Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder den 31 december 2009

Transkript

1 OE 12 SM 1001 Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder den 31 december 2009 Financial assets and liabilities for municipalities and county councils, December 31, 2009 I korta drag Fordran på kommunägda bolag största tillgången för kommunerna De finansiella anläggningstillgångarna uppgick till 179,3 miljarder kronor för kommunerna i bokslutet för Det var en ökning med 0,9 miljarder kronor jämfört med året innan. Den största delen av de finansiella tillgångarna bestod av långfristiga fordringar (132,1 miljarder) och då främst fordringar på kommunägda företag, som uppgick till 124,7 miljarder kronor. För landstingen uppgick de finansiella anläggningstillgångarna till 19,0 miljarder kronor, vilket är en ökning med 3,7 miljarder kronor jämfört med år Utlåningen till de landstingsägda bolagen står för den största delen av ökningen med cirka 2,4 miljarder kronor. Lånen till de landstingsägda bolagen står för 35,4 procent av de finansiella anläggningstillgångar och uppgick till 6,7 miljarder kronor. Den största delen av de finansiella anläggningstillgångarna, 43,0 procent, var för landstingen placerade i aktier och andelar. Kommunernas finansiella skulder uppgick till 245,8 miljarder kronor, av dessa var 119,0 miljarder långfristiga. Av de långfristiga skulderna utgörs 37,6 procent av lån från banker. Landstingens finansiella skulder uppgick till 61,8 miljarder kronor, vilket är en ökning med 14,8 miljarder kronor. Landstingens skulder utgjordes till största delen av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter på 30,4 miljarder samt leverantörsskulder på 15,7 miljarder. Annelie Hallberg, SCB, tfn , fornamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Offentlig ekonomi OE 12 SM Utkom den 12 november URN:NBN:SE:SCB-2009-OE12SM1001_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 SCB 2 OE 12 SM 1001 Innehåll Statistiken med kommentarer Finansiella tillgångar Finansiella skulder Tabeller Teckenförklaring 1a. Kommunernas finansiella tillgångar 2008 och 2009, miljoner kronor 1b. Kommunernas finansiella skulder 2008 och 2009, miljoner kronor 2a. Landstingens finansiella tillgångar 2008 och 2009, miljoner kronor 2b. Landstingens finansiella skulder 2008 och 2009, miljoner kronor Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Definitioner och förklaringar Så görs statistiken Statistikens tillförlitlighet Bra att veta In English Summary List of tables List of terms

3 SCB 3 OE 12 SM 1001 Statistiken med kommentarer Finansiella tillgångar De finansiella anläggningstillgångarna i kommunerna uppgick den 31 december 2009 till 179,3 miljarder kronor. Det var en ökning med 0,9 miljarder kronor jämfört med föregående år. Vissa tillgångsslag varierar dock mera mellan åren. Den post som ökade mest av de finansiella anläggningstillgångarna var aktier, andelar och bostadsrätter, som ökade med 6,3 miljarder och uppgick till 33,9 miljarder kronor. Placeringar i obligationer och andra värdepapper ökade med 3,5 miljarder kronor och uppgick till 13,4 miljarder kronor. Den största delen av kommunernas finansiella anläggningstillgångar utgjordes av långfristiga fordringar (132,1 miljarder kronor) och då främst på kommunägda företag. Dessa fordringar minskade med 9,8 miljarder kronor. När lånen till kommunala bolag minskat har medel istället placerats i aktier och obligationer. Dessutom har omklassificeringar gjorts av lån, från lång- till kortfristiga. Landstingens finansiella anläggningstillgångar uppgick till 19,0 miljarder kronor och ökade under 2009 med 3,7 miljarder kronor. Utlåningen till de landstingsägda bolagen stod för den största delen av ökningen med cirka 2,4 miljarder. Landstingens största del av de finansiella anläggningstillgångarna, 43,0 procent, fanns i aktier och andelar. Kommunernas och landstingens aktieinnehav, miljoner kronor Kommuner Aktier (anläggnings- och omsättningstillgångar) Landsting Aktier (anläggnings- och omsättningstillgångar) Ovanstående tabell visar lång- och kortfristigt aktieinnehav. Kommunernas aktieinnehav har ökat med 23,0 procent mellan 2008 och För landstingen uppgår ökningen till 19,0 procent mellan åren.

4 SCB 4 OE 12 SM 1001 Finansiella skulder Kommunernas finansiella skulder uppgick till 245,8 miljarder, vilket är en minskning med 17,1 miljarder jämfört med år De långfristiga skulderna uppgick till 119,0 miljarder kronor, en minskning med 3,6 miljarder. Den största delen av de långfristiga skulderna består av lån från banker som uppgick till 44,7 miljarder och lån från övriga finansiella företag (där Kommuninvest ingår) som uppgick till 36,2 miljarder. Den långfristiga upplåningen via bank har minskat med 6,2 miljarder, en ökning har istället gjorts de långfristiga obligationslån som ökat med 2,0 miljarder. Den post som ökat mest av de kortfristiga skulderna är upplupna kostnader och förutbetalda intäkter som ökat med 19,1 miljarder kronor. Den stora ökningen beror till en del på det statliga konjunkturstödet, som utbetalades i december 2009, men avser Landstingens finansiella skulder uppgick till 61,8 miljarder kronor, vilket är en ökning med 14,8 miljarder kronor. Landstingens struktur på finansiella tillgångar och skulder skiljer sig något mot kommunernas. Generellt sett har kommuner mer långfristiga fordringar och skulder, medan landstingens finansiella tillgångar och skulder är av mer kortfristig karaktär. Landstingens skulder utgjordes till största delen av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter på 30,4 miljarder och leverantörsskulder på 15,7 miljarder kronor. Även för landstingen skedde en stor ökning av de förutbetalda kostnaderna och upplupna intäkterna med 10,0 miljarder kronor, som till en del berodde på det tillfälliga konjunkturstödet. De långfristiga skulderna uppgick till 9,5 miljarder, vilket var en ökning gentemot året innan med 3,0 miljarder kronor. Lån från svenska och utländska långivare, miljoner kronor Kommuner Lån från svenska långivare Lån från utländska långivare Landsting Lån från svenska långivare Lån från utländska långivare I tabellen ovan ingår både kort- och långfristiga lån. Motpart för de svenska lånen kan vara stat, socialförsäkring, kommun, hushåll, kommun- /landstingsägda företag, banker, övriga finansiella företag eller icke-finansiella företag. Upplåningen via banker står för 44,3 procent av kommunernas lån från svenska långivare, övriga finansiella företag står för 32,0 procent. För landstingen ligger en stor del av lånen, 48,8 procent, hos utländska långivare.

5 SCB 5 OE 12 SM 1001 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1a. Kommunernas finansiella tillgångar 2008 och 2009, miljoner kronor 1a. Financial assets of municipalities 2008 and 2009, SEK millions Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar, bostadsrätter: - svenska börsnoterade aktier övriga svenska aktier och andelar, varav aktier i kommunägda bolag utländska aktier och andelar Summa aktier och andelar, bostadsrätter Obligationer och andra värdepapper utgivna av: - staten kommuner banker bostadsinstitut övriga finansiella företag icke-finansiella företag företag och institutioner i utlandet Summa obligationer och andra värdepapper Långfristiga fordringar/lån till: - kommuner hushåll kommunägda bostadsföretag övriga kommunägda företag finansiella företag övriga icke-finansiella företag Summa långfristiga fordringar/lån Grundfondskapital och div. värdereglering Summa finansiella anläggningstillgångar Kundfordringar Diverse kortfristiga fordringar: - fordringar hos anställda fordringar hos leverantörer därav kommunägda företag kortfristig del av långfristiga fordringar därav kommunägda företag fordringar hos staten

6 SCB 6 OE 12 SM a. Forts övriga kortfristiga fordringar därav kommunägda företag ingående mervärdesskatt fordran mervärdesskatt, redovisningskonto värdereglering av diverse kortfristiga fordringar Summa diverse kortfristiga fordringar Upplupna ränteintäkter från: - aktier och andelar, bostadsrätter obligationer och andra värdepapper certifikat långfristiga fordringar kundfordringar övriga kortfristiga fordringar Summa upplupna ränteintäkter Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar (i värdepapper) i: Aktier, andelar och bostadsrätter: - svenska börsnoterade aktier övriga svenska aktier och andelar varav aktier i kommunägda bolag utländska aktier och andelar Summa aktier, andelar och bostadsrätter Certifikat utgivna av: - staten (statsskuldväxlar) kommuner banker bostadsinstitut övriga finansiella företag icke-finansiella företag företag och institutioner i utlandet 0 0 Summa certifikat Obligationer och andra värdepapper, utgivna av: - staten kommuner banker bostadsinstitut övriga finansiella företag icke-finansiella företag företag och institutioner i utlandet Summa obligationer och andra värdepapper Summa certifikat, obligationer och andra värdepapper Värdereglering av kortfristiga placeringar Summa kortfristiga placeringar (i värdepapper) Kassa och bank SUMMA FINANSIELLA TILLGÅNGAR

7 SCB 7 OE 12 SM b. Kommunernas finansiella skulder 2008 och 2009, miljoner kronor 1b. Financial liabilities of municipalities 2008 and 2009, SEK millions Långfristiga skulder Kommuncertifikat med ursprunglig löptid längre än 1 år Utestående obligationslån exkl. uppköpta egna - obligationslån emitterade i Sverige obligationslån emitterade i utlandet Summa Obligationslån Lån från svenska långivare - staten socialförsäkring kommun hushåll kommunägda företag banker övriga finansiella företag icke-finansiella företag Summa lån från svenska långivare därav i utländsk valuta Lån från utländska långivare Finansiell leasing Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kommuncertifikat med ursprunglig löptid upp till 1 år Utestående obligationslån exkl. uppköpta egna: - obligationslån emitterade i Sverige obligationslån emitterade i utlandet Summa obligationslån Lån från svenska långivare - staten socialförsäkring kommuner hushåll kommunägda företag banker övriga finansiella företag icke-finansiella företag Summa lån från svenska långivare därav i utländsk valuta 0 0 därav kortfristig del av långfristig skuld Lån från utländska långivare Summa kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder

8 SCB 8 OE 12 SM b. Forts Leverantörsskulder Upplupna räntekostnader från - finansiell leasing obligationer certifikat långfristiga skulder / lån leverantörsskulder diverse kortfristiga skulder Summa upplupna räntekostnader Upplupen kostnad för pensioner, individuell del Övriga Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA SKULDER

9 SCB 9 OE 12 SM a. Landstingens finansiella tillgångar 2008 och 2009, miljoner kronor 2a. Financial assets of county councils 2008 and 2009, SEK millions Finansiella anläggningstillgångar Svenska börsnoterade aktier Övriga svenska aktier och andelar, bostadsrätter varav aktier i kommunägda bolag Utländska aktier och andelar Summa aktier och andelar, bostadsrätter Obligationer och andra värdepapper (inkl certifikat med ursprunglig löptid längre än 1 år),utgivna av - staten kommuner banker bostadsinstitut övriga finansiella företag icke-finansiella företag företag och institutioner i utlandet Summa obligationer och andra värdepapper Långfristiga fordringar/lån till - kommuner hushåll kommunägda bostadsföretag övriga kommunägda företag finansiella företag övriga icke-finansiella företag Summa långfristiga fordringar/lån Grundfondskapital och div. värdereglering Summa finansiella anläggningstillgångar Kundfordringar Diverse kortfristiga fordringar: - fordringar hos anställda fordringar hos leverantörer därav kommunägda företag kortfristig del av långfristiga fordringar därav kommunägda företag fordringar hos staten övriga kortfristiga fordringar därav kommunägda företag ingående mervärdesskatt fordran mervärdesskatt, redovisningskonto värdereglering av diverse kortfristiga fordringar Summa diverse kortfristiga fordringar

10 SCB 10 OE 12 SM a. Forts. Upplupna ränteintäkter från aktier och andelar, bostadsrätter obligationer och andra värdepapper certifikat långfristiga fordringar kundfordringar övriga kortfristiga fordringar 14 6 Summa upplupna ränteintäkter Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar i (i värdepapper) i: Aktier, andelar och bostadrätter: - svenska börsnoterade aktier övriga svenska aktier och andelar varav aktier i kommunägda bolag utländska aktier och andelar Summa aktier, andelar och bostadsrätter Certifikat utgivna av - staten (statsskuldväxlar) kommuner banker bostadsinstitut övriga finansiella företag icke-finansiella företag företag och institutioner i utlandet 8 31 Summa certifikat Obligationer och andra värdepapper, utgivna av - staten kommuner banker bostadsinstitut övriga finansiella företag icke-finansiella företag företag och institutioner i utlandet Summa obligationer och andra värdepapper Summa certifikat, obligationer och andra värdepapper Värdereglering av kortfristiga placeringar Summa kortfristiga placeringar (i värdepapper) Kassa och bank SUMMA FINANSIELLA TILLGÅNGAR

11 SCB 11 OE 12 SM b. Landstingens finansiella skulder 2008 och 2009, miljoner kronor 2b. Financial liabilities of county councils 2008 and 2009, SEK millions Långfristiga skulder Kommuncertifikat med ursprunglig löptid längre än 1 år 0 0 Utestående obligationslån exkl. uppköpta egna - obligationslån emitterade i Sverige obligationslån emitterade i utlandet 0 0 Summa obligationslån Lån från svenska långivare - staten socialförsäkring kommun hushåll kommunägda företag banker övriga finansiella företag icke-finansiella företag 9 9 Summa lån från svenska långivare därav i utländsk valuta 0 0 Lån från utländska långivare Finansiell leasing Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kommuncertifikat med ursprunglig löptid upp till 1 år 0 0 Utestående obligationslån exkl. uppköpta egna: obligationslån emitterade i Sverige obligationslån emitterade i utlandet 0 0 Summa obligationslån Lån från svenska långivare - staten socialförsäkring kommuner hushåll kommunägda företag banker övriga finansiella företag icke-finansiella företag Summa lån från svenska långivare därav i utländsk valuta 0 0 Lån från utländska långivare 0 0 Summa kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder

12 SCB 12 OE 12 SM b. Forts Leverantörsskulder Upplupna räntekostnader från - finansiell leasing obligationer certifikat långfristiga skulder / lån leverantörsskulder diverse kortfristiga skulder 3 0 Summa upplupna räntekostnader Upplupen kostnad för pensioner, individuell del Övriga Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA SKULDER

13 SCB 13 OE 12 SM 1001 Fakta om statistiken Statistiska centralbyrån har sedan 1960 sammanställt uppgifter om kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder samt deras utveckling över tiden. Statistiken visar vilka placerings- respektive låneformer kommunerna och landstingen har valt. Den kallades tidigare kreditmarknadsstatistik, men har efter en översyn inför 2002 års undersökning döpts om till Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder. Detta omfattar statistiken Statistiken redovisar de bokförda beloppen för finansiella tillgångar och låneskulder i Sveriges samtliga 290 kommuner och 20 landsting. Statistiken avser bokfört värde per den 31 december och redovisas med uppdelning på kommuner och landsting. Definitioner och förklaringar För definition av variabler och sektorsindelningar hänvisas till Kommun-BAS- 05 och MIS 2001:2, Standard för institutionell sektorindelning, INSEKT Definitionerna finns även angivna i själva blanketten. Det är finansiella tillgångar och låneskulder och vissa specifikationer för förändringen av obligations- och utlandslån, aktieinnehav samt av derivat som utgör variablerna. De finansiella tillgångarna och skulderna är uppdelade på anläggnings- och omsättningstillgångar samt lång- och kortfristiga skulder. Finansiella derivat Finansiella derivat är finansiella tillgångar/skulder som används för att undvika risker. Exempel på derivat är optioner, terminer, swappar och liknande instrument. Certifikat Diskonteringspapper med löptid upp till ett år. Finansiell leasing Beräknat nuvärde av minimileaseavgifterna eller verkligt värde för tillgångar leasade enligt finansiellt leasingavtal. Kommunägda företag Bostadsstiftelser och andra icke-finansiella företag i vilka kommunen ensam tillsammans med annan kommun eller landsting äger 50 procent eller mer av aktiekapitalet såvida inte staten äger övriga 50 procent. Även dotterbolag till kommunägda företag räknas som kommunägda. Så görs statistiken Uppgifterna samlas in årligen från alla kommuner och landsting via Internet. De inkomna uppgifterna granskas, och vid behov kontaktar SCB uppgiftslämnarna för att få förklaringar och upprättningar. Uppgifter från föregående undersökning samt vissa kontroller finns även i blanketten, så att uppgiftslämnaren själv kan kontrollera lämnade uppgifter. Skyldighet att lämna uppgifter till undersökningen gäller enligt Statistiska centralbyråns författningssamling (SCB-FS 2007:18) med stöd av lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Uppgifterna är offentliga.

14 SCB 14 OE 12 SM 1001 Statistikens tillförlitlighet Undersökningens tillförlitlighet grundar sig på uppgiftslämnarnas kunskap om de olika placerings- och låneformerna och deras villighet att besvara blanketten på bästa möjliga sätt. SCB granskar uppgifterna genom att bedöma rimligheten i förändringen av tillgångarna och låneskulderna. Felaktiga svar kan förekomma på grund av missförstånd, bristande kunskap eller engagemang hos de svarande. Det har dock inte gjorts några mätningar av felets storlek. Bortfallet i undersökningarna är som regel litet. För att minska bortfallet gör SCB tre skriftliga påminnelser och upprepade telefonpåminnelser. Den senaste undersökningen hade ett bortfall på en kommun, vilken motsvarar 0,08 procent av befolkningen. Bra att veta Blanketten har under åren anpassats till ändrade förhållanden på finansmarknaden. Detta har medfört förändringar av både variabler och variabelindelningar och detta påverkar statistikens jämförbarhet över tiden. Inför uppgiftsinsamlingen 2002 gjordes såväl insamlingsmetod som enkät, anvisningar och uppräkning om. Omläggningen föranleddes av flera orsaker, utvecklingen av finansmarknadsstatistiken p.g.a. ökade EU-krav, försök att öka jämförbarheten med andra undersökningar, den tekniska utvecklingen samt att blanketten behövde moderniseras för att bättre stämma överens med uppgiftslämnarnas egen bokföring. Uppgifterna i detta Statistiska meddelande redovisas även i statistiska databaser som kan nås via SCB:s webbplats. Tidigare publicering finns också på webbplatsen. Statistik redovisas även per den 31 mars, den 30 juni och den 30 september. Den baseras på samtliga landsting och ett urval av kommuner, nämligen samtliga kommuner som året innan undersökningsåret hade en medelbefolkning på minst invånare. Kvartalsuppgifterna redovisas även i Statistiska meddelanden (SM) från Finansinspektionen och Statistiska centralbyrån i serie FM nr 17. I denna statistik om kapitalmarknaden hämtas uppgifter in från bl.a. mellanhandsinstitutens utlåning till allmänheten, där kommuner och landsting ingår. Några variabler i undersökningen kan jämföras med uppgifter i räkenskapssammandraget, dvs. kommunernas och landstingens bokslutsstatistik. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats,

15 SCB 15 OE 12 SM 1001 In English Summary Long term financial assets in the municipalities amounted to SEK billion on December 31, This represents an increase of SEK 0.9 billion compared to the previous year. At the same time, financial liabilities increased by SEK 17.1 billion (from SEK billion in 2008 to SEK billion in 2009). The largest increase in liabilities comprised accrued expenses and deferred incomes. For the county councils the long term financial assets amounted to SEK 19.0 billion, which is an increase of 3.7 billion SEK compared to The largest increase in assets comprised loans to enterprises owned by county councils. List of tables Explanation of symbols 1a. Financial assets of municipalities 2008 and 2009, SEK millions 1b. Financial liabilities of municipalities 2008 and 2009, SEK millions 2a. Financial assets of county councils 2008 and 2009, SEK millions 2b. Financial liabilities of county councils 2008 and 2009, SEK millions List of terms Aktier Anställda Banker Banktillgodohavanden Bokförda belopp Bostadsinstitut Bostadsföretag Bostadsrätter Börsnoterade aktier Certifikat Emiterad Finansiell Finansiella derivat Finansiell leasing Fordringar Företag Förutbetalda intäkter Förutbetalda kostnader Grundfondskapital Hushåll Icke-finansiella Kassa Kommuner Kommungrupp Kommunägda företag Kortfristiga placeringar Kortfristiga lån Kundfordringar Landsting Shares Employees Banks Assets in banks Booked value Housing finance institution House-enterprises Owner-occupier contracts Quoted shares Certificates Issued Financial Financial derivatives Financial leasing Receivables Companies Deferred income Prepaid expenses Basic fund capital Households Non-financial Cash Municipalities Municipality group Companies owned by municipalities Short term investments Short term liabilities Accounts receivable County councils

16 SCB 16 OE 12 SM 1001 Leverantörsskulder Likvida medel Lån från svenska långivare Lån från utlandet Långfristiga fordringar Långfristiga skulder Län Marknadsvärde Nedskrivning Nominellt värde Obligationer Obligationslån Pensioner Postgiro Ränteintäkter Räntekostnader Skulder Socialförsäkring Staten Tillgångar, tillgodohavanden Upplupna Utländsk Utstående obligationslån exkl. egna uppköpta Valuta Värdereglering Creditor loans Liquid assets Loans from Swedish lenders Loans from foreign lenders Long term demands Long term liabilities County Market value Write-down Nominal value Bonds Bond loans Pensions Postal cheque service Interest income Interest expenses Liabilities Social insurance Central Government Assets Accrued Foreign Bond loans outstanding, excl. own purchase Currency Value adjustment