Granskat och klart tema om reklam, sponsring och otillbörligt gynnande

Transkript

1 Granskat och klart tema om reklam, sponsring och otillbörligt gynnande

2 Granskat och klart tema om reklam, sponsring och otillbörligt gynnande Sjätte upplagan 2010 Tryckt hos Elanders Sverige AB ISSN Ansvarig utgivare och redaktör: Eva Tetzell Grafisk form: Lisbeth Byman Granskningsnämnden för radio och TV Box 32, Stockholm-Globen Telefon: Fax:

3 Förord Granskningsnämnden för radio och TV publicerar sina avgöranden löpande på samt i Granskat och klart. Nämnden ger också ut temaskrifter rörande tillämpningen av reglerna inom ett visst område under samlingsnamnet Granskat och klart tema. År 1998 gjordes en sådan temaskrift om reklam, sponsring och otillbörligt gynnande, som därefter uppdaterats vid fyra tillfällen. Den nu föreliggande sjätte upplagan av skriften beskriver utvecklingen av nämndens praxis till och med december Vid denna liksom vid tidigare uppdateringar har en del äldre avgöranden fått utgå på grund av platsbrist. Den som vill ha en mer fullständig bild av utvecklingen av nämndens praxis hänvisas därför till tidigare upplagor av temaskriften. Stockholm i mars 2010 Eva Tetzell, redaktör 4 5

4 Innehåll Förord 5 Förkortningar 8 Inledning 9 Förslag till ny radio- och TV-lag 9 1. Reklam- och annonsbegreppet Elektroniska skyltar Virtuell reklam Interaktiva TV-sändningar Reklam utformad som ett program Andra typer av reklam Ideella bidrag till programverksamhet Utformning av annonssignatur Största tillåtna annonsvolym Försäljningsprogram Kortaste tillåtna annonstid Medverkan av nyhetsuppläsare m.fl. i annonser Inplacering av annonser Avbrott i filmer Placering av avbrott Antal tillåtna avbrott Avbrott i andra program Annonser i anslutning till barnprogram Undantag från annons- och reklamreglerna Reklam för utbildningsmaterial m.m Reklam för egen programverksamhet m.m Vad är sponsring? Vilka program får sponsras? Nyhetsprogram Barnprogram Sportsändningar Andra program Indirekt sponsring Vem får sponsra? Produkter/varumärken Alkohol-/tobaksföretag Utländska spelbolag Inplacering av sponsringsmeddelanden Vad är början och slutet på ett program? Utformning av sponsringsmeddelanden Tilläggsuppgifter, slogans Bild- och ljudillustrationer Otillbörligt gynnande Konsumentupplysning Dryckesprovning Böcker, filmer, skivor m.m Böcker Filmer Skivor Dataspel Evenemangstips

5 14.5 Nya företag/produkter Andra skildringar av företag/produkter Kringprodukter Varumärkesexponering Varumärkesexponering på kläder Varumärken i inspelningsmiljön Annan varumärkesexponering Vinstpresentationer Välgörenhet Hänvisning till webbplats Redaktionellt samarbete, samproduktion Program med tidningsnamn Gynnande av sponsor Gynnande av inspelningsplats Annat gynnande 122 Programregister 129 Inledning I denna temaskrift redovisas ett urval av beslut rörande reklam, sponsring och otillbörligt gynnande av kommersiella intressen som Granskningsnämnden meddelat. De regler som nämnden utgår från i sin granskning finns i radio- och TV-lagen (1996:844) och i de marksändande programföretagens sändningstillstånd. Den som bryter mot bestämmelser och villkor om annonser, sponsring och otillbörligt gynnande kan åläggas att betala en särskild avgift. Den särskilda avgiften beslutas av Förvaltningsrätten i Stockholm 1 på talan av Granskningsnämnden och kan uppgå till lägst kronor och högst 5 miljoner kronor. Avgiften bör dock inte överstiga tio procent av den sändandes årsomsättning. Vid bestämmandet av avgiftens storlek beaktar domstolen överträdelsens art, varaktighet och omfattning samt de intäkter som programföretaget kan beräknas ha fått med anledning av överträdelsen. De domar från förvaltningsdomstolarna som redovisas i denna skrift har vunnit laga kraft, om inte annat anges. Vissa av radio- och TV-lagens reklamregler övervakas av Konsumentverket/KO. Detta gäller bestämmelserna om reklam riktad till barn (7 kap. 4 RTL) och förbudet för nyhetsuppläsare med flera att medverka i reklaminslag. Konsumentverket/KO övervakar även att förbuden mot alkohol- och tobaksreklam följs. För närmare information om Konsumentverket/KO:s uppgifter, se faktaruta på s Förkortningar RTL Radio- och TV-lagen SR Sveriges Radio SVT Sveriges Television UR Sveriges Utbildningsradio Förslag till ny radio- och TV-lag Regeringen föreslår i prop. 2009/10:115 att den nuvarande radiooch TV-lagen ersätts med en ny lag med samma namn. Den nya lagen innebär att EU:s direktiv om audiovisuella medietjänster (AV-direktivet), som omfattar både TV-sändningar och beställtjänster, genomförs i svensk lagstiftning. Propositionen innehåller också förslag om införande av vissa nya annonseringstekniker. De föreslagna lagändringarna, som förelås träda i kraft den 1 augusti 2010, beskrivs i anslutning till de olika kapitelrubrikerna nedan. 1) Tidigare Länsrätten i Stockholms län 8 9

6 1. Reklam- och annonsbegreppet 1. Reklam- och annonsbegreppet 1. Reklam- och annonsbegreppet I den nuvarande radio- och TV-lagen finns inte någon definition av begreppet reklam. I förarbetena till lagen uttalas att begreppet ska vara detsamma som marknadsrättens (prop. 1995/96:160 s. 110). Marknadsföringslagen tillämpas då näringsidkare marknadsför eller efterfrågar produkter i sin näringsverksamhet (2 marknadsföringslagen). Med marknadsföring avses reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och tillgången till produkter (3 marknadsföringslagen). I radio- och TV-lagen används ett samlingsbegrepp annons som omfattar både reklam och sändningar som utan att vara reklam sänds på uppdrag av någon annan, till exempel åsiktsannonser och informationsmeddelanden, vare sig det utgår betalning eller inte. Före och efter varje sändning av annonser ska det sändas en särskild signatur som tydligt skiljer annonserna från övriga sändningar (7 kap. 1 RTL). Föreslagna ändringar I prop. 2009/10:115 föreslås följande nya definitioner av begreppen annonser och reklam. Annonser: Reklam och andra meddelanden som utan att vara reklam sänds på uppdrag av någon annan och som har till syfte att främja en sak eller en idé. Reklam: Varje form av meddelande a. som sänds antingen mot betalning eller liknande ersättning eller som utgör egenreklam, och b. som syftar till att i näringsverksamhet marknadsföra varor, tjänster, fast egendom, arbetstillfällen eller andra nyttigheter. Någon ändring av bestämmelsen om annonssignatur föreslås inte. 1.1 Elektroniska skyltar Friidrott: GE-galan TV4, SB 68/06 I samband med sändningen från GE-galan exponerades tre olika företagsnamn i samband med att tider och resultat visades. Annat framkom inte än att exponeringen föranletts av att företagen levererat de dataproducerade uppgifterna och att de haft ett kommersiellt syfte med exponeringen. Granskningsnämnden och förvaltningsdomstolarna har i flera tidigare beslut funnit att sådana reklammeddelanden som är anpassade för en TV-sändning och särskilt infogade i programmet utgör TV-reklam. Nämnden konstaterade att Radio- och TV-lagsutredningen föreslagit att elektroniskt infogade namn och logotyper i vissa fall skulle tillåtas. Nämnden konstaterade vidare att den, så länge utrednings förslaget inte resulterat i lagstiftning, inte kunde göra någon annan bedömning än att TV4 genom att visa de elektroniska företags skyltarna brutit mot bestämmelserna om annonsmarkering och annonsplacering i radio och TV-lagen. Nämnden avstod dock från att ansöka om särskild avgift. 2 Handbolls-VM 2005 TV4, SB 68/06 Under sändningen från handbolls-vm visades elektroniska skyltar som angav det aktuella oddset på matchen hos spelbolagen Unibet och Ladbrokes. Kommentatorn sa samtidigt att man kunde spela på matchen och att det kallades live-odds. TV4 redogjorde för att det inte förekommit någon samverkan mellan TV4 och spelbolagen om att tillhandahålla live-oddsen. TV4 uppgav också att spelbolagen inte tagit initiativ till eller aktivt deltagit i exponeringen av live-oddsen, utan att det varit ett redaktionellt beslut att återge dem. Granskningsnämnden fann mot den bakgrunden att de elektroniska skyltarna inte kunde betraktas som reklam enligt 2) I prop. 2009/10:115 föreslås att så kallade elektroniska företagsskyltar under vissa förutsättningar ska tillåtas i sport- och tävlingsprogram

7 1. Reklam- och annonsbegreppet 1. Reklam- och annonsbegreppet marknadsföringslagen och därmed inte heller anses utgöra reklam enligt radio- och TV-lagen. Nämnden ansåg dock att det genom skyltarna och den muntliga kommentaren uppkom en sådan fokusering på spelbolagen och deras tjänster att det gick utöver vad som skulle kunna vara motiverat av ett informations- och underhållningsintresse. Sändningen av de elektroniska skyltarna stred därmed mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande. * Granskningsnämnden har i ytterligare tre fall fällt TV4 för att ha visat live-odds i sportsändningar (SB 810/06, 281/08 och 856/08) och förvaltningsdomstolarna har påfört programföretaget en särskild avgift på , respektive kronor för dessa överträdelser. Samtliga domar har överklagats av TV4. Inslag med information om en insamling TV4, SB 223/06 12 Före programmet Lost och i samband med ett annonsavbrott berättade en representant för TV4 att Röda Korset och TV4 hade startat en insamling till förmån för jordbävningsdrabbade offer i Pakistan. Information lämnades också om en insamlingskväll som skulle hållas senare. Samtidigt visades tilläggsinformation om insamlingen i nedre delen av bilden samt olika telefonnummer tittarna kunde ringa för att skänka pengar. Under själva programmet visades vid tre tillfällen små elektroniska skyltar med förenklad insamlingsinformation. En anmälare kritiserade att TV4 gjorde reklam för sin insamlingskväll mitt i programmet. Granskningsnämnden ansåg att de uppgifter om insamlingskvällen som lämnades före programmet och i samband med ett annons avbrott var sådan reklam för TV4:s egen programverksamhet som inte omfattas av bestämmelserna om annonser i radio- och TV-lagen (se vidare avsnitt 7.2). Nämnden ansåg att de elektroniska skyltarna inte kunde anses utgöra reklam enligt marknadsföringslagen. Skyltarna kunde därmed inte heller anses utgöra reklam enligt radio- och TV-lagen, även om de kunde verka störande för tittarnas upplevelse av programmet. * Frågan om elektroniskt infogade skyltar utgjorde annonser i radiooch TV-lagens mening aktualiserades också i beslutet SB 709/06 (s. 110). 1.2 Virtuell reklam Premier League Canal+, och SB 121/02 I Canal+ sändningar från fotbollsmatcher i Premier League förekom reklamskyltar som på elektronisk väg hade infogats i TV-signalen (så kallad virtuell teknik) på vardera sidan om målet utanför den vita linjen. Skyltarna visades när spelarna befann sig i eller rörde sig mot målområdet. Vid ett tillfälle visades även en virtuell reklamskylt som infogats i mittfältet på fotbollsplanen. Enligt Granskningsnämndens mening var det uppenbart att de virtuella reklammeddelandena hade infogats i TV-sändningen i ett avsättningsfrämjande syfte. Exponeringen av dessa meddelanden skulle därför betraktas som TV-reklam, och den omständigheten att Canal+ inte själv hade infogat den virtuella reklamen i TV-signalen kunde inte befria Canal+ från ansvaret som sändande programföretag. Genom dessa sändningar bröt således Canal+ mot bestämmelserna om annonsmarkering och annonsplacering i radio- och TV-lagen Interaktiva TV-sändningar Sändningarna i etv och SB 398/01 Granskningsnämnden granskade på eget initiativ sändningarna i digital-tv-kanalen etv mot radio- och TV-lagens annonsbestämmelser. Kanalens sändningar bestod av ett blandat utbud av olika interaktiva tjänster och vanligt programinnehåll. Nämnden prövade till att börja med frågorna om radio- och TV-lagens tillämplighet på etv:s interaktiva tjänster och hur lagens annonsregler skulle tillämpas på kanalens samlade sändningar. 13 3) I prop. 2009/10:115 föreslås att virtuell annonsering under vissa förutsättningar ska tillåtas i sportsändningar.

8 1. Reklam- och annonsbegreppet 1. Reklam- och annonsbegreppet Nämnden fann att etv:s interaktiva tjänster innehöll inslag av TV-sändningar riktade till allmänheten som omfattas av radio- och TV-lagen. Vidare fann nämnden att etv:s samlade sändningar inte kunde betraktas som ren köp-tv för vilka särskilda annonsregler gäller. Av denna bedömning följde att etv:s sändningar därmed omfattades av de vanliga bestämmelserna om annonser i radio- och TV-lagen. Vid granskningen av etv:s sändningar konstaterade nämnden att programinnehållet varvades med enskilda reklaminslag, vissa så korta som tio sekunder, utan att annonssignaturer förekom. Vidare konstaterades att reklamskyltar utan annonssignaturer visades dels varje gång kanalen sattes på, dels i anslutning till etv:s icke-kommersiella vädertjänst. Nämnden fann att etv härigenom brutit mot bestämmelserna om annonsmarkering, kortaste tillåtna annonstid och annonsers placering i den del av sändningarna som bestod av annat än interaktiva handelstjänster. Vad gällde annonsreglernas tillämplighet på etv:s interaktiva handelstjänster uttalade Granskningsnämnden att skälen bakom regleringen av annonser i traditionella TV-program inte gjorde sig gällande i fråga om interaktiva handelstjänster. Tittaren hade här själv efterfrågat annonserna och något programinnehåll i egentlig mening som kunde störas av reklam fanns som regel inte. Enligt grunderna för regleringen borde denna därför inte anses tillämplig på interaktiva handelstjänster. Av detta följde att reglerna om största tillåtna annonsvolym med mera inte kunde tillämpas på etv:s interaktiva handelstjänster. 1.4 Reklam utformad som ett program Tre anmälare ansåg att den aktuella reklamfilmen hade utformats på ett sådant sätt att den framstod som ett redaktionellt inslag. Granskningsnämnden konstaterade att reklaminslaget inleddes och avslutades med de signaturer som TV4 normalt använde för sina annonssändningar. Nämnden kunde därför inte finna att inslaget stred mot tillämpliga bestämmelser i radio- och TV-lagen. Inslaget prövades senare av Marknadsdomstolen på talan av KO. Domstolen ansåg att överträdelse skett av bestämmelsen om reklamidentifiering i marknadsföringslagen och förbjöd AMF Pension Fondförvaltning AB vid vite av kronor att utforma reklam på detta eller annat liknande sätt. 1.5 Andra typer av reklam Kanon FM 98, SB 365/06 Vid ett tillfälle i de granskade närradiosändningarna sa en röst följande: Om jag hade ett företag skulle jag annonsera på Kanon FM. Granskningsnämnden ansåg att detta uttalande måste ses som marknadsföring av Kanon FM som annonsorgan. Uttalandet var därmed att betrakta som en annons som borde ha sänts under markerad annonstid. Reklaminslag för AMF Pension TV4, SB 49/01 Reklaminslag för digital-tv TV4, SB 247/04 Inslaget var cirka fem minuter långt och inleddes med att en person i en studioliknande miljö hälsade välkommen till ett program som kommer att besvara många utav dina frågor vad det gäller det pågående premiepensionsvalet. Ett antal personer som filmats i olika miljöer ställde härefter olika frågor om premiepensionsvalet som besvarades av två företrädare för AMF Pension. Avslutningsvis visades skyltar med AMF Pensions telefonnummer, webbadress med mera. Beslutet refereras i avsnitt

9 1. Reklam- och annonsbegreppet 2. Största tillåtna annonsvolym 1.6 Ideella bidrag till programverksamhet Sändningarna i Kanal SB 132/06 I de granskade sändningarna visades bland annat programmet Nordisk TV Mission som handlade om givande. I ett fem minuter långt inslag uppmanade programledaren tittarna att be för Kanal 10 och att skänka pengar till kanalen så att man skulle ha råd att betala sina sändningskostnader. Att på detta sätt be tittarna om ideella bidrag till programföretagets verksamhet kunde enligt Granskningsnämnden inte anses utgöra reklam och omfattades därmed inte av annonsreglerna i radio och TV-lagen. 2. Största tillåtna annonsvolym Annonser får sändas högst tolv minuter under en timme mellan hela klockslag. Om sändningstiden inte omfattar en timme mellan hela klockslag får annonser sändas under högst femton procent av den tiden. För TV-sändningar gäller dessutom att annonser får sändas under högst femton procent av sändningstiden per dygn. (7 kap. 5 RTL) Föreslagen ändring I prop. 2009/10:115 föreslås att dygnsregeln för TV-sändningar tas bort. För beställ-tv föreslås ingen reglering av hur mycket annonser som får sändas. 1.7 Utformning av annonssignatur Annonssändning i TV SB 284/08 Granskningsnämnden prövade utformningen av försignaturen till ett annonsavbrott i TV4. Signaturen bestod av en filmad sekvens med en kort melodislinga/ljudeffekt samt texten reklam. I slutet av signaturen öppnades ett smyckeskrin och när insidan av locket zoomades in visades en slogan och logotypen för ett företag. Enligt nämnden uppfyllde den aktuella signaturen kravet i radio- och TV-lagen att avskilja annonserna från omkringliggande program. Nämnden påpekade dock att en signatur som anslöt till utformningen av den efterföljande annonsen eller anspelade på dess avsändare kunde komma att betraktas som en annons i sig

10 2. Största tillåtna annonsvolym 3. Försäljningsprogram Annonssändningar i TV4 SB 340/05, SB 972/05, SB 68/06 m.fl. beslut Nämndens granskningar av TV4:s sändningar visade att kanalen vid ett flertal tillfällen överskridit den största tillåtna mängden annonser per timme. TV4 hävdade att överskridandena, vilka som mest uppgick till 15 sekunder under en timme, var en konsekvens av de svarta rutor som för att ge ögat en paus mycket hastigt visades mellan annons inslagen. Dessa rutor skulle enligt TV4:s uppfattning inte räknas till den tid som det sänts reklam. Granskningsnämnden ansåg dock att allt som sänds under markerad annonstid skulle räknas in i den största tillåtna annonsvolymen och fällde TV4 för att ha överträtt bestämmelsen i radio- och TV-lagen. Nämnden ansökte om särskild avgift i flera av ärendena, men återkallade sin talan sedan den största tillåtna annonsmängden genom en lagändring den 1 februari 2008 utökats från tio till tolv minuter per timme. Granskningsnämnden fällde i ett senare ärende (SB 856/08) TV4 på nytt för att ha överskridit högsta tillåtna annonsmängd per timme och ansökte om kronor i särskild avgift för överträdelsen. Överskridandena förklarades av TV4 i detta fall dels av svartrutor, dels av så kallade lokalswitchar (tid då sändarna växlar mellan annonssändning på nationell nivå och lokal nivå). Länsrätten ansåg att svartrutorna måste ses som en integrerad del av annonssändningen men godtog TV4:s uppgift att lokalswitcharna var en teknisk nödvändighet, varför förutsättning att påföra särskild avgift enligt domstolen saknades i den delen. Länsrätten bestämde den särskilda avgiften till kronor. 3. Försäljningsprogram Programtjänster som uteslutande är avsedda för program där publiken erbjuds att beställa varor eller tjänster (försäljningsprogram) får sändas i televisionen trots vad som sägs i bestämmelserna om högsta tillåtna annonsmängd (7 kap. 5 fjärde stycket RTL). Med programtjänst avses ett samlat utbud av program som sänds under en gemensam beteckning. I förarbetena anges att vanligtvis avses med programtjänst innehållet i en programkanal, men att en kanal också kan bestå av flera programtjänster. Föreslagen ändring I prop. 2009/10:115 föreslås att programtjänster som uteslutande är avsedda för försäljningsprogram får sändas i TV, under förutsättning att sändningstiden är minst femton minuter

11 3. Försäljningsprogram 3. Försäljningsprogram Tvins.com TV4, m.fl. dagar SB 857/05 De tre programmen var vardera cirka en timme långa och innehöll demonstrationer och försäljning av olika produkter, exempelvis träningsutrusning och skönhetsmedel. Demonstrationerna var på engelska med svensk textremsa och följdes av information om produkterna och uppgifter om köpvillkor med svensk speakerröst. Tre anmälare ifrågasatte om TV4 fick sända reklam oavbrutet i en timme. Granskningsnämnden ansåg att det var tveksamt om det var förenligt med grunderna för radio- och TV-lagen och TV4:s sändningstillstånd att inom ramen för programtjänsten TV4 sända en särskild programtjänst med försäljningsprogram. Nämnden kunde dock inte finna att radio- och TV-lagen eller TV4:s sändningstillstånd klart och entydigt innebar att förfarandet var otillåtet. Sändningarna kunde därmed inte anses strida mot bestämmelsen om högsta tillåtna annonsmängd. TV4 fälldes dock för att ha överträtt bestämmelserna om sändningsbeteckning och annonssignatur i sina sändningar av dessa program. 4. Kortaste tillåtna annonstid Den sammanlagda annonstiden i televisionen får vid ett givet tillfälle inte understiga en minut sedan sändningstiden för den särskilda signaturen har frånräknats (7 kap. 6 RTL). Bestämmelsen säger inget om hur kort ett enskilt reklaminslag får vara, endast att annonsblocket ska vara minst en minut. Motivet till denna bestämmelse är dels att tittarna ska hinna uppfatta att det sänds annonser, dels att begränsa antalet annonsavbrott i sändningarna. Under senare år har det endast förekommit några enstaka fall där programföretag fällts för att ha överträtt bestämmelsen. Enminutsregeln föreslås i prop. 2009/10:115 gälla även fortsättningsvis för TV-sändningar

12 5. Medverkan av nyhetsuppläsare m.fl. i annonser 5. Medverkan av nyhetsuppläsare m.fl. i annonser 5. Medverkan av nyhetsuppläsare m.fl. i annonser Personer som spelar en framträdande roll i program som huvudsakligen handlar om nyheter eller nyhetskommentarer får inte uppträda i annonser (7 kap. 3 RTL). Ansvaret för att övervaka att bestämmelsen följs är delat mellan Konsumentverket/KO (reklaminslag) och Granskningsnämnden (andra annonser). Inslaget avslutades med en skylt med Hjärt-Lungfondens telefon- och postgironummer åtföljt av följande speakertext: Hjärtsjukdomarna ska besegras. Ring Hjärt-Lungfonden Din gåva gör skillnad. Ring nu. Granskningsnämnden ansåg att det aktuella informationsmeddelandet från Hjärt-Lungfonden med hänsyn till sin utformning måste betraktas som en annons i radio- och TV-lagens mening. Budskapet i annonsen framfördes av programledaren för Nyhetsmorgon Lördag, dvs. av en sådan person som avses i bestämmelsen i 7 kap. 3 radio- och TV-lagen. Utformningen av annonsen stred därför mot denna bestämmelse. Någon ändring av dessa bestämmelser föreslås inte i prop. 2009/10:115. Annons för Hjärt-Lungfonden TV4, SB 425/08 Ett annonsblock i TV4:s morgonsändning avslutades med ett inslag där programledaren för Nyhetsmorgon Lördag uppmanade tittarna att skänka pengar till Hjärt-Lungfonden. Efter en beskrivning av bristen på pengar för hjärtforskning sa han följande: Jag har bestämt mig. Jag vill vara med och ändra på det. Därför ger jag några hundralappar till Hjärt-Lungfonden. Och det tycker jag du också kan göra. Lyft luren nu! Ring in din gåva till Utan dig ingen forskning

13 6. Inplacering av annonser 6. Inplacering av annonser 6. Inplacering av annonser utan längre pauser bör avbrotten placeras så att tittaren inte riskerar att missa något väsentligt (s. 15). Enligt den nuvarande radio- och TV-lagen gäller följande regler för inplacering av annonser i TV-sändningar (7 kap. 7 ). Annonser får alltid sändas mellan program (dock inte vid barnprogram, se nedan). I sportprogram där det förekommer längre pauser eller i program som är föreställningar eller evenemang med pauser för publiken får annonser endast sändas i pauserna. I program med avslutade delar får annonser endast sändas mellan delarna. I program utan längre pauser eller avslutade delar får annonser bryta programmen. En allmän förutsättning är att avbrottet sker på sådant sätt att varken programmets integritet och värde eller rättighetshavarnas rättigheter kränks. Det måste också vara minst 20 minuter mellan annonssändningarna. ANNONSAVBROTT I FILMER För spelfilm och TV-film gäller ytterligare begränsningar. I sådana program får annonser sändas om den programlagda sändningstiden överstiger 45 minuter. Annonser får sändas en gång för varje hel period om 45 minuter. Om den programlagda sändningstiden är minst 20 minuter längre än två eller flera fullständiga perioder om 45 minuter får annonser sändas ytterligare en gång. SPECIALREGLER Dokumentärer, nyhetsprogram, nyhetskommentarer och livsåskådningsprogram måste vara minst 30 minuter långa för att få brytas av annonser. Barnprogram och gudstjänster får aldrig brytas för annonser. För barnprogram gäller dessutom att det inte får förekomma annonser omedelbart före eller efter programmet. Föreslagna ändringar I prop. 2009/10:115 föreslås följande regler gälla för annonsavbrott i TV-sändningar. Barnprogram och gudstjänster får inte avbrytas av annonser. För barnprogram gäller dessutom att det inte får förekomma annonser omedelbart före eller efter programmet. Andra program får avbrytas av annonser under förutsättning att avbrottet, med hänsyn till naturliga pauser i programmet och programmets längd och karaktär, inte påverkar programmets integritet och värde eller kränker rättighetshavarnas rättigheter. Vid sändning av nyhetsprogram, biograffilmer och filmer producerade för TV, utom TV-serier och dokumentärprogram, får avbrott för annonser ske en gång varje tablålagd period på minst 30 minuter. För beställ-tv föreslås enbart bestämmelser om att barnprogram inte får avbrytas av eller omges av annonser. Av lagens förarbeten (prop. 2001/02:82 s. 14 f) framgår att annonserna bör sättas in där det även utan avbrott för annonser skulle ha skett ett avbrott i programmets kontinuitet, till exempel vid scenförändringar eller markanta avvikelser i handlingen. I dokumentäreller diskussionsprogram kan det till exempel ske när programmet byter ämne, när nya deltagare i en diskussion introduceras eller, om programmet är direktsänt, i slutet av filmade inlägg. I sportprogram 24 25

14 6. Inplacering av annonser 6. Inplacering av annonser 6.1 Avbrott i filmer Placering av avbrott Leon TV4, SB 728/04 Filmen handlade om vänskapen mellan yrkesmördaren Leon och 12-åriga Mathilda som förlorat sin familj i en narkotikauppgörelse. I filmen gjordes två annonsavbrott. När det första avbrottet inträffade befann sig Leon och Mathilda uppe på ett tak där hon skulle lära sig att skjuta och hon siktade på en man i en park. Precis när Leon sagt till Mathilda att skjuta avbröts filmen för reklam. Enligt Granskningsnämndens mening gjordes avbrottet när dramatiken stegrats till att vara på topp, vilket strider mot bestämmelserna i radio- och TV-lagen. Påtaglig fara TV4, SB 466/05 Filmen handlade om en CIA-agent som fått i uppdrag att utreda mordet på en av presidentens vänner med familj. I filmen gjordes tre annonsavbrott. När det första avbrottet inträffade hade CIA-agenten överlämnat en diskett till en dataexpert som skulle försöka få fram ett lösenord som gav tillgång till det som fanns på disketten. När data experten kom på det rätta lösenordet avbröts filmen för reklam. Granskningsnämnden ansåg att avbrottet gjordes när dramatiken stegrats och att detta strider mot bestämmelserna i radio- och TV-lagen. The Score TV4, SB 690/06 Granskningsnämnden fällde TV4 för att ha placerat två av avbrotten mitt i ett pågående händelseförlopp i filmen. SÄRSKILD AVGIFT Kammarrätten delade i samtliga dessa fall nämndens bedömning att placeringen av annonsavbrotten stred mot radio- och TV-lagen och påförde TV4 en avgift på kronor för vardera överträdelsen. TV4 överklagade samtliga domar till Regeringsrätten, som beviljade prövningstillstånd i målet rörande filmen Påtaglig fara. Regeringsrätten konstaterade att avbrottet hade placerats i en pågående scen i direkt anslutning till den mest dramatiska delen av scenen. Domstolen ansåg att avbrottet inte hade placerats på ett sådant ställe där det var lämpligt att bryta för annonser och fastställde den särskilda avgiften till kronor. Fredsmäklaren TV4, SB 824/05 I långfilmen Fredsmäklaren förekom sammanlagt fyra annonsavbrott. Två av dem hade placerats vid scenförändringar, dvs. på ett sätt som överensstämmer med radio- och TV-lagen. Enligt nämndens uppfattning kunde det ifrågasättas om inte de övriga två avbrotten gjordes mitt i händelseförlopp. Den växling i tempo och perspektiv som före kom bedömdes emellertid vara tillräcklig för att inte heller dessa skulle anses strida mot radio- och TV-lagen. TV4 fälldes dock för att ha gjort ett annonsavbrott för mycket i filmen. Tsatsiki, morsan och polisen TV4, SB 824/04 Granskningsnämnden ansåg att inplaceringen av annonsavbrotten i filmen inte stred mot radio- och TV-lagen. Beslutet refereras på s. 35. I actionfilmen The Score gjordes fyra avbrott för att visa bland annat annonser

15 6. Inplacering av annonser 6. Inplacering av annonser Alfred Hajen som visste för mycket TV4, och SB 566/02 Långfilmen Alfred handlade om Alfred Nobel och hans relation till två kvinnor och utspelade sig i genuina 1800-talsmiljöer i Sverige och Paris. Programmet anmäldes av Vilgot Sjöman, som hade svarat för både manus och regi. Han ansåg att annonsavbrotten på totalt 16 minuter svårt skadade långfilmens integritet och upplevelsevärde samt att avbrotten utgjort en kränkning av hans upphovsrätt. Komedin Hajen som visste för mycket utspelade sig i Stockholm under slutet av 1980-talet och ironiserade över yuppiekulturen, aktier, pengar och börsen. Anmälaren, Claes Eriksson, som stod för manus, regi och delvis var producent, ansåg att annonsavbrotten var en kränkning av programmets värde och integritet men också av rättighetshavarens rättigheter. Granskningsnämnden konstaterade att annonsavbrotten i samtliga fall hade placerats vid sådana scenförändringar då handlingen skiftat miljö. Även med beaktande av den påverkan på filmupplevelsen och den konstnärliga helheten som avbrotten kunde ha medfört fann nämnden att annonserna placerats på sådant sätt att filmernas integritet och värde inte kränkts. Vidare kunde det enligt nämnden inte heller antas att anmälarnas ideella rättigheter blivit kränkta. Tre ledamöter var skiljaktiga och ansåg att såväl förekomsten som placeringen av annonsavbrotten kränkte anmälarnas rättigheter och filmernas integritet och upplevelsevärde Antal tillåtna avbrott Antalet tillåtna avbrott i spelfilmer och TV-filmer bestäms enligt nuvarande regler av hur lång den programlagda sändningstiden är. Med programlagd sändningstid avses enligt förarbetena tiden från och med den tidpunkt då programmet enligt programtablån ska börja till dess att det ska sluta, inklusive avbrott för annonser och trailrar men exklusive avbrott för andra program. Miss Marple TV4, m.fl. dagar SB 938/06 TV4 sände åtta program baserade på Agatha Christies böcker om Miss Marple. Granskningsnämnden granskade efter anmälan mot antalet annonsavbrott tre av dem. Programmen var cirka två timmar långa och helt fristående. Den enda återkommande rollfiguren var Miss Marple. I vart och ett av programmen gjordes fyra avbrott för annonser. TV4 menade att detta följde bestämmelserna i radio- och TV-lagen då Miss Marple skulle ses som en TV-serie som kunde avbrytas för annonser var 20:e minut. Granskningsnämnden ansåg dock att programmen måste ses som filmer gjorda för TV och följa de strängare regler som gäller för spelfilmer. Med hänsyn till filmens längd hade TV4 därmed endast rätt att göra tre avbrott. Kammarrätten delade denna bedömning men fann, med hänsyn till att rättsläget inte var tillräckligt klarlagt när programmen sändes, inte skäl att påföra TV4 särskild avgift. * Granskningsnämnden fällde på samma grund sex program baserade på Agatha Christies böcker om detektiven Poirot (SB 430/07). Dessa program hade alla sänts efter nämndens beslut rörande Miss Marple-programmen och kammarrätten biföll nämndens ansökan om att TV4 skulle påföras sammanlagt kronor i särskild avgift för att ha gjort för många annonsavbrott i programmen. Domstolen påförde även TV kronor för två felaktigt inplacerade annonsavbrott. TV4 överklagade domen till Regeringsrätten som i februari 2010 beviljat prövningstillstånd i målet. Den starkare TV4, SB 467/05 Pjäsen Den starkare av August Strindberg är ett psykologiskt svartsjukedrama med två huvudrollsinnehavare, men var i den aktuella TV-uppsättningen uppbyggd som en monolog. Sändningen av pjäsen var 30 minuter lång och TV4 gjorde ett annonsavbrott efter cirka tio 28 29

16 6. Inplacering av annonser 6. Inplacering av annonser minuter. Anmälaren Svenska Akademien ansåg att TV4 brutit mot radio och TV-lagen eftersom det förekom ett annonsavbrott i sändningen av pjäsen. Granskningsnämnden ansåg att Den starkare i detta fall måste anses utgöra en film gjord för TV. Eftersom sändningen bara var 30 minuter lång stred annonsavbrottet mot bestämmelserna i radio- och TV-lagen. Kammarrätten biföll nämndens ansökan om att TV4 skulle påföras kronor i särskild avgift för överträdelsen. Annonsavbrott i spelfilmer Granskningsnämnden har fällt TV4 för att ha gjort för många annons avbrott i långfilmerna Get Shorty, Fredsmäklaren och Speed (SB 92/05, SB 824/05 och SB 843/05). I de två senare fallen ansökte nämnden om att TV4 skulle betala kronor i särskild avgift, vilket bifölls av kammarrätten. 6.2 Avbrott i andra program Malou möter Carola TV4, SB 716/06 I programmet intervjuade Malou von Sivers artisten Carola. Intervjun bröts för reklam efter det att Malou ställt en fråga och innan Carola hade hunnit svara. Enligt Granskningsnämnden var avbrottet inte placerat i en naturlig paus i programmet och stred därför mot bestämmelsen om inplacering av annonsavbrott. Kammarrätten biföll nämndens ansökan om att TV4 skulle påföras kronor i särskild avgift. Conan O Brien TV4 Plus, och SB 368/06 Conan O Brien är en amerikansk pratshow som innehåller bland annat intervjuer och sketcher. I det ena granskade programmet gjordes ett annonsavbrott mitt i en pågående sketch och i det andra programmet var ett annonsavbrott placerat mitt i ett framträdande av programledaren. Granskningsnämnden ansåg att avbrotten stred mot bestämmelsen i radio- och TV-lagen. Kammarrätten biföll nämndens ansökan om att TV4 skulle påföras kronor i särskild avgift. Alias TV4, SB 856/05 och SB 69/06 I det aktuella avsnittet av thrillerserien Alias gjordes två annonsavbrott. Ett av avbrotten hade placerats i en scen där två CIA-agenter och en terroristgrupp kom i varandras väg och skottlossning utbröt. En av CIA-agenterna siktade med pistol på en kvinna från terroristgruppen. Hon var iförd en luva som dolde hennes ansikte. Under pistolhot uppmanade han henne upprepade gånger att ta av sig luvan. Precis när hon skulle göra det avbröts scenen för reklam. Efter avbrottet fortsatte sändningen med samma scen. Granskningsnämnden ansåg att det aktuella avbrottet hade placerats i en sekvens där det inte rörde sig om någon scenförändring eller markant avvikelse i handlingen. Tvärtom stegrades dramatiken när avbrottet gjordes. TV4 hävdade, med stöd av ett brev från producenten, att programmet var utformat så att annonsavbrott skulle placeras vid det aktuella avbrottet. Nämnden konstaterade dock, trots uppgiften om producentens avsikt, att något avbrott i programmets kontinuitet inte skedde vid det aktuella annonsavbrottet. Avbrottet var därmed inte förenligt med radio- och TV-lagen. * Samma bedömning gjordes i fråga om ett avbrott i en överfallsscen i thrillerserien Medicinmannen i TV4 (SB 906/05)

17 6. Inplacering av annonser 6. Inplacering av annonser Kalla fakta special TV4, SB 57/ Annonser i anslutning till barnprogram Kalla fakta special innehöll en dokumentär om en svår helikopter olycka i Sverige då sex personer i besättningen omkom och endast en person överlevde. Ett av annonsavbrotten hade placerats i en sekvens med bilder från en begravning. Före avbrottet hördes begravningsmusik och människor som stod samlade utanför en kyrka visades i bild. Efter avbrottet hördes musiken igen och det visades scener med människor i sorg utanför kyrkan. Därefter visades delar av begravningsakten och medverkande berättade om minnen från ceremonin. Granskningsnämnden ansåg att avbrottet hade placerats så att det störde programmets kontinuitet på ett påtagligt sätt. Avbrottet stred därför mot radio- och TV-lagen. Kammarrätten biföll nämndens ansökan om att TV4 skulle påföras kronor i särskild avgift. Alpint TV4 Plus, och SB 218/06 I TV4:s direktsändningar från Alpina världscupen i Österrike gjordes fyra annonsavbrott. En anmälare ansåg att avbrotten var felaktigt placerade och kritiserade att publiken missade flera åkare. Granskningsnämnden konstaterade att förhållandena i en slalomtävling ändras snabbt och oförutsägbart. Vid en direktsändning är det därmed omöjligt att förutse när väsentliga händelser kommer att inträffa. I den här typen av tävlingar förekommer inga naturliga pauser där annonsavbrott kan placeras. Detta bör dock inte innebära att annonsavbrott aldrig kan förekomma. Även om avbrotten hade en störande inverkan på upplevelsen av tävlingarna ansåg nämnden att de inte hade placerats i strid med bestämmelserna radio- och TVlagen. Pokémon TV4, SB 198/00 Pokémon var en serie animerade filmer som byggde på ett Nintendospel med samma namn. I slutet av varje avsnitt men före eftertexterna sändes den så kallade Pokémon-rappen, i vilken olika figurer från serien presenterades. Rappen innehöll bland annat uppgifter om att det fanns 150 Pokémon-figurer och en uppmaning att fånga, fånga, fånga allihop, fånga allihop samt texten Gotta catch em all!. Enligt Granskningsnämnden uppkom ett inte obetydligt gynnande av Pokémon-anknutna produkter genom att en serie med samma namn visades i nationell TV. Detta gynnande fick dock accepteras, eftersom det inte vore rimligt att ett TV-program som utgick från kända karaktärer/figurer inte skulle få ha samma namn som dessa. Nämnden ansåg emellertid att Pokémon-rappen hade utformats på sådant sätt att den framstod som ett rent reklaminslag för Pokémonfigurerna och de artiklar som anknöt till dem. Eftersom rappen sändes i anslutning till ett barnprogram bröt TV4 mot bestämmelsen i radio- och TV-lagen. Nämnden ansåg att det också för TV4 måste ha varit klart att inslaget hade utformats som reklam och ansökte om särskild avgift. Länsrätten biföll nämndens ansökan och påförde TV4 en avgift på kronor. Det kan också nämnas att Marknadsdomstolen på talan av KO förbjöd TV4 vid vite av kronor att medverka till marknadsföringen av Pokémon-produkter på det sätt som skedde i Pokémonrappen eller på väsentligen samma sätt. Enligt Marknadsdomstolen stred rappen mot barnreklamförbudet i radio- och TV-lagen, vilket måste ha kunnat konstateras av TV4 som programföretag utan någon mera ingående granskning

18 6. Inplacering av annonser 6. Inplacering av annonser Madicken på Göta Lejon TV4, , kl SB 48/94 * TV4:s sändning av långfilmen Lilla Jönssonligan och stjärnkuppen med start kl ansågs inte heller huvudsakligen rikta sig till barn under tolv år (SB 979/08). Efter programmet Madicken på Göta Lejon sändes först trailrar för kommande program under cirka en och en halv minut och därefter ett reklamblock. TV4 anförde i yttrande i ärendet att Madicken på Göta Lejon inte var ett program som huvudsakligen vände sig till barn under tolv år utan en teaterföreställning för hela familjen. Enligt till yttrandet bifogad programstatistik var mindre än en tredjedel av programmets tittare barn i åldern 3 11 år. TV4 anförde vidare att reklamsändningen föregicks av programtrailrar och att den således inte förekom omedelbart efter Madicken på Göta Lejon. Granskningsnämnden ansåg att programmet Madicken på Göta Lejon, oavsett att detta också sågs av många äldre tittare, var ett program som till sitt innehåll huvudsakligen vände sig till barn under tolv år. TV4 bröt därför mot gällande regler genom att sända reklam i anslutning till detta program. Det förhållandet att reklamsändningen föregicks av några programtrailrar ledde enligt nämnden inte till någon annan bedömning. Shrek TV4, , kl SB 695/07 Shrek var en amerikansk animerad långfilm om det gröna träsktrollet Shrek, vars träsk plötsligt invaderades av en mängd välkända sagofigurer. Filmen var sponsrad och annonser förekom såväl före som under filmen. Granskningsnämnden konstaterade att det förhållandet att en film var animerad inte med automatik innebar att den huvudsakligen vände sig till barn. Enligt nämnden innehöll Shrek flera inslag med klart parodisk och ironisk karaktär som riktade sig till en mer vuxen publik. Mot bakgrund av detta samt att filmen sändes på originalspråk vid en tidpunkt då TV-publiken normalt utgörs av både barn, ungdomar och vuxna, ansåg nämnden att TV4:s sändning av filmen inte huvudsakligen vände sig till barn under tolv år. Därmed stred inte annonssändningarna och sponsringen av programmet mot gällande bestämmelser. 34 Nickelodeon Kids Choice Awards TV4, , kl SB 372/06 Programmet Nickelodeon Kids Choice Awards var en prisutdelning i form av en gala. Till galan hade barn mellan 7 och 14 år röstat fram det gångna årets främsta idrottsutövare, skådespelare, artister, bästa TV-spel och tecknade serie. Ett av priserna, årets hjältar, delades ut av en särskild jury bestående av sex barn. Under programmet sjöng kända artister som Darin, Daniel Powter och Amy Diamond och programledaren intervjuade några av vinnarna i de olika kategorierna. I TV-tablån inför programmet stod att det var en gala för barn och på TV4:s hemsida stod bland annat att det var barnens egen gala och världens största gala för barn. Under programmet, som också var sponsrat, förekom två annonsavbrott. Granskningsnämnden konstaterade att det fanns flera indikationer på att programmet var avsett för barn, bland annat att det var barn som röstat fram vinnarna i programmet. Med hänsyn till programmets innehåll ansåg dock nämnden med viss tvekan att det inte kunde anses ha varit avsett för i huvudsak målgruppen barn under tolv år. Annonsavbrotten och sponsringen av programmet stred därför inte mot bestämmelserna i radio- och TV-lagen och sändningstillståndet. Tsatsiki, morsan och polisen TV4, , kl SB 824/04 Långfilmen Tsatsiki, morsan och polisen handlade om den åttaårige pojken Tsatsiki och hans önskan att få träffa sin grekiske pappa. Vid sändningen i TV4 gjordes tre annonsavbrott i filmen. 35

19 6. Inplacering av annonser 7. Undantag från annons- och reklamreglerna Sändningen anmäldes av filmens upphovsmän som ansåg att filmens upplevelsevärde förstörts genom avbrotten. De ansåg också att filmen huvudsakligen vände sig till barn under tolv år. Enligt Granskningsnämnden framgick det av utredningen i ärendet att upphovsmännen ansett att filmen i första hand skulle vända sig till barn. Detta innebar dock inte att sändningen i TV4 med automatik kunde anses huvudsakligen vända sig barn under tolv år på det sätt som avses i radio- och TV-lagen. En mer relevant omständighet var att filmen sändes vid en tidpunkt då TV-publiken normalt utgörs av både barn, ungdomar och vuxna. Nämnden fann därför att sändningen av filmen inte huvudsakligen vände sig till barn under tolv år i radio och TV-lagens mening. Granskningsnämnden konstaterade att annonsavbrotten i filmen hade placerats vid sådana scenförändringar då handlingen skiftat miljö. Ett av avbrotten var visserligen placerat i ett händelseförlopp som skildrade Tsatsikis förberedelser för en fest. Vid en helhetsbedömning ansåg dock nämnden även med beaktande av upphovsmännens ideella rättigheter att samtliga avbrott hade placerats på ett sätt som överensstämde med radio- och TV-lagen. En ledamot ansåg att filmen var ett program som huvudsakligen riktade sig till barn under tolv år och att inga avbrott därför fick göras. En ledamot ansåg att reklamavbrotten innebar en kränkning av filmens konstnärliga värde och integritet och därför stred mot radio- och TV-lagen. 7. Undantag från annonsoch reklamreglerna SVT, SR och UR får enligt sina sändningstillstånd inte sända reklam. Förbudet omfattar dock inte sponsringsmeddelanden, reklam för egen eller varandras programverksamhet, utbildningsmaterial eller andra liknande produkter med direkt anknytning till programmen. Radio- och TV-lagens annonsregler gäller inte för sådan reklam som den sändande gör för sin programverksamhet (7 kap. 12 RTL). I prop. 2009/10:115 föreslås en bestämmelse med i huvudsak samma innehåll som den i 7 kap. 12 RTL. 7.1 Reklam för utbildningsmaterial m.m. Salve SVT2, SB 472/97 Under sommaren 1997 sände SVT en programserie för barn och ungdom kallad Salve, vilken utspelade sig i medeltidsmiljö. De tre första programmen innehöll ett reklaminslag för en sommarkalender som hade producerats för programserien. Av inslaget framgick bland annat hur mycket kalendern kostade och att den kunde köpas endast på Posten. Granskningsnämnden konstaterade att den bestämmelse i sändningstillståndet som undantagsvis tillåter SVT att göra reklam för utbildningsmaterial eller andra liknande produkter inte kunde läsas så att det skulle vara tillåtet för bolaget att göra reklam för varje produkt med anknytning till ett program. Samtidigt kunde bestämmelsen inte 36 37

20 7. Undantag från annons- och reklamreglerna 7. Undantag från annons- och reklamreglerna läsas så snävt att endast kurslitteratur i egentlig bemärkelse skulle omfattas av undantaget. Enligt nämnden borde det till exempel vara möjligt för SVT att i sina sändningar lämna upplysningar om sådant informationsmaterial med anknytning till ett visst program som bolaget förmedlar mot självkostnadspris. Nämnden ifrågasatte inte att sommarkalendern hade en direkt anknytning till programserien Salve. Vidare konstaterade nämnden att såväl kalenderns baksida som de faktakort som följde med den innehöll viss tilläggsinformation om programseriens tema, vilken till viss del kunde jämställas med utbildningsmaterial. Å andra sidan kunde enligt nämnden det lottkort som följde med kalendern inte i något som helst avseende betraktas som utbildningsmaterial, utan dess enda funktion var att göra det möjligt att delta i den telefontävling som förekom i programmen. Reklaminslaget innehöll inte heller någon information om kalenderns eller tillbehörens karaktär av utbildningsmaterial, utan fokus låg i stället på just lottkortet. Mot denna bakgrund fann nämnden vid en samlad bedömning att inslaget var ett sådant reklaminslag som SVT inte får sända. Nämnden ansåg vidare att inslaget genom sin utformning medförde ett kommersiellt gynnande av Posten. Eftersom gynnandet hade förekommit i ett reklaminslag kunde det dock inte utgöra ett otillbörligt gynnande i radio- och TV-lagens mening. Nämnden ansåg emellertid att ett otillbörligt gynnande under de omständigheter som förelåg i ärendet var att betrakta som otillåten reklam för det företag som var föremål för gynnandet. Mot denna bakgrund fann nämnden att inslaget även hade utgjort otillåten reklam för Posten. Det aktuella reklaminslaget prövades senare också av Konsumentverket/KO. Med hänsyn till den marknadsförda produkten, inslagets utformning och det sammanhang i vilket reklamen sändes ansåg KO det uppenbart att reklamen var riktad till barn under tolv år. Sedan SVT utfäst sig att inte upprepa förfarandet avslutade KO ärendet. 7.2 Reklam för egen programverksamhet m.m. Trailer för Canal+ TV4 Plus, SB 481/09 I en trailer, som sändes utanför markerad annonstid i TV4 Plus, visades klipp från tre kommande filmer i Canal+ och en speakerröst sa bland annat: Missa inte Canal+ lördagsfilmer. Canal+, mer än vanlig TV. Under trailern stod det Canal+ i bildens övre högra hörn och i slutet visades också filmkanalens webbadress i bild. Mot bakgrund bland annat av att TV4 AB äger Canal+ fann Granskningsnämnden att programverksamheterna i TV4 och Canal+ var integrerade på ett sådant sätt att så kallad korstrailning mellan programtjänsterna kunde ske med stöd av radio- och TV-lagen. Inslaget kunde därmed inte anses strida mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande. Information om SVT HD SB 686/09 I SVT:s information om sin programtjänst SVT HD sa en speakerröst: Programmet sänds även i SVT HD via Canal Digital, Com Hem och Viasat. Samtidigt visades en skylt med motsvarande innehåll och med en hänvisning till en webbadress hos SVT. Granskningsnämnden konstaterade att inslaget endast innehöll kort och neutral information om SVT HD:s distributionskanaler. Nämnden ansåg att det gynnande som kunde ha uppkommit av de aktuella TV-operatörerna uppvägdes av informationsintresset

21 7. Undantag från annons- och reklamreglerna 8. Vad är sponsring? Reklaminslag för digital-tv TV4, och SB 247/04 Kanal 5 AB kritiserade den marknadsföring som TV4 bedrev i sina sändningar för de nya digitala kanalerna TV4 Plus och Med i tv. Kanal 5 ansåg att TV4, i strid med 6 kap. 4 radio- och TV-lagen, på ett otillbörligt sätt gynnade dessa kanaler, vilka skulle ses som kommersiella intressen fristående från TV4:s analoga markkoncession. I sitt beslut konstaterade Granskningsnämnden att TV4 hade tillstånd av regeringen att sända rikstäckande marksänd television med såväl analog som digital teknik. Nämnden konstaterade vidare att reklam som den sändande gör för sin egen programverksamhet inte omfattas av radio- och TV-lagens reklambestämmelser. Inslag av detta slag utgör redaktionellt programmaterial och ska följa de regler som gäller för innehållet i sändningarna i övrigt. Enligt nämndens mening måste det vara möjligt för TV4, liksom för andra programföretag med flera kanaler, att genom så kallad korstrailning eller på annat sätt informera tittarna om sitt samlade programutbud. Det förhållandet att TV4 använde sin analoga kanal för att informera om de nya digitala kanalernas program kunde enligt nämnden inte anses innebära något kommersiellt gynnande i strid med 6 kap. 4 radio- och TV-lagen. I de anmälda sändningarna förekom även ett inslag med information om hur man hittade den nya digitala kanalen TV4 Plus. Inslaget innehöll en uppmaning till tittarna att kontakta sin TV-leverantör eller att göra en kanalsökning. Samtidigt visades skyltar med namnen på de företag som tillhandahöll TV4:s digitala kanaler. TV4 hävdade att inslaget utgjorde en trailer för TV4 Plus och därför inte omfattades av bestämmelsen om annonsmarkering. Enligt Granskningsnämnden måste inslaget på grund av sin utformning ses som ett reklaminslag för de aktuella operatörsföretagen snarare än som en trailer för TV4 Plus-kanalen. Inslaget borde därför ha sänts under markerad annonstid. * Frågan om reklam för egen programverksamhet aktualiserades också i SB 223/06 (s. 12). 8. Vad är sponsring? Med sponsring menas enligt nuvarande regler att någon annan än den som bedriver sändningsverksamheten eller som framställer audiovisuella verk har bekostat programmet (7 kap. 8 RTL). Föreslagen ändring I prop. 2009/10:115 föreslås följande definition av begreppet sponsring: Bidrag som någon som inte tillhandahåller eller producerar ljud radio, TV-sändning, beställ-tv eller sökbar text-tv ger för att finansiera dessa medietjänster eller program i syfte att främja bidragsgivarens namn, varumärke, anseende, verksamhet, produkt eller intresse. Cirkus Scott 70 år SVT1, och SB 51/08 De två programmen sändes med anledning av att Cirkus Scott firade 70 år och innehöll ett urval av uppträdanden som förekommit i Cirkus Scott under åren. Framträdandena varvades med intervjuer med kända svenska kulturpersonligheter som i positiva ordalag berättade om de erfarenheter och upplevelser de hade av cirkus i allmänhet och av Cirkus Scott i synnerhet. Programmen presenterades av Robert Bronett och var producerade av hans bolag Flatgaroo Production AB. Två anmälare ansåg att programmen innebar reklam för Cirkus Scott. Eftersom Cirkus Scott inte längre bedrev någon verksamhet fann Granskningsnämnden redan på den grunden att programmen inte stred mot bestämmelsen om otillbörligt kommersiellt gynnande. När det gällde frågan om otillåten sponsring förekommit konstaterade nämnden att ett program enligt radio- och TV-lagens definition 40 41