Verksamhetsplan med internbudget. Södermöre kommundelsförvaltning

Transkript

1 Verksamhetsplan med internbudget Södermöre kommundelsförvaltning 2017

2

3 Innehåll Innehåll... 3 Inledning... 5 Pedagogiska verksamheter... 5 Omsorgsverksamheter... 5 Demokratiutveckling... 5 Verksamhetsmål... 6 Pedagogiskverksamhet... 6 Omsorgsverksamhet... 6 Demokratiutveckling... 6 Utmaningar och risker... 7 Utmaningar och risker i Södermöre kommundel... 7 Risk för att verksamheten inte hinner anpassas vid lagändring... 7 Risk för avbrott i vattenförsörjning... 7 Risk för avbrott i elförsörjning i verksamheten... 7 Risk för att verksamheten inte får tillgång till information i verksamhetssystemen... 7 Risk att inte kunna rekrytera med rätt kompetens... 7 Risk för hot och våld mot personal... 7 Ekonomiska förutsättningar... 8 Förändring av rambudget... 8 Pedagogiskverksamhet... 8 Omsorgsverksamhet... 8 Centralt... 8 Budgetförändring Barn och elevförändringar... 9 Förskola... 9 Fritidshem... 9 Grundskolan inklusive förskoleklass... 9 Beräkning av bemanning inom omsorgsverksamheterna... 9 Boendebemanning... 9 Antalet beviljade hemtjänsttimmar... 9 Prioriteringar Pedagogiskverksamhet Bästa skolkommun Omsorgsverksamhet Bästa äldreomsorgskommun Kvalitet i verksamheten Pedagogiskverksamhet Bakgrund Målområden Nationella prov Genomsnittligt meritvärde Omsorgsverksamhet... 16

4 Målområden Nöjdhet Inflytande Jämställdhet Trygghet Trivsel Ekonomi Medarbetare Rätt till heltid Södermöre kommundels verksamhetsspecifika mål Personal Antal årsarbetare i Södermöre kommundel Andel anställda kvinnor och män i Södermöre kommundel Pensionsprognos Driftsbudget Driftsbudget Investeringsbudget Investeringsredovisning Bilagor Verksamhetsmål i Hypergene... 26

5 Inledning Utifrån gällande lagstiftning och Kalmar kommuns styrande fullmäktigemål och vision har kommundelsnämnden beslutat att tydliggöra mål och färdriktning för omsorgsverksamheterna, pedagogiska verksamheterna samt demokratiutveckling. Föreningsdrivna anläggningar Södermöre kommundelsförvaltning SoL Pedagogisk verksamhet Södermöre för alla Bibliotek Pedagogiska verksamheter Vid sidan om det statliga uppdraget har Kalmar kommun ett antal fattade beslut som styr våra verksamheter när det gäller förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem. För dessa verksamheter tydliggörs härnedan fokus, inriktning och vårt systematiska arbetssätt utifrån gällande utbildningspolitiskt program. Omsorgsverksamheter Inriktningen för omsorgsverksamheterna i Kalmar är att man ska kunna leva ett aktivt och meningsfullt liv, ha inflytande och delaktighet i samhället och över sin vardag. Var och en ska kunna verka och åldras i trygghet och med bibehållen integritet, bemötas med respekt och värdighet samt ha tillgång till god vård. Demokratiutveckling Södermöre kommundel är unikt på det sättet att demokratiutveckling är en hörnsten i Södermöre kommundelsnämnds uppdrag. Det finns även ett nära samarbete med föreningslivet i Södermöre. Vi arbetar för att skapa en bygd genomsyrad av delaktighet, samhörighet, kreativitet, lust och glädje. Det finns därför stora möjligheter för medborgarna att påverka genom närheten till politiker och tjänstemännen. Södermöre kommundel har ett genomgående demokratiutvecklingsfokus som ska genomsyra alla verksamheterna.

6 Verksamhetsmål Pedagogiskverksamhet Södermöre kommundel har en hög ambition till att bidra med att Kalmar kommun ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner senast 2019 gällande förskola, skola och fritidshem. Under fullmäktigemålet att Kalmar ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner har Södermöre kommundelsnämnd valt att skapa 15 nämndsmål i verksamhetsplanen för Omsorgsverksamhet Inom omsorgsverksamheterna finns ett övergripande fullmäktigemål om att Kalmar kommun ska bli Bästa äldreomsorgskommun. Södermöre kommundel har valt att fokusera på fem övergripande målområden, vilka är; Nöjdhet, Inflytande, Jämställdhet, Trygghet och Trivsel. Utifrån dessa har mer detaljerade nämndsmål, indikatorer och aktiviteter formulerats. Demokratiutveckling Södermöre kommundelsnämnd övergripande mål för medborgardialog är att stärka och fördjupa den lokala demokratin. För att utveckla demokratin ska nya informationskanaler till kommundelsinvånarna utvecklas och fler invånare ska uppleva möjligheten att delta i den politiska beslutsprocessen. I arbetet med demokratiutveckling ska kommundelsnämnd och förvaltning skapa och vidareutveckla arenor och dialogformer som kan vitalisera det lokala politiska arbetet och nämndarbetet. Tillsammans ska vi också nå nya målgrupper som tidigare har upplevts som underrepresenterade i de medborgarpolitiska aktiviteterna i Södermöre. Kommundelsinvånarnas möjlighet till delaktighet ska tydliggöras och beslut som fattas i kommundelsnämnden ska vara förankrade hos kommundelsinvånarna.

7 Utmaningar och risker Utmaningar och risker i Södermöre kommundel De utmaningar och risker som ses inom Södermöre kommundel är följande; Risk för att verksamheten inte hinner anpassas vid lagändring Det finns risk för att verksamheterna inte hinner anpassas vid en eventuell lagändring. Socialtjänst, hälsoo sjukvård och skola tenderar att bli mer och mer detaljstyrd via lagar och regler. Risk för avbrott i vattenförsörjning Vid avbrott i vattenförsörjning finns risk att vård och omsorg i vård- och omsorgsboende påverkas. Detta kan innebära ökad risk för smitta. Risk för avbrott i elförsörjning i verksamheten Verksamheten är beroende av el hela dygnet alla dagar om året. Elavbrott innebär att tillgång till elektronisk dokumentation upphör vilket kan leda till att aktuell information om omsorgstagare riskerar att inte få sina behov tillgodosedda. Risk för att verksamheten inte får tillgång till information i verksamhetssystemen Vård och omsorg bedrivs hela tiden med stora inslag av teknikstöd. Viktigt att personal har tillgång till de olika verksamhetssystemen. Av särskild vikt är Procapita, Time care pool, laps care, Lifecare mobil hemtjänst och Phoniro care. Risk för kvalitetsbrister för omsorgstagare eller miss i vikariebokning. Risk att inte kunna rekrytera med rätt kompetens Vård och omsorg samt skola är komplexa verksamheter i ständig utveckling. Verksamheten ställs inför nya utmaningar och nya krav på verksamheten uppkommer För att möte nya förändringar är rätt kompetens en framgångsfaktor. För att vara lyckosam i rekrytering krävs också att vara en attraktiv arbetsgivare. Risk för hot och våld mot personal Hot och våld är tyvärr ett inslag i verksamheten både i hemtjänst, vård- och omsorgsboende samt skola. Risk för arbetsskador.

8 Ekonomiska förutsättningar Förändring av rambudget Pedagogiskverksamhet De större förändringarna inom den pedagogiska verksamheten från gäller främst ökat antal av barn och elever. Den nya debiteringsmodellen gällande IT kostnader påverkar även den ramen för den pedagogiska verksamheten. IT kostnaderna i den pedagogiska verksamheten kommer att öka eftersom de datorer som tidigare varit anslutna till utbildningsnätet nu går över till admin nätet, vilket resulterar i att den pedagogiska verksamheten får högre kostnader för IT. Ett tillägg till rambudgeten har gjorts för matematikundervisning, vilket har gett en förändring på 195 tkr. Omsorgsverksamhet De större förändringarna inom omsorgsverksamheten gäller främst en utökad ram på 1 mnkr för satsningar för att nå det övergripande målet om att bli bästa äldreomsorgskommun. Ramen förändras också i och med att volymutvecklingen ökat inom äldreomsorgen baserat på den demografiska förändringen. Den nya debiteringsmodellen gällande IT-tjänster beräknas ge minskade kostnader för omsorgsverksamheterna, vilket då mer eller mindre ska resultera i ett nollsummespel mellan verksamheterna i Södermöre kommundel. Delar av omsorgsverksamheten som tidigare tillhört Södermöre kommer under 2017 ligga under Omsorgsförvaltningen, vilket medför överföring av rambudget till Omsorgsförvaltningen. Totalt handlar det om mnkr som förs över, i och med detta står Omsorgsförvaltningen för HSL, nattpatrull, rehabverksamhet och en viss administrativ kostnad. Centralt Stabil ekonomi påverkar Södermöre kommundel med 1 350mnkr. De större förändringarna som sker centralt handlar främst om övergång till central administration, där Södermöre kommundel lämnar ifrån sig 671 tkr. Förändringar 2017 jämfört med 2016 tkr tkr Budgetram Besparingskrav 1%, stabil ekonomi Kompensation kostnadsökning, köpt verksamhet och Demografi omsorg -343 Ökat antal barn och elever Ny debiteringsmodell datorer 77 Matematikundervisning -195 Omsorgen socialt innehåll Takbelopp 52 Summa förändringar, KF budget dec Budgetram till Kommunledningskontoret 671 Budgetram till omsorgsförvaltningen HSL Budgetram till omsorgsförvaltningen, administration 502 Budgetram till omsorgsförvaltningen, nattpatrull 560 Budgetram till omsorgsförvaltningen, Rehab 517 Summa förändringar mellan förvaltningar Summa förändringar mellan 2016 och Budgetram

9 Budgetförändring För 2018 tillförs Södermöre kommundel tkr och för 2019 ytterligare tkr. Ramförändringarna avser ökade barn och elevantal samt volymutveckling inom äldreomsorgen baserat på demografisk förändring. Samt kompensation för kostnadsökningar vid köp av verksamhet. Barn och elevförändringar Barn och elevförändringar Budget 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Skillnad Verksamhet Förskola Fritidshem F-klass År År År Totalt Förskola Antalet barn i förskola beräknas öka de kommande åren. Det finns även planer på nya bostadsområden i och omkring Ljungbyholm vilket också påverkar inflytten till Södermöre kommundel i positiv riktning. Ökningen av barn kommer att bidra till att förskolelokalerna kommer att behöva utnyttjas till fullo och tankar på eventuell utbyggnad måste finnas med i planeringen de kommande åren. Fritidshem Antalet barn och elever i fritidshemsverksamheten förväntas också öka, vilket är en naturlig följd av att antalet elever ökar. Grundskolan inklusive förskoleklass Antalet elever förväntas öka från 924 till 945 bara inom det närmsta året. Ökningen av elever kommer att ställa nya krav på lokalfrågorna och behovet av ytterligare skollokaler måste ses över. Arbete med att se över grundskolelokalerna har börjat redan 2016 och måste fokuseras på även under kommande år. Ökningen av fritidshemsbarn skapar också ett utökat lokalbehov för grundskoleverksamheten då fritidshemmet inryms i skollokaler. Beräkning av bemanning inom omsorgsverksamheterna Boendebemanning I södermöre kommundel strävar vi mot att både anställda och brukare ska erbjudas samma förutsättningar som anställda och brukare som går under Omsorgsförvaltningen. I 2017 års budgetram för omsorgsverksamheterna har utgångspunkten varit att boendebemanningen ska ligga i samma nivå som Omsorgsförvaltningen. Detta har resulterat i ökade personalkostnader för Södermöre kommundel. Antalet beviljade hemtjänsttimmar Andra faktorer som måste tas hänsyn till i omsorgsverksamheterna i Södermöre kommundel är att en hemtjänsttimme i genomsnitt kostar mer än en hemtjänsttimme i centrala Kalmar beroende på att det inte ges ersättning för restid.

10 Prioriteringar Pedagogiskverksamhet Bästa skolkommun Utifrån utbildningspolitisk vision för Kalmar kommun har Södermöre kommundelsnämnd upprättat ett utbildningspolitiskt program för varje budgetår. Programmet bryter ned visionen i ett årligt program där nämnden specificerar satsningar som syftar till att stärka måluppfyllelsen av den utbildningspolitiska visionen. Kalmar ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner. Utifrån detta vill nämnden utarbeta ett program som fullföljer påbörjade satsningar samt initiera nya. Till den utbildningspolitiska visionen och det utbildningspolitiska programmet knyts nämndens strategiska medel i respektive års budget. Syftet är att nämnden skall kunna sätta pengar direkt bakom satsningarna i det utbildningspolitiska programmet. Nämndens strategiska medel i Södermöre kommundelsnämnds budget för år 2017 uppgår till cirka 500 tkr, vilket motsvarar cirka 0,5% av Södermöres skolbudget. Kalmar kommuns utbildningspolitiska vision inleds med: Kunskap och kreativitet skapar Sveriges bästa skolkommun Kalmar, en kommun med kunniga, trygga, självständiga och kreativa barn och elever!! Utbildningspolitiskt program 2017 Utvecklingstjänster 250 Fokustid 100 Lovskola 30 Gemensam rättning av nationella prov 25 Förstärkning av läslyftet 30 Nämndens strategiska medel 65 Totalt 500 Utvecklingstjänster i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem Utifrån arbetet med den utbildningspolitiska visionen, implementeringen av Skola 2011 samt genom aktuell forskning har förvaltningen sett ett behov av att ta tillvara lärare som besitter stor kompetens samt vidareutveckla och sprida denna kompetens för att utveckla förskolorna och skolorna i Kalmar kommun till att bli bland de bästa i Sverige. Under 2012 utarbetades ett förslag på tjänst, utvecklingslärare, för lärare som ska stärka arbetet i skolorna, förskolorna och fritidshemmen. Utvecklingslärarna ska arbeta både med ämnesdidaktik och allmändidaktik för att stärka och höja barnens och elevernas måluppfyllelse. Nämnden fortsätter satsningen på utvecklingstjänster. För 2017 avsätts 250 tkr för denna insats. Matematikutveckling Resultaten inom området matematik behöver utvecklas i kommundelens skolor. En treårig satsning genomförs genom etablerandet av en ny utvecklingstjänst med fokus på matematikutveckling i hela kommundelen. Uppdraget för denne förstelärare med särskilt uppdrag är under åren att arbeta nätverksinriktat för hela Södermöre. Barns språkutveckling/läsning Barns språkutveckling och läsning är ett tydligt gemensamt och strategiskt utvecklingsområde i Södermöres skolor och förskolor. En grundläggande förutsättning för en hög måluppfyllelse är att barnet/eleven behärskar det svenska språket.

11 Uppdraget för denne förstelärare med särskilt uppdrag är under åren att arbeta nätverksinriktat för hela Södermöre. Studiemotivation/kreativa processer I många studier tydliggörs kopplingen mellan skolprestationer och elevernas motivation att lära i skolan. Motivation skapas i ett socialt samspel, i relationer mellan människor och är beroende av sammanhang, specifika händelser och känslor. Lusten att lära är en fråga som utmärker sig negativt bland elevfrågorna i SKL:s Öppna jämförelser. Mindre än hälften av eleverna i årskurs åtta instämmer i påståendet att skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Även i andra nationella undersökningar om attityder till skolan är lärarens förmåga att engagera och skapa intresse den fråga som eleverna är minst nöjda med. Arbetet med kreativa processer och ökad studiemotivation är ett strategiskt viktigt utvecklingsområde som fortsätter under Utifrån den föreläsning som 2014 genomfördes för alla lärare, på temat kreativa processer, och de heldagar på detta tema som genomförts med skolledningsgruppen under , rektorer och förskolechefer fick ett särskilt uppdrag att under 2016 utveckla de kreativa processerna och att öka studiemotivationen. Uppdraget för förstelärare med särskilt uppdrag är under åren att arbeta nätverksinriktat för hela Södermöre. Tkr Fokustid Södermöre kommundelsnämnd vill öka ansträngningarna för att minska de socioekonomiska bakgrundsfaktorernas betydelse för studieresultaten. En in-sats för att uppnå detta är att erbjuda elever möjlighet till mer tid i skolan. Tid som i huvudsak är utöver ordinarie undervisningstid. På denna tid ska elever kunna fokusera och arbeta i lugn och ro med skoluppgifter såsom läxläsning, alternativt fördjupning och/eller förstärkning inom ett ämne eller intresseområde. Fritidspedagog, lärare och speciallärare ska finnas för handledning och stöd. En sådan insats skulle också tydliggöra fritidshemmets viktiga roll i arbetet för att uppfylla det kompensatoriska uppdraget. Ett uppdrag som i korthet innebär att alla våra verksamheter ska sträva mot att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Detta genom att anpassa, utveckla och förbättra undervisningen så att eleverna ges bästa möjliga förutsättningar för att lära och utvecklas. Det gäller oavsett vilka förutsättningar eleverna har och i synnerhet när eleverna kommer från en miljö som saknar studietradition. Södermöre kommundelnämnd vill möjliggöra fortsatt satsning på fokustid och därmed avsätter 100 tkr till insatsen Lovskola en framgångsrik väg för ökad måluppfyllelse Under 2016 genomfördes för första gången lovskola i egen regi i Södermöre. Tidigare har eleverna i Södermöre haft möjlighet att delta i Barn- och Ung-domsförvaltningens lovskolor i andra delar av kommunen. Södermöre kom-mundelsnämnd vill underlätta för kommundelens elever att delta i lovskola. Med lovskola närmare hemmet, i hembygden, är förhoppningen att fler elever än tidigare ska välja att delta. Lovskolan erbjuder elever en chans att komma ifatt i studierna och öka måluppfyllelsen. Lovskola ska erbjudas på Södermöreskolan för elever i årskurserna 4-9. Södermöre kommundelsnämnd avsätter därför 30 tkr till lovskolan 2017 Gemensam rättning av nationella prov Södermöre kommundelsnämnd vill förbättra kvaliteten och öka likvärdigheten i rättningen av de nationella proven. Detta sker genom att rättningen görs gemensamt. Insatsen avser samtliga nationella prov i 3:an, 6:an och 9:an och i samtliga ämnen. För 2017 vill nämnden avsätta 25 tkr för detta ändamål. Förstärkning av läslyftet Läslyftet är en statlig kompetensutvecklingssatsning som bygger på kollegialt lärande och syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Elevers språk- och kommunikationsutveckling är alla lärares ansvar och därför riktas läslyftet till samtliga lärare och inte enbart lärare i svenska och svenska som andraspråk.

12 Upplägget i läslyftet är likt matematiklyftet. Erfarenheter från våra skolledare och lärare är positiva kring modell och metodik. Våra positiva erfarenheter tycks delas av de flesta kommuner vilket har resulterat i större intresse för läslyftet än vad staten via skolverket har avsatt medel för. Detta har inneburit att Kalmar kommun beviljades statsbidrag som täcker tio handledningsgrupper, varje grupp består av cirka tio lärare. Önskemål från skolorna i Kalmar är 18 handledningsgrupper. Södermöre kommundelsnämnd vill ge samtliga skolor som har önskat deltagande i läslyftet möjlighet till det och satsar därför 30 tkr Lära av andra och varandra och röda tråden I den utbildningspolitiska visionen finns en ambition att lära av varandra, och av andra både inom och utom kommundelen. Studiebesök inom Kalmar kommun, hos Södermöre kommundels jämförelse kommuner samt hos andra skolhuvudmän runt om i landet kan stödja en fortsatt utveckling av detta arbete. Den röda tråden förutsätter rektorer och förskolechefer som vill ta, och som tar ett pedagogiskt ledarskap och fokuserar på läroplansuppdraget. Utmärkande är ett dynamiskt samarbete i rektorsgruppen, och att rektorerna involveras i och tar ett gemensamt ansvar för helheten när det gäller skolverksamheten i kommundelen. En horisontell helhet, där barnen i Södermöre när de sam-manstrålar i årskurs sju ska ha en likvärdig grund att stå på. En vertikal helhet, med konstruktiva överlämningar mellan lärare vid stadieövergångar, och mellan förskolor och skolor. Överlämning sker mellan samtliga enheter med eleven i centrum, och återkoppling används för skolutveckling. I arbetet läggs grunden för att elever i årskurs sju har en likvärdig grund att stå på, samt för att återkoppling sker mellan enheter när elever avlämnas mellan olika stadier och verksamheter. 1. Under har ett utbytes- och samverkansarbete genomförts med auskultation mellan skolor och olika stadier i Södermöre. Utifrån resultatet i utvärderingen kommer arbetet att fortsätta och utvecklas. 2. Varje enhet har till uppdrag att vidareutveckla arbetet med den röda tråden lokalt inom sin enhet. 3. Genom inrättandet av en matematikutvecklartjänst, samt genom att bredda befintliga lokala utvecklingstjänster i svenska och studiemotivation till hela kommundelen, ökar förutsättningarna för ett framgångsrikt arbete med att lära av varandra och röda tråden i fler prioriterade områden. 4. Vid rättningen av de nationella proven i årskurs sex vårterminen 2016, deltar lärare från högstadiet för att skapa en gemensam bedömning, rättning och kompetensutveckling mellan de olika stadierna. Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) NTA är en utprovad modell för skolutveckling inom främst biologi, fysik, kemi och teknik som erbjuder lådor med olika experiment, fortbildning av pedagoger samt ett nätverk för lärare. Grunderna i NTA är ett elevaktivt arbetssätt där barn/elever ges möjlighet att utveckla ett naturvetenskapligt förhållningssätt med frågebaserad och undersökande metodik. Kalmar kommun har goda erfarenheter från arbete med NTA i grundskolans tidigare år. Genom tidiga insatser inom naturvetenskap och teknik redan i för-skolan samt i grundsärskolan, är avsikten att öka måluppfyllelsen inom de naturvetenskapliga ämnena samt teknik i Kalmar kommun. Ljungbyholmsskolan påbörjar arbetet med NTA under läsåret 2016/2017. Livslångt lärande och Att lära sig om livet Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Vidare är en viktig uppgift för skolan att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Södermöre kommundelsnämnds inriktning är att skolan ska erbjuda en undervisning som, i ännu större utsträckning än i dag, är

13 inriktad mot lärande i närsamhället. Skolan ska i samverkan med Södermöres verksamheter och företagarförening arbeta fram former för ge-mensamma kontaktytor i samhället, t.ex. studiebesök och föreläsningar. Omsorgsverksamhet Bästa äldreomsorgskommun Äldre i Kalmar kommun ska kunna leva ett aktivt och meningsfullt liv, ha inflytande och delaktighet i samhället och över sin vardag. Var och en ska kunna verka och åldras i trygghet och med bibehållen integritet, bemötas med respekt och värdighet samt ha tillgång till god vård och omsorg. Vi vill ha en modern äldreomsorg och vi gör också satsningar på boenden för att nå dit. Genom mångfald av attraktiva boendeformer ska äldre och funktionsnedsatta kunna leva och bo självständigt under trygga förhållanden. Det görs också stora satsningar för ökad standard inom äldreboendena och fler platser skapas. Kalmar kommun kommer att ha en boendestandard för äldreomsorgen som ligger i nationell framkant. Vi kommer också att vidareutveckla vårt användande av nya tekniska trygghetslösningar. Det ska kännas tryggt att bli gammal i Kalmar! För att skapa denna trygghet gör vi stora satsningar kommande år. Vi river upp den beslutade besparingen på 7,3 mnkr och tillför därutöver 37 mnkr i ett samlingsanslag till satsningen på målet om bli en av de bästa äldreomsorgskommunerna. Till detta ska läggas riktade statsbidrag till omsorgsverksamheten på 13 mnkr vilket gör att det totalt sett blir drygt 57 mnkr i nya pengar för att utveckla en omsorg i nationell framkant för perioden I Kalmar kommun ska personer med funktionsnedsättning kunna leva ett aktivt och meningsfullt liv i gemenskap med andra och delta i samhället på lika villkor som andra. Omsorgstagare ska känna sig trygga med kommunens insatser och veta vad man får hjälp med utifrån sina behov och vad som ingår i goda levnadsvillkor. För att unga människor med funktionsnedsättning ska få sina röster hörda, utifrån sina intresseområden, bör det undersökas om möjligheten och intresset från dem att starta ett råd med stöd av kommunens ungdomsombud. Omsorg utifrån individen Verksamheten ska alltid se till helheten runt människan och se till att stöd- och hjälpinsatser ges utifrån individens fokus. Detta ska genomsyra både biståndsbedömning och verkställigheten. Verksamheten är i ständig utveckling genom samarbete med landstinget och universitet och kontinuerlig uppföljning av brukarnas behov. I verksamhetsplanering ska äldres inflytande tas till vara och aktivt stödjas genom bland annat pensionärsrådet. Kultur- och fritidsaktiviteter ska finnas oavsett ålder.

14 Kvalitet i verksamheten Pedagogiskverksamhet Bakgrund Visionen inleds med Kunskap och kreativitet skapar Sveriges bästa skolkommun. Vidare beskrivs i visionen att barn och elever ska vara i centrum och ges bästa förutsättningar för lärande samt att arbetet ska ha ett 1-16-årsperspektiv. I visionen uttrycks också att vi ska ha höga positiva förväntningar på barn och elever och att varje individ ska mötas av skickliga pedagoger. I innehållet slås fast att förbättringar i verksamheten ska ske genom fokus på kända framgångsfaktorer och modern skolforskning. I dokumentet uttrycks att rektorer och förskolechefer har stor frihet i Kalmar. Vidare konstateras att Kalmar ska prioritera verksamheternas basuppdrag, det vill säga färdigheterna att läsa, skriva och räkna, vilka är avgörande faktorer för att klara alla ämnen. En rättvis fördelning av resurser utifrån barns och elevers behov som förutsättning för en bra skolkommun nämns också. Visionen avslutas med att Kalmar ska utveckla verksamheten genom att jämföra sig med andra. Skolutveckling bygger på tidsmässigt långsiktiga förbättringsprocesser och kräver tålamod och uthållighet. Målområden Mätpunkter Mål Utfall Förbättra resultat på nationella prov i år 3 - svenska 74% 84% Förbättra resultat på nationella prov i år 3 - matematik 74% 82% Ökat genomsnittligt meritvärde år Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen år 6 87% 92% Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen år 9 89% 88% Ökat genomsnittligt meritvärde år Nationella prov Gällande nationella proven i år 3 skedde en väsentlig förbättring 2016 jämfört med I nationella provet i svenska uppnåddes ett resultat av 84 %, jämfört med 76 % I nationella provet i matematik uppnåddes ett resultat av 82 %, jämfört med 60 % För årskurs 6 pekar statistiken också uppåt. Andel elever med fullständiga betyg uppmättes till 92 %, jämfört med 80% Nämndsmålet som löd 87 % nåddes gott och väl. Genomsnittligt meritvärde Det genomsnittliga meritvärdet för elever i år 6 i Södermöre kommundel uppmättes till 220,2 vilket var sämre än nämndsmålet som var satt till 226 poäng var genomsnittet 196 poäng. Södermöreskolan som representerar högstadieverksamheten i Södermöre kommundel har också presterat bra resultat. Ett nämndsmål var att öka det genomsnittliga meritvärdet för elever i år 9 till 225 poäng och målet nåddes då man uppmätte 225 poäng. Samma period 2015 var siffran 215 poäng. 88 % av högstadieeleverna nådde godkänt i samtliga ämnen och 94 % av alla elever var behöriga till gymnasiet. Högre procentsatser mäts om man exkluderar elever med okänd bakgrund. Nämndens mål: I SKL:s rankning Öppna jämförelser ska Södermöre kommundel bidra till att Kalmar kommun förbättrar sin placering med minst 15 placeringar Andelen elever i år 9 i Södermöre kommundel som uppnår kunskapskraven i alla ämnen ska öka till minst 90 %

15 Södermöre kommundels elevers genomsnittliga meritvärde i år 9 ska öka till minst 226 Andelen elever i år 6 i Södermöre kommundel som uppnår kunskapskraven i alla ämnen ska öka till minst 89 % Södermöre kommundels elevers genomsnittliga meritvärde i år 6 ska öka till minst 217 Andelen elever i år 3 i Södermöre kommundel som uppnår kunskapskraven på nationella proven ska öka till minst 77% I Södermöre kommundel ska skillnaden i det genomsnittliga meritvärde minska mellan elever vars föräldrar är högutbildade och de vars föräldrar har lägre utbildningsnivå, genom att höja värdet mer för de som presterat sämre Andelen elever i åk 8 i Södermöre kommundel som känner att lärarna har höga förväntningar på att de ska klara kunskapskraven i alla ämnen ska öka till minst X 1 % Andelen elever i åk 5 i Södermöre kommundel som känner att skolarbetet gör mig nyfiken så att jag får lust att lära ska öka till minst X 2 % Under året har förskolan, skolan och fritidshemmen ökat förutsättningarna för alla barn att utveckla sina förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet I Södermöre kommundel ska skillnaden minska mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde, genom att höja värdet mer för det kön som presterat sämre Minst 95 3 % av vårdnadshavarna i Södermöre kommundel ska vara nöjda med den förskola, skola, fritidshem som deras barn går på Minst 95 % 4 av vårdnadshavarna i Södermöre kommundel upplever att de har inflytande på verksamheten i förskola respektive fritidshem Minst 95 % 5 av eleverna i Södermöre kommundels skolor upplever att de har möjlighet att påverka hur de lär sig saker Minst 95 % 6 av barnen i Södermöre kommundels fritidshem upplever att de kan påverka vad de gör på fritidshemmet 1 Resultat från elev och vårdnadshavares enkät 2016 är under arbete därav ej fastställd procentsats. 2 Resultat från elev och vårdnadshavares enkät 2016 är under arbete därav ej fastställd procentsats. 3 Procentsatsen ska uppdateras efter färdigställande av enkätsvar 4 Procentsatsen ska uppdateras efter färdigställande av enkätsvar 5 Procentsatsen ska uppdateras efter färdigställande av enkätsvar 6 Procentsatsen ska uppdateras efter färdigställande av enkätsvar

16 Omsorgsverksamhet Målområden Utifrån gällande lagstiftning, fullmäktigemålen, Södermöres kommundelsnämndsvision och de kritiska framgångsfaktorerna har nedanstående mål tagits fram. Även underlag från Rådet för kommunala analyser (RKA) har använts i arbetet för att ta fram mål och indikatorer. Innan målen presenteras skall följande klargörande göras gällande målen i den omsorgspolitiska färdriktningen. I Kalmar kommun arbetar vi med ständiga förbättringar. Mål uppnås när resultatet för indikatorerna är bättre än föregående år och/eller när resultatet för indikatorerna är framträdande i förhållande till jämförbara kommuner. Under 2013 genomförde Socialstyrelsen för första gången en totalbrukarundersökning gällande hemtjänst och särskilda boenden. I beskrivningen nedan för de olika målområdena beskrivs Södermöres resultat från 2014 till Regeringen fattar beslut årligen om huruvida brukarundersökningen ska genomföras. När mål och resultat finns tillgängligt ska dessa så långt det är möjligt presenteras i förhållande till Södermöre kommundels jämförbara kommuner: Aneby, Boxholm, Grums, Färgelanda, Grästorp, Tibro, Vingåker och Älvkarleby. Mål och resultat ska jämföras över tid både enhetsvis och för kommundelen som en helhet. Mål rapporteras vid tertial- och årsuppföljningar, vid tema äldreomsorg på nämndens sammanträden samt i dokumentet Statistik och måluppföljning som tas fram en gång per år. Mål har framarbetats inom följande områden framarbetats: - Nöjdhet - Inflytande - Jämställdhet - Trygghet - Trivsel - Ekonomi - Medarbetare Nöjdhet Bakgrund Nöjdhet är ett viktigt mått på hur omsorgstagarna upplever kvalitén på nämndens verksamhet. Den sammantagna nöjdheten med verksamheten är en av frågorna i Socialstyrelsens brukarundersökning. Procentandel nöjda omsorgstagare i Södermöre Södermöre Särskilt boende Hemtjänst Nämndens mål Omsorgstagare i Södermöre kommundel är nöjda med nämndens vård- och omsorgsverksamhet. Indikatorer 1. Andel omsorgstagare som är nöjda med verksamheten särskilt boende. 2. Andel omsorgstagare som är nöjda med verksamheten hemtjänst.

17 Uppföljning Resultatet kan jämföras över tid per enhet, för kommundelen som helhet samt i jämförelse med andra kommuner och riksgenomsnitt. Inflytande Bakgrund I enlighet med Socialtjänstlagen kap. 5 5 skall den äldre personen, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Delaktighet och inflytande från omsorgstagaren är avgörande för att denna del ska i socialtjänstlagen skall kunna uppfyllas. I Södermöre liksom generellt i hela landet behöver det förbättras att omsorgstagarna ska veta vart man vänder sig för att lämna synpunkter och klagomål. Procentandel omsorgstagare som anser att man kan påverka vid vilka tider som man får hjälp (särskilt boende) eller påverka vilka tider personalen ska komma: Södermöre Särskilt boende Hemtjänst Procentandel omsorgstagare som anser att personalen tar hänsyn till framförda åsikter och önskemål om hur hjälpen skall utföras. Södermöre Särskilt boende Hemtjänst Procentandel omsorgstagare som vet vart man ska vända sig för att framföra sina synpunkter eller klagomål. Nämndens mål Omsorgstagare i Södermöre kommundel är delaktiga och upplever självbestämmande i nämndens vårdoch omsorgsverksamhet. Indikatorer 1. Andelen omsorgstagare i särskilt boende och hemtjänst som har varit delaktiga i att utforma en genomförandeplan. 2. Antal rapporterade avvikelser med anledning av bristande delaktighet vid upprättande av genomförandeplan. 3. Andel omsorgstagare som upplever att det kan påverka vilka tider de får hjälp. 4. Andel omsorgstagare som upplever att personalen ta hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen skall utföras 5. Andel omsorgstagare som vet vart de ska vända sig om de vill framföra synpunkter eller klagomål på verksamheten. Uppföljning Halvårsvis uppföljning av avvikelser gällande genomförandeplanen (egen uppföljning). Äldreguiden presenteras under hösten (årligt återkommande). Mätningen görs i mars-april. Resultatet från avvikelser och Äldreguiden kan jämföras över tid per enhet och för kommundelen som helhet. Resultat från

18 Socialstyrelsens brukarundersökning presenteras i december. Resultatet kan jämföras över tid per enhet, för kommundelen som helhet samt i jämförelse med andra kommuner och riksgenomsnitt. Jämställdhet Bakgrund I Kalmar kommun arbetar vi aktivt med att främja jämställdhet gentemot brukarna för att säkerställa likvärdig service gentemot kvinnor och män. Jämställdhet ska vara en självklar del i nämndens vård- och omsorgsverksamhet. Erfarenhet från olika projekt med jämställdhetsinriktning runtom i landet har visat statistik på hur män i allt högre utsträckning har beviljats fler hemtjänsttimmar och lättare beviljats plats på särskilt boende än kvinnor. Den kommunala servicen i dessa fall har inte varit jämställd. Kraven för att kvinnor ska ha fått samma tjänster som män har varit högre. Indikatorer 1-2 ger nämnden förutsättningar att bättre följa utvecklingen av antalet hemtjänsttimmar och på särskilt boende bland våra äldre i förhållande till kön. Vår egen kartläggning har visat att kvinnor i högre grad än män har deltagit i träffpunkternas verksamhet. Det sociala innehållet som erbjuds i våra verksamheter måste riktas till både män och kvinnor. Detta följs genom könsuppdelad statistik från Träffpunkternas verksamhet. Nämndens mål Vård- och omsorgsverksamheten i Södermöre kommundel är jämställd. Indikatorer 1. Könsfördelningen gällande invånarantalet i Södermöre kommundel i relation till omsorgstagarna på särskilt boende i åldersgruppen Könsfördelningen i relation till antalet beviljade hemtjänsttimmar per månad i åldersgruppen Andelen kvinnor respektive män som deltar i Träffpunkternas öppna verksamhet. Uppföljning Indikatorer 1-2 redovisas årligen i statistikdatabasen Kolada och redovisas till nämnd inom ordinarie måluppföljning. Indikator 3 är en egen uppföljning och redovisas till nämnd inom ordinarie måluppföljning. Trygghet Bakgrund Omsorgstagare ska kunna leva och bo under trygga förhållanden. I Socialstyrelsen brukarundersökning mäts hur omsorgstagarna upplever tryggheten på särskilt boende. En gång per år inrapporteras det nationellt om hur personalkontinuiteten ser ut i hemtjänsten under en 14-dagars period. Avvikelsehantering är viktig för utvecklingen av verksamheten som en lärande organisationen och för att kunna åtgärda de brister som finns eller kan uppstå. Att dra lärdom av dessa och utveckla det skadeförebyggande arbetet är en viktig del i arbetet att erbjuda en trygg vård och omsorg för våra äldre. Nämndens mål Omsorgstagare i Södermöre kommundel är trygga i nämndens vård- och omsorgsverksamhet. Indikatorer 1. Andel omsorgstagare som är trygga i verksamheten särskilt boende. 2. Antalet avvikelser gällande fall, läkemedel, omsorg och omvårdnad i verksamheterna särskilt boende, hemtjänst och hemsjukvård. 3. Antalet personal per omsorgstagare under en 14-dagarsperiod i verksamheten hemtjänst (personalkontinuitet). Uppföljning Resultat från totalbrukarundersökningen presenteras årligen. Resultatet kan jämföras över tid per enhet, för kommundelen som helhet samt i jämförelse med andra kommuner och riksgenomsnitt. Antalet avvikelser gällande fall, läkemedel, omsorg, omvårdnad följs upp halvårsvis. Personalkontinuitet följs upp i Kommuners kvalitet i korthet i februari. Vid sidan av den mätningen har verksamheten en egen

19 kontinuerlig uppföljning gällande personalkontinuiteten för en grupp omsorgstagare i Södermöres hemtjänst. Rapportering från den egna mätningen sker i samband med temat äldreomsorg på nämndens sammanträde. I samband med införandet av planeringsverktyget Laps care kommer personalkontinuitet mätas även för särskilt boende. Trivsel Bakgrund En aktiv tillvaro och en upplevd känsla av meningsfullhet är viktiga delar för att omsorgstagarna ska trivas i verksamheten. Samtliga indikatorer följs upp i Socialstyrelsens brukarundersökning. Procentandel omsorgstagare som är nöjda med de aktiviteter som erbjuds på särskilt boende: Södermöre Särskilt boende Procentandel omsorgstagare som är nöjda med möjligheterna att komma ut: Södermöre Särskilt boende Procentandel omsorgstagare som anser att personalen bemöter dem på ett bra sätt: Södermöre Särskilt boende Hemtjänst Nämndens mål Omsorgstagare i Södermöre kommundel trivs i nämndens vård- och omsorgsverksamhet. Indikatorer 1. Andel omsorgstagare som är nöjda med de aktiviteter som erbjuds i verksamheten särskilt boende. 2. Andel omsorgstagare som är nöjda med möjligheterna att komma utomhus. 3. Andel omsorgstagare som är nöjda med hur de bemöts av personalen. Uppföljning Resultat från totalbrukarundersökningen. Resultatet kan jämföras över tid per enhet, för kommundelen som helhet samt i jämförelse med andra kommuner och riksgenomsnitt. Ekonomi Bakgrund Kalmar kommun har höga standardkostnader för äldreomsorgen. I Södermöre kommundel har framför allt hemtjänsten haft höga kostnader. Nämndens mål Södermöre kommundel ska bedriva en kostnadseffektiv vård- och omsorgsverksamhet. Indikatorer 1. Södermöres kostnad per vårddygn för särskilt boende 2. Södermöres kostnad per timme i hemtjänst.

20 Uppföljning Rapport kostnad per brukare presenteras årligen i april. Medarbetare Bakgrund I Kalmar kommun ska arbetsplatserna präglas av samverkan mellan chefer och anställda samt mellan de anställda. Nämndens mål I Södermöres vård och omsorg ska personalen samarbeta med och lära av varandra och andra. Indikatorer Mäts vartannat år via medarbetarenkäten. På min arbetsplats delar vi med oss av vår kunskap och lär av varandra. Vi samarbetar med andra arbetsplatser för att uppnå goda resultat. Förtydligande: Samarbete med andra arbetsplatser inkluderar samarbete med andra avdelningar, arbetslag eller andra boende, träffpunkter eller andra verksamheter inom kommunen. Uppföljning Uppföljning av mål om samarbete sker vartannat år efter genomförd medarbetarenkät. Rätt till heltid Bakgrund I Kalmar kommuns fokusområde verksamhet och medarbetare finns ett utfärdat fullmäktigemål som gäller att erbjuda alla nyanställda heltidstjänster. Nämndens mål Södermöre kommundel ska erbjuda alla nyanställda möjlighet till heltid Uppföljning Uppföljning av mål om rätt till heltid sker genom att titta på förändringen av antalet heltidsanställda. Södermöre kommundels verksamhetsspecifika mål Nämndsmål Södermöre kommundel är en attraktiv och livskraftig landsbygd Indikator Andelen invånare i Södermöre kommundel ska öka Nämndsmål Södermöre kommundel främjar demokratipåverkan, medbestämmande och ett aktivt utbyte med invånarna Indikator

21 Andel målgrupper som främjar Södermöres demokratiutveckling ska öka Nämndsmål Södermöre för alla främjar ett socialt utbyte mellan åldersgrupper Indikator Andelen gemensamma aktiviteter för yngre och äldre som erbjuds

22 Personal Antal årsarbetare i Södermöre kommundel Antal Anställda i Södermöre kommundel Anställningstyp Skillnad Tillsvidare Vikarier Ava Övriga TOTAL Antalet anställda i Södermöre kommundel har minskat med 9 st från Procentuell fördelning mellan anställningstyper i jämförelse med Kalmar kommun Andel anställda kvinnor och män i Södermöre kommundel

23 Pensionsprognos

24 Driftsbudget Driftsbudget 2017 Tabellen nedan visar intäkter, kostnader och netto samt en jämförelse med Statsbidrag så som maxtaxa, mindre barngrupper, utvecklingstjänster utgör en stor del av intäkterna. Resterande intäkter kommer från intäkter från barnomsorgsavgifter och omsorgsavgifter. De stora posterna vad gäller kostnader består av personalkostnader och köp av verksamhet från de andra förvaltningarna och då främst omsorgsförvaltningen. Driftsredovisning tkr Budget Budget Skillnad Verksamhet Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Netto Centralt Södermöre Bibliotek Fritidsanläggningar Pedagogisk omsorg Omsorgsverksamhet Summa

25 Investeringsbudget Investeringsredovisning Investeringar i form av inventarier och tekniskutrustning är planerade till en kostnad av tkr år De största investeringarna kommer att göras inom den pedagogiska verksamheten där inköp av inventarier till nybyggnationer kommer att ske. Inom omsorgsverksamheten kommer larm att bytas ut på de enheter där detta inte är gjort. Investeringsredovisning tkr Budget Budget Skillnad Verksamhet Centralt Södermöre Bibliotek Pedagogisk omsorg Omsorgsverksamhet Summa

26 Bilagor Verksamhetsmål i Hypergene Verksamhetsplan 2017 Verksamhetsplan Inmatning: Organisation: Södermöre kommundelsnämnd FOKUSOMRÅDE - ORDNING OCH REDA I EKONOMIN Kommunallagen slår fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på både lång och kort sikt. God ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Fokusområdets text i sin helhet finns att läsa i aktuell Verksamhetsplan med budget. ( Fullmäktigemål - Nettokostnaderna Nettokostnaderna ska begränsas till högst 99 procent av skatteintäkter\, generella statsbidrag och kommunal utjämning över en rullande femårsperiod. Fullmäktigemål - Investeringarna Investeringarna ska självfinansieras till minst 50 procent över en rullande femårsperiod. Fullmäktigemål - Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Budget i balans och ändamålsenlig verksamhet För att bedöma om Södermöre kommundelsnämnds verksamheter är ändamålsenliga och kostnadseffektiva är ett antal nyckeltal inom varje verksamhetskategori valda. Målet är även att alla verksamheter i Södermöre kommundelsnämnd ska ha en budget i balans. Ekonomiska uppföljningar görs var tredje månad och i de fall det önskas eller ses som nödvändigt har vi tätare uppföljningsmöten. Helårsprognoser görs minst tre gånger per år. Titel SKDN - Kostnad per barn i förskola SKDN - Kostnad per elev i grundskola SKDN - Kostnad per timme, hemtjänst SKDN - Kostnad per vårddygn, särskilt boende Kön Senaste ufall Alla Alla Alla Alla Utfall 2016 Utfall 2017 Mål 2017 FOKUSOMRÅDE - ETT GRÖNARE KALMAR Kommunens miljöbokslut för 2015 visade på att Kalmar är en av Sveriges grönaste städer. Vi har under flera år tagit stora steg för ett bättre klimat- och miljöarbete. Kalmar ska fortsätta

27 ligga i framkant och vårt arbete ska präglas av konkreta insatser som ger effekt både på kort och lång sikt. Vi tar vårt ansvar och visar vägen i miljöarbetet med utgångspunkt från de nationella miljökvalitetsmålen. Fokusområdets text i sin helhet finns att läsa i aktuell Verksamhetsplan med budget. ( Fullmäktigemål - Fossilbränslefri kommun Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun år Fullmäktigemål - Cykeltrafiken Cykeltrafiken ska årligen öka. Fullmäktigemål - Kollektivtrafiken Resandet med kollektivtrafiken ska årligen öka. Fullmäktigemål - Klimatneutrala resor År 2020 ska alla kommunala samhällsbetalda personresor och godstransporter vara klimatneutrala. Fullmäktigemål - Vatten Våra vattendrag och Kalmarsund ska successivt uppnå god status. Fullmäktigemål - Ekologisk och närproducerad mat Andelen ekologisk och närproducerad mat i de kommunala verksamheterna ska uppgå till 70 procent år 2020\, varav cirka 30 procent ska vara ekologiskt. Fullmäktigemål - Solcellsanläggningar 2018 ska det finnas 25 solcellsanläggningar på kommunens byggnader. FOKUSOMRÅDE - ETT VÄXANDE ATTRAKTIVT KALMAR Kalmar ska vara en växande och attraktiv kommun. Det är en förutsättning för att vara med i kampen om framtida etableringar\, inflyttare och satsningar på infrastruktur. Fokusområdets text i sin helhet finns att läsa i aktuell Verksamhetsplan med budget ( Fullmäktigemål - Arbetslösheten Kalmar ska ha lägre arbetslöshet än riket och våra jämförelsekommuner. Fullmäktigemål - Bostadsplanering Till och med 2018 ska Kalmar planera för 2500 bostäder\, varav 300 småhus. Fullmäktigemål - Trygg residenskommun Kalmar ska vara landets tryggaste residenskommun. Fullmäktigemål - UF-företagare År 2017 ska 30 procent av gymnasieeleverna prova att vara UF-företagare.

28 FOKUSOMRÅDE - HÖG KVALITET I VÄLFÄRDEN I Kalmar ska allas liv präglas av trygghet\, kvalitet\, tillgänglighet och delaktighet. Medborgare i Kalmar ska känna sig trygga med att kommunens välfärdsverksamheter alltid finns när enskilda behöver den och att verksamheten bedrivs med god kvalitet. Fokusområdets text i sin helhet finna att läsa i aktuell Verksamhetsplan med budget. ( Fullmäktigemål - Bästa skolkommun Kalmar ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner år (I SKL:s Öppna Jämförelser) Nämndsmål SKDN - I SKL:s rankning Öppna jämförelser ska Södermöre kommundel bidra till att Kalmar kommun förbättrar sin placering med minst 15 placeringar Kalmar kommuns förskolor\, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåret 2014/2015 nådde Kalmar kommun plats 84. Mätning SKL:s Öppna jämförelse - Grundskola Resurser Inom befintlig budget Nämndsmål SKDN - Andelen elever i år 9 i Södermöre kommundel som uppnår kunskapskraven i alla ämnen ska öka till minst 90 % Södermöre kommundels förskolor\, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2013/2014 till 2015/2016 nådde i snitt 89 % av eleverna i Södermöre kommundel kunskapskraven i alla ämnen. Mätning: Skolverket Siris Resurser: Inom befintlig budget Nämndsmål SKDN - Södermöre kommundels elevers genomsnittliga meritvärde i år 9 ska öka till minst 226 Södermöre kommundels förskolor\, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2013/2014 till 2015/2016 var det faktiska genomsnittliga meritvärdet i Södermöre kommundel för elever i år 9 i snitt\, 216. Mätning SKL:s Öppna jämförelse - Grundskola Resurser Inom befintlig budget Nämndsmål SKDN - Andelen elever i år 6 i Södermöre kommundel som uppnår kunskapskraven i alla ämnen ska öka till minst 89 % Södermöre kommundels förskolor\, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2013/2014 till 2015/2016 har i snitt 87 % eleverna av i år 6 i Södermöre kommundel uppnått målen i alla ämnen. Mätning: Betygsstatistik Resurser: Inom befintlig budget Nämndsmål SKDN- Södermöre kommundels elevers genomsnittliga meritvärde i år 6 ska öka till minst 217 Södermöre kommundels förskolor\, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna

29 minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen.läsåren 2013/2014 till 2015/2016 var det faktiska genomsnittliga meritvärdet i Kalmar kommun för elever i år 6 i snitt\, 200. Mätning: Betygsstatistik Resurser: Inom befintlig budget Nämndsmål SKDN- Andelen elever i år 3 i Södermöre kommundel som uppnår kunskapskraven på nationella proven ska öka till minst 77% Södermöre kommundels förskolor\, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. På ämnesproven i år 3 har i snitt 75% av eleverna i Södermöre kommundel uppnått kravnivån läsåren 2013/2014 till 2015/2016. Mätning: SKL:s Öppna jämförelse - Grundskola Resurser: Inom befintlig budget Nämndsmål SKDN - I Södermöre kommundel ska skillnaden i det genomsnittliga meritvärde minska mellan elever vars föräldrar är högutbildade och de vars föräldrar har lägre utbildningsnivå, genom att höja värdet mer för de som presterat sämre Södermöre kommundels förskolor\, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2013/2014 till 2015/2016 var skillnaden i det faktiska genomsnittliga meritvärdet i Södermöre kommundel för elever i år 9 i snitt\, 42\,1 poäng. Mätning: Siris Resurser: Inom befintlig budget Nämndsmål SKDN- Andelen elever i åk 8 i Södermöre kommundel som känner att lärarna har höga förväntningar på att de ska klara kunskapskraven i alla ämnen ska öka till minst X % Den senaste forskningen kring vad som har högst påverkan på elevernas prestationer visar att det är vilka förväntningar eleverna har på sig själva och vilka förväntningar lärarna som ett kollektiv på en skola är övertygade om att man med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få ele-verna att uppnå målen J. Hattie Synligt lärande samt Läsåren 2013/2014 till 2015/2016 var det i snitt X % som känner att lärarna har höga förväntningar på att de ska klara kunskapskraven i alla ämnen. Mätning: Kolada Resurser Inom befintlig budget Nämndsmål SKDN- Andelen elever i åk 5 i Södermöre kommundel som känner att skolarbetet gör mig nyfiken så att jag får lust att lära ska öka till minst X % Den senaste forskningen kring vad som har högst påverkan på elevernas prestationer visar att det är vilka förväntningar eleverna har på sig själva och vilka förväntningar lärarna som ett kollektiv på en skola är övertygade om att man med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen J. Hattie Synligt lärande samt Läsåren 2013/2014 till 2015/2016 var det i snitt X % som angav att de känner att skolarbetet gör mig nyfiken så att jag får lust att lära. Mätning: Kolada Resurser: Inom befintlig budget