Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat

Transkript

1 SBG1000, v1.3, BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ursvikskolan (22) Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat Ursvikskolan Sundbybergs stad, Sundbyberg BESÖKSADRESS Kavallerivägen 4, Rissne TELEFON TELEFAX barnochutbildningsnamnden@sundbyberg.se

2 2 (22) Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete. Skolverkets allmänna råd, systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet

3 3 (22) Resultat och måluppfyllelse Ursvikskolan jobbar mycket med läsningen på olika sätt. Skolbiblioteket används flitigt. Vår bibliotekarie är också en viktig pusselbit i läsglädjen genom bokprat och inspiration. Skolans elever fortsätter att låna mycket böcker. Trenden med att lånestatistiken ökar fortsätter. Intressant är att även lån av facklitteratur ökar även i år. LUS Ett LUS-schema är ett kvalitativt bedömningsinstrument som lärare kan använda för att bedöma elevens läsutveckling. Det utgår från lärares samlade bedömarkompetens. LUS är uppbyggt av kvalitativa steg (punkt 1-20) som en lärare kan se i elevers läsutveckling t.ex.: Bedömning 1 är gjord i början av höstterminen och bedömning 4 i slutet av vårterminen i respektive årskurs. I några årskurser finns nyinflyttade elever under vårterminen med i bedömning 4 men saknas i bedömning 1 ev i åk 2. Elever som varit den mesta tiden i introduktionsgruppen under höstterminen finns med i bedömning 4. Höstterminen åk 1 Vårterminen åk 1 I åk 1 syns en mycket tydlig utveckling från bedömningstillfället i början av höstterminen till bedömningen i slutet av vårterminen.. alla elever utom en hade nått lusnivå 10.

4 4 (22) Höstterminen åk 2 Vårterminen åk 2 Höstterminen åk 3 Vårterminen åk 3

5 5 (22) Höstterminen åk 4 Vårterminen åk 4 Höstterminen åk 5 Vårterminen åk 5

6 6 (22) Höstterminen åk 6 Vårterminen åk 6 Elever som riskerar att inte nå kunskapskraven åk 1-5 I samband med utvecklingssamtalet får varje elev ett skriftligt omdöme i varje ämne, och det är sedan en del av den individuella utvecklingsplanen. Omdömena är inte betyg som går att jämföra med andra elevers, utan en beskrivning av elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Lärarna ska löpande under grundskolan bedöma hur eleverna når de kunskapskrav som ska uppnås i varje ämne. I de skolår som saknar nationella kunskapskrav bedömer lärarna om eleverna är på rätt väg i sin kunskapsutveckling och ger en prognos. Lärarna är skyldiga att lämna en tydlig signal om det finns risk att eleven inte når de nationella kunskapskraven för det tredje, sjätte och nionde skolåret. Följande diagram visar antalet elever som skolan kommer att rikta en särskild uppmärksamhet kring utifrån att de riskerar att inte nå de kunskapskrav som förväntas.

7 7 (22) Total elevvolym Flickor Pojkar Åk 1 vt Åk 1 vt Total elevvolym Flickor Pojkar Åk 2 vt Åk 2 vt

8 8 (22) Total elevvolym Flickor Pojkar Åk 3 vt Åk 3 vt Total elevvolym Flickor Pojkar Åk 4 vt Åk 4 vt

9 9 (22) Total elevvolym Flickor Pojkar Åk 5 vt Åk 5 vt Ursvikskolan är en växande skola med en kontinuerlig tillskott av elever, dels genom inflyttningar med också genom introduktionsgruppen för nyanlända. Elever i behov av särskilt stöd eller behov av anpassning i skolarbetet får olika typer av stöd. Skolan har 150 % specialpedagog och 90 % speciallärare som hjälper till med kartläggning av elevernas förmågor men även stöd till enskilda elever. Lärarna på lågstadiet signalerar i högre grad att eleverna riskerar att inte nå målen, åtgärder sätts in och eleverna lyckas. Antal elever Januari 2010 Januari 2011 Januari 2012 Januari 2013 Januari 2014 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar F-klass Åk Åk Åk Åk Åk Åk Förberedelseklass

10 10 (22) Elevantal på Ursvikskolan över tid. Vi har betydligt fler pojkar än flickor i flera klasser och vi vet att det påverkar undervisningssituationen. Vi tror också att det har betydelse för dynamiken och studieresultatet i grupperna. Sammanlagt på skolan går ca fler pojkar än flickor. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Ursvikskolan växer med en klass per år. En del elever flyttar in under läsåret och inför ett nytt läsår. Ursvikskolan tar också emot elever som är helt nyanlända i Sverige. De nyanlända eleverna har skiftande skolbakgrund. En del har mycket kunskaper med sig, andra har en bristfällig skolbakgrund. För samtliga nyanlända tar det tid att landa i Sverige, lära sig ett nytt språk och komma in i en ny skolkultur. De elever som gått en tid i Ursvikskolan eller flyttar in med bifogad dokumentation tar vi emot där de är, ev behov av extra stöd sätts in. Det är fler elever i lågstadiet som riskerar att inte nå målen än vad som blir resultatet i åk 6. Kartläggningar görs av elevernas kunskaper och lärmiljön. Extra stöd sätts in och anpassningar i lärmiljön görs för att eleven ska nå målen. Ursvikskolan har läxläsning med behöriga lärare både på lågstadiet och på mellanstadiet en gång i veckan. Tydliga individuella utvecklingsplaner och ev åtgärdsprogram gör den enskilde elevens behov och möjligheter till progression i sitt lärande blir tydliga. Samarbete med vårdnadshavarna är en annan viktig del i elevens utveckling av arbetet i skolan. Trygghet och studiero är andra viktiga pusselbitar i elevens möjlighet till måluppfyllelse. Skolan arbetar aktivt med det förebyggande kompisarbetet genom att göra gemensamma aktiviteter för hela skolan där eleverna lär känna varandra. Likabehandlingsteamet arbetar också i olika klasser för att hjälpa de elever där den sociala situationen riskerar att påverka skolresultatet för dem själva men även för kamraterna i klassen. Analysera genom att försöka hitta samband mellan förutsättningar, genomförandet av utbildningen och resultatet.

11 11 (22) Ämnesprov i årskurs 3 vt-13 Ämne Delprov Antal elever Andel elever som klarat kravnivån Matematik A, muntlig kommunikation Matematik B, skriftliga räknemetoder Matematik C, bråk och uppdelning av tal Matematik D, geometriska begrepp Matematik E, taluppfattning Matematik F, problemlösning Matematik G, mätning, tid, area Svenska A, tala Svenska B, läsa, berättande text Svenska C, läsa, fakta text Svenska D, läsa, elevens högläsning Svenska E, läsa, elevens textsamtal Svenska F, skriva, berättande text Svenska G, skriva, stavning, interpunktion Svenska H, skriva, faktatext Total elevvolym Flickor Pojkar Åk 3 vt Läsåret 12/13 klarade 69 % av eleverna i åk 3 alla delprov i matematik och 89 % klarade alla delprov i svenska.

12 12 (22) Ämnesprov i årskurs 3 vt-14 Ämne Delprov Antal elever Andel elever som klarat kravnivån Matematik A, muntlig kommunikation Matematik B, skriftliga räknemetoder Matematik C, bråk och uppdelning av tal Matematik D, geometriska begrepp Matematik E, taluppfattning Matematik F, problemlösning Matematik G, mätning, tid, area Svenska A, tala Svenska B, läsa, berättande text Svenska C, läsa, fakta text Svenska D, läsa, elevens högläsning Svenska E, läsa, elevens textsamtal Svenska F, skriva, berättande text Svenska G, skriva, stavning, interpunktion Svenska H, skriva, faktatext Elevvolym Åk 3 vt 14 Flickor Pojkar Läsåret 13/14 klarade 38 % av eleverna i åk 3 alla delprov i matematik och 92 % klarade alla delprov i svenska. Resultaten i matematik visar att skolan har brister i avsnittet med taluppfattninga och problemlösning. Det är viktigt att skolan fortsätter att kritiskt granska de läromedel som används och de uppgifter som eleverna ges, så att uppgifterna stämmer med de uppsatta målen i läroplanen. Eleverna i åk 3 fick en ny lärare vid höstterminens start. Att kartlägga och upptäcka alla elevers behov i de olika momenten har inte lyckats, resultaten blev inte bättre trots att specialläraren haft en liten mattegrupp för de elever i behov av särskilt stöd. Flera elevers bristande kunskaper i svenska kan ha bidragit till att problemlösningsavsnittet blir svårt att klara av. Under läsåret 14/15 ska lågstadiet byta läromedel i matematik och lärargruppen ska jobba vidare med att förbättra resultaten i matematik och gemensamt hitta metoder för de elever som har mattesvårigheter. Gemensamma läsupplevelser och gemensamt skrivande av olika typer av texter är framgångsrikt. I skrivandet av berättande text blir även där bristande kunskaper i svenska en bidragande orsak till resultatet.

13 13 (22) Ämnesprov årskurs Ämne Provbetyg, årskurs 6, antal elever Ej deltagit F E D C B A 1 Matematik Svenska Engelska Samhällskunskap Kemi Ämnesprov årskurs Ämne Provbetyg, årskurs 6, antal elever Ej deltagit 2 F E D C B A Matematik Svenska Engelska Religion Biologi De elever som inte deltagit i alla nationella proven är nyanlända under läsåret. Elevernas skolbakgrund ser olika ut. Ämnesprovens reslutat påverkar betygssättningen i de ämnen man haft nationella prov. Det är en elev som fått betyget F i ämnesproven Under läsåret har eleven haft stöd under hela skoldagen och olika anpassningar för att underlätta för eleven i undervisningen. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Analysera genom att försöka hitta samband mellan förutsättningar, genomförandet av utbildningen och resultatet. 1 En elev kan inte få provbetyg om den inte deltagit i samtliga delprov 2 En elev kan inte få provbetyg om den inte deltagit i samtliga delprov

14 Ma-tot Ma-pojkar Ma-flickor Bi-tot Bi-pojkar Bi-flickor Bio-tot Bio-pojkar Bio-flickor En-tot En-pojkar En-flickor Ma-tot Ma-pojkar Ma-flickor Bi-tot Bi-pojkar Bi-flickor Bio-tot Bio-pojkar Bio-flickor En-tot En-pojkar En-flickor 14 (22) Betyg årskurs 6 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Betyg åk 6 VT 2013 A B C D E F Elevvolym åk 6 vt 13 Flickor Pojkar % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Betyg åk 6 VT 2014 A B C D E F Elevvolym åk 6 vt 13 Flickor Pojkar 12 8

15 Fy-tot Fy-pojkar Fy-flickor Ge-tot Ge-pojkar Ge-flickor HK-tot Hk-pojkar Hk-flickor 15 (22) Elevvolym åk 6 vt 13 Flickor 12 8 Pojkar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Betyg åk 6 VT 2014 A B C D E F Elevvolym åk 6 vt 14 Flickor Pojkar

16 Hi-tot Hi-pojkar Hi-flickor Id-tot Id-pojkar Id-flickor Ke-tot Ke-pojkar Ke-flickor Mu-tot Mu-pojkar Mu-flickor Hi-tot Hi-pojkar Hi-flickor Id-tot Id-pojkar Id-flickor Ke-tot Ke-pojkar Ke-flickor Mu-tot Mu-pojkar Mu-flickor 16 (22) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Betyg åk 6 VT 2013 A B C D E F Elevvolym åk 6 vt 13 Flickor 12 8 Pojkar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Betyg åk 6 VT 2014 A B C D E F Elevvolym åk 6 vt 14 Flickor Pojkar

17 Sv-tot Sv-pojkar Sv-flickor Sva-tot Sva-pojkar Sva-flickor Tk-tot Tk-pojkar Tk-flickor Sv-tot Sv-pojkar Sv-flickor Sva-tot Sva-pojkar Sva-flickor Tk-tot Tk-pojkar Tk-flickor 17 (22) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Betyg åk 6 VT 13 A B C D E F Elevvolym åk 6 vt 13 Flickor 12 8 Pojkar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Betyg åk 6 VT 2014 A B C D E F Elevvolym åk 6 vt 14 Flickor Pojkar Av tre elever som bedömts i sva var det en pojke som fick betyget F och två flickor som fick betyget E.

18 Re-tot Re-pojkar Re-flickor sh-tot Sh-pojkar Sh-flickor Sl-tot Sl-pojkar Sl-flickor Re-tot Re-pojkar Re-flickor Sh-tot Sh-pojkar Sh-flickor Sl-tot Sl-pojkar Sl-flickor 18 (22) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Betyg åk 6 VT 2013 A B C D E F Elevvolym åk 6 vt 13 Flickor 12 8 Pojkar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Betyg åk 6 VT 2014 A B C D E F Elevvolym åk 6 vt 14 Flickor Pojkar

19 19 (22) Eleverna i åk 6 har nått mycket goda resultat. Årskurs hade låga resultat på nationella proven i åk 3 och många saknade tillräckliga kunskaper i flera ämnen. Under åk 4-6 har många resultat förbättrats. Olika anpassningar och stöd har satts in som givit resultat. Ett stort arbete har lagts ned med hjälp av speciallärare och ett systematiskt arbete av lärarna så att de goda resultaten har uppnåtts. Kunskapsutvecklingen i alla ämnen har varit god under mellanstadieåren. Nya elever har slussats ut från introduktionsgruppen, en del av dem har varit i svensk skola mindre än två år men finns med i alla bedömningar. I idrott och hälsa har särskild tid avsatts för dem som inte nått målen i simning, några elever har gått i extra simskola och skolans idrottslärare har kunnat erbjuda extra lektioner. I de naturorienterade ämnena och samhällsorienterade ämnena är betygen högre i de enskilda ämnen som eleverna haft nationellt prov i. Bedömningsstödet från skolverket har varit till stor hjälp i samtliga bedömningar i de ämnen där eleverna haft nationella prov. Arbetet med arbetslag och pedagogiska konferenser för respektive personalgrupp på skolan har fortsatt. Arbetet med lgr 11 fortsätter. Vilket material, utrustning behöver skolan för att undervisningen och det pedagogiska arbetet med en hög måluppfyllse ska fortsätta? I uppbyggnaden av Ursvikskolan behövs olika typer av läromedel för att kunna bedriva en väl fungerande undervisning. NO-material har köpts in till hela skolan samt nytt material i engelska och matematik för mellanstadiet. I lågstadiet har man också gjort gemensamma beställningar och börjat bestämma vilket huvudmaterial man ska använda. Likabehandlingsfrågorna och elevernas välmående påverkar skolarbetet. Hela skolan jobbar för att främja ett gott arbetsklimat. Genom att lösa konflikter i ett tidigt skede och jobba förebyggande med de olika elevgrupperna bidrar det studiero som är en av de viktiga byggstenarna för inlärning. Elevernas delaktighet i sitt eget arbete och i skolans arbetsmiljö är andra viktiga delar. Att förstå vad och varför man ska lära sig olika saker är viktigt för att få ett sammanhang. Tydliga skriftliga omdömen med utvecklingsmöjligheter stimulerar även de elever som ligger i framkant att fortsätta utvecklas. Skolan har läxhjälp av lärare en eftermiddag i veckan både för eleverna på mellanstadiet och på lågstadiet.

20 20 (22) På skolan finns ett elevråd som träffas en gång i månaden, där finns representanter för alla klasser från åk 1-6, även ett matråd som träffas någon gång per termin. Ursvikskolan har ett fortlöpande arbete med kartläggningar och åtgärdsprogram för de elever som riskerar att inte nå målen. Trots detta tar det ibland tid innan rätt åtgärder kommer på plats. Nya elever flyttar in och elevgrupperna förändras under ett läsår. Kartläggningen av nya elever kommer att behöva jobbas vidare med även under nästa läsår. Förbättringsåtgärder från läsåret 2012/2013 Gemensamma bedömningar, hur ser progressionen i lärandet ut? Alla klasslärare på skolan ska under nationella provperioden följa och delta i arbetet med genomförande och bedömningen av de Nationella proven. Tydliga instruktioner hur de olika momenten ska bedömas finns i samband med genomförandet av proven vilket blir en hjälp för alla. Detta leder till att planeringen för vad man ska kunna i slutet av respektive stadie och hur kunskaperna ska bedömas fördjupas för alla lärare. Språkutvecklande arbetssätt i all ämnen Fortbildning och material som stimulerar förståelse och språkutveckling i alla ämnen. Förstärka överlämnande/ och mottagarrutinerna mellan olika lärare och när vi får nya elever till skolan Utveckla rutiner för hur vi gör när vi tar emot nya elever. Vilka uppgifter behöver Ursvikskolan från den avlämnande skolan för att kunna koppla på eleven där den befinner sig i sina studier och föra den framåt. Hur blev det? Under läsåret har en större delaktighet varit mellan lärarna i samband med de nationella proven. Arbete i ett lågstadiearbetslag och ett mellanstadiearbetslag har fortsatt att utvecklas. Gemensam rättning och genomgång av nationellaproven har skett under vårterminen. Ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen behöver vi också fortsätta att utveckla. Alla lärare har blivit bättre på att hämta information från avlämnande skola när vi har tagit emot nya elever. Lärarna i introgruppen har jobbat vidare med att kartlägga de nyanlända elevernas tidigare skolkunskaper tillsammans med studiehandledarna.

21 21 (22) Sammanfattande analys Ursvikskolan har stora klasser. I ett område med stor inflyttning behöver man ständigt vara i beredskap att ta emot nya elever som flyttar in i närområdet. Att dela en klass kräver tillgång till lokaler och en viss storlek innan det är möjligt. Ett sätt att öka kvaliteten på undervisningen är att dela klasserna. På lågstadiet har alla elever haft en ämneslärare i no och teknik. När halva klassen haft no och teknik möjliggör det för klassläraren att ha andra halvan i något annat ämne. Även i idrott och musik har det varit ämneslärare som möjliggör arbete i mindre grupper. Genom att ämneslärare har sina specialämnen gör det att klasslärarna inte undervisar i alla ämnen, vilket begränsar förberedelsearbetet till färre ämnen. Eleverna får träffa olika lärare som var och en undervisar på sitt sätt. Genom att träffa lärare som är engagerade och kunniga i sitt ämne får alla elever, även de som ligger i framkant också möjlighet till fortsatt progression i ämnet. I respektive arbetslag har lärarna arbetat med samtal om hur man bedömer eleverna. LGR 11 och kunskapsmålen är vägledande. Både låg och mellanstadiearbetslaget har jobbat med att granska läromedel och komma överens om hur man ska arbeta med progression i de olika ämnena. Under läsåret har man även arbetat med hur bedömningarna i Infomentor ska se ut för att få en så likvärdig bedömning som möjligt, ett arbete som kommer att fortsätta. Att ta emot de nyanlända eleverna i klasserna kräver av alla lärare att anpassa sin undervisning. Fritidshemmet är en viktig plats för de nyanlända eleverna. På klubben och på fritids tillbringar eleverna sina eftermiddagar och tränas i att umgås på svenska. Även inkluderingen i klasserna av elev i behov av särskilt stöd kräver anpassning. På skolan finns både specialpedagoger och speciallärare som arbetar med stöd till arbetslagen men också tillenskilda elever. Viss screening och kartläggning av elevernas färdigheter görs också av specialpedagogerna och specialläraren. I en växande skola behövs det inköp och utveckling av vilka läromedel som används. En kväll i månaden mellan kl träffas alla medarbetare på skolan till arbetsplatsträff men också pedagogisk utveckling och möjlighet till att arbeta med gemensamma värderingar och att utveckla skolan. En timma är också avsatt för arbete i mixade arbetslag med fritids och skola. Under året då Ursvikskolan byggs om- och till kommer Ursvikskolan att vara i den nybyggda Kymlingeskolan. Där kommer samarbete och till viss del samplanering ske med den nystartade Kymlingeskolan. Skolorna kommer att ha gemensamma möten och verksamheten kommer att präglas av Ursvikskolan regler och arbetssätt.

22 22 (22) Ursvikskolan har en hög kompetens och behöriga lärare i samtliga ämnen. De flesta lärare har fått sin legitimation. Det finns en bra blandning av lite äldre medarbetare men även lärare som är relativt nya i yrket. Genom att arbeta i arbetslag försöker skolan att ta till vara varje medarbetares kompetens så att den kommer eleverna till del. Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen Matematikundervisningen behöver förstärkas på skolan. Alla medarbetare både i förskoleklass, på fritids och i skolan ska bli medvetna om hur man i olika situationer kan träna praktisk matematik och göra det. Grundskollärarna ska fortsätta arbeta med den gemensamma bedömningen av eleverna. Under läsåret ska alla lärare göra ett besök hos en annan lärare. De nationella proven i åk 6 ska göras av olika lärare så att inte arbetsbelastningen blir så stor på den lärare som har årskurs 6 och undervisar i alla ämnen som det är nationella prov i. Elisabet Streling Rektor Ursvikskolan Bilagor Aktuell Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolans ordningsregler

23 2013 Likabehandlingsplan Ursvikskolan Alla elever och vuxna har ett lika värde och känner trygghet, trivsel och arbetsglädje. Ursvikskolan Sundbybergs stad 2013

24 Bakgrund och syfte Likabehandlingsplanen(LBP) syftar till att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. I diskrimineringslagen och i skollagen finns bestämmelser från den 1 juli, 2011 om diskriminering och kränkande behandling i skolan. Det åligger varje skola och förskola att upprätta en likabehandlingsplan som alla ska vara involverade i. Skollagen anger tydligt att personal i skolan som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att rapportera det för rektor. Rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att rapportera detta till huvudmannen. Den ska vara anpassad till verksamheten och årligen följas upp och utvärderas. Planen ska ständigt utvärderas och leva i verksamheten med elevers och föräldrars delaktighet. Planen ska tydligt visa: rutiner för att hantera förebyggande arbete rutiner för utredning vid behov rutiner för uppföljning med tydliga åtgärder Definitioner och begrepp Elev: Den som utbildas eller söker till utbildning som regleras i skollagen. Personal: Avses anställda och uppdragstagare i skollagsreglerad verksamhet. Direkt diskriminering: En elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar, det vill säga kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Indirekt diskriminering: En elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker en elevs eller vuxens värdighet och som har samband eller kopplingar till någon av de ovanstående diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling: Kränkningarna kan vara fysiska, verbala, psykosociala samt inbegripa kränkningar som är text- och bildburna. En kränkning är ett uppträdande som, utan att vara trakasserier kränker en elevs värdighet. Det är nödvändigt att skilja mellan trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandling: Alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Professionellt förhållningsätt: Skolans personal strävar efter att styras av det som gagnar, utmanar och utvecklar varje elev, inte av de egna behoven, känslorna, och impulserna. Det innebär bl.a. att

25 skolans personal visar respekt, intresse och empati i varje möte och anpassar agerandet efter elevens behov och förutsättningar. Fyrstegsprincipen: Efter följande principer arbetar vi på Ursvikskolan när vi löser jämbördiga konflikter. Vad hände? Hur upplevdes/kändes det? Hur skulle du vilja att det var mellan er? Vad kan du göra för att det ska bli annorlunda? Alla inblandade (i den mån det är genomförbart) får möjlighet att berätta om sin upplevelse. Rutiner för att främja ett gott arbetsklimat för elever, föräldrar och personal på Ursvikskolan Vårt förhållningssätt: Alla vuxna föregår med gott exempel och med ett professionellt förhållningsätt. (se Definitioner och begrepp). Alla vuxna markerar genast om någon använder nedsättande eller diskriminerande uttryck. Alla jämbördiga konflikter elever emellan, och som personalen får vetskap om, skall redas ut enligt fyrstegsprincipen (se Definitioner och begrepp). Detta under förutsättning att eleverna själva inte klarar av att lösa situationen så att alla inblandade känner sig lyssnade på och sedda. Ordningsregler skickas hem till varje familj där regler med konsekvenser presenteras. Under utvecklingssamtal och andra samtal med elever och föräldrar avsätts tid för att diskutera sociala relationer samt trivsel. Prioriterade mål läsåret 2013/2014 Ansvarig för likabehandlingsteamet (LBT) introducerar LBP, fyrstegsprincipen och skolans förhållningssätt tydligt till nyanställda på skolan och fritids. LBT har en stående punkt på arbetsplatsmötena (APT) där personalens förhållningssätt tas upp genom teoretiska och praktiska övningar. Rutiner för det förebyggande arbetet med LBP på Ursvikskolan Vi dokumenterar via incidentrapporter. Snabb återkoppling med berörda elever och ansvarig personal efter incident. Snabb incidentrapportering till vårdnadshavare vid behov. LBT presenterar sig för skolans alla elever. Ansvarig personal har regelbundna utvärderingar med elevgruppen. Där diskuteras gruppens progression och vad man ska eller behöver träna mer på. Klassråd och elevråd arbetar med trivselregler och arbetsklimatet i de olika grupperna och på skolan som helhet. På yrkesspecifika möten avsätts tid för samtal i arbetslagen kring förhållningssätt, där aktuella elevärenden tas upp och dokumenteras. En stående punkt på Hem & Skolas möten är arbetsklimatet på skolan för alla elever, föräldrar och personal.

26 Eleverna dokumenterar trygga resp. otrygga miljöer på skolan. Rastvakterna har gula västar på sig och placerar sig på skolgården utifrån elevernas kartläggning av otrygga platser. LBT har regelbundna möten 1 gång i veckan, med ett övergripande ansvar för både det främjande, förebyggande och det åtgärdande arbetet. Teamet skall även sammankallas efter behov. Avrapportering till rektor från likabehandlingsteamet sker regelbundet. Likabehandlingsinformation och frågor är obligatoriskt vid föräldramöten. Temadagar kring likabehandling och kamratskap ska genomföras under läsåret. Likbehandlingsteamet sammanställer en enkätundersökning för att undersöka elevernas sociala situation på skolan. Denna ämnar komplettera skolans kartläggning av de trygga och otrygga platserna på skolan. Varje elev har tränats i att säga ifrån och freda sig på olika sätt beroende på vilken årskurs man går i. I år 1-2 har eleverna beslutat tillsammans med lärarna att orden stopp, sluta tillsammans med att man sätter upp handen skall gälla då man av olika anledningar vill att kompisarna ska sluta. I år skall ordet sluta tillsammans med att man sätter upp handen, gälla. Rutiner för att identifiera och definiera kränkande handlingar och mobbning På Ursvikskolan definierar elever, föräldrar och lärare kränkningar på följande sätt: Tyst kränkning (utfrysning, blickar mm) Verbal kränkning (hot, glåpord, suckar, ryktesspridning mm) Fysisk kränkning (sparkar, slag, olika former av tvång, förstörelse av saker, stöld mm) Text och bild kränkning (via sms., mail och liknande) För att skilja på enstaka kränkningar, jämbördiga konflikter och trakasserier har vi valt följande rutiner för att identifiera kränkningar och mobbning: En gång per termin genomför vi enkätundersökningar. Vi dokumenterar via incidentrapporter. Incidentrapporterna diskuteras i de olika arbetslagen. Vi tränar elever i att kunna identifiera egna och andras elevers gränser. Ursvikskolans rutiner för hur anmälningar om kränkningar och trakasserier utreds och åtgärdas Personal på skolan som ser en situation där det förekommer diskriminering, trakasserier eller annan kränkande handling agerar direkt. För att skaffa en så tydlig bild som möjligt av vad som hänt samlar vi in information via iakttagelser, incidentrapporter samt vid samtal med elever och personal. Vad har hänt? Vem gjorde det? När hände det? Vi fyller i en incidentrapport och dokumenterar händelsen. Rapportansvarig kontaktar ansvarig personal och vid behov vårdnadshavare. Rapporten lämnas till ansvarig för LBT och elevens klasslärare. Ärendet tas upp i arbetslaget. Arbetslaget gör en kartläggning och utformar åtgärder. All personal har rapporterings, dokumenterings och utredningsskyldighet innan ärendet går vidare till LBT. Vid behov arbetar vi med extrainsatta åtgärder för att främja ett positivt gruppklimat. Samtal med de inblandade enligt fyrstegsprincipen (se Definitioner och begrepp).

27 När arbetslagets åtgärder inte räcker till så kopplas LBT in och tar del av den information som arbetslaget har samlat in. I det elevsamtal som följer har vi som utgångsläge att den som mobbar/trakasserar inte ska kunna neka till sitt beteende. Vi samtalar med eleverna utifrån nedanstående förhållningssätt: Vi vet vad som hänt och att du varit inblandad. Beteendet är olagligt och måste upphöra omedelbart. Hur kan du bidra till att detta upphör? Eleverna informeras om att ett uppföljningssamtal kommer att ske inom en tidsbegränsad period. LBT informerar föräldrarna att de samtalat med elever och att eleverna nu vet om att de handlat fel. I elevsamtalen ligger fokus på att eleven ska förstå att kränkningarna omedelbart ska upphöra samt att tydliggöra för eleven att personalen kommer att hjälpa alla inblandade elever att förändra en destruktiv situation. Eleven ska omedelbart ändra sitt beteende med stöd av skolans personal. I samband med elevsamtalet skrivs ett socialt åtgärdsprogram där uppföljningsansvar ligger på arbetslaget. Föräldrasamtalen sker efter samma princip som elevsamtalen men med skillnaden att vi också förmedlar att eleven är med på att ändra sitt beteende. När systematiska kränkningar (trakasserier) upptäcks handlar vi enligt följande. Berörda elever tas in enskilt för samtal med LBT. Berörda elever uppmanas att berätta hemma om samtalet och varför det ägt rum. LBT ringer hem till berörda elever och informerar föräldrarna. Berörda elever hålls under bevakning /uppsikt under en period. Detta för att säkerställa att kränkningarna upphör omedelbart. Individuella extrainsatta åtgärder upprättas under en viss period vid behov. Ett uppföljningssamtal med berörda elever hålls inom en tvåveckorsperiod. Rektor utreder och rapporterar till nämnd enligt kommunens handlingsplan. Utvärdering och revidering Likabehandlingsplanen och likabehandlingsarbetet utvärderas i slutet av varje läsår. Revideringen sker i början av varje läsår med fortlöpande kompletteringar utifrån karläggningar och enkäter. Viktiga telefonnummer och adresser Om du upplever att du blir illa behandlad av någon elev eller av personal som arbetar här ska du alltid kontakta din lärare eller någon annan vuxen. Om du har frågor om skolans likabehandlingsplan kan du kontakta rektor Elisabet Streling: Om du vill fråga något om den nya lagen och om skolans ansvar kan du också kontakta Barn-. Och elevombudet. Det är en person som är anställd på skolverket bara för att ta tillvara på elevers rättigheter. BRIS ska bistå utsatta barn och unga med råd och stöd, samt underlätta för denna grupp att föra en dialog med vuxna. Till BRIS kan barn och ungdomar upp till 18 år anonymt och kostnadsfritt vända sig när de behöver stöd från en vuxen.

28

29 14/15 Likabehandlingsplan Ursvikskolan/Kymlingeskolan Alla elever och vuxna har ett lika värde och känner trygghet, trivsel och arbetsglädje. Ursvikskolan/Kymlingeskolan Sundbybergs stad 2014

30 Bakgrund och syfte Likabehandlingsplanen(LBP) syftar till att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. I diskrimineringslagen och i skollagen finns bestämmelser från den 1 juli, 2011 om diskriminering och kränkande behandling i skolan. Det åligger varje skola och förskola att upprätta en likabehandlingsplan som alla ska vara involverade i. Skollagen anger tydligt att personal i skolan som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att rapportera det för rektor. Rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att rapportera detta till huvudmannen. Den ska vara anpassad till verksamheten och årligen följas upp och utvärderas. Planen ska ständigt utvärderas och leva i verksamheten med elevers och föräldrars delaktighet. Planen ska tydligt visa: rutiner för att hantera förebyggande arbete rutiner för utredning vid behov rutiner för uppföljning med tydliga åtgärder Definitioner och begrepp Elev: Den som utbildas eller söker till utbildning som regleras i skollagen. Personal: Avses anställda och uppdragstagare i skollagsreglerad verksamhet. Direkt diskriminering: En elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar, det vill säga kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Indirekt diskriminering: En elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker en elevs eller vuxens värdighet och som har samband eller kopplingar till någon av de ovanstående diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling: Kränkningarna kan vara fysiska, verbala, psykosociala samt inbegripa kränkningar som är text- och bildburna. En kränkning är ett uppträdande som, utan att vara trakasserier kränker en elevs värdighet. Det är nödvändigt att skilja mellan trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandling: Alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund.

31 Professionellt förhållningsätt: Skolans personal strävar efter att styras av det som gagnar, utmanar och utvecklar varje elev, inte av de egna behoven, känslorna, och impulserna. Det innebär bl.a. att skolans personal visar respekt, intresse och empati i varje möte och anpassar agerandet efter elevens behov och förutsättningar. Fyrstegsprincipen: Efter följande principer arbetar vi på skolan när vi löser jämbördiga konflikter. - Vad hände? Hur upplevdes/kändes det? - Hur skulle du vilja att det var mellan er? - Vad kan du göra för att det ska bli annorlunda? Alla inblandade (i den mån det är genomförbart) får möjlighet att berätta om sin upplevelse. - Återkoppling. Förstår du vad som har hänt och varför? Tycker du att konflikten är löst? Känns situationen ok? Rutiner för att främja ett gott arbetsklimat för elever, föräldrar och personal på skolan Vårt förhållningssätt: Alla vuxna föregår med gott exempel och med ett professionellt förhållningsätt. (se Definitioner och begrepp). Alla vuxna markerar genast om någon använder nedsättande eller diskriminerande uttryck. Nyanställd personal skall introduceras i LBP, fyrstegsprincipen och i skolans gemensamma förhållningssätt av rektor. Alla jämbördiga konflikter elever emellan, och som personalen får vetskap om, skall redas ut enligt fyrstegsprincipen (se Definitioner och begrepp). Detta under förutsättning att eleverna själva inte klarar av att lösa situationen så att alla inblandade känner sig lyssnade på och sedda. Ordningsregler skickas hem till varje familj där regler med konsekvenser presenteras. Under utvecklingssamtal och andra samtal med elever och föräldrar avsätts tid för att diskutera sociala relationer samt trivsel. Prioriterade mål läsåret 2014/15 Förbättra skolans rutiner för hur anmälningar om kränkningar och trakasserier utreds. En gång i månaden träffar alla i likabehandlingsteamet rektor där en genomgång av aktuella ärenden tas upp. LBT presenterar varje vecka en ny övning för att arbeta med elevernas sociala utveckling. Fortsätta att arbeta med att utveckla personalens förhållningssätt. Att inkludera eleverna mer i likabehandlingsarbetet.

32 Rutiner för det förebyggande arbetet med LBP på skolan LBT introducerar, LBP, fyrstegsprincipen och skolans förhållningssätt tydligt till nyanställda på skolan och fritids. Vi dokumenterar via incidentrapporter. Snabb återkoppling med berörda elever och ansvarig personal efter incident. Snabb incidentrapportering till vårdnadshavare vid behov. LBT har en stående punkt på APT där personalens förhållningssätt tas upp genom teoretiska och praktiska övningar. I personalrummet sätts info upp om fyrstegsprincipen och personalens förhållningssätt. LBT presenterar sig för skolans alla elever. Ansvarig personal har regelbundna utvärderingar med elevgruppen. Där diskuteras gruppens progression och vad man ska eller behöver träna mer på. Klassråd och elevråd arbetar med trivselregler och arbetsklimatet i de olika grupperna och på skolan som helhet. På yrkesspecifika möten avsätts tid för samtal i arbetslagen kring förhållningssätt, där aktuella elevärenden tas upp och dokumenteras. En stående punkt på Hem & Skolas möten är arbetsklimatet på skolan för alla elever, föräldrar och personal. Eleverna dokumenterar trygga resp. otrygga miljöer på skolan. Rastvakterna har gula västar på sig och placerar sig på skolgården utifrån elevernas kartläggning av otrygga platser. Ett likabehandlingsteam(lbt) har regelbundna möten 1 gång i veckan, med ett övergripande ansvar för både det främjande, förebyggande och det åtgärdande arbetet. Teamet skall även sammankallas efter behov. Likabehandlingsinformation och frågor är obligatoriskt vid föräldramöten. Temadagar kring likabehandling och kamratskap ska genomföras under läsåret. Likbehandlingsteamet sammanställer en enkätundersökning för att undersöka elevernas sociala situation på skolan. Denna ämnar komplettera skolans kartläggning av de trygga och otrygga platserna på skolan. Varje elev har tränats i att säga ifrån och freda sig på olika sätt beroende på vilken årskurs man går i. I år 1-2 har eleverna beslutat tillsammans med lärarna att orden stopp, sluta tillsammans med att man sätter upp handen skall gälla då man av olika anledningar vill att kompisarna ska sluta. I år 3-6 skall ordet sluta tillsammans med att man sätter upp handen, gälla. Rutiner för att identifiera och definiera kränkande handlingar och mobbning På skolan definierar elever, föräldrar och lärare kränkningar på följande sätt: Tyst kränkning (utfrysning, blickar mm) Verbal kränkning (hot, glåpord, suckar, ryktesspridning mm) Fysisk kränkning (sparkar, slag, olika former av tvång, förstörelse av saker, stöld mm) Text och bild kränkning (via sms., mail och liknande) För att skilja på enstaka kränkningar, jämbördiga konflikter och trakasserier har vi valt följande rutiner för att identifiera kränkningar och mobbning: En gång per termin genomför vi enkätundersökningar. Vi dokumenterar via incidentrapporter. Incidentrapporterna diskuteras i de olika arbetslagen. Vi tränar elever i att kunna identifiera olika elevers gränser.

33 Skolans rutiner för hur anmälningar om kränkningar och trakasserier utreds Personal på skolan som ser en situation där det förekommer diskriminering, trakasserier eller annan kränkande handling agerar direkt. För att skaffa en så tydlig bild som möjligt av vad som hänt samlar vi in information via iakttagelser, incidentrapporter samt vid samtal med elever och personal. Vad har hänt? Vem gjorde vad? När hände det? Vi fyller i en incidentrapport och dokumenterar händelsen. Rapportansvarig kontaktar ansvarig personal och vid behov vårdnadshavare. En rapport lämnas till elevens klasslärare och till LBT. Ärendet tas upp i arbetslaget där en kartläggning och en åtgärd görs vid behov. Vid allvarligare incidenter behandlas ärendet mer akut av berörd personal och LBT vid behov. LBT informerar rektor. All personal har rapporterings, dokumenterings och utredningsskyldighet innan ärendet går vidare till LBT. Vid behov arbetar vi med extrainsatta åtgärder för att främja ett positivt gruppklimat. Samtal med de inblandade enligt fyrstegsprincipen (se Definitioner och begrepp). När arbetslagets åtgärder inte räcker till så kopplas LBT in och tar del av den information som arbetslaget har samlat in. I det elevsamtal som följer har vi som utgångsläge att den som mobbar/trakasserar inte ska kunna neka till sitt beteende. Vi samtalar med eleverna utifrån nedanstående förhållningssätt: Vi vet vad som hänt och att du varit inblandad. Beteendet är olagligt och måste upphöra omedelbart. Hur kan du bidra till att detta upphör? Eleverna informeras om att ett uppföljningssamtal kommer att ske inom en tidsbegränsad period. LBT informerar föräldrarna att de samtalat med elever och att eleverna nu vet om att de handlat fel. I elevsamtalen ligger fokus på att eleven ska förstå att kränkningarna omedelbart ska upphöra samt att tydliggöra för eleven att personalen kommer att hjälpa alla inblandade elever att förändra en destruktiv situation. Eleven ska omedelbart ändra sitt beteende med stöd av skolans personal. I samband med elevsamtalet skrivs ett socialt åtgärdsprogram där uppföljningsansvar ligger på arbetslaget. Föräldrasamtalen sker efter samma princip som elevsamtalen men med skillnaden att vi också förmedlar att eleven är med på att ändra sitt beteende. När systematiska kränkningar (trakasserier) upptäcks handlar vi enligt följande. Berörda elever tas in enskilt för samtal med LBT. Berörda elever uppmanas att berätta hemma om samtalet och varför det ägt rum. LBT ringer hem till berörda elever och informerar föräldrarna. Berörda elever hålls under bevakning /uppsikt under en period. Detta för att säkerställa att kränkningarna upphör omedelbart. Individuella extrainsatta åtgärder upprättas under en viss period vid behov. Ett uppföljningssamtal med berörda elever hålls inom en tvåveckorsperiod. Rektor utreder och rapporterar till nämnd enligt kommunens handlingsplan. Utvärdering och revidering

34 Likabehandlingsplanen och likabehandlingsarbetet utvärderas i slutet av varje läsår. Revideringen sker i början av varje läsår med fortlöpande kompletteringar utifrån karläggningar och enkäter. Viktiga telefonnummer och adresser Om du upplever att du blir illa behandlad av någon elev eller av personal som arbetar här ska du alltid kontakta din lärare eller någon annan vuxen. Om du har frågor om skolans likabehandlingsplan kan du kontakta rektor Elisabet Streling: Om du vill fråga något om den nya lagen och om skolans ansvar kan du också kontakta Barn-. Och elevombudet. Det är en person som är anställd på skolverket bara för att ta tillvara på elevers rättigheter. BRIS ska bistå utsatta barn och unga med råd och stöd, samt underlätta för denna grupp att föra en dialog med vuxna. Till BRIS kan barn och ungdomar upp till 18 år anonymt och kostnadsfritt vända sig när de behöver stöd från en vuxen.

35 Ordningsregler för Ursvikskolan Jag visar hänsyn och respekt för alla barn och vuxna. Jag använder ett vårdat språk och säger inte fula ord. Jag ger alla arbetsro och räcker upp handen när jag vill säga något. Jag går lugnt inomhus. Jag håller snyggt på min plats i kapp- och klassrum. Jag passar tiderna. Jag är aktsam om andras saker samt skolans lokaler och material. Jag lämnar godis och leksaker samt farliga och värdefulla saker hemma. Jag har mobilen avstängd under skoldagen och på fritidshemmet. Jag ställer min cykel (och allt annat på hjul) vid cykelstället, låser den och låter den stå där tills jag går hem. Jag vet att snöbollskrig och stenkastning är förbjudet. Jag stannar på skolans område. Jag stänger grindarna efter mig. Jag spelar boll på angivna platser. Jag ger alla matro och pratar bara med de som sitter vid samma bord. Jag har ett trevligt bordsskick. Jag torkar min plats i matsalen och skjuter in min stol efteråt. Om ordningsreglerna inte följs blir det följande konsekvenser. 1. Tillsägelse 2. Samtal mellan personal och elev. Vid upprepningar 3. Kontaktas elevens vårdnadshavare. 4 a) Möte med personal, elev och vårdnadshavare, b) anmälan till Likabehandlingsteamet eller c) ersättning av skadat material 5. Samtal med rektor, elev och vårdnadshavare. Vid allvarliga händelser (slag och sparkar) kontaktas vårdnadshavaren direkt.. Jag och mina föräldrar har tillsammans läst igenom skolans ordningsregler och ska göra vårt bästa för att följa dem. elevens underskrift vårdnadshavarens underskrift

36