Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer. Nu lånar hushållen pengar igen

Transkript

1 FM 17 SM 0903 Finansräkenskaper andra kvartalet 2009 Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer I korta drag Nu lånar hushållen pengar igen Hushållens lån i banker och bostadsinstitut ökade med 56 miljarder kronor under andra kvartalet. Det är något lägre än andra kvartalet 2008 då motsvarande siffra var 60 miljarder, men det är den högsta sedan dess. Tredje kvartalet förra året låg utlåningen i bank och bostadsinstitut på 34 miljarder, fjärde kvartalet på 31 miljarder och första kvartalet i år på 32 miljarder kronor. Låneökningen dessa kvartal var en nivå lägre än den varit de senaste fyra åren, så hushållens låntagande återgick under andra kvartalet till den nivå den var innan finanskrisen. 7 procent av hushållens skulder är studielån Hushållens totala skuldbörda uppgick den sista mars till miljarder kronor. Lån i bostadsinstitut uppgick vid kvartalets slut till miljarder, vilket motsvarar 55 procent av hushållens totala skulder. Banklån stod för 29 procent, eller 737 miljarder. Efter dessa stora långivare står hushållen i skuld till CSN. Studielånen uppgår till 183 miljarder, vilket motsvarar 7 procent av den totala skuldbördan. Hushållens finansiella sparande var 23 miljarder kronor under andra kvartalet Det är något lägre än andra kvartalet förra året då sparandet var 28 miljarder kronor. Det finansiella sparandet är nettot av de transaktioner av finansiella tillgångar och skulder som sker under ett kvartal. Det här kvartalet uppgick transaktionerna i finansiella tillgångar till 88 miljarder och transaktionerna i skulder (skuldökningen) till 65 miljarder. Box STOCKHOLM tel Maria Andersson, SCB, tfn , maria.andersson@scb.se Nicolai Nystrand, SCB, tfn , nicolai.nystrand@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Finansinspektionen, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie FM Finansmarknad 17 SM Utkom den 24 september URN:NBN:SE:SCB-2009-FM17SM0903_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Mats Wadman, SCB.

2 SCB 2 FM 17 SM 0903 Aktiefonder populärare än aktier Hushållen nettoköpte aktiefonder för 4 miljarder kronor under andra kvartalet. De hade också ett positivt nysparande av andra fonder (där fond-i-fond och blandfonder ingår), nettoköpet av dessa uppgick till 1,8 miljarder. Däremot nettosålde hushållen korta räntefonder samt utländska fonder för 1,9 respektive 1 miljard kronor. Affärsvärldens Generalindex steg med hela 22 procent under andra kvartalet, men hushållen hade ett svagt negativt nysparande i aktier, minus 0,9 miljarder kronor. De sålde alltså för något mer än de köpte aktier för. Under årets andra kvartal ökade hushållens tillgodohavanden på bankkonton med 31 miljarder kronor. Det är lägre än andra kvartalet 2008 och 2007 då bankinlåningen var 47 respektive 57 miljarder. Andra kvartalet är det kvartal då det vanligtvis kommer in mest pengar på hushållens bankkonton, vilket troligtvis förklaras av aktieutdelningar och skatteåterbäring. Hushållen hade ett högt sparande i individuella försäkringar, det uppgick till 20 miljarder. Andra kvartalet förra året var motsvarande siffra 16 miljarder. Framför allt var sparandet i kapitalförsäkringar högt det här kvartalet. Sparandet i kollektiva försäkringar (där även PPM ingår) var 35 miljarder, varav PPMsparandet stod för 11 miljarder. Andra kvartalet förra året var det kollektiva försäkringssparandet 43 miljarder. Kraftig ökning av hushållens förmögenhet Under andra kvartalet steg värdet på hushållens finansiella tillgångar med hela 369 miljarder kronor till miljarder kronor. Börsuppgången påverkade värdet på hushållens finansiella tillgångar positivt. Innehavet av börsnoterade svenska aktier steg med 85 miljarder kronor till 455 miljarder. Hushållens innehav av aktiefonder steg med 44 miljarder kronor till 227 miljarder kronor, värdeökning utgjorde 39 miljarder och nettoköp 4 miljarder. Miljarder kronor k1 1996k4 1997k3 1998k2 1999k1 1999k4 2000k3 2001k2 2002k1 2002k4 2003k3 2004k2 2005k1 2005k4 2006k3 2007k2 2008k1 2008k4 Bostadsrätter Bankinlåning Aktier och fonder Innehavet av individuella och kollektiva försäkringar steg med 158 miljarder till miljarder kronor. Kvartalets sparande i dessa försäkringar var 55 miljarder och värdeökning utgjorde 103 miljarder. Även hushållens innehav av bo-

3 SCB 3 FM 17 SM 0903 stadsrätter steg under kvartalet och var vid utgången av juni värt 973 miljarder kronor. Hushållens nettoförmögenhet, det vill säga de finansiella tillgångarna minus skulderna, steg med 305 miljarder under kvartalet och var den sista juni uppe i miljarder kronor. Läget på finansmarknaden något förbättrat Läget på de finansiella marknaderna förbättrades också något under andra kvartalet 2009, men var fortfarande beroende av extraordinära åtgärder från centralbanker och regeringar. Riksbanken sänkte reporäntan under andra kvartalet 2009 i två steg till 0.25 procent. Riksbanken har även fortsatt att lämna lån i svenska kronor och US dollar till svenska banker mot olika former av säkerheter. Redan under första kvartalet 2009 fanns tecken på att läget på den internationella kreditmarknaden lättade något. Denna tendens har hållit i sig, och även andra kvartalet 2009 har såväl svenska företag som banker finansierat sig genom värdepapperslån i utlandet. Statsskulden i stort sett oförändrad Under andra kvartalet ökade statens obligationsupplåning i utländsk valuta påtagligt. Huvuddelen av denna upplåning på 68 miljarder gjordes för vidareutlåning till Riksbanken för återställande av valutareserven. Vidareutlåningen motsvaras av lika stora fordringar på Riksbanken, och påverkar därmed inte statens finansiella sparande. Under andra kvartalet 2009 blev det finansiella sparandet i staten 10 miljarder kronor. Det kan jämföras med 41 miljarder motsvarande kvartal föregående år, och 19 miljarder föregående kvartal. Den marknadsvärderade statskulden var miljarder vid kvartalets slut. Det kan jämföras med miljarder motsvarande kvartal föregående år och miljarder föregående kvartal. Socialförsäkringssektorn ökar obligationsinnehavet Socialförsäkringssektorns nettoförmögenhet ökade mellan första kvartalet och andra kvartalet 2009 från 670 miljarder till 739 miljarder, främst beroende på stigande börskurser. Det finansiella sparandet i socialförsäkringssektorn var 3 miljarder kronor. Det kan jämföras med 7 miljarder motsvarande kvartal föregående år och minus 7 miljarder föregående kvartal. Socialförsäkringssektorn ökade sitt obligationsinnehav med 10 miljarder.

4 SCB 4 FM 17 SM 0903 Införande av transaktioner i finansiella derivat för socialförsäkringssektorn fr.o.m kv.1 Transaktioner i finansiella derivat har detta kvartal införts i Finansräkenskaperna för socialförsäkringssektorn. Derivattransaktionerna är inkluderade från och med kvartal Därmed har det finansiella sparandet i Socialförsäkringssektorn reviderats från och med kvartal till kvartal Utlandssektorn har antagits vara motsektor till socialförsäkringssektorns samtliga transaktioner i finansiella derivat. Revideringar av innehav av statsskuldväxlar 2008kv kv.1 Innehav och transaktioner i statsskuldsväxlar har reviderats för perioden 2008 kv kv.2. Delar av primärstatistikens uppgifter om innehav och transaktioner i statsskuldväxlar har uppvisat brister, som leder till orimliga belopp vid beräkning av omvärderingar och transaktioner för vissa sektorer som innehar statskuldsväxlar. Den ändrade beräkningsmetoden innebär att man utgår från statens implicita värdeförändring av statskuldsväxlar och fördelar den i proportion till respektive sektord innehav. De sektorer som påverkas mest av revideringen är icke-finansiella företag, utlandet och värdepappersfonder.

5 SCB 5 FM 17 SM 0903 Innehåll Statistiken med kommentarer Finansmarknaden Räntor Valutakurser Aktiemarknaden Hushållen Staten Socialförsäkringssektorn Kommuner Utlandet Tabeller Finansiellt sparande för olika sektorer 2009 kv 2, transaktioner (mkr) Finansiellt sparande för olika sektorer 2009 kv 1, transaktioner (mkr) Icke-finansiella företag, transaktioner (mkr) Icke-finansiella företag, ställning (mkr) Finansiella företag, transaktioner (mkr) Finansiella företag, ställning (mkr) 18 4:1. Riksbanken, transaktioner (mkr) 19 4:1. Riksbanken, ställning (mkr) 20 4:2. Monetära finansinstitut, transaktioner (mkr) 21 4:2. Monetära finansinstitut, ställning (mkr) 22 4:3. Försäkringsföretag, transaktioner (mkr) 23 4:3. Försäkringsföretag, ställning (mkr) 24 4:4. Andra finansinstitut, transaktioner (mkr) 25 4:4. Andra finansinstitut, ställning (mkr) Offentlig sektor, transaktioner (mkr) Offentlig sektor, ställning (mkr) 28 5:1. Staten, transaktioner (mkr) 29 5:1. Staten, ställning (mkr) 30 5:2. Kommuner, transaktioner (mkr) 31 5:2. Kommuner, ställning (mkr) 32 5:3. Socialförsäkring, transaktioner (mkr) 33 5:3. Socialförsäkring, ställning (mkr) Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer, transaktioner (mkr) Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer, ställning (mkr) Utlandstransaktioner med fördelning på finansobjekt och svenska delsektorer (mkr) 37

6 SCB 6 FM 17 SM Utlandsställning med fördelning på finansobjekt och svenska delsektorer (mkr) 8. Inlåning, ställning 30 juni 2009 (mkr) 9. Lån inkl. leasing, ställning 30 juni 2009 (mkr) 10. Certifikat ställning 30 juni 2009 (mkr) 11. Obligationer och förlagsbevis, ställning 30 juni 2009 (mkr) 12. Aktier, andelar och fondandelar ställning 30 juni 2009 (mkr) 13. Finansiellt sparande enligt finansräkenskaperna, per kvartal (mdkr) Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Definitioner och förklaringar Så görs statistiken Statistikens tillförlitlighet Bra att veta Ändringar i statistiken Räntebärande papper Hushållens köp och försäljning av utländska aktier Sveriges statistiska databaser (SSD) Annan statistik In English Financial Markets Interest rates Exchange rates Stock market Households Central government Social insurance funds Municipal Rest of the world Revisions and supplementary information of Fin-ancial Accounts Premium pension system Calculation of financial savings List of tables

7 SCB 7 FM 17 SM 0903 Statistiken med kommentarer Finansmarknaden Under andra kvartalet fanns det tecken på en vändning i konjunkturen. T.ex. uppvisade den svenska bruttonationalprodukten en ökning på 0,2 procent jämfört med första kvartalet Det är den första ökningen sedan första kvartalet Läget på de finansiella marknaderna förbättrades också något under andra kvartalet 2009, men var fortfarande beroende av extraordinära åtgärder från centralbanker och regeringar. Riksbanken sänkte reporäntan under andra kvartalet 2009 i två steg till 0.25 procent. Riksbanken har även fortsatt att lämna lån i svenska kronor och US dollar till svenska banker mot olika former av säkerheter. Detta har medfört att Riksbankens balansräkning per sista juni 2009 hade ökat med 453 miljarder kronor till 645 miljarder sedan sista juni Redan under första kvartalet 2009 fanns tecken på att den internationella kreditmarknaden lättade något. Denna tendens har hållit i sig, och även andra kvartalet 2009 har såväl svenska företag som banker emitterat värdepapperslån i utlandet. Räntor Riksbanken sänkte under andra kvartalet reporäntan i två steg, dels den 22 april med 0,5 procentenheter och dels den 8 juli med 0,25 procentenheter. Efter dessa sänkningar låg reporäntan på 0,25 procent vid utgången av andra kvartalet. De korta marknadsräntorna, mätt som tremånaders statsskuldväxlar, steg från 0,3 procent i början av andra kvartalet till ca 0,5 procent i mitten av maj. Under juni sjönk räntan åter och låg vid utgången av andra kvartalet 2009 på knappt 0,4 procent. Räntan på femåriga statsobligationer fortsatte att stiga från 2,3 procent i början av kvartalet till nära 2,7procent. Även räntan femåriga bostadsobligationer steg under kvartalet, från 3,6 procent till nära 3,8 procent i slutet av kvartalet, efter att ha legat strax över 4 procent i början på juni. Räntan på tvååriga bostadsobligationer pendlade under andra kvartalet från 2 procent till 2,3 procent, och låg åter på 2 procent vid slutet på kvartalet Valutakurser Växelkursen har svängt under andra kvartalet 2009 och kronan var som svagast under senare delen av april. En EUR kostade 10,98 SEK i början av kvartalet, och var som högst uppe i 11,20 SEK i april för att landa på 10,85 SEK sista juni. En USD kostade 8,33 SEK i början av kvartalet och som mest 8,66 SEK. Vid slutet av juni kostade en USD 7,69 SEK. Aktiemarknaden Börskurserna vände uppåt under andra kvartalet - både internationellt och i Sverige samtidigt som volatiliteten minskade. Efter sju kvartal av nedgång på Stockholmsbörsen vände kurserna och ökade med 22 procent under andra kvartalet 2009, mätt som Affärsvärdens generalindex.

8 SCB 8 FM 17 SM 0903 Hushållen Hushållens finansiella sparande var 23 miljarder under andra kvartalet Det räknas fram som nettot av de transaktioner av finansiella tillgångar och skulder som sker under ett kvartal. Hushållens transaktioner i finansiella tillgångar var under andra kvartalet 88 miljarder och transaktionerna i skulder (skuldökningen) var 65 miljarder kronor. Så placerades pengarna Under årets andra kvartal ökade hushållens tillgodohavanden på bankkonton med 31 miljarder kronor. Det är lägre än andra kvartalet 2008 och 2007 då bankinlåningen var 47 respektive 57 miljarder kronor. Andra kvartalet är det kvartal då det vanligtvis kommer in mest pengar på hushållens bankkonton, vilket troligtvis förklaras av aktieutdelningar och skatteåterbäring. Under några oroliga månader i höstas ökade hushållens sparande i Riksgäldsspar betydligt i storlek. Tredje kvartalet förra året var sparandet i denna sparform 6 miljarder och fjärde kvartalet 11 miljarder kronor. Årets två första kvartal har hushållen börjat plocka ut delar av dessa insättningar. Under första kvartalet var minskningen 1,3 miljarder och andra kvartalet minskade hushållens tillgångar i Riksgäldsspar med knappt 3 miljarder kronor. Efter dessa uttag har hushållen 40 miljarder placerade i Riksgäldspar. Under andra kvartalet steg Affärsvärldens Generalindex med hela 22 procent, men hushållen hade ett svagt negativt nysparande i aktier, minus 0,9 miljarder kronor. De sålde alltså för något mer än de köpte aktier för. Sparandet i fonder var högre än i aktier, speciellt lockade aktiefonder under andra kvartalet. Hushållen nettoköpte aktiefonder för 4 miljarder. De hade också ett positivt nysparande av andra fonder (där fond-i-fond och blandfonder ingår), nettoköpet av dessa uppgick till 1,8 miljarder. Däremot nettosålde de korta räntefonder samt utländska fonder för 1,9 respektive 1 miljard kronor. Vid sidan av den relativt höga bankinlåningen är det främst försäkringssparandet som drar upp siffran för hushållens sparande. Sparandet i individuella försäkringar var 20 miljarder, vilket är högre än andra kvartalet förra året då motsvarande siffra var 16 miljarder. Framför allt var sparandet i kapitalförsäkringar högt det här kvartalet. Sparandet i kollektiva försäkringar (där även PPM ingår) var 35 miljarder, varav PPM-sparandet stod för 11 miljarder. Andra kvartalet förra året uppgick det kollektiva försäkringssparandet till 43 miljarder, varav 12 miljarder utgjordes av PPM-sparande. Skillnaden mellan inbetalda premier och premier som avser räkenskapsperioden samt oreglerade skador, vika båda är tillgångar hos hushållen, minskade med 7 miljarder under kvartalet. Det kan jämföras med en minskning på 2 miljarder andra kvartalet förra året. En bostadsrätt är en andel i en ekonomisk förening och ses därför, till skillnad mot småhus, som en finansiell tillgång och finns därmed med i Finansräkenskaperna. Transaktionsvärdet utgörs av bostadsrätter som under kvartalet tillkommer genom nybyggnation eller ombildning (från hyres- till bostadsrätt). Andra kvartalet var denna transaktion 7 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 5 miljarder andra kvartalet förra året. Den största delen av transaktionen består av nybyggda bostadsrätter.

9 SCB 9 FM 17 SM 0903 Skatteperiodiseringar Till första kvartalet 2009 infördes skatteperiodiseringar i Finansräkenskaperna. Uppgifterna över skatteperiodiseringar infördes från och med 2001, vilket medförde att hushållens sparande reviderades för perioden 2001 till Periodiseringen innebär att skatter och sociala avgifter ska bokföras vid den tidpunkt de uppkommer i stället för att redovisa dem när de faktiskt betalas (kassamässigt). Behov av periodiseringar uppstår exempelvis eftersom skatter deklareras året efter inkomståret och skatten sålunda fastställs i efterhand. Införandet av skatteperiodiseringar har haft stor effekt på uppgifterna över hushållens sparande. Hur stor inverkan dessa skatteperiodiseringar har på sparandet skiljer sig åt kvartal för kvartal. Andra kvartalet 2009 drog skatteperiodiseringarna ner hushållens sparande med 4,7 miljarder kronor. Första kvartalet i år bidrog denna post till en ökning av det finansiella sparandet med 28 miljarder kronor. Hushållen lånar pengar igen Hushållens lån i banker och bostadsinstitut ökade under andra kvartalet med 56 miljarder kronor. Det är något lägre än andra kvartalet 2008 då motsvarande siffra var 60 miljarder, men den högsta sedan dess. Tredje kvartalet förra året låg utlåningen i bank och bostadsinstitut på 34 miljarder, fjärde kvartalet på 31 miljarder och första kvartalet i år på 32 miljarder kronor. Låneökningen dessa kvartal var en nivå lägre än den varit de senaste fyra åren, så hushållens låntagande återgick under andra kvartalet till den nivå den var innan finanskrisen Nya lån i bostadsinstitut och bank per kvartal 2001kv1-2009kv2 Transaktioner, Mdr SEK k1 2001k3 2002k1 2002k3 2003k1 2003k3 2004k1 2004k3 2005k1 2005k3 2006k1 2006k3 2007k1 2007k3 2008k1 2008k3 2009k1 Hushållens totala skuldbörda uppgick den sista mars till miljarder kronor. Lån i bostadsinstitut uppgick vid kvartalets slut till miljarder, vilket motsvarar 55 procent av hushållens totala skulder. Banklån stod för 29 procent, eller 737 miljarder. Efter dessa stora långivare står hushållen i skuld till CSN. Studielånen uppgår till 183 miljarder, vilket motsvarar 7 procent av den totala skuldbördan. Kraftig ökning av hushållens tillgångar

10 SCB 10 FM 17 SM 0903 Hushållens finansiella tillgångar ökade med hela 369 miljarder under första kvartalet. De finansiella tillgångarna var den sista juni värda miljarder kronor. Kvartalets börsuppgång bidrog till att värdet på de finansiella tillgångarna ökade markant. Hushållens aktieinnehav ökade 91 miljarder till 503 miljarder kronor. Fondinnehavet ökade 48 miljarder till 412 miljarder, av ökningen på 48 miljarder var 44 miljarder värdeökning och resten kvartalets nettosparande i fonder. Aktiefonder är den fondtyp som hushållen har störst innehav i; aktiefondsinnehavet uppgick den sista juni till 227 miljarder kronor. Innehavet av individuella och kollektiva försäkringar (där även PPM ingår) steg under andra kvartalet med 158 miljarder kronor, varav 55 miljarder var kvartalets sparande och 103 miljarder värdeökning. Hushållens innehav av individuella och kollektiva försäkringar var den sista juni värt miljarder kronor. Priserna på bostadsmarknaden fortsatte uppåt under andra kvartalet, vilket medförde ökat värde på hushållens bostadsrättsinnehav. Hushållens innehav av bostadsrätter var vid andra kvartalets slut värt 973 miljarder kronor, en ökning med 48 miljarder under kvartalet. Hushållens tillgodohavanden på bankkonton uppgick den sista juni till 989 miljarder kronor. Mdr SEK Hushållens finansiella tillgångar och börsindex k1 97k1 98k1 AFV generalindex 99k1 00k1 01k1 02k1 03k1 04k1 05k1 06k1 07k1 08k1 09k1 Finansiella tillgångar Börsindex Den finansiella nettoförmögenheten ökade under det andra kvartalet med 305 miljarder kronor. Hushållens nettoförmögenhet, det vill säga de finansiella tillgångarna minus skulderna, uppgick vid andra kvartalets slut till miljarder kronor. Offentlig sektor Staten Staten lånar ut pengar till Riksbanken Statens finansiella sparandet för andra kvartalet 2009 var 10 miljarder kronor enligt finansräkenskaperna. Detta kan jämföras med 40 miljarder motsvarande kvartal föregående år och 19 miljarder föregående kvartal. Staten ökade sina tillgångar med 74 miljarder under kvartalet, varav 66 miljarder består av ett lån till Riksbanken. Samtidigt ökade staten sina skulder med 64 miljarder, främst härrörande från en ökad obligationsupplåning på 68 miljarder. Huvuddelen av denna upplåning på 68 miljarder gjordes för vidareutlåningen till Riksbanken för återställande av valutareserven. Vidareutlåningen motsvaras

11 SCB 11 FM 17 SM 0903 av lika stora fordringar på Riksbanken, och påverkar därmed inte statens finansiella sparande. 100% 80% Marknadsvärderade statsskulden som andel av BNP 60% 40% 20% 0% 1996k1 1996k4 1997k3 1998k2 1999k1 1999k4 Procent 2000k3 2001k2 2002k1 2002k4 2003k3 2004k2 2005k1 2005k4 2006k3 2007k2 2008k1 2008k4 Den marknadsvärderade statskulden 2009 kvartal 2 var miljarder. Detta kan jämföras med miljarder motsvarande kvartal föregående år och miljarder föregående kvartal. Socialförsäkringssektorn Socialförsäkringssektorn ökar obligationsinnehavet Socialförsäkringssektorns finansiella sparande blev för årets andra kvartal 3 miljarder enligt finansräkenskaperna.. Detta kan jämföras med 7 miljarder motsvarande kvartal föregående år och -7 miljarder föregående kvartal. Under det andra kvartalet ökade socialförsäkringssektorn sitt obligationsinnehav med 10 miljarder. Nettoförmögenheten ökade mellan första och andra kvartalet 2009 från 670 miljarder till 739 miljarder. I beräkningarna av kvartal har transaktioner i finansiella derivat tagits med i Socialförsäkringssektorn. Införandet av transaktioner i finansiella derivat för socialförsäkringssektorn minskade socialförsäkringssektorns finansiella sparande med 1 miljard 2009 kv2, medan det för första kvartalet 2009 innebar en ökning i det finansiella sparandet med 29 miljarder. Nettoeffekten av transaktioner i finansiella derivat kan variera kraftigt mellan olika kvartal och påverkar sektorns finansiella sparande. Derivattransaktionerna är inkluderade från och med kvartal Därmed har det finansiella sparandet i Socialförsäkringssektorn reviderats från kvartal till kvartal Utlandssektorn har antagits vara motsektor till socialförsäkringssektorns transaktioner i finansiella derivat. Kommuner Det finansiella sparandet för kommuner och landsting blev minus 1,8 miljarder för andra kvartalet 2009.

12 SCB 12 FM 17 SM 0903 Utlandet Efter höstens stopp för upplåning på internationella kapitalmarknaderna har utländska placerare åter börjat köpa värdepapper emitterade av svenska företag och staten. Trots en del inlösen och sekundärhandel under perioden har handel i räntebärande värdepapper gett betydande kapitalinflöden till icke-finansiella och finansiella företag samt offentliga sektorn. Svenska banker fortsatte under andra kvartal att låna pengar i utlandet och generellt har bankerna lyckats emittera mycket valutadenominerade certifikat och obligationer. Sammanlagt genererades 180 miljarder kronor i kapitalinflöden till Finansiella företag avseende certifikat och obligationer. Icke finansiella företag fortsatte emittera värdepapper även detta kvartal till sammanlagt 25 miljarder kronor i kapitalinflöde. Riksgälden nettoemitterade korta och långa valutadenominerade statspapper på utländsk marknad till ca 68 miljarder kronor. En stor del av Riksgäldens upplåning har lånats ut till Riksbanken i syfte att återställa valutareserven.

13 SCB 13 FM 17 SM 0903 Tabeller 1. Finansiellt sparande för olika sektorer 2009 kv 2, transaktioner (mkr) 1. Net lending(+)/net borrowing(-) by institutional sectors 2 nd quarter 2009, transactions (SEK million) Summa Total Icke finansiella företag Nonfinancial corp. Finansiella företag Financial corp. Offentliga sektorn General government Hushåll inkl. HIO 3 Households incl. HIO 3 Summa svenska sektorer Total, Swedish sectors Utlandet Rest of the world Finansiellt sparande Net financial transactions Finansiella tillgångar Financial assets Sedlar, mynt och inlåning 1 Currency and deposits Certifikat 2 Short term securities Obligationer och förlagsbevis Bonds Finansiella derivat Financial derivatives Lån Loans Leasing Leasing Koncernlån Inter company loans Sv. Börsaktier Sw. quoted shares Sv. ej börs. akt. Sw. non-quoted sh Andra ägarandelar Other equity Sv. fondandelar Sw. mutual fund sh Utl. aktier, andelar och fondandelar Foreign shares and other equity Handelskrediter Trade credits Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Other accounts receivable Summa skulder Total liabilities Sedlar och mynt Currency Inlåning 1 Deposits Certifikat 2 Short term securities Obligationer och förlagsbevis Bonds Finansiella derivat Financial derivatives Lån Loans Leasing Leasing Koncernlån Inter company loans Börsnoterade aktier Quoted shares Ej börsnoterade aktier Non-quoted shares Andra ägarandelar Other equity Fondandelar Mutual funds shares Handelskrediter Trade credits Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Other accounts payable ) Inkl. riksgäldsspar. National debt savings included. 2) Inkl. statsskuldväxlar. Treasury bills included. 3) Hushållens icke-vinstdrivande organisationer. Non profit inst. serving households

14 SCB 14 FM 17 SM Finansiellt sparande för olika sektorer 2009 kv 1, transaktioner (mkr) 2. Net lending(+)/net borrowing(-) by institutional sectors 1 st quarter 2009, transactions (SEK million) Summa Total Icke finansiella företag Nonfinancial corp. Finansiella företag Financial corp. Offentliga sektorn General government Hushåll inkl. HIO 3 Households incl. HIO 3 Summa svenska sektorer Total, Swedish sectors Utlandet Rest of the world Finansiellt sparande Net financial transactions Finansiella tillgångar Financial assets Sedlar, mynt och inlåning 1 Currency and deposits Certifikat 2 Short term securities Obligationer och förlagsbevis Bonds Finansiella derivat Financial derivatives Lån Loans Leasing Leasing Koncernlån Inter company loans Sv. Börsaktier Sw. quoted shares Sv. ej börs. akt. Sw. non-quoted sh Andra ägarandelar Other equity Sv. fondandelar Sw. mutual fund sh Utl. aktier, andelar och fondandelar Foreign shares and other equity Handelskrediter Trade credits Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Other accounts receivable Summa skulder Total liabilities Sedlar och mynt Currency Inlåning 1 Deposits Certifikat 2 Short term securities Obligationer och förlagsbevis Bonds Finansiella derivat Financial derivatives Lån Loans Leasing Leasing Koncernlån Inter company loans Börsnoterade aktier Quoted shares Ej börsnoterade aktier Non-quoted shares Andra ägarandelar Other equity Fondandelar Mutual funds shares Handelskrediter Trade credits Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Other accounts payable ) Inkl. riksgäldsspar. National debt savings included. 2) Inkl. statsskuldväxlar. Treasury bills included. 3) Hushållens icke-vinstdrivande organisationer. Non profit inst. serving households

15 SCB 15 FM 17 SM Icke-finansiella företag, transaktioner (mkr) 3. Non-financial corporations, transactions (SEK million) 09kv2 09kv1 08kv4 08kv3 08kv2 Summa 08kv1-4 Summa 07kv1-4 Finansiellt sparande Net financial transactions Finansiella tillgångar Financial assets Sedlar, mynt och inlåning Currency and deposits Certifikat Short term securities Obligationer och förlagsbevis Bonds Finansiella derivat Financial derivatives Lån Loans Leasing Leasing Koncernlån Inter company loans Sv. börsaktier Sw. quoted shares Sv. ej börs. akt. Sw. non-quoted sh Andra ägarandelar Other equity Sv. fondandelar Sw. mutual fund sh Utl. aktier, andelar och fondandelar Foreign shares and other equity Handelskrediter Trade credits Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Other accounts receivable Summa skulder Total liabilities Sedlar och mynt Currency Inlåning Deposits Certifikat Short term securities Obligationer och förlagsbevis Bonds Finansiella derivat Financial derivatives Lån Loans Leasing Leasing Koncernlån Inter company loans Börsnoterade aktier Quoted shares Ej börsnoterade aktier Non-quoted shares Andra ägarandelar Other equity Fondandelar Mutual funds shares Handelskrediter Trade credits Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Other accounts payable

16 SCB 16 FM 17 SM Icke-finansiella företag, ställning (mkr) 3. Non-financial corporations, outstanding values (SEK million) 09kv2 09kv1 08kv4 08kv3 08kv2 Finansiell förmögenhet Net financial wealth Finansiella tillgångar Financial assets..... Sedlar, mynt och inlåning Currency and deposits Certifikat Short term securities Obligationer och förlagsbevis Bonds Finansiella derivat Financial derivatives Lån Loans Leasing Leasing Koncernlån Inter company loans Sv. börsaktier Sw. quoted shares Sv. ej börs. akt. Sw. non-quoted sh Andra ägarandelar Other equity Sv. fondandelar Sw. mutual fund sh Utl. aktier, andelar och fondandelar Foreign shares and other equity Handelskrediter Trade credits Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Other accounts receivable Summa skulder Total liabilities Sedlar och mynt Currency..... Inlåning Deposits..... Certifikat Short term securities Obligationer och förlagsbevis Bonds Finansiella derivat Financial derivatives Lån Loans Leasing Leasing Koncernlån Inter company loans Börsnoterade aktier Quoted shares Ej börsnoterade aktier Non-quoted shares Andra ägarandelar Other equity Fondandelar Mutual funds shares Handelskrediter Trade credits Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Other accounts payable

17 SCB 17 FM 17 SM Finansiella företag, transaktioner (mkr) 4. Financial corporations, transactions (SEK million) 09kv2 09kv1 08kv4 08kv3 08kv2 Summa 08kv1-4 Summa 07kv1-4 Finansiellt sparande Net financial transactions Finansiella tillgångar Financial assets Sedlar, mynt och inlåning Currency and deposits Certifikat Short term securities Obligationer och förlagsbevis Bonds Finansiella derivat Financial derivatives Lån Loans Leasing Leasing Koncernlån Inter company loans Sv. börsaktier Sw. quoted shares Sv. ej börs. akt. Sw. non-quoted sh Andra ägarandelar Other equity Sv. fondandelar Sw. mutual fund sh Utl. aktier, andelar och fondandelar Foreign shares and other equity Handelskrediter Trade credits Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Other accounts receivable Summa skulder Total liabilities Sedlar och mynt Currency Inlåning Deposits Certifikat Short term securities Obligationer och förlagsbevis Bonds Finansiella derivat Financial derivatives Lån Loans Leasing Leasing Koncernlån Inter company loans Börsnoterade aktier Quoted shares Ej börsnoterade aktier Non-quoted shares Andra ägarandelar Other equity Fondandelar Mutual funds shares Premiepension Premium Pension Övriga försäkringstekniska reserver Other insurance technical reserves Handelskrediter Trade credits Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Other accounts payable

18 SCB 18 FM 17 SM Finansiella företag, ställning (mkr) 4. Financial corporations, outstanding values (SEK million) 09kv2 09kv1 08kv4 08kv3 08kv2 Finansiell förmögenhet Net financial wealth Finansiella tillgångar Financial assets Sedlar, mynt och inlåning Currency and deposits Certifikat Short term securities Obligationer och förlagsbevis Bonds Finansiella derivat Financial derivatives Lån Loans Leasing Leasing Koncernlån Inter company loans Sv. börsaktier Sw. quoted shares Sv. ej börs. akt. Sw. non-quoted sh Andra ägarandelar Other equity Sv. fondandelar Sw. mutual fund sh Utl. aktier, andelar och fondandelar Foreign shares and other equity Handelskrediter Trade credits Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Other accounts receivable Summa skulder Total liabilities Sedlar och mynt Currency Inlåning Deposits Certifikat Short term securities Obligationer och förlagsbevis Bonds Finansiella derivat Financial derivatives Lån Loans Leasing Leasing Koncernlån Inter company loans Börsnoterade aktier Quoted shares Ej börsnoterade aktier Non-quoted shares Andra ägarandelar Other equity Fondandelar Mutual funds shares Premiepension Premium Pension Övriga försäkringstekniska reserver Other insurance technical reserves Handelskrediter Trade credits Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Other accounts payable

19 SCB 19 FM 17 SM :1. Riksbanken, transaktioner (mkr) 4:1. The Central Bank, transactions (SEK million) 09kv2 09kv1 08kv4 08kv3 08kv2 Summa 08kv1-4 Summa 07kv1-4 Finansiellt sparande Net financial transactions Finansiella tillgångar Financial assets Sedlar, mynt och inlåning Currency and deposits Certifikat Short term securities Obligationer och förlagsbevis Bonds Finansiella derivat Financial derivatives Lån Loans Leasing Leasing Koncernlån Inter company loans Sv. börsaktier Sw. quoted shares Sv. ej börs. akt. Sw. non-quoted sh Andra ägarandelar Other equity Sv. fondandelar Sw. mutual fund sh Utl. aktier, andelar och fondandelar Foreign shares and other equity Handelskrediter Trade credits Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Other accounts receivable Summa skulder Total liabilities Sedlar och mynt Currency Inlåning Deposits Certifikat Short term securities Obligationer och förlagsbevis Bonds Finansiella derivat Financial derivatives Lån Loans Leasing Leasing Koncernlån Inter company loans Börsnoterade aktier Quoted shares Ej börsnoterade aktier Non-quoted shares Andra ägarandelar Other equity Fondandelar Mutual funds shares Handelskrediter Trade credits Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Other accounts payable

20 SCB 20 FM 17 SM :1. Riksbanken, ställning (mkr) 4:1. The Central Bank, outstanding values (SEK million) 09kv2 09kv1 08kv4 08kv3 08kv2 Finansiell förmögenhet Net financial wealth Finansiella tillgångar Financial assets Sedlar, mynt och inlåning Currency and deposits Certifikat Short term securities Obligationer och förlagsbevis Bonds Finansiella derivat Financial derivatives Lån Loans Leasing Leasing Koncernlån Inter company loans..... Sv. börsaktier Sw. Quoted shares Sv. ej börs. akt. Sw. non-quoted sh Andra ägarandelar Other equity Sv. fondandelar Sw. mutual fund sh Utl. aktier, andelar och fondandelar Foreign shares and other equity Handelskrediter Trade credits..... Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Other accounts receivable Summa skulder Total liabilities Sedlar och mynt Currency Inlåning Deposits Certifikat Short term securities Obligationer och förlagsbevis Bonds Finansiella derivat Financial derivatives Lån Loans Leasing Leasing Koncernlån Inter company loans..... Börsnoterade aktier Quoted shares Ej börsnoterade aktier Non-quoted shares Andra ägarandelar Other equity Fondandelar Mutual funds shares Handelskrediter Trade credits Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Other accounts payable

21 SCB 21 FM 17 SM :2. Monetära finansinstitut, transaktioner (mkr) 4:2. Monetary financial institutions, transactions (SEK million) 09kv2 09kv1 08kv4 08kv3 08kv2 Summa 08kv1-4 Summa 07kv1-4 Finansiellt sparande Net financial transactions Finansiella tillgångar Financial assets Sedlar, mynt och inlåning Currency and deposits Certifikat Short term securities Obligationer och förlagsbevis Bonds Finansiella derivat Financial derivatives Lån Loans Leasing Leasing Koncernlån Inter company loans Sv. börsaktier Sw. Quoted shares Sv. ej börs. akt. Sw. non-quoted sh Andra ägarandelar Other equity Sv. fondandelar Sw. mutual fund sh Utl. aktier, andelar och fondandelar Foreign shares and other equity Handelskrediter Trade credits Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Other accounts receivable Summa skulder Total liabilities Sedlar och mynt Currency Inlåning Deposits Certifikat Short term securities Obligationer och förlagsbevis Bonds Finansiella derivat Financial derivatives Lån Loans Leasing Leasing Koncernlån Inter company loans Börsnoterade aktier Quoted shares Ej börsnoterade aktier Non-quoted shares Andra ägarandelar Other equity Fondandelar Mutual funds shares Handelskrediter Trade credits Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Other accounts payable Anm. Sektorn består av banker, bostadsinstitut, kommun- och företagsfinansierande institut, finansbolag. Observera att monetära värdepappersbolag och monetära värdepappersfonder ingår i Andra finansinstitut samt att Riksbanken särredovisas. Rem. This sector includes banks, housing credit institutions, other monetary financial institutions, other credit market institutions. Note that monetary securities brokerage companies and monetary mutual funds are part of Other financial intermediaries and that the Central Bank is presented separately.

22 SCB 22 FM 17 SM :2. Monetära finansinstitut, ställning (mkr) 4:2. Monetary financial institutions, outstanding values (SEK million) 09kv2 09kv1 08kv4 08kv3 08kv2 Finansiell förmögenhet Net financial wealth Finansiella tillgångar Financial assets Sedlar, mynt och inlåning Currency and deposits Certifikat Short term securities Obligationer och förlagsbevis Bonds Finansiella derivat Financial derivatives Lån Loans Leasing Leasing Koncernlån Inter company loans Sv. börsaktier Sw. Quoted shares Sv. ej börs. akt. Sw. non-quoted sh Andra ägarandelar Other equity Sv. fondandelar Sw. mutual fund sh Utl. aktier, andelar och fondandelar Foreign shares and other equity Handelskrediter Trade credits Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Other accounts receivable Summa skulder Total liabilities Sedlar och mynt Currency..... Inlåning Deposits Certifikat Short term securities Obligationer och förlagsbevis Bonds Finansiella derivat Financial derivatives Lån Loans Leasing Leasing Koncernlån Inter company loans Börsnoterade aktier Quoted shares Ej börsnoterade aktier Non-quoted shares Andra ägarandelar Other equity Fondandelar Mutual funds shares Handelskrediter Trade credits Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Other accounts payable Anm. Sektorn består av banker, bostadsinstitut, kommun- och företagsfinansierande institut, finansbolag. Observera att monetära värdepappersbolag och monetära värdepappersfonder ingår i Andra finansinstitut samt att Riksbanken särredovisas. Rem. This sector includes banks, housing credit institutions, other monetary financial institutions, other credit market institutions. Note that monetary securities brokerage companies and monetary mutual funds are part of Other financial intermediaries and that the Central Bank is presented separately.