Kymlingeskolan. Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat. Läsåret (16)

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kymlingeskolan (16) Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat Kymlingeskolan Läsåret SBG1000, v1.3, Sundbybergs stad, Sundbyberg BESÖKSADRESS Kavallerivägen 4, Rissne TELEFON TELEFAX barnochutbildningsnamnden@sundbyberg.se

2 2 (16) Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete. Skolverkets allmänna råd, systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet

3 3 (16) Resultat och måluppfyllelse LUS Ett LUS-schema är ett kvalitativt bedömningsinstrument som lärare kan använda för att bedöma elevens läsutveckling. Det utgår från lärares samlade bedömarkompetens. LUS är uppbyggt av kvalitativa steg (punkt 1-20) som en lärare kan se i elevers läsutveckling. Det kan t.ex. vara en elev på nybörjarnivå som klarar läsriktningen eller en elev som har kommit lite längre och kan ljuda eller växla lässtrategier. Andra exempel på läsnivåer är t.ex. att eleven kan läsa flytande eller en mer avancerad nivå med bokslukande. Läsutvecklingsschemat (LUS) ska användas som ett verktyg för att synliggöra elevens läsutveckling. Schemat beskriver läsningens olika stadier samt erövrandet av de strategier som är nödvändiga för att bli en god läsare. Målnivån för årskurs 1 ska vara punkt 10 Använder och växlar mellan ändamålsenliga strategier för alltmer funktionell läsning av enkla texter. Målnivån för årskurs 3 är punkt 15 Läser flytande och obehindrat, t ex kapitelböcker, med god förståelse. Föredrar att läsa tyst. Målnivån för årskurs 5 är punkt 18 a Läser mycket, frivilligt och gärna. Läser med behållning bokserier och liknande utan bärande bilder, där handlingen okomplicerat förs framåt, dvs. klassiskt bokslukande. På nästa sida följer resultat för åk 1-3. Lodrät axel visar antalet elever och vågrät axel visar vilken LUS punkt eleverna har nått upp till. Ingångsvärde: Bedömning 1 som är blåfärgad i diagrammet är gjord i september på höstterminen Utgångsvärde: Bedömning 4 som är rödfärgad i diagrammet är gjord i maj på vårterminen 2015.

4 4 (16) Åk 1: Bedömning 1 Bedömning LUS a 18b 18c Åk 2: Bedömning 1 Bedömning LUS punkt a 18b 18c

5 5 (16) Åk 3: Bedömning 1 Bedömning 4 0 LUS punkt a 18b 18c Om man tittar på åk 1 så ser man en positiv utveckling hos alla eleverna i läsningen. De flesta elever ligger runt LUS 10 i slutet av åk 1 som är kravnivån. Där vi har elever som inte nått LUS 10 pågår specialundervisning eller andra språkutvecklande insatser. I åk 2 ser man också en rejäl läsutveckling under läsåret. I åk 3 har alla elever nått kravnivån LUS 15 eller högre vilket är ett bra resultat. Läsningen har varit i fokus hela läsåret. Dock ser vi att flera elever behöver mer och fortsatt träning i läsförståelse. Då alla läromedel och pedagogiska material är nyinköpta på Kymlingeskolan har vi med omsorg valt ut läromedel som dels korrelerar med LGR 11, dels är forskningsbaserade och som vi anser gynnar läsutvecklingen hos eleverna. En annan framgångsfaktor som påverkat den goda läsutvecklingen är skolans helt nya bibliotek med 2500 nyinköpta titlar av böcker, främst för lågstadiet. Skolans bibliotek ligger i öppen planlösning integrerat med fritidshemmet och främjar tillgängligheten att lätt låna böcker eller att sätta sig ner på fritidstid och läsa. Detta ser vi har påverkat läslusten bland eleverna i rätt riktning. Elever som riskerar att inte nå kunskapskraven åk 1-3 I samband med utvecklingssamtalet får varje elev ett skriftligt omdöme i varje ämne, och det är sedan en del av den individuella utvecklingsplanen. Omdömena är inte

6 6 (16) betyg som går att jämföra med andra elevers, utan en beskrivning av elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Lärarna ska löpande under grundskolan bedöma hur eleverna når de kunskapskrav som ska uppnås i varje ämne. I de skolår som saknar nationella kunskapskrav bedömer lärarna om eleverna är på rätt väg i sin kunskapsutveckling och ger en prognos. Lärarna är skyldiga att lämna en tydlig signal om det finns risk att eleven inte når de nationella kunskapskraven för det tredje, sjätte och nionde skolåret. Följande diagram visar antalet elever som skolan kommer att rikta en särskild uppmärksamhet kring utifrån att de riskerar att inte nå de kunskapskrav som förväntas. Antal elever som riskerar att inte nå målen, åk 1 Antal elever Ma Bl No En Idh Mu So Sl Sv Sva Ämne Vt 15 Elevvolym åk 1 vt-15: 9 elever Antal elever som riskerar att inte nå målen, åk 2 Antal elever Ma Bl No En Idh Mu So Sl Sv Sva Ämne Vt 15 Elevvolym åk 2 vt-15: 13 elever

7 7 (16) Antal elever som riskerar att inte nå målen, åk 3 3 Antal elever Ma Bl No En Idh Mu So Sl Sv Sva Vt 15 Ämne Elevvolym åk 3 vt-15: 3 elever Kymlingeskolan består av årskurserna F-3 och ovan presenteras antal elever och ämnen där det finns elever i åk 1-3 som riskerar att inte nå målen. I åk 1 är det en elev som riskerar att inte nå målen i matematik. I åk 2 är det tre elever som riskerar att inte nå målen i ämnet idrott och hälsa samt en elev som har svårt med SvA. I åk 3 är det två elever som riskerar att inte nå målen i idrott och hälsa. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Anledningen till att det är fem elever som riskerar att inte nå målen i idrott och hälsa i åk 2-3 är förvånansvärt högt och här kan vi resonera om flera anledningar till detta. Främst är det dock simningen som är svårigheten då några elever i både åk 2 och åk 3 inte har lärt sig simma ännu. Sundbybergs simhall var stängd under merparten av året och det är en förklaring till den uteblivna undervisningen i simning. Detta är dock något som kommer åtgärdas under kommande läsår. En annan tänkbar förklaring till att en del elever riskerar att inte nå målen i idrott kan vara att det har tagit tid att utveckla en bra gruppdynamik på idrottslektionerna. Klassen har nämligen ändrats under pågående läsår och nyinflyttade elever har tillkommit hela tiden. Klassen har hamnat i en lära-känna-fas igen där alla ska hitta sina roller, och detta har yttrat sig på idrottslektionerna där eleverna har haft svårt att komma till ro. Dessutom har de haft en ämneslärare i idrott från en annan skola och mixats med elever från Ursvikskolan vilket gör att det har tagit längre tid att skapa en bra lärmiljö. En annan aspekt av att idrottsämnet sticker ut i resultatet skulle kunna vara lärares olika sätt att bedöma elevernas kunskaper. Skolan har under året, tillsammans med Ursvikskolans lärare, arbetat kring likvärdiga bedömningar, inte minst i samband med de nationella ämnesproven i åk 3. Trots det så kan vi se komplexiteten i

8 8 (16) bedömningsuppdraget och att det kan skilja mellan lärare kring hur de tänker, uppfattar och genomför bedömningar. Den elev som riskerar att inte nå målen i SvA har haft SvA undervisning och specialundervisning under läsåret. Inom matematik kan vi se, bl.a. på taluppfattningstestet som görs varje termin, att flera elever har svårt med att förstå och tolka en matematisk text och då blir det svårt med att lösa en problemlösningsuppgift. Våra slutsatser kring att eleverna behöver träna mer på läsförståelse kan således även kopplas till matematiken där vi ser samma problematik med lästal i ämnet. Något som gynnar måluppfyllelsen och som det arbetas med strukturerat redan i förskoleklass är språklekar och förberedande läsförståelse. Här ser vi att en medveten planering och genomförande av språklekar ger goda resultat på elevernas kunskaper med träning av bokstavsljud, analys och syntes av språkljud, sammansatta ord m.m. En påverkansfaktor för en hög måluppfyllelse på skolan kan vara att vi har haft halvklass i väldigt stor utsträckning p.g.a. vår åldersblandade organisation med åk 1-3 i samma klass. Detta har medfört att vi i så stor utsträckning som möjligt dagligen har försökt arbeta i halvklasser med fritidspedagogernas hjälp. Undervisningen har på så sätt blivit mycket mer individualiserad än den generellt brukar bli i en ålderhomogen klass. Forskning, bland annat John Hatties, visar att det varken gör från eller till gällande måluppfyllelsen med att organisera sig i åldersblandade klasser, men forskning visar också att det finns andra pedagogiska vinster med åldersblandade klasser såsom den sociala aspekten där eleverna hjälper varandra mer och att de får ta mer eget ansvar för sina skolprestationer. Detta stärker både självförtroendet och självkänslan och kan i sig gynna måluppfyllelsen. Det som anses vara svårigheten med ålderblandade klasser är att läraren ställs inför dilemmat och utmaningen att undervisa på flera nivåer samtidigt då eleverna befinner sig på så vitt skilda kunskapsnivåer, något som dock är ett grundkrav på lärare oavsett organisation av klasser. Vår slutsats är att åldersblandningen i detta fall har gynnat måluppfyllelsen i och med vi har behövt hitta undervisningsstrategier för varje enskild elev. Dock har det bitvis varit svårt att hitta individualiserat material och metoder för varje enskild elev och det område som vi främst behöver utvecklas inom är att hitta utmaningar för de som behöver stimuleras med svårare uppgifter. Vi anser själva att vi lyckats bättre med de elever som behöver extra anpassningar på grund av de har särskilda svårigheter och behov. Framgångsrikt har också varit skolans ambition att göra målen synliga för eleverna. I starten av ett arbetsområde har lärarna förklarat vad det är eleverna ska kunna och vad det ska handla om. De har även gjort en översikt med målmoln som sitter

9 9 (16) uppe i klassrummet där eleverna kan se vilket målområde det är som är aktuellt. En effekt av detta är att eleverna blir mer delaktiga i sitt eget lärande. Att tydliggöra målen är ett bra exempel på hur lärarna gör eleverna medvetna om var de befinner sig och vart de är på väg, även kallat formativ bedömning. En annan faktor som har gynnat måluppfyllelsen och som gör att undervisningen blir tydlig och synlig är att lärarna har använt skolans IT verktyg (smartboards, projektorer, laptops och ipads) i stor utsträckning. Våra elever visar ett stort intresse och motivation för att använda IT i sitt lärande och detta är något som vi kan utveckla ännu mer till nästa år förutsatt att vi kan utöka IT-parken. Vi ser också att värdegrundsarbetet och fokus på trygghetsfrågorna har gett positiv effekt på måluppfyllelsen. Eleverna och personalen har under hela året arbetat mycket med att lära känna varandra då alla var nya på skolan. Arbetet med relationer och kamratskap har bidragit till studiero och ett bra skolklimat. En avgörande framgångsfaktor i skolans arbete är det ämnesövergripande arbetet i tematisk form som spänner över både skoldagen och fritidstiden. Vid temaarbeten har personalen fördelat arbetet så att allas kompetenser kom till rätta. Samarbetet mellan skola och fritids har varit den avgörande faktorn till att temaarbetet blev lyckat, vilket vi ser tydligt i våra utvärderingar. Alla i arbetslaget har en helhetssyn på barnets hela dag vilket är en förklaring till att det blev ett bra samarbete och en god kommunikation mellan personalen. Alla elevers olika behov tillgodosågs genom att det fanns så många olika inslag av kreativa och även teoretiska moment i temaarbetena. Kunskapsmässigt var det gynnsamt då det fanns något som passade alla elevers olika förutsättningar och lärstilar. Vi ser flera indikationer på att detta arbete gav positiva effekter, bl.a. har eleverna efterfrågat mer av de kreativa arbetssätten vi använde samt påtalat att de vill ha fler studiebesök då hands-on var något de kände att de lärde sig mycket genom. Vårt tematiska arbetssätt har inspirerat eleverna och eleverna har hjälpt och stöttat varandra. Ur temaarbetet har också skolans elev-lär-elev koncept växt fram. Konceptet bygger på att läraren lär en elev, som lär sin kamrat, som i sin tur lär en annan kamrat osv. Temaarbetet har även bidragit till en ännu bättre sammanhållning i klassen. Denna form av undervisning med ämnesövergripande arbetsätt och samverkan mellan skola och fritidshem är väl förankrat i läroplanen, LGR 11.

10 10 (16) Ämnesprov årskurs 3 Ämne Ämnesprov i årskurs 3 vt-15 Delprov Antal elever Andel elever som klarat kravnivån av de som deltagit Matematik A, muntlig kommunikation % B, sannolikhet, huvudräkning, Matematik matematiska likeheter % C, naturliga tal, taluppfattning, Matematik problemlösning % Matematik D, geometriska begrepp % E, de fyra räknesätten/ Matematik taluppfattning, problemlösning % Matematik F, massa, skriftliga räknemetoder % Matematik G, problemlösning % Svenska A, tala % Svenska B, läsa, berättande text % Svenska C, läsa, fakta text % Svenska D, läsa, elevens högläsning % Svenska E, läsa, elevens textsamtal % Svenska F, skriva, berättande text % Svenska G, skriva, stavning, interpunktion % Svenska H, skriva, faktatext % Svenska som andraspråk A, tala 0 Svenska som andraspråk B, läsa, berättande text 0 Svenska som andraspråk C, läsa, fakta text 0 Svenska som andraspråk D, läsa, elevens högläsning 0 Svenska som andraspråk E, läsa, elevens textsamtal 0 Svenska som andraspråk F, skriva, berättande text 0 Svenska som andraspråk G, skriva, stavning, interpunktion 0 Svenska som andraspråk H, skriva, faktatext 0 Resultaten på de nationella ämnesproven för åk 3 är mycket goda med en måluppfyllelse på 100 % i både matematik och svenska/sva. Värt att påpeka är att det är endast tre elever i åk 3 som statistiken grundas på. Kymlingeskolan är nystartad hösten 2014 vilket innebär att det inte finns några tidigare ämnesprovsresultat att göra jämförelser med.

11 11 (16) Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Resultaten på de nationella ämnesproven är mycket goda. Det statistiken ovan inte redovisar är hur långt över kravnivåerna eleverna har klarat sig. I svenska ligger alla eleverna mycket långt över kravnivåerna. I matematik har eleverna också klarat sig mycket bra långt över kravnivåerna, men de har inte lika god marginal inom främst områdena geometri och taluppfattning. Vid en analys av detta kan vi se att åk 3 eleverna kanske hade utvecklats ännu längre inom dessa områden om de hade fått ännu fler laborativa genomgångar inom matematik för bara dem. Detta har dock varit svårt att organisera då de endast är tre elever och ofta har de haft matematikundervisning gemensamt med främst åk 2. Lärarna måste alltid sikta på att alla elever når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling, även om vi i detta fall är nöjda med att alla våra åk 3 elever är godkända och har nått kravnivåerna i de nationella ämnesproven. En förklaring till de goda resultaten är vårt system med halvklasser och samarbete med fritidshemmets personal. Ofta har vi kunnat organisera grupper och halvklasser som har gynnat måluppfyllelsen i form av eleverna har fått arbetsro, genomgångar i smågrupper och mycket lärartid. En annan framgångsfaktor är lärarnas fokus på att snabbt kartlägga elevernas kunskaper då de var helt nya för oss, samt att snabbt sätta in ev. åtgärder och jobba för att de ska klara kunskapskraven. Läraren för åk 3 har även samarbetat med Ursvikskolans åk 3 lärare vilket har gjort att de tillsammans har kunnat se vilka undervisningsinsatser som har behövts för att eleverna ska klara ämnesproven. Lärare som lär av varandra och hjälps åt i planering och genomförande samt bedömning gynnar hela processen och resultatet. Ytterligare en avgörande faktor för åk 3 eleverna har varit att läraren har trott att de ska lyckas. Läraren har haft höga förväntningar på att eleverna ska lyckas, uttalat det tydligt för eleverna och coachat dem framåt i hur de ska ta sig dit. Fritidshemmet Fritidshemmet ska komplettera utbildningen i förskoleklass, grundskola och grundsärskolan. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap SL 14 kap 2 Målet för Kymlingeskolans fritidshem för förskoleklass och åk 1-3 har under året varit att få en fungerande verksamhet och en bra gruppdynamik så att eleverna känner trygghet, gemenskap och motivation. Detta första år har mycket arbete lagts ner för att forma en grupp som accepterar varandra och som har ett samspel som

12 12 (16) fungerar där alla inkluderas. Fritids har också arbetat med att ge eleverna självtillit till sin egen förmåga att lära sig. Andra sociala förmågor som har varit i fokus är samarbete, kommunikation och analys. Detta har bland annat gjorts genom att arbeta med elevinflytande, samt genom ett formativt bedömningsätt och nära kontakt med hemmet. Fritids har bl.a. använt materialet Stegvis samt Ugglan och kompisproblemet som underlag för den sociala träningen. Fritids införde även obligatoriskt grupparbete där alla elever fick prova olika, nya aktiviteter i nya gruppkonstellationer. Detta för att främja gemenskapen och stimulera till att upptäcka och testa nya aktiviteter som de kanske inte hade valt annars. Syftet har varit att eleverna lär sig att vara med nya kamrater utanför deras komfortzon. Fritidshemmet har kompletterat skolans verksamhet genom att också arbeta kring läs-och skrivinlärning och ämnesövergripande och varierande arbetssätt t.ex. inom bild och matematik, no, so och musik där utepedagogik, lekar, spel, sånger, lärplattor m.m. används. Att arbeta ämnesövergripande och tematiskt är ett sätt att visa eleverna en röd tråd i arbetet och att saker hänger ihop. Fritids har oftast kompletterat skolans mer teoretiska arbete med mycket skapande arbete. Skola och fritids har också kompletterat varandra genom t.ex. läsgrupper, bibliotekstimme och livskunskapsgrupper. Detta för att inkludera fritidspedagogiken under hela dagen samt att även kunna lösgöra klasslärare till att ta mindre grupp till andra ämnen eller ta en hel årskurs som behöver enskild undervisning i ett specifikt ämne. Eleverna har fått vara med och bestämma hur fritidsverksamheten ska utformas då de alla har olika behov samt olika förutsättningar socialt eller motoriskt. Inflytande fick eleverna redan från första stund i höstas och när planeringen var gjord sattes den upp på fritids. Eleverna har efter hand sett till att pricka av när vi gjort något. Vissa av aktiviteterna har varit pedagog styrda/ledda och vissa har varit elevplanerade och elevledda. Fritids arbete med medbestämmande har gett positiva effekter med nöjda elever. Fritids har bland annat haft ett samarbete med Sundbybergs kulturverksamhet i Hallonbergen där de varit på teater flera gånger. Sedan har de haft ett nära samarbete med Ursvikskolans fritids t.ex. med gemensamma dagar eller temaveckor. Något som fritids även uppmuntrat eleverna till är att de själva går på inspirationsbesök. T.ex. har några elever gått över till Ursviks fritids och fått genomgång av deras zoo de byggt. Tanken har varit att gynna relationer mellan eleverna mellan skolorna och hämta inspiration från de andra klasserna på Ursvik.

13 13 (16) Detta har alla involverade pedagoger och elever tyckt varit väldigt lärorikt och roligt när elever-visar-elever. Det har varit täta kontakter med föräldrar och mycket feedback har getts till föräldrar kring fritidsverksamheten och deras barns utveckling. Detta har lett till ett gott samarbete och en förståelse att pedagogerna är här för deras barns bästa. Även elevledda utvecklingssamtal på fritidshemmet infördes och genomfördes under året. Vi ser tydligt positiva effekter såsom att eleverna lär sig ta ansvar, blir mer medvetna om vad de kan och behöver utveckla samt känner delaktighet. Förbättringsåtgärder från läsåret 2013/2014 Då Kymlingeskolan är nystartad sedan ht-14 finns inte någon studieresultatsrapport sen tidigare att gå tillbaka till. Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen Utveckla undervisningen och arbetssätten. Detta gör vi bl.a. genom att fördjupa oss i den pedagogiska kedjans olika delar, främst de delar som handlar om planering och bedömning. Vi ska bl.a. använda IKTverktyg, utgå från formativt tänkande, försöka skapa inspirerande lärmiljöer och variera undervisningen genom att tillmötesgå olika inlärningsstilar. Ett framgångsrikt arbetssätt som vi kommer fortsätta med är att arbeta tematiskt och ämnesövergripande över hela elevens dag både i skola och på fritids. Detta för att få sammanhang, helhet och större möjligheter till att kombinera ofta mer teoretiska inslag under skoldagen med mer praktiska och skapande på fritidshemmet. Utveckla elevinflytande och delaktighet. Eleverna behöver lära sig att ta mer ansvar för sin egen kunskaps- och sociala utveckling och lättare kunna se framstegen de gör. Ett sätt är att få eleverna att bli delaktiga i den pedagogiska planeringen så att de förstår vad de ska lära sig och hur de ska komma dit samt att jobba med elevutvärderingar. Ett annat sätt att öka delaktigheten är via målböcker på fritidshemmet där eleverna sätter mål, reflekterar och utvärderar för att få fokus på sitt eget lärande. De elevledda utvecklingssamtalen kommer också att fortsätta och materialet behöver utvecklas och förenklas så det blir än mer elevanvändarvänligt.

14 14 (16) Utveckla kamratlärandet. Vi kommer även fortsätta arbeta vidare på konceptet att elev-lär-elev och formativ kamratbedömning såsom two stars and a wish. Utveckla tryggheten och arbetsron. Elevernas hela dag ska genomsyras av att träna de sociala förmågorna och därmed ett fungerande socialt samspel som vi anser är grunden för trygghet och arbetsro. Detta gör vi bl.a. genom att dela upp eleverna mer utifrån hur de själva känner att de får arbetsro. Vi använder också ett gemensamt värdegrundsmaterial såsom Ugglan och kompisproblemet eller StegVis. Skolans nya elever behöver inkluderas i det vi har byggt upp hittills samt komma med nya förslag och idéer på hur vi kan forma vår verksamhet tillsammans. Skolundersökningen, elever årskurs 3 Kymlingeskolans åk 3 elever har alla svarat på skolundersökningen vilket innebär att svarsfrekvensen är 100 %, men då det endast är tre elever i åk 3 så har skolan inte fått ut någon samlad statistik då det krävs fler deltagare i undersökningen för att få ut ett resultat. Sammanfattande analys Sammanfattningsvis har Kymlingeskolan gjort ett mycket bra år. Vi har haft en intensiv start i helt nya lokaler och ny utemiljö, med ny personal, nya elever och nya föräldrar. Detta var en utmaning som skolan har klarat bra. Inledningsvis vid starten gjordes ett gediget arbete att lära känna varandra, hitta goda rutiner, få verksamheten att fungera och hitta varje enskild elevs kunskapsnivå och utvecklingspotential. De resultat vi nu ser är goda, med ett mycket bra resultat på de nationella ämnesproven för åk 3. Likaså är måluppfyllelsen generellt på skolan god. Under hela året har anpassningar av undervisningen varit aktuellt, då vi har elever som behöver särskilt stöd. Personalstyrkan har utökats under pågående läsår då vi har haft elever som har visat sig ha olika former av stödbehov. Enkla anpassningar såsom annan placering i klassrummet, kompensatoriska hjälpmedel, individuella överenskommelser för olika situationer m.m. har vi sett mycket god effekt av. Med stöd av skolans specialpedagog har anpassningar genomförts på ett bra sätt. Anpassningar av undervisningen efter resp. elevs kunskaper kan förbättras och utvecklas så att eleverna når så långt som möjligt. Detta kan vi göra vid

15 15 (16) planeringstadiet så att materialet är nivå-anpassat och så att eleverna själva kan välja, och utmanas, utifrån den kunskapsnivå de befinner sig på. Att utveckla undervisningen, metoder och arbetssätt är ett självklart område att jobba med framöver och ledorden i detta är formativt tänkande och elevdelaktighet. Skolan har arbetat en hel del med elevinflytande genom att t.ex. en gång i veckan ha klassråd då alla elever har fått tycka och tänka kring hur vi har det i klassrummet och vad de vill ändra på. Eleverna har fått göra en mind-map kring vad de känner att de vill lära sig och vad de vill få mer kunskap kring. Eleverna har även fått ha inflytande på hur de vill jobba under vissa arbetspass, vad de vill arbeta med när de är klara med en uppgift och får själva välja nästa. Vi anser att vi kan utveckla elevinflytandet och delaktigheten ännu mer nästa läsår, t.ex. genom att eleverna får mer inflytande över våra pedagogiska planeringar, att eleverna i större utsträckning får syn på sitt lärande och mer tid läggs på elevutvärderingar. Våra elevledda utvecklingssamtal på fritids är ett exempel på en bra metod som vi under året har provat och kan utveckla ännu mer. Något som har präglat skolan under detta första läsår är inställningen att vi vågar prova och även misslyckas, vilket har gjort att personalen har vågat testa nya metoder och arbetsätt samt tagit hjälp av varandra för att få det att fungera. Nystartsandan med att vi har varit ivriga att prova nytt är något positivt och lyckat som vi tar med oss till nästa år. Det har varit bra för Kymlingeskolans start att vi har fått luta oss på Ursvikskolan. Skolorna har samarbetat under hela året kring planering, undervisning, bedömning, möten, fritidsverksamhet, handlingsplaner m.m. vilket har varit ett mycket bra stöd för Kymlingeskolan. Tack vare samarbetet har vi kunnat kvalitetssäkra flertalet av våra processer och rutiner som annars hade tagit längre tid att skapa helt själva. I mångt och mycket har de två skolorna arbetat likvärdigt. Vårt arbete framöver blir att fortsätta utveckla skolan, inom de områden som har identifierats i denna rapport samt skolans prioriterade utvecklingsområden beskrivna i verksamhetsplanen för Framförallt handlar det om att forma en pedagogisk grundsyn på skolan kring vad vi står för. Detta arbete är påbörjat under våren 2015 då skolans personal på APT har jobbat med att ta fram visioner, mål och tankar kring ovanstående där vi delger våra förväntningar på varandra, diskuterar hur vi vill att verksamheten ska se ut och formas i framtiden. Främst har vi resonerat om vår elevsyn, kunskapssyn och våra tankar om pedagogik och arbetssätt kopplat till det. Detta arbete kommer fortsätta under hela nästa läsår.

16 16 (16) Marie Nyhed Rektor Kymlingeskolan Bilagor Bifoga följande dokument: Aktuell Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolans ordningsregler

17 14/15 Likabehandlingsplan Ursvikskolan/Kymlingeskolan Alla elever och vuxna har ett lika värde och känner trygghet, trivsel och arbetsglädje. Ursvikskolan/Kymlingeskolan Sundbybergs stad 2014

18 Bakgrund och syfte Likabehandlingsplanen(LBP) syftar till att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. I diskrimineringslagen och i skollagen finns bestämmelser från den 1 juli, 2011 om diskriminering och kränkande behandling i skolan. Det åligger varje skola och förskola att upprätta en likabehandlingsplan som alla ska vara involverade i. Skollagen anger tydligt att personal i skolan som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att rapportera det för rektor. Rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att rapportera detta till huvudmannen. Den ska vara anpassad till verksamheten och årligen följas upp och utvärderas. Planen ska ständigt utvärderas och leva i verksamheten med elevers och föräldrars delaktighet. Planen ska tydligt visa: rutiner för att hantera förebyggande arbete rutiner för utredning vid behov rutiner för uppföljning med tydliga åtgärder Definitioner och begrepp Elev: Den som utbildas eller söker till utbildning som regleras i skollagen. Personal: Avses anställda och uppdragstagare i skollagsreglerad verksamhet. Direkt diskriminering: En elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar, det vill säga kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Indirekt diskriminering: En elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker en elevs eller vuxens värdighet och som har samband eller kopplingar till någon av de ovanstående diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling: Kränkningarna kan vara fysiska, verbala, psykosociala samt inbegripa kränkningar som är text- och bildburna. En kränkning är ett uppträdande som, utan att vara trakasserier kränker en elevs värdighet. Det är nödvändigt att skilja mellan trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandling: Alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund.

19 Professionellt förhållningsätt: Skolans personal strävar efter att styras av det som gagnar, utmanar och utvecklar varje elev, inte av de egna behoven, känslorna, och impulserna. Det innebär bl.a. att skolans personal visar respekt, intresse och empati i varje möte och anpassar agerandet efter elevens behov och förutsättningar. Fyrstegsprincipen: Efter följande principer arbetar vi på skolan när vi löser jämbördiga konflikter. - Vad hände? Hur upplevdes/kändes det? - Hur skulle du vilja att det var mellan er? - Vad kan du göra för att det ska bli annorlunda? Alla inblandade (i den mån det är genomförbart) får möjlighet att berätta om sin upplevelse. - Återkoppling. Förstår du vad som har hänt och varför? Tycker du att konflikten är löst? Känns situationen ok? Rutiner för att främja ett gott arbetsklimat för elever, föräldrar och personal på skolan Vårt förhållningssätt: Alla vuxna föregår med gott exempel och med ett professionellt förhållningsätt. (se Definitioner och begrepp). Alla vuxna markerar genast om någon använder nedsättande eller diskriminerande uttryck. Nyanställd personal skall introduceras i LBP, fyrstegsprincipen och i skolans gemensamma förhållningssätt av rektor. Alla jämbördiga konflikter elever emellan, och som personalen får vetskap om, skall redas ut enligt fyrstegsprincipen (se Definitioner och begrepp). Detta under förutsättning att eleverna själva inte klarar av att lösa situationen så att alla inblandade känner sig lyssnade på och sedda. Ordningsregler skickas hem till varje familj där regler med konsekvenser presenteras. Under utvecklingssamtal och andra samtal med elever och föräldrar avsätts tid för att diskutera sociala relationer samt trivsel. Prioriterade mål läsåret 2014/15 Förbättra skolans rutiner för hur anmälningar om kränkningar och trakasserier utreds. En gång i månaden träffar alla i likabehandlingsteamet rektor där en genomgång av aktuella ärenden tas upp. LBT presenterar varje vecka en ny övning för att arbeta med elevernas sociala utveckling. Fortsätta att arbeta med att utveckla personalens förhållningssätt. Att inkludera eleverna mer i likabehandlingsarbetet.

20 Rutiner för det förebyggande arbetet med LBP på skolan LBT introducerar, LBP, fyrstegsprincipen och skolans förhållningssätt tydligt till nyanställda på skolan och fritids. Vi dokumenterar via incidentrapporter. Snabb återkoppling med berörda elever och ansvarig personal efter incident. Snabb incidentrapportering till vårdnadshavare vid behov. LBT har en stående punkt på APT där personalens förhållningssätt tas upp genom teoretiska och praktiska övningar. I personalrummet sätts info upp om fyrstegsprincipen och personalens förhållningssätt. LBT presenterar sig för skolans alla elever. Ansvarig personal har regelbundna utvärderingar med elevgruppen. Där diskuteras gruppens progression och vad man ska eller behöver träna mer på. Klassråd och elevråd arbetar med trivselregler och arbetsklimatet i de olika grupperna och på skolan som helhet. På yrkesspecifika möten avsätts tid för samtal i arbetslagen kring förhållningssätt, där aktuella elevärenden tas upp och dokumenteras. En stående punkt på Hem & Skolas möten är arbetsklimatet på skolan för alla elever, föräldrar och personal. Eleverna dokumenterar trygga resp. otrygga miljöer på skolan. Rastvakterna har gula västar på sig och placerar sig på skolgården utifrån elevernas kartläggning av otrygga platser. Ett likabehandlingsteam(lbt) har regelbundna möten 1 gång i veckan, med ett övergripande ansvar för både det främjande, förebyggande och det åtgärdande arbetet. Teamet skall även sammankallas efter behov. Likabehandlingsinformation och frågor är obligatoriskt vid föräldramöten. Temadagar kring likabehandling och kamratskap ska genomföras under läsåret. Likbehandlingsteamet sammanställer en enkätundersökning för att undersöka elevernas sociala situation på skolan. Denna ämnar komplettera skolans kartläggning av de trygga och otrygga platserna på skolan. Varje elev har tränats i att säga ifrån och freda sig på olika sätt beroende på vilken årskurs man går i. I år 1-2 har eleverna beslutat tillsammans med lärarna att orden stopp, sluta tillsammans med att man sätter upp handen skall gälla då man av olika anledningar vill att kompisarna ska sluta. I år 3-6 skall ordet sluta tillsammans med att man sätter upp handen, gälla. Rutiner för att identifiera och definiera kränkande handlingar och mobbning På skolan definierar elever, föräldrar och lärare kränkningar på följande sätt: Tyst kränkning (utfrysning, blickar mm) Verbal kränkning (hot, glåpord, suckar, ryktesspridning mm) Fysisk kränkning (sparkar, slag, olika former av tvång, förstörelse av saker, stöld mm) Text och bild kränkning (via sms., mail och liknande) För att skilja på enstaka kränkningar, jämbördiga konflikter och trakasserier har vi valt följande rutiner för att identifiera kränkningar och mobbning: En gång per termin genomför vi enkätundersökningar. Vi dokumenterar via incidentrapporter. Incidentrapporterna diskuteras i de olika arbetslagen. Vi tränar elever i att kunna identifiera olika elevers gränser.

21 Skolans rutiner för hur anmälningar om kränkningar och trakasserier utreds Personal på skolan som ser en situation där det förekommer diskriminering, trakasserier eller annan kränkande handling agerar direkt. För att skaffa en så tydlig bild som möjligt av vad som hänt samlar vi in information via iakttagelser, incidentrapporter samt vid samtal med elever och personal. Vad har hänt? Vem gjorde vad? När hände det? Vi fyller i en incidentrapport och dokumenterar händelsen. Rapportansvarig kontaktar ansvarig personal och vid behov vårdnadshavare. En rapport lämnas till elevens klasslärare och till LBT. Ärendet tas upp i arbetslaget där en kartläggning och en åtgärd görs vid behov. Vid allvarligare incidenter behandlas ärendet mer akut av berörd personal och LBT vid behov. LBT informerar rektor. All personal har rapporterings, dokumenterings och utredningsskyldighet innan ärendet går vidare till LBT. Vid behov arbetar vi med extrainsatta åtgärder för att främja ett positivt gruppklimat. Samtal med de inblandade enligt fyrstegsprincipen (se Definitioner och begrepp). När arbetslagets åtgärder inte räcker till så kopplas LBT in och tar del av den information som arbetslaget har samlat in. I det elevsamtal som följer har vi som utgångsläge att den som mobbar/trakasserar inte ska kunna neka till sitt beteende. Vi samtalar med eleverna utifrån nedanstående förhållningssätt: Vi vet vad som hänt och att du varit inblandad. Beteendet är olagligt och måste upphöra omedelbart. Hur kan du bidra till att detta upphör? Eleverna informeras om att ett uppföljningssamtal kommer att ske inom en tidsbegränsad period. LBT informerar föräldrarna att de samtalat med elever och att eleverna nu vet om att de handlat fel. I elevsamtalen ligger fokus på att eleven ska förstå att kränkningarna omedelbart ska upphöra samt att tydliggöra för eleven att personalen kommer att hjälpa alla inblandade elever att förändra en destruktiv situation. Eleven ska omedelbart ändra sitt beteende med stöd av skolans personal. I samband med elevsamtalet skrivs ett socialt åtgärdsprogram där uppföljningsansvar ligger på arbetslaget. Föräldrasamtalen sker efter samma princip som elevsamtalen men med skillnaden att vi också förmedlar att eleven är med på att ändra sitt beteende. När systematiska kränkningar (trakasserier) upptäcks handlar vi enligt följande. Berörda elever tas in enskilt för samtal med LBT. Berörda elever uppmanas att berätta hemma om samtalet och varför det ägt rum. LBT ringer hem till berörda elever och informerar föräldrarna. Berörda elever hålls under bevakning /uppsikt under en period. Detta för att säkerställa att kränkningarna upphör omedelbart. Individuella extrainsatta åtgärder upprättas under en viss period vid behov. Ett uppföljningssamtal med berörda elever hålls inom en tvåveckorsperiod. Rektor utreder och rapporterar till nämnd enligt kommunens handlingsplan. Utvärdering och revidering

22 Likabehandlingsplanen och likabehandlingsarbetet utvärderas i slutet av varje läsår. Revideringen sker i början av varje läsår med fortlöpande kompletteringar utifrån karläggningar och enkäter. Viktiga telefonnummer och adresser Om du upplever att du blir illa behandlad av någon elev eller av personal som arbetar här ska du alltid kontakta din lärare eller någon annan vuxen. Om du har frågor om skolans likabehandlingsplan kan du kontakta rektor Elisabet Streling: Om du vill fråga något om den nya lagen och om skolans ansvar kan du också kontakta Barn-. Och elevombudet. Det är en person som är anställd på skolverket bara för att ta tillvara på elevers rättigheter. BRIS ska bistå utsatta barn och unga med råd och stöd, samt underlätta för denna grupp att föra en dialog med vuxna. Till BRIS kan barn och ungdomar upp till 18 år anonymt och kostnadsfritt vända sig när de behöver stöd från en vuxen.

23 Ordningsregler för Ursvikskolan och Kymlingeskolan Läsåret Jag visar hänsyn och respekt för alla barn och vuxna. Jag håller snyggt på min plats i kapp- och klassrum. Jag passar tiderna. Jag är aktsam om andras saker samt skolans gård, lokaler och material. Jag lämnar godis och leksaker samt farliga och värdefulla saker hemma. Min mobil stör inte på lektioner, raster eller på fritids. Jag vet att snöbollskrig och stenkastning är förbjudet. Jag säger till en vuxen om/när jag lämnar skolans område. Om ordningsreglerna inte följs blir det följande konsekvenser. 1. Tillsägelse 2. Samtal mellan personal och elev. Vid upprepningar 3. Kontaktas elevens vårdnadshavare. 4 a) Möte med personal, elev och vårdnadshavare, b) anmälan till Likabehandlingsteamet eller c) ersättning av skadat material 5. Samtal med rektor, elev och vårdnadshavare. Vid allvarliga händelser (slag och sparkar) kontaktas vårdnadshavaren direkt. Jag och mina föräldrar har tillsammans läst igenom skolans ordningsregler och ska göra vårt bästa för att följa dem. elevens underskrift vårdnadshavarens underskrift