Kommunernas finansiella tillgångar och skulder den 31 december 2002

Transkript

1 Kommunernas finansiella tillgångar och skulder den 31 december 2002 Financial assets and liabilities for municipalities and county councils, 31 December 2002 I korta drag Lån till kommunägda företag största tillgången De finansiella tillgångarna för kommuner och landsting uppgick den 31 december 2002 till 228,8 miljarder kronor i bokfört värde. Största delen av tillgångarna, 96,3 miljarder, utgjordes av utlåning, varav lån till kommunägda företag svarade för 97 procent. Den sammanlagda låneskulden för kommuner och landsting uppgick den 31 december 2002 till 205,0 miljarder kronor i bokfört värde. Lån från svenska långivare svarade för 95,2 miljarder kronor och de största enskilda långivarna var banker med 47,2 miljarder kronor och övriga finansiella företag med 31,0 miljarder kronor. Negativ finansiell ställning i landsting och små kommuner Kommunsektorns finansiella ställning, mätt som skillnaden mellan de finansiella tillgångarna och låneskulden uppgick 2002 till 23,9 miljarder. Den 31 december 2002 hade landstingen en nettoskuld på 9,1 miljarder medan kommunerna hade en nettotillgång 33,0 miljarder kronor. Bland kommunerna är det de största kommunerna (> inv) som har den högsta nettotillgången med kronor per invånare. De små kommunerna (< inv) hade däremot en negativ finansiell ställning med en nettoskuld per invånare på kronor. SCB har sammanställt kreditmarknadsstatistik för kommunsektorn sedan ändrades dock insamlingen varför jämförelser över tiden inte kan göras. Mer information finns i avsnittet Statistiken med kommentarer samt i Fakta om statistiken. Jessica Kühne, SCB, tfn , jessica.kuhne@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Offentlig ekonomi. Utkom den 16 april Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 SCB 2 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Lån till kommunägda företag största tillgången 3 Negativ finansiell ställning i landstingen 3 Stora förändringar i undersökningen 3 Tabeller 5 Teckenförklaring 5 1 a. Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar Miljoner kronor. 5 1 b. Kommunernas och landstingens finansiella skulder Miljoner kronor. 7 Fakta om statistiken 9 Detta omfattar statistiken 9 Definitioner och förklaringar 9 Så görs statistiken 9 Statistikens tillförlitlighet 10 Bra att veta 10 In English 12 Summary 12 List of tables 12 List of terms 12

3 SCB 3 Statistiken med kommentarer Lån till kommunägda företag största tillgången Den 31 december 2002 uppgick kommunernas och landstingens bokförda tillgångar till 228,8 miljarder kronor. Kommunernas bokförda tillgångar uppgavs till 193,3 miljarder kronor och 35,6 miljarder kronor som landstingens bokförda tillgångar. Den största delen av tillgångarna i slutet av 2002, 93,4 miljarder kronor för kommunerna och 2,9 miljarder kronor för landstingen, utgjordes av långfristig utlåning. I kommunerna var en tredjedel lån till kommunägda bostadsföretag och drygt 60 procent lån till övriga kommunägda företag. I landstingen var 93 procent av utlåningen till övriga kommunägda företag. Negativ finansiell ställning i landstingen Den sammanlagda låneskulden för kommuner och landsting var 205,0 miljarder kronor den 31 december Kommunernas sammanlagda låneskuld uppgick till 160,3 miljarder och landstingens låneskuld var 44,7 miljarder. De stora långivarna till kommuner och landsting vid slutet av 2002 var banker med 47,2 miljarder kronor och övriga finansiella företag med 31,0 miljarder kronor. Kommunsektorns finansiella ställning, mätt som skillnaden mellan de finansiella tillgångarna och låneskulden uppgick 2002 till 23,9 miljarder. Kommunernas nettotillgång var 33,0 miljarder kronor medan landstingen hade en nettoskuld på 9,1 miljarder. Bland kommunerna syns en trend att desto större kommun desto bättre finansiell ställning. Storstäderna (> inv) hade en nettotillgång på kronor per invånare medan de små städerna (< inv) hade en nettoskuld på kronor per invånare. Finansiella tillgångar och skulder 2002 efter kommunstorlek, kr/inv Kommunstorlek Finansiella tillgångar Finansiella skulder Nettotillgång /- skuld Små (< inv) Medelstora ( inv) Stora (> inv) Stora förändringar i undersökningen Finansräkenskaperna har fått krav på mer detaljerade uppgifter om kommunernas och landstingens finansiella ställning, vilket är ett led i EUarbetet och konvergensberäkningarna. Detta tillsammans med att blanketten behövde moderniseras för att bättre stämma överens med uppgiftslämnarnas egen bokföring samt den tekniska utvecklingen var några av orsakerna till att denna undersökning har genomgått övergripande förändringar.

4 SCB 4 Inför uppgiftsinsamlingen 2002 gjordes nästan allt om. Insamlingen sker numer via Internet, det har blivit en annan struktur och fler variabler i blanketten. Defintioner och begrepp har anpassats till Svenska kommunförbundets och Landstingsförbundets kommunala resp. landstingskommunala normalkontoplaner, KommunBas02 resp L-Bas 98. Även anvisningar och uppräkningsmetod har setts över. Detta har sammantaget medfört att jämförelser över tiden blir väldigt svåra att göra.

5 SCB 5 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 1 a. Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar Miljoner kronor. 1a. Financial assets of muncipalities and county councils 31 Dec 2002 Kommuner Landsting Totalt Finansiella derivat Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar, bostadsrätter Svenska börsnoterade aktier Övriga svenska aktier och andelar, bostadsrätter varav aktier i kommunägda bolag Utländska aktier och andelar Summa Aktier och andelar, bostadsrätter Obligationer och andra värdepapper, utgivna av (inkl certifikat med ursprunglig löptid längre än 1år) staten kommuner banker bostadsinstitut övriga finansiella företag icke-finansiella företag företag och institutioner i utlandet Summa Obligationer och andra värdepapper Långfristiga fordringar/lån till kommuner hushåll kommunägda bostadsföretag övriga kommunägda företag finansiella företag övriga icke-finansiella företag Summa Långfristiga fordringar/lån Grundfondskapital och div. värdereglering Summa Finansiella anläggningstillgångar Kundfordringar Fordringar hos anställda Fordringar hos leverantörer Kortfristig del av långfristiga fordringar Kommuner Hushåll 7 7 Kommunägda företag Finansiella företag 4 4 Övriga icke-finansiella företag Övriga kortfristiga fordringar Summa Diverse kortfristiga fordringar

6 SCB 6 Tabell 1 a forts. Kommuner Landsting Totalt Upplupna ränteintäkter Aktier och andelar, bostadsrätter Obligationer och andra värdepapper Certifikat Långfristiga fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Summa Upplupna ränteintäkter Övriga Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Förutbetalda kostnader och Upplupna intäkter Kortfristiga placeringar (i värdepapper) Aktier, andelar och bostadsrätter Svenska börsnoterade aktier Övriga svenska aktier och andelar varav aktier i kommunägda bolag Utländska aktier och andelar Summa Aktier, andelar och bostadsrätter Certifikat utgivna av staten (statsskuldväxlar) kommuner banker bostadsinstitut övriga finansiella företag icke-finansiella företag företag och institutioner i utlandet Summa Certifikat Obligationer och andra värdepapper, utgivna av staten kommuner banker bostadsinstitut övriga finansiella företag icke-finansiella företag företag och institutioner i utlandet Summa Obligationer och andra värdepapper Summa Certifikat, Obligationer och andra värdepapper Nedskrivning av kortfristiga placeringar Summa Kortfristiga placeringar (i värdepapper) Kassa och Bank SUMMA FINANSIELLA TILLGÅNGAR

7 SCB 7 1 b. Kommunernas och landstingens finansiella skulder Miljoner kronor. 1b. Financial liabilities of muncipalities and county councils 31 Dec 2002 Kommuner Landsting Totalt Finansiella derivat Långfristiga skulder Kommuncertifikat med ursprunglig löptid längre än 1år Utestående obligationslån exkl. uppköpta egna Obligationslån emitterade i Sverige Obligationslån emitterade i utlandet Summa Obligationslån Lån från svenska långivare staten socialförsäkring kommun hushåll kommunägda företag banker övriga finansiella företag icke-finansiella företag Summa Lån från svenska långivare därav i utländsk valuta Lån från utländska långivare Summa Långfristiga skulder Finansiell leasing Kortfristiga skulder Kommuncertifikat med ursprunglig löptid upp till 1år Utestående obligationslån exkl. uppköpta egna Obligationslån emitterade i Sverige Obligationslån emitterade i utlandet Summa Obligationslån Lån från svenska långivare Staten Socialförsäkring 5 5 Kommuner Hushåll Kommunägda företag Banker Övriga finansiella företag Icke-finansiella företag Summa Lån från svenska långivare därav i utländsk valuta Lån från utländska långivare Summa kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder

8 SCB 8 Tabell 1 b forts. Kommuner Landsting Totalt Leverantörsskulder Upplupna räntekostnader Finansiell leasing Obligationer Certifikat Långfristiga skulder / Lån Leverantörsskulder Diverse kortfristiga skulder Summa Upplupna räntekostnader Upplupen kostnad för pensioner, individuell del Övriga Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA SKULDER

9 SCB 9 Fakta om statistiken Statistiska centralbyrån har sedan 1960 sammanställt uppgifter om kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder samt deras förändring över tiden. Statistiken visar vilka placerings- respektive låneformer kommunerna och landstingen har valt. Den kallades tidigare kreditmarknadsstatistik men har efter översynen inför 2002 års undersökning döpts om till Kommunernas och Landstingens finansiella tillgångar och skulder. Detta omfattar statistiken Statistiken redovisar de bokförda beloppen för finansiella tillgångar och låneskulder i Sveriges samtliga 289 kommuner och 20 landsting. Kyrkokommuner och kommunalförbund, som också räknas till den kommunala sektorn, omfattas däremot inte av denna statistik. Statistiken avser situationen per den 31 december och redovisas med uppdelning på kommuner och landsting. Definitioner och förklaringar För definition av variabler och sektorsindelningar hänvisas till Kommun- BAS-02 och MIS 2001:2, Standard för institutionell sektorindelning, INSEKT Definitionerna finns även angivna i själva blanketten. Det är finansiella tillgångar och låneskulder och vissa specifikationer för förändringen av obligations- och utlandslån samt av aktieinnehav som utgör variablerna. De finansiella tillgångarna och skulderna är uppdelade på anläggnings- och omsättningstillgångar samt lång- och kortfristiga skulder. Huvudvariabler för finansiella tillgångar Finansiella derivat, Aktier, andelar, bostadsrätter, Certifikat, Obligationer och andra värdepapper, Lång- resp kortfristiga fordringar/lån till, Grundfondskapital och div. värdereglering, Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, Kassa, Postgiro och Bank Huvudvariabler för specifikation av börsaktieinnehav Redovisat belopp föregående kvartal, Köp inkl. nyteckning, Försäljning inkl. inlösen och Redovisat belopp detta kvartal Huvudvariabler för låneskulder Finansiella derivat, Kommuncertifikat, Utestående obligationslån, Lån från svenska långivare, Lån från utländska långivare, Finansiell leasing, Leverantörsskulder och Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Huvudvariabler för specifikationerna av obligations- och utlandslån Bokfört belopp föregående kvartal, Upplåning, Amorterat/Uppköpt, Kursvinst, Kursförlust och Bokfört belopp detta kvartal Så görs statistiken Uppgifterna samlas in årligen från alla kommuner och landsting via Internet. De inkomna uppgifterna granskas, och vid behov kontaktar SCB uppgiftslämnarna för att få förklaringar och upprättningar. Uppgifter från föregående undersökning samt vissa kontroller finns även i blanketten, så att uppgiftslämnaren själv kan kontrollera lämnade uppgifter.

10 SCB 10 Skyldighet att lämna uppgifter till undersökningen gäller enligt Statistiska centralbyråns författningssamling (SCB-FS 2003:4) med stöd av förordningen (1992:1668) om den officiella statistiken. Uppgifterna är offentliga och finns tillgängliga på adb-medium. Statistikens tillförlitlighet Undersökningens tillförlitlighet grundar sig på uppgiftslämnarnas kunskap om de olika placerings- och låneformerna och deras villighet att besvara blanketten på bästa möjliga sätt. SCB granskar uppgifterna genom att bedöma rimligheten i förändringen av tillgångarna och låneskulderna. Felaktiga svar kan förekomma på grund av missförstånd, bristande kunskap eller engagemang hos de svarande. Det har dock inte gjorts några mätningar av felets storlek. Bortfallet i undersökningarna är som regel litet. För att minska bortfallet gör SCB två skriftliga påminnelser och upprepade telefonpåminnelser. Den senaste undersökningen hade ett bortfall på 42 kommuner, vilka tillsammans motsvarar 7,5 % av befolkningen. Bortfall av enstaka uppgifter är sällsynt. Bra att veta Nyheter och förändringar Blanketten har under åren anpassats till ändrade förhållanden på finansmarknaden. Detta har medfört förändringar av både variabler och variabelindelningar och detta påverkar statistikens jämförbarhet över tiden. Inför uppgiftsinsamlingen 2002 gjordes såväl insamlingsmetod som blankett, anvisningar och uppräkning om. Omläggningen föranleddes av flera orsaker, utvecklingen av finansmarknadsstatistiken pga ökade EU-krav, försök att öka jämförbarheten med andra undersökningar, den tekniska utvecklingen samt att blanketten behövde moderniseras för att bättre stämma överens med uppgiftslämnarnas egen bokföring. Andra spridningsformer och tidigare publicering av statistiken I föreliggande SM redovisas uppgifter för I SM OE12SM0201 redovisades statistiken för Primärmaterial och specialbearbetningar Primärmaterial finns lagrat på datamedium hos SCB, programmet för offentlig ekonomi. Statistikanvändare kan få specialbearbetningar gjorda t.ex. med kommungruppsindelning efter län. Jämförbarhet med annan statistik Några variabler i undersökningen kan jämföras med uppgifter i räkenskapssammandraget, dvs kommunernas bokslutsstatistik. Variablernas definitioner stämmer dock inte helt överens, vilket gör att det förekommer skillnader mellan värdena. Statistik redovisas även per den 31 mars, 30 juni och 30 september. Den baseras på ett urval kommuner, nämligen de som hade minst invånare vid utgången av föregående år. Dessa undersökningar sammanställs i tabeller som kan beställas från SCB, programmet för Offentlig ekonomi.

11 SCB 11 Kvartalsuppgifterna redovisas även i Statistiska meddelanden (SM) från Finansinspektionen och Statistiska centralbyrån i serie Fm nr 17. Årsstatistik ingår i Fm 11. I denna statistik om kapitalmarknaden hämtas uppgifter in från bl.a. mellanhandsinstitutens utlåning till allmänheten, dvs. även kommunerna och landstingen. Överensstämmelsen mellan denna statistik och kreditmarknadsstatistiken är dock bristfällig. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats,

12 SCB 12 In English Summary Statistics Sweden (SCB) has collected data on the financial assets and liabilities of municipalities and county councils every year since In 2002 the statistics were revised, which means that comparisons with recent years are difficult for specific items. At the end of 2002, financial assets of municipalities totalled SEK 193,3 billion and liabilities came to SEK 160,3 billion. The corresponding figures for the county councils were SEK 35,6 billion for financial assets and SEK 44,7 billion for liabilities. List of tables Explanation of symbols 5 1a. Financial assets of muncipalities and county councils 31 Dec b. Financial liabilities of muncipalities and county councils 31 Dec List of terms Aktier Anställda Banker Banktillgodohavanden Bokförda belopp Bostadsinstitut Bostadsföretag Bostadsrätter Börsnoterade aktier Certifikat Emiterad Finansiell Finansiella derivat Finansiell leasing Fordringar Företag Förutbetalda intäkter Förutbetalda kostnader Grundfondskapital Hushåll Icke-finansiella Kassa Kommuner Kommunägda företag Kortfristiga placeringar Kortfristiga lån Kundfordringar Landsting Leverantörsskulder Likvida medel Shares Employees Banks Assets in banks Booked value Housing finance institution House-enterprises Owner-occupier contracts Quoted shares Certificates Issued Financial Financial derivatives Financial leasing Receivables Corporations Deferred income Prepaid expenses Basicfoundcapital Households Non-financial Cash Municipalities Enterprises owned by municipalities Short term investments Short term liabilities Accounts receivable County councils Trade creditors Liquid assets

13 SCB 13 Lån från svenska långivare Lån från utlandet Långfristiga fordringar Långfristiga skulder Marknadsvärde Nedskrivning Nominellt värde Obligationer Obligationslån Pensioner Postgiro Ränteintäkter Räntekostnader Skulder Socialförsäkring Staten Tillgångar, tillgodohavanden Upplupna Utländsk Utstående obligationslån exkl. egna uppköpta Valuta Värdereglering Loans from Swedish lenders Loans from foreign lenders Long term demands Long term liabilities Market value Write-down Nominal value Bonds Bond loans Pensions Postal cheque service Interest income Interest expenses Liabilities Social insurance Central Government Assets Accrued Foreign Bond loans outstanding, excl. own purchase Currency Value adjustment