fyller flera viktiga funktioner. De bidrar till likvärdig livsmedelstillsyn i landet, sprider information om lagstiftningen och gör det uppenbart att tillsynen behöver resurser. Nya former för samverkan mellan kommunala inspektörer, länsstyrelser, Livsmedelsverket och livsmedelsföretagare med småskalig produktion har prövats. Under en dag träffas representanter för dessa grupper i en region för att diskutera tillsynsfrågor inom ett specifikt produktområde. Sådana möten har genomförts med tillsyn av småskalig mjölkproduktion i fokus. Mötena har varit mycket uppskattade. Samverkansformen är ett bra sätt att öka effekten av tillsynen. 2 Verksamhetsberättelse 2004

5 Riksprojekt För att kunna värdera mikrobiologiska risker och få stöd för verkets tillsyns- och regelarbete samlas data årligen in från hela landet. Arbetet sker tillsammans med analyslaboratorier och kommuner. De årliga riksprojekten startade Det är frivilligt för kommunerna att delta i riksprojekten. Under året utvärderades Riksprojekten. Utvärderingen visar att de flesta kommuner är mycket positiva till arbetsformen. Livsmedelsinspektörerna tycker att det är viktigt att man kan se resultat för hela landet och redovisar dem gärna i sina kommunala nämnder. Arbetet ger också möjligheter att diskutera med kollegor från hela landet. En kritisk synpunkt som framkom är att Livsmedelsverket borde samordna sina aktiviteter bättre. Riksprojekt 2003 I ett projekt där temperaturer i storhushåll och butiker kartlades 2003 deltog 74 kommuner. Många kylförvarade livsmedel höll för hög temperatur. Det leder till förkortad hållbarhet och risk för matförgiftning. Temperaturen hos de provtagna livsmedlen var i genomsnitt 2 C högre än vad de fast monterade termometrarna i kylutrymmena visade. Olika produktgrupper var i genomsnitt 0,5 1,5 C varmare under sommaren än under andra årstider. Varmhållna maträtter höll inte alltid tillräckligt hög temperatur. Nedkylningen höll inte heller måttet vid hälften av mätningarna tog den längre tid än de rekommenderade fyra timmarna. Alltför ofta fungerar inte egentillsynen i storhushåll och butiker. Alla led i hanteringen av livsmedel måste ha fungerande tillsyn av temperaturen. Det är viktigt att företagen drar nytta av resultaten och utvecklar sin egentillsyn. Riksprojekt 2004 Genom riksprojektens insamling av bakterier går det att göra fördjupade analyser, spåra smitta och bestämma antibiotikaresistens. Syftet med riksprojekt 2004 är att kartlägga förekomsten av den sjukdomsframkallande bakterien Yersinia enterocolitica i obehandlade och behandlade fläskprodukter. Resultat kommer att publiceras under Information om samtliga riksprojekt, liksom publicerade rapporter och nyhetsbrev, finns på Livsmedelsverkets webbplats, Förekomsten av den sjukdomsframkallande bakterien Yersinia enterocolitica i fläskprodukter har undersökts i ett riksprojekt. Här en odling på gelplatta. Verksamhetsberättelse

6 Tillsynen av livsmedel förändras Förebyggande kontroll I stället för att kontrollera livsmedelsföretagens produkter handlar tillsynen i dag om hur företagen styr produktionen. År 2006 träder nya hygien- och kontrollförordningar i kraft inom hela EU. Förebyggande kontroll gäller för såväl företagaren som tillsynsmyndigheten. Tillsynen ska utgå från en helhetsbedömning. Tillsynen av detaljer överges till förmån för kontroll av hela system. Företag, med undantag av jordbruket, ska ha ett system som grundar sig på analys och bedömning av faror i produktionen, en så kallad HACCPplan för verksamheten (Hazard Analysis of Critical Control Points). Tillsynsmyndigheten ska utifrån ett riskperspektiv bedöma och kontrollera företagets system och kompetens att styra produktionen. Det ställer krav på kunskap hos såväl livsmedelsföretagaren som tillsynsmyndigheten. Livsmedelsverket har granskat livsmedelslagstiftningen för att kunna förbereda ett nytt regelverk. Nu finns underlag till nya föreskrifter och till ny utformning av verkets vägledningar för tillsynsmyndigheterna. Ny kunskap för egentillsyn Livsmedelsverket har utarbetat ett kursprogram för inspektörer på central och lokal nivå om HACCP och systemtillsyn. Vägledningar för dessa arbetssätt finns på Livsmedelsverkets webbplats. De ska vara till stöd för inspektören när en inspektion förbereds. Även livsmedelsproducenten behöver ny kunskap för att kunna skapa ett eget system för tillsyn. Här har branschorganisationerna ett stort ansvar. De kan bäst förmedla kunskap och skapa riktlinjer för program för egentillsyn. Med generella program som grund är det lättare för den enskilde företagaren, t ex med ett bageri, att bygga upp system som är anpassade till den egna verksamheten. Under året har Livsmedelsverket stött arbetet med riktlinjer för olika branscher, t ex vattenverk, tillverkning av köttprodukter, mjölk och mjölkprodukter, vin och sprit, fisk och fiskprodukter och äggpackerier. Livsmedelsverket har i en broschyr beskrivit livsmedelsföretagarens ansvar för produktsäkerhet och egentillsyn. Företagaren uppmanas att kontakta sin branschorganisation för att få stöd och hjälp. På verkets webbplats finns information om vilka faror, mikrobiologiska och kemiska, som kan vara aktuella för olika typer av livsmedel. Här finns också en länk till en interaktiv kurs i HACCP, som har tagits fram i samarbete med flera högskolor. Kursen är i första hand avsedd för livsmedelsföretagare, men passar även för inspektörer. Datorbaserade livsmedelsinspektioner Behov av fungerande egentillsyn Inom livsmedelskontrollen ligger ansvaret för tillsynen hos landets samtliga 290 kommuner. Tidigare inspekterade de och gjorde bedömningar efter i stort sett egna värderingar. De saknade verktyg för likvärdiga inspektioner, effektivare rapportering och större öppenhet kring vad bedömningarna grundar sig på. Gemensamt verktyg Livsmedelsverket tog under 2000 initiativ till att utveckla ett verktyg för datorbaserade inspektioner. Detta togs fram tillsammans med kommuner, Svenska kommunförbundet, kommunernas användareföreningar för datorstöd och länsstyrelserna. Verktyget innebär att man arbetar med: öppna checklistor/bedömningsgrunder, helhetsomdömen, handdatorer, rapportering med utskrift direkt på plats, enklare administration av inspektionsrapporter, 4 Verksamhetsberättelse 2004

7 Consideration and Committment av Mark Jurriëns tilldelades Livsmedelsverket för inspirerande exempel vid 3rd Quality Conference i Rotterdam, september Verkets bidrag, en presentation av datorbaserade inspektioner, rönte stort internationellt intresse vid konferensen. Checklistor underlättar Företagens ansvar för säker mat måste tas genom fungerande egentillsyn. Därför finns också checklistor/bedömningsgrunder tillgängliga för företag på Livsmedelsverkets webbplats. Det innebär att företagaren, på samma sätt som den som gör service på bilen för att bli godkänd vid bilprovningen, själv kan gå igenom sin verksamhet och se till att kraven uppfylls. förenklad rapportering av inspektionsresultat till central myndighet, vägledning för utformning av egenkontrollprogram och sanktionsförfaranden. Svenska kommunförbundet och Livsmedelsverket utbildade 2003 livsmedelsinspektörerna i Sverige i hur man använder checklistorna med bedömningsunderlag. Två kurser hölls Syftet var att understryka vikten av likvärdiga inspektioner. Cirka 500 livsmedelsinspektörer har nåtts av denna utbildning. Kommunala enkäter visar att samtliga tillfrågade är positiva till den nya tillsynsmodellen och har börjat tillämpa den. Även berörda branscher är positiva. En större enkät planeras under 2005, då också företagen kommer att tillfrågas. Årets höjdpunkt Med datorbaserade inspektioner deltog Livsmedelsverket i en tävling för statliga myndigheter. Syftet var att lyfta fram goda exempel på förnyelse och effektivisering i den statliga förvaltningen. Arrangör var Statens kvalitetsoch kompetensråd. Verket hade glädjen att, som ett av 18 bidrag, få presentera projektet vid en kvalitetskonferens i Stockholm. Där utsågs det till ett av Sveriges tre bidrag till 3rd Quality Conference i Rotterdam. Intresset var stort från många europeiska besökare för såväl checklistor/bedömningsgrunder, som för den effektivisering det innebär att kunna skriva ut och överlämna rapporten på plats. Kommande arbete Efterfrågan från kommunerna på ytterligare checklistor är stor. Under 2005 kommer verket därför att ta fram checklistor för branscherna bagerier och grossister, uppdatera och harmonisera de checklistor för storhushåll och butiker som varit i bruk under några år och utarbeta en vägledning för sanktioner. Under utarbetande är också en vägledning för utformning av egenkontrollprogram baserade på HACCP. Verket vill också göra det möjligt att på Internet offentliggöra helhetsomdömen från inspektionerna. Verksamhetsberättelse

8 Märkning av livsmedel Livsmedelsverkets uppgift är att i konsumenternas intresse arbeta för säkra livsmedel av hög kvalitet, redlighet i livsmedelshanteringen och goda matvanor. Till redlighet i livsmedelshanteringen hör att konsumenterna kan lita på märkningen. Reglerna för vilka uppgifter som ska anges på en livsmedelsförpackning är lika inom hela EU och gäller i princip internationellt. På förpackningen står namnet på livsmedlet, vilka ingredienser som ingår, mängden av karaktärsgivande ingredienser, vikt eller volym, datummärkning, förvaringsanvisning samt namn och adress på tillverkare, packare eller säljare. Ibland måste också ursprung, bruksanvisning och alkoholhalt anges. Märkningens syfte Märkningens syfte är att ge konsumenten tillräckliga upplysningar för att kunna bedöma innehåll, sammansättning, användning och näringsmässigt värde. Livsmedlet ska kunna värderas i förhållande till priset och jämföras med andra livsmedel. Ett val ska kunna göras utifrån kundens önskemål, behov och ekonomi. Motstridiga krav Krav på nya märkningsuppgifter kommer konstant från olika håll. Det kan vara producenter som vill skydda sin produkt mot konkurrenter, politiker som vill styra marknaden, personal inom folkhälsoarbete och tandhälsa eller forskare som anser att varningsmärkningar är befogade. En del anser att fördelar med vissa livsmedel eller näringsämnen ska framhållas. Olika konsumentgrupper vill ha uppgifter av etiska, religiösa eller politiska skäl, som t ex ursprung, djurskydd, miljö, social välfärd och produktionsmetoder. Samtidigt ställs krav på att märkningen ska förenklas. Det finns åsikter om att det är för mycket och för komplicerad märkning på förpackningen. Konsumenterna vill ha enkla signalsystem när de väljer varor. Många klagar över att texten är för liten. Inte ens med normal syn kan man alltid läsa märkningen. Dessa olika krav kan knappast förenas. Översyn av märkningsreglerna En översyn av märkningsreglerna har startat inom EU. Livsmedelsverket har i sina första principiella synpunkter försökt ta hänsyn till önskemål som framförs från olika håll. Det är viktigt att ha en enhetlig syn på vad som ska märkas. Konsumenterna ska möta samma budskap oavsett vilket sorts livsmedel det är fråga om. Allergimärkning Huvudprincipen är att alla ingredienser som använts för att tillverka ett livsmedel ska deklareras. Det som det är mest av står först i ingrediensförteckningen. Det som det är minst av står sist. Från denna huvudregel finns i dag några undantag. Nya regler om allergimärkning ska tillämpas inom EU från den 25 november Reglerna innebär att en lista ska upprättas över allergiframkallande beståndsdelar som alltid måste deklareras. Alkoholhaltiga drycker, som i dag undantas från kravet på ingrediensförteckning, ska också ha märkning om någon eller några beståndsdelar på listan ingår. Vidare tas den så kallade 25-procentsregeln bort och ersätts i några specialfall med en tvåprocentsregel. Regeln innebar att, om en sammansatt ingrediens ingick med mindre än 25 procent i ett livsmedel, dess ingredienser under vissa förutsättningar inte behövde anges. 6 Verksamhetsberättelse 2004

9 Faktaruta Allergiframkallande beståndsdelar som alltid ska deklareras efter den 25 november 2005 glutenhaltig spannmål kräftdjur ägg fisk jordnötter sojabönor mjölk, inklusive laktos nötter (specificerade med svenska och latinska namn) selleri senap sesamfrö och samtliga produkter av dessa livsmedel samt sulfit (om halten överstiger 10 mg per kg eller liter) Märkningen på livsmedel är särskilt viktig för den som är allergisk. Nya regler för allergimärkning har utarbetats och kommer att tillämpas från den 25 november Ägg och etik Förutom allergimärkningen har verket arbetat med märkning inom snart sagt alla områden. Särskilt kan nämnas äggmärkning, genteknikmärkning och ett nordiskt projekt om etisk märkning. Verksamhetsberättelse

10 Arbete för bra matvanor Nationell handlingsplan Tillsammans med Statens folkhälsoinstitut fick Livsmedelsverket regeringens uppdrag att under 2004 skapa ett underlag till en nationell handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Det har tidigare ansetts vara en nationell angelägenhet att verka för bra matvanor, men allt fler röster höjs nu för att det även krävs åtgärder på EU-nivå. Regeringens handlingsplan ska bli klar under Bakgrunden till uppdraget är att övervikt och fetma är ett snabbt ökande hälsoproblem. Mer än hälften av männen och en tredjedel av kvinnorna är i dag överviktiga eller feta. Bland barn är motsvarande siffror procent. Antalet personer med fetma har nästan fördubblats under de senaste 20 åren. Orsakerna till denna utveckling är många. En är att vi äter för mycket i förhållande till hur mycket vi rör oss. För att vända trenden måste matvanorna ändras och den fysiska aktiviteten öka. I uppdraget ingick att formulera mål, strategi och konkreta insatser för olika aktörer i samhället. Arbetet under 2004 inriktades på att sammanställa vetenskaplig litteratur och rapporter, genomföra undersökningar och utredningar, samla in kunskaper, erfarenheter, synpunkter och idéer från en bred krets aktörer i samhället. En rad hearings, forskardiskussioner, seminarier, intervjuer och referensgruppsmöten har genomförts. Målen för goda matvanor är att: öka konsumtionen av frukt och grönt, öka konsumtionen av nyckelhålsmärkt mat och minska konsumtionen av livsmedel, som godis, söta drycker, snacks, glass, bakverk och alkohol. Målen kan nås om många insatser sker samtidigt, under lång tid och på olika nivåer i samhället. Det räcker inte med att bara informera och utbilda konsumenterna. Samhället måste utformas så att det är enkelt att äta hälsosamt. Det betyder att utbud, tillgänglighet och efterfrågan måste förändras. De insatser som föreslås är uppdelade på områden i samhället som bedömts vara särskilt betydelsefulla. Några av dessa är skola, hälso- och sjukvård och arbetsplatser. Insatserna berör såväl stat, kommun och landsting som den privata och ideella sektorn. Småbarn äter för fet mat Kunskap om befolkningens näringstillstånd, och inte minst det hos olika befolkningsgrupper, ligger till grund för folkhälsoarbetet för goda matvanor. Undersökningarna ger information om vad man bör förändra och vilka grupper det är mest angeläget att nå. Kostundersökningar är ett verktyg som visar hur matvanor förändras med samhället. Konsumtionsdata för olika livsmedel ligger också till grund för riskvärdering och bestämning av gränsvärden för olika främmande ämnen i livsmedel. En undersökning har gjorts av hur barn i åldrarna 4, 8 och 11 år äter. Under fyra dagar under 2003 fick cirka barn och deras föräldrar skriva dagbok åt Livsmedelsverket. I boken antecknades allt som barnen åt och drack, hur mycket och hur dags. Barnen och deras föräldrar fick också svara på frågor om konsumtionen av vissa livsmedel, om kroppsvikt, föräldrarnas utbildning m m. Svaren på frågorna är klara för alla barn, medan resultaten från matdagböckerna endast är klara för fyraåringarna. Analysarbetet fortsätter och fler resultat kommer att presenteras under Fyraåringarna får i allmänhet i sig tillräckligt med energi och näringsämnen, men för mycket mättat fett och socker. Intaget av kostfiber är för lågt. Barnen äter också mindre frukt och grönsaker än rekommenderat. De flesta barn äter frukost, lunch och middag varje dag. Ingen svarade att de aldrig åt skollunch. 8 Verksamhetsberättelse 2004

11 Kosten hos barn 4, 8 och 11 år har undersökts. Enligt resultaten får barnen i sig för mycket fett och socker och för litet frukt och grönt. Andelen överviktiga eller feta barn var procent, medan 1 4 procent klassades som feta. Jämfört med tidigt 1980-tal är medelvikten nu något högre för åttaåringarna. Övervikt tycks vara vanligare bland elvaåringar i hushåll med låg utbildning än i hushåll med hög utbildning, även om skillnaderna är små. Det finns inga tydliga skillnader i hur mycket godis, läsk, snacks och snabbmat normaleller överviktiga barn sätter i sig. Kostråd i Norden I september 2004 antog Nordiska ministerrådet nya nordiska näringsrekommendationer. Norden har haft gemensamma näringsrekommendationer sedan De revideras och uppdateras regelbundet. I samarbete med forskare och representanter för olika myndigheter ansvarade Livsmedelsverket för den senaste revideringen Näringsrekommendationerna anger optimalt intag av näringsämnen (protein, fett, kolhydrat, vitaminer och mineralämnen) och energi för grupper i befolkningen. De är baserade på tolkning och värdering av all tillgänglig vetenskaplig litteratur på området. En nyhet är att rekommendationerna tar upp behovet av fysisk aktivitet. Verket ska kunna ge kostråd och tala om hur mycket man bör äta av olika sorters livsmedel för att uppfylla näringsrekommendationerna. Men först måste näringsämnena översättas till mat. Livsmedelsverket har gjort ett sådant arbete tidigare. En förstudie av resultaten från översättningen visar att en rad förändringar av matvanorna krävs för att näringsrekomendationerna ska uppfyllas. De mest önskvärda förändringarna av matvanorna från folkhälsosynpunkt är: fördubbling av konsumtionen av frukt och grönsaker, fördubbling av konsumtionen av bröd, främst fullkornsbröd, byte till olja eller flytande fett i matlagningen, Verksamhetsberättelse

12 val av nyckelhålsmärkta mejeri- och charkuterivaror, fördubbling av konsumtionen av fisk, halvering av intaget av salt och halvering av konsumtionen av snacks, söta drycker, godis, glass, bakverk och alkoholhaltiga drycker. Sådana förändringar skulle bland annat leda till färre fall av övervikt, hjärt-/kärlsjukdom, diabetes, vissa cancerformer och karies. Under 2004 formulerade Livsmedelsverket förslag till kostråd baserade på ovannämnda önskvärda förändringar. Kostråden ska vara till stöd för konsumenter som vill ha konkreta råd. De ska också stimulera alla som arbetar med att främja goda matvanor att fokusera på de väsentligaste förändringarna. Kostråden kommer att publiceras under våren Utförliga kostråd med mängdangivelser för alla livsmedelsgrupper finns redan i dag på Livsmedelsverkets webbplats. Det nyttiga nyckelhålet Nyckelhålsmärkningen infördes 1989 för att minska hjärt- och kärlsjukdomar gjordes en översyn av nyckelhålsmärkningen. Det skedde i samråd med konsumentorganisationerna och livsmedelsbranschen. Förslaget till nya kriterier fastställdes av verkets styrelse i november, varefter det sändes till EU för notifiering. Nu kan övriga medlemsstater och EUkommissionen komma med synpunkter enligt en procedur som tar minst tre månader. Först därefter kan de nya reglerna fastställas och börja tillämpas om förslaget inte stoppas. Nyckelhålet är ett registrerat varumärke som ägs av Livsmedelsverket. Symbolen ska hjälpa konsumenterna att välja magra och fiberrika livsmedel. Den ska också göra det lättare för industri och handel att marknadsföra hälsosam mat. Symbolmärkningen har fått mycket stor genomslagskraft. Många konsumenter känner igen märket, men det är osäkert om de känner till den exakta innebörden. Av olika skäl fokuserades märkningen mot fett och fibrer, medan det finns villkor för sockerinnehåll för endast en livsmedelsgrupp, frukostflingor. Endast en grupp bröd, kex, skorpor och pastaprodukter, har haft regler för såväl kostfibrer som högsta fetthalt. Villkor för saltinnehåll har inte funnits i någon av livsmedelsgrupperna. Eftersom kunskapen ökat och debatten intensifierats om sockrets och saltets betydelse för hälsan har kriterierna för nyckelhålsmärkning setts över. I dag står symbolen för magra eller fiberrika livsmedel inom olika produktgrupper och det är fortfarande huvudbudskapet i förslaget till nya regler. Men symbolen ska också visa på livsmedel som innehåller mindre socker, mindre salt eller i vissa fall bättre fettkvalitet. Förhoppningen är att naturligt magra och/eller fiberrika och hälsosamma livsmedel som frukt och grönt, fisk och magert kött snart kan märkas med nyckelhålet. Nyckelhålsmärkning finns även för maträtter som serveras på restauranger och snabbmatsställen. Arbetet med att se över reglerna för denna typ av märkning beräknas vara avslutat under våren Verksamhetsberättelse 2004

13 Att undersöka riskerna med maten Internationellt samarbete Livsmedelsverket bedriver ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete. Arbetet med säkra livsmedel har förstärkts inom EU med den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA (European Food Safety Authority). Experter från Livsmedelsverket deltar i flera av EFSAs expertgrupper. Livsmedelsverket deltar i EUs forskningsprogram Heatox (Heat Generated Food Toxicants) för att öka kunskapen om riskerna med akrylamid i mat. Heatox är en hörnpelare i Sveriges och EU-kommissionens strategi för riskhantering av akrylamid och andra ämnen som bildas vid upphettning av mat. Miljögifter i fisk Miljöförorening har lett till förhöjda halter av vissa gifter i fisk. Samtidigt är fisk ett nyttigt livsmedel. Under 2004 startade verket ett projekt om såväl risk som nytta med att äta fisk. Hur mycket fisk från förorenade vatten kan man äta och vara säker på att nyttan är större än risken? Resultatet kommer att leda till ändrade kostråd om fisk De ingår i det underlag Jordbruksdepartementet behöver för EU-förhandlingar om gränsvärden för dioxiner och PCB i fisk under Matförgiftningar De mikrobiologiska riskerna med maten kan ha mycket olika karaktär, från mer eller mindre kortvariga matförgiftningar till mer allvarliga följder, som i värsta fall kan kvarstå under resten av livet. Matförgiftningar orsakas oftast av virus, bakterier eller svampar eller av de toxiner (giftämnen) som dessa producerar. Om maten hanteras riktigt kan risken att insjukna i de allra flesta fall minimeras. Det viktigaste är att veta var i kedjan från jord till bord problemen finns. När det gäller de mikrobiologiska riskerna samlar verket in data om läget i landet (se exemplen med Riksprojekt). Verket studerar också hur konsumenterna hanterar maten. Den bristfälliga kunskapen om hur konsumenterna hanterar kylda livsmedel i hemmen motiverade en studie i samarbete med Uppsala universitet Ofta är det för varmt i kylskåpen och många vet inte vilken temperatur de har i sitt kylskåp. Dålig kylhantering gör att bakterier växer till och matens kvalitet och hållbarhet blir sämre. Paranötter är speciellt utsatta när det gäller förekomst av aflatoxiner, som är cancerframkallande mögelgifter. Aflatoxiner produceras av mögelsvampar som angripit nötterna. Detta är väl känt. Mycket görs för att genom gränsvärden och kontroll skydda konsumenterna från för höga intag. Tyvärr finns alltid risk för att dåliga nötter når handeln. Men risken att utsättas för de cancerframkallande ämnena kan undvikas nästan helt om sådana nötter sorteras bort. Det räcker med att konsumenten ser efter hur nötterna ser ut inuti. Under året har verket tagit fram kunskap om hur man ska mognadslagra kallrökt korv vid högre temperatur än i dag. Målet är att minska halten EHEC, en bakterie som kan orsaka svår matförgiftning med, i sällsynta fall, dödlig utgång. I ett annat projekt undersöktes förekomsten av gifter som bildats i kyckling av bakterien Staphylococcus aureus. Betydelsen av dessa toxiner vid matförgiftning är fortfarande oklar. I samma studie undersöktes även förekomsten av bakteriers motståndskraft mot olika antibiotika, men ingen anmärkningsvärd resistens hittades. Verksamhetsberättelse

14 Att klara svåra påfrestningar i fred Livsmedelsverket har en viktig roll när det gäller samhällets förmåga att hantera större fredstida påfrestningar och kriser. Verket ska hjälpa kommunerna att minska sårbarheten och öka säkerheten på dricksvattnet. Arbetet består i att höja kompetensen och kunskapen på lokal och regional nivå, ge ut handböcker, bidra till övningsverksamheten m m. Varje år får ett stort antal kommuner konsultstöd för att se över säkerhet och beredskap inom dricksvattenförsörjningen. Under 2004 fick 44 kommuner denna starthjälp. Även stora, fristående vattenproducenter, som Sydvatten och Norrvatten, har fått stöd. Under året har också uppföljning av starthjälpen påbörjats i liten skala. Fyra kommuner har genomfört en övning eller fått en dags hjälp med att komma vidare i arbetet med beredskap och säkerhet. Under 2004 arrangerade Livsmedelsverket temadagar, Säkrare dricksvattenförsörjning, i Kalmar, Luleå, Stockholm och Göteborg. Under temadagarna fokuserades på dricksvattensäkerhet i Sverige med erfarenheter från händelser i ett flertal kommuner samt starthjälpen. En dag ägnades åt mikrobiologiska risker, skyddsåtgärder och beredskap. Närmare 600 personer deltog. Det var chefer och tjänstemän från kommunala förvaltningar, politiker, representanter från kommunala bolag, länsveterinärer och smittskyddsläkare samt beredskapstjänstemän på länsstyrelserna. Även två nya handböcker håller på att tas fram för att stödja kommunernas beredskapsplanering och krishantering inom dricksvattenområdet. Livsmedelsverket har under året utrett hur större städer kan hantera dricksvattenförsörjning under ett stort elavbrott. En mindre studie om kemikalieberoendet vid stora ytvattenverk har genomförts, liksom en förstudie angående förmåga och hantering av mobila vattenreningsverk. Förstudien ska ligga till grund för fortsatt arbete om försörjning av vatten i nödsituationer. Livsmedelsverket har bildat en vattenkatastrofgrupp, VAKA. Den består av 15 personer som företräder dricksvattenproducenter, miljö- och hälsoskyddsnämnder, räddningstjänst och analyslaboratorier. Syftet med VAKA är att ge stöd och bidra med expertkunskaper till de regioner och kommuner som drabbas av svåra kriser i samhället och i dricksvattenförsörjningen. Livsmedelsverket har besökt sjutton livsmedelsföretag för att diskutera säkerhets- och beredskapsfrågor. Företagen var bland annat köttproduktanläggningar, mjölkproduktanläggningar, storkök, bryggerier och stora livsmedelskedjor. Verket vill även bilda ett nationellt nätverk för säkerhets- och beredskapsfrågor inom livsmedelsområdet. En intresseanmälan, som gick ut till ett antal myndigheter och representanter för bransch och företag våren 2004, fick ett mycket positivt mottagande. Ett pilotprojekt för att öva regional handlingsberedskap för incidenter med livsmedel har genomförts vid länsstyrelsen i Värmland. Övningen utformades som en diskussion vid sittande bord utifrån ett scenario med inspel. Bland deltagarna fanns länsveterinär, smittskyddsläkare, kommunala miljö- och hälsoskyddsinspektörer, livsmedelsföretagare och polis. Övningen upplevdes som mycket givande och flera andra länsstyrelser vill genomföra liknande övningar under En arbetsgrupp har bildats för kunskapsuppbyggnad och stöd vid krishantering av sådan terrorism eller kriminalitet som berör dricksvatten och övriga livsmedel och där biologiska eller kemiska ämnen används. Förutom Livsmedelsverkets representanter ingår representanter från bland annat Statens veterinärmedicinska anstalt, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Säkerhetspolisen och Totalförsvarets forskningsinstitut. Gruppen ska arbeta med mikroorganismer och kemikalier som kan tänkas användas vid terrorism och biologisk eller kemisk krigföring, spridningsvägar, sårbarhet och sanering. Gruppen 12 Verksamhetsberättelse 2004

15 Miljöledning ska följa all forskning inom och utom landet och sträva efter att bygga upp ett internationellt nätverk. Information om verkets arbete vid kriser har lagts ut på webbplatsen under rubriken Om oss. En enkel webbplats med plats på ett externt webbhotell har utformats som ersättare om verkets egen server blir överbelastad eller utsatt för intrång från utomstående. Två övningar i att snabbt omdirigera webbtrafiken har genomförts. Resultatet var lyckat med snabb omkoppling av webbesökare till information på extern server. Livsmedelsverket arbetar med frågor om direkt och indirekt miljöpåverkan. Ett konsultföretag fick tidigt under året i uppdrag att göra en inledande undersökning av hur energianvändningen skulle påverkas om verkets kostråd följdes. Verket vill ta reda på om miljöpåverkan är mätbar och om det går att anpassa kostbudskapen så att negativ påverkan minskas. Här behövs mera forsknings- och utvecklingsinsatser. Verket har presenterat en första skiss över tänkbara forskningsprojekt. Naturvårdsverket har i rapporten Myndigheternas miljöansvar (Rapport 5352 februari 2004) föreslagit att Livsmedelsverket tilldelas rollen som myndighet med särskilt miljöansvar. Det är ett bra förslag och verket är berett att fortsätta miljöarbetet i den utsträckning medel tilldelas för detta. Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Under året har mycket arbete lagts på att minska sårbarheten och öka säkerheten för dricksvattnet. Verksamhetsberättelse

16 Medarbetarna Livsmedelsverkets medarbetare har hög kompetens och är specialiserade inom ett stort antal ämnesområden. De har oftast naturvetenskaplig bakgrund. Vid centrala verket är mer än 80 procent av medarbetarna högskoleutbildade. Antalet med doktorsexamen är för närvarande 55. Inom fältorganisationen för kötttillsyn är andelen högskoleutbildade cirka 40 procent. Personalomsättningen har varit låg, 3,5 procent. Många högt kvalificerade har sökt verkets lediga befattningar 35 nyrekryteringar har gjorts under året. Men de kompetenser, som Livsmedelsverket är beroende av, är starkt marknadskänsliga. En förändrad situation på arbetsmarknaden kan på kort tid förändra läget. Det är därför angeläget att fortsätta att utveckla verket som en attraktiv arbetsplats. Delaktighet och samverkan hör till de viktigaste frågorna. Med stöd av ett nytt lokalt samverkansavtal har seminarier genomförts på alla enheter om fördelar och svårigheter med samverkan som arbetsform. De lokala parterna har enats om att i nästa löneförhandling tillämpa lönesättande samtal som modell för lönesättning. Varje medarbetares rätt att ha en dialog med sin chef om sin lön representerar ett modernt synsätt som bedöms vinna allt större terräng i framtiden, särskilt bland unga. Omfattande utvecklingsarbete inom arbetsmiljö, friskvård och rehabilitering har ägt rum under året. Ett strukturerat arbetssätt, Tidig återgång, har utarbetats. Det innebär aktiva och omfattande åtgärder för att förbättra rehabiliteringen och underlätta för alla som blir sjuka att snabbt återgå i arbete. Ny företagshälsovård har anlitats och samarbetet med företagshälsovården har intensifierats. Projekt inom ramen för det statliga friskvårdsprojektet Satsa Friskt planeras. En friskvårdsdag anordnades under året för alla medarbetare. En timmes motion per vecka på arbetstid har införts vid centrala verket och friskvårdsbidraget har höjts. Arbetsmiljöronderna har utvecklats med hjälp av nya metoder för att följa upp den psykosociala arbetsmiljön. Inom köttillsynen har stora satsningar gjorts på arbetsmiljöområdet, bland annat utbildning för chefer och arbetsmiljöombud. Inom köttillsynen har verket svårt att rekrytera veterinärer, eftersom det råder brist på sådana i landet. Räddningen för Livsmedelsverket har varit att invandrare med veterinärutbildning från sitt hemland har kunnat få svensk tilläggsutbildning och därmed kunnat anställas. Andelen medarbetare inom köttillsynen med sådan bakgrund är 37 procent. Satsningen på kompetensutveckling har under året varit mer omfattande än tidigare år. Ledarutveckling fortsätter att vara ett prioriterat område och satsningar har gjorts på individuella utvecklingsinsatser för cheferna, både med kurser och mentorstöd. En omfattande utbildning i ledarskap för gruppledare har genomförts under året. Grupputveckling har ägt rum i ett antal arbetsgrupper. Jämställdheten bedöms av de lokala parterna vara i huvudsak god. I årets jämställdhetsplan konstateras att alla uppsatta mål uppfyllts. Med det är fortfarande svårt att få bättre balans mellan könen i vissa yrkesgrupper som redan i utbildningen är starkt kvinno- respektive mansdominerade. Efter att särskilt ha betonat jämställdhetsaspekten i löneförhandlingarna under de senaste två förhandlingarna konstaterar parterna att de löneskillnader som finns mellan könen har sakliga orsaker. 14 Verksamhetsberättelse 2004

17 Organisation, ledning och styrning Den 22 januari utsåg regeringen Inger Andersson som generaldirektör och chef för Livsmedelsverket. Anställningen började den 3 maj. Hon efterträdde Bertil Norbelie, som avgick den 31 december Under våren leddes verket av tillförordnade generaldirektören Stuart A Slorach. Styrelsen Generaldirektören är ordförande i Livsmedelsverkets styrelse, som under 2004 förutom ordföranden hade tio ledamöter. Styrelsen har sammanträtt nio gånger under året och beslutat om ett stort antal föreskrifter, årsredovisning och delårsrapport. En mycket viktig uppgift för styrelsen att vara rådgivare till generaldirektören. Exempel på områden där detta har förekommit är ekonomiska frågor, inriktningen på den framtida livsmedelstillsynen och arbetet för goda matvanor. Flertalet av verkets föreskrifter har sin grund i beslutade EG-direktiv som ska införlivas i nationell lagstiftning. Styrelsens möjligheter att påverka är mycket liten i detta sena skede. Utveckling av ledningsstrukturen Livsmedelsverkets ledningsgrupp utgörs av generaldirektören, ställföreträdande generaldirektören, de fem avdelningscheferna, chefsjuristen och chefsutredaren. Ledningsgruppen har träffats varje vecka under året. Ledningsgruppen utvärderade under hösten sin roll och sina arbetsuppgifter och kom fram till effektivare arbetsformer. Det nya arbetssättet ska tillämpas från Under året har en ordinarie chef för tillsynsavdelningen rekryterats. En av avdelningscheferna har deltagit i ett omfattande utvecklingsprogram för chefer i staten. Även ledningsstrukturen vid FoU-avdelningen och tillsynsavdelningen har utvecklats. Samverkan Livsmedelsverket har ett omfattande kontaktnät i samhället med t ex andra statliga myndigheter, kommunerna, universitet, konsumenterna och näringslivet. I EUs lagstiftning på livsmedelsområdet betonas säkerheten i hela livsmedelskedjan, från jord till bord. I Sverige har flera centrala myndigheter ansvar för de olika leden i livsmedelskedjan. Under året har ett nära samarbete utvecklats mellan Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och Djurskyddsmyndigheten. Samarbetet sker på såväl ledningsnivå som handläggarnivå. Verket har också börjat samarbeta med Livsmedelsekonomiska institutet på området samhällsekonomiska analyser. Ett gemensamt intresseområde är hur man beräknar de samhällsekonomiska kostnaderna för risker med livsmedel. Samarbetet är ett led i verkets kompetensuppbyggnad. Livsmedelsverkets samverkan med universitet och högskolor har ytterligare utvecklats. Bland annat har kontakt tagits med Livsmedelscentrum vid Lunds universitet. Verksamhetsberättelse

18 16 Verksamhetsberättelse 2004

19 Årsredovisning 2004 Årsredovisningen för verksamhetsåret 2004 undertecknades av Livsmedelsverkets styrelse i Uppsala fredagen den 11 februari 2005.

20 Livsmedelsverkets styrelse 2005 Inger Andersson, GD, ordf. Stefan Carlsson, VD Christina Fjellström, professor Per-Anders Fredriksson, ingenjör Michael Hagberg, riksdagsledamot Karin Lindell, GD Margaretha Lööf-Johanson, chefsläkare Christina Möller, provkökschef Åke Södergren, förbundsordförande Fackliga representanter i styrelsen: Karin Bäckström, SACO Helena Lundin, ST-Livs Livsmedelsverkets verksamhet återfinns inom följande politikområde med tillhörande verksamhetsområde och verksamhetsgrenar: Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Livsmedelspolitik Livsmedel Regelarbete Tillsyn Information och nutrition Kunskapsuppbyggnad I resultatredovisningen presenteras Livsmedelsverkets verksamhetsmässiga resultat för Mål, uppdrag och återrapporteringskrav är i enlighet med vad statsmakterna har fastställt för myndigheten (Jo 2003/04:1, utg.omr. 23, bet. 2003/04:MJU2, rskr. 2003/04:104). 18 Verksamhetens resultat 2004

21 Verksamhetens resultat 2004 Livsmedelsverkets kostnader; fördelning per verksamhetsgren (%) % 19 % 7 % 26 % 7 % 37 % 3 % 19 % 7 % 27 % 7 % 37 % Kunskapsuppbyggnad 20 % Information och nutrition 6 % Tillsyn 29 % Övrigt 3 % Regelarbete 7 % Köttillsyn 35 % Livsmedelsverkets kostnader och finansiering (tkr) Verksamhetsgren Kostnader Intäkter Regelarbete Tillsyn Köttillsyn, fältorganisationen Information Kunskapsuppbyggnad Övrigt Summa kostnader och intäkter utöver anslag Anslag 43:12 Livsmedelsverket Resultat avgiftsfinansierad verksamhet Övrig kapitalförändring Transferering Total Övrig kapitalförändring består av periodiserade intäkter/kostnader inom den anslagsfinansierade verksamheten. 2 Bidrag till standardiseringsarbetet i Sverige. Verksamhetens resultat

22 Verksamhetsområde Livsmedel Säkra livsmedel Mål: Målet är att alla livsmedel ska vara säkra och att konsumenterna ska ha tillräcklig kunskap om mat och matvanors betydelse för att kunna göra medvetna val. Återrapporteringskrav: En översiktlig bedömning av hur säkra livsmedlen i Sverige är. Hur säkra är våra livsmedel? Under en lång rad år har gemensamma EU-regler utvecklats för att minska de kemiska hälsoriskerna i livsmedel. Regelverken, och tillämpningen av dessa, för t ex bekämpningsmedel, veterinärmedicinska läkemedel, livsmedelstillsatser, nya livsmedel och GMO fungerar i de flesta fall bra. Det är svårt att fastställa hur vanliga matförgiftningar är i Sverige det finns ett stort mörkertal i den officiella statistiken. Det internetbaserade systemet för kommunernas matförgiftningsrapportering som Livsmedelsverket introducerat kommer på sikt att förbättra underlaget för åtgärder som ökar säkerheten. Detsamma gäller Livsmedelsverkets satsningar på riksprojekt inom det mikrobiologiska området. De nya EU-förordningarna om livsmedelshygien, och utbildningssatsningar kring dessa, kommer också att ytterligare förbättra säkerheten. De mikrobiologiska riskerna uppkommer ofta genom felaktig hantering av livsmedel. Livsmedelsföretagens egenkontroll är en viktig pusselbit i det pågående förbättringsarbetet. En annan viktig fråga är likvärdigheten i myndigheternas tillsyn av livsmedelsföretagen. Livsmedelsverkets stöd till kommunerna ökar likvärdigheten och gagnar därmed livsmedelssäkerheten. De vetenskapliga panelerna under den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA har genom bättre samordning utvecklat EUs arbete med vetenskapliga underlag för att kunna hantera biologiska och kemiska hälsorisker. Livsmedelsverket fortsätter arbetet med att ta fram kunskapsunderlag när det gäller föroreningar i livsmedel, som miljöföroreningar, mögelgifter och ämnen som bildas vid tillagning och beredning. Riskhanteringen av dessa föroreningar har i vissa fall också förbättrats. Livsmedelsverket bedömer att riskerna med mögelgifter, tungmetaller, dioxiner och PCB är hanterbara. För många andra ämnen, t ex akrylamid, är det vetenskapliga underlaget för beräkning av exponering och risker fortfarande bristfälligt och regelverk och kontroll saknas helt. Avsaknaden av regler och tillsyn är kanske mest uttalad när det gäller naturliga gifter, som kan sägas vara växternas egna bekämpningsmedel. Kunskaperna om de risker som dessa ämnen utgör är dåliga och ofta saknas metoder för kemisk analys. Naturliga gifter är ett område som har blivit svårare att hantera genom den ökade internetförsäljningen av kosttillskott, örter och prestationshöjande preparat. EU har dock inlett arbetet med reglering av kosttillskotten och Livsmedelsverket har tagit fram en plan för effektivisering av arbetet kring kosttillskott, vitaminer, mineraler, örter och prestationshöjande preparat. 20 Verksamhetens resultat 2004

23 Verksamhetsområde Livsmedel Matvanorna i Sverige Mål: Målet är att alla livsmedel ska vara säkra och att konsumenterna ska ha tillräcklig kunskap om mat och matvanors betydelse för att kunna göra medvetna val. Återrapporteringskrav: En översiktlig bedömning av matvanorna i Sverige. Svenskar lider knappast av vitamin-, mineraleller proteinbrist, men 90 procent av den vuxna befolkningen äter mindre fibrer än vad som rekommenderas. Den ökade förekomsten av övervikt visar att den totala konsumtionen av mat är högre än behovet. 80 procent äter för mycket fett, 96 procent äter för mycket mättat fett och hälften äter för mycket socker. Studier på barn visar liknande siffror. Unga lågutbildade män och rökare har i allmänhet sämre matvanor än andra grupper. Barn till föräldrar med kort utbildning har sämre matvanor och är oftare överviktiga än de som har föräldrar med lång utbildning. Resultaten från tidigare kostundersökningar visar att andelen fett i kosten minskat något, medan andelen kolhydrater har ökat. Intaget av kostfiber har däremot ökat endast marginellt. Det totala energiintaget har ökat något. Låg utbildningsnivå är fortfarande förknippad med sämre matvanor, främst hos män, medan skillnaderna har minskat bland kvinnorna. Resultaten från en nordisk-baltisk undersökning bekräftar i huvudsak att konsumtionen av grönsaker, frukt, fisk och bröd generellt behöver ökas. De från folkhälsosynpunkt önskvärda kostförändringar som lyfts fram för den vuxna befolkningen gäller i lika hög utsträckning för barn. Det visar den undersökning av barns matvanor som Livsmedelsverket har gjort under året. De utvecklingstrender i livsmedelskonsumtionen som ses i de nationella kostundersökningarna ses i huvudsak även i Jordbruksverkets konsumtionsstatistik. Sedan slutet av 1990-talet har konsumtionen av frukt och grönsaker ökat, liksom konsumtionen av läskedrycker och choklad- och konfektyrvaror. Även konsumtionen av kött har ökat. Den totala konsumtionen av socker har ändrats något. Konsumtionen av socker i beredda livsmedel har ökat på bekostnad av konsumtion i form av strö- och bitsocker. De stora hälsoproblemen förknippade med livsmedel är sannolikt kopplade till dåliga matvanor snarare än till gifter i maten. För befolkningen som helhet gäller fortfarande att en del av fettet bör ersättas med sammansatta kolhydrater. Det innebär bland annat ökad konsumtion av frukt, bär, grönsaker, fiberrika bröd- och spannmålsprodukter, att fetare köttoch mejeriprodukter ersätts av magrare varianter och att andelen feta bageriprodukter och sockerrika livsmedel begränsas. Valet av matfett bör inriktas på mjuka och flytande sorter. Samtidigt är det önskvärt att öka den fysiska aktivitetsnivån i befolkningen. Det är dock viktigt att poängtera att omfattningen och graden av förändring av matvanorna som är önskvärd och lämplig varierar mellan olika grupper och mellan individer. Cirka hälften av Sveriges befolkning får i sig för mycket socker. Verksamhetens resultat