SLUTRAPPORT. Service på landsbygden. Februari Christina Svensson Projektsamordnare

Transkript

1 SLUTRAPPORT Service på landsbygden - Ett samarbetsprojekt mellan kommunerna Bengtsfors, Gullspång, Munkedal med samordning via Dalslandskommunernas kommunalförbund Februari 2012 Christina Svensson Projektsamordnare

2 Innehållsförteckning 1.Sammanfattning Projektets syfte och mål Projektets organisation och styrning Projektets genomförande Arbetssätt Aktiviteter Resultat och effekter Helheten Munkedal... 6 Innovativ upphandling enligt LOU... 7 Kontanthantering... 7 Fiber på landsbygden... 7 Logistik och varuleveranser... 8 GIS-karläggning av servicepunkter... 8 Serviceplan och Budgetprocessen Bengtsfors... 9 Service till föreningar och företag Samhälls- och medborgarservice Kommersiell service Icke resultat Diskussion Slutsatser... 11

3 1.Sammanfattning - Det handlar om att hitta sätt att lösa servicen på landsbygden via integrerade verksamheter; dvs. genom samarbete över gränserna kommersiellt och offentligt nå ett mervärde för invånarna på landsbygden. I planeringsprocessen måste vi ha metoder för att visa på hur detta samarbete på ett konkret sätt kan bidra till landsbygdutveckling och på så sätt innebära god ekonomiskt hushållning för den offentliga ekonomin. säger Christina Svensson som är projektledare och fortsätter -Vi har påbörjat denna utvecklande process genom projektet. Varje kommun har preciserat ett antal områden som man vill utveckla. Erfarenhetsutbyte lokalt, regionalt och nationellt är också en viktig del av projektet Utvärderingen visar att det finns förutsättningar för att resultatet i kommunerna skall kunna vara bestående. De bestående resultaten verkar enligt utvärderingen kunna bestå i en större tyngd på den politiska agendan, konkreta hjälpmedel och metoder i planeringsprocessen(checklistan i budgetprocessen, lokala serviceplaner och GISinformation) samt en utvecklad dialog med medborgare i byarna. Utdrag ur utvärdering Bo Thörn PWC nov 2011 sid 14. Slutrapporten visar att utifrån projektets syfte och mål har följande uppnåtts Förutsättningarna har utvecklats för att åtgärda brister i servicetillgänglighet genom lokalt anpassad offentlig, ideell och kommersiell servicesamverkan både i Bengtsfors och Munkedal utifrån arbetet med de lokala projekten. Med hjälp av en framtagen budgetmodul kan den kommunala serviceplaneringen tydligare kopplas till den kommunala budgetprocessen.detta redan i samband med framtagande av 2013 års budget. På så sätt kan förutsättningarna förbättras för att finna och utveckla lokalt anpassade servicelösningar som alternativ till centraliserade servicelösningar Ett antal analyser baserade på GIS kartläggning redovisar tillgängligheten till service på regional och kommunal nivå. Kulturgeografen(CRA) på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet har i två analyser presenterat kommunerna ett fördjupat planeringsunderlag. En kommunal serviceplan har antagits i Munkedals kommun och utvecklas inom ramen för Översiktsplaneringen i Bengtsfors kommun Erfarenheter från projektet har spridits inom det regionala partnerskapet för det regionala serviceprogrammet i Västra götaland inom och mellan de deltagande kommunerna. Erfarenhetsutbyte har också skett med ett liknande projekt i Region

4 Västerbotten. Ur ett nationellt perspektiv kan nämnas att Munkedals kommun utsetts till 2011 års landsbygdskommun av organisationen Hela Sverige skall leva Ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom projektets ram som i projektplanen planerades skulle uppnås genom en referenskontaktgrupp mellan tillväxtverket och SKL har inte etablerats. Tillväxtverket har kontinuerligt följt projektet och också deltagit på slutkonferens för projektet januari Slutrapporten visar också på positiva sidoeffekter Ett samarbete har inletts med Kulturgeografen(CRA) på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet som hjälpt oss med analyserna i två steg. Samarbetet kommer att utvecklas genom kontinuerliga kontakter enligt plan under 2012 och framåt. Här kommer även övriga fyra Dalslandskommuner inbjudas att delta. Förhoppningen är att tillgänglighetsmodellen som används vid analysen kan användas i praktiken som underlag för politiska framtida beslut. En önskan om ett fortsatt samarbete mellan de deltagande kommunerna har framkommit. Nya samverkansmodeller har utvecklats Den externa utvärderingen som genomfördes hösten 2011 visar att förutsättningar finns för att resultatet skall vara bestående. De bestående resultaten verkar kunna bestå i en större tyngd på den politiska agendan, konkreta hjälpmedel och metoder i planeringsprocessen samt en utvecklad dialog med medborgare i byarna 2. Projektets syfte och mål Utveckla förutsättningar för att åtgärda brister i servicetillgänglighet genom lokalt anpassad offentlig-ideell och kommersiell servicesamverkan. Genom kommunal serviceplanering kopplad till den kommunala budgetprocessen med början 2012 och sedan årligen förbättra förutsättningarna att finna och utveckla lokalt anpassade och samordnade servicelösningar som alternativ till centraliserade servicelösningar Utveckla analyser baserade på GIS-kartläggning av tillgänglighet till service på regional och kommunal nivå Kommunala serviceplaner blir föremål för beredning och beslut. Serviceplanerna blir en väsentlig del i kommunens totala serviceplanering Sprida erfarenheterna från projektet dels inom partnerskapet för det regionala serviceprogrammet i Västra Götaland och dels till berörda kommuner och andra myndigheter i Sverige

5 En referenskontakt/grupp ska upprättas med tillväxtverket och SKL-Sveriges Kommuner och landsting för att utveckla ett kunskaps/erfarenhetsutbyte inom projektets ram 3. Projektets organisation och styrning Projektet har samordnats av en projektledare tillika förbundschefen vid Dalslandskommunernas Kommunalförbund. Till stöd finns en projektadministratör som är tillgänglig för alla inblandade parter. Varje kommun har haft en projektledare som byggt upp det lokala utvecklingsarbetet utifrån kommunens ambitionsnivå och resurser. I kommunernas egna redovisningar framgår hur detta arbete fortlöpt. Gullspångs kommun har på grund av olika orsaker sett sig tvungna att frånträda projektet från och med maj Representant har dock deltagit vid slutkonferens. Dalslandskommunernas kommunalförbund har varit projektägare och kontinuerliga rapporter har skett till Direktionen runt utvecklingen. Projektet organiserades initialt med en styrgrupp och en projektgrupp men utvecklades ganska snart till en och samma grupp. 4. Projektets genomförande Projektet var planerat att pågå från juni 2010 t.om oktober 2011 men förlängdes t.om på grund av bl.a genomförandet av GIS analysen. 4.1 Arbetssätt Inledningsvis slöts ett socialt kontrakt mellan personerna som ingick i projektorganisationen. Kontraktet handlade om samarbetets organisering. Kommunerna har i det lokala arbetet arbetat självständigt och projektledarna har förankrat projektet hos övriga berörda i sina kommuner. Vid några tillfällen har projektledaren tillsammans med administratör varit ute i projektkommunerna i samband med lokala aktiviteter. 4.2 Aktiviteter Var fjortonde dag har projektmöten genomförts. Mötena har skett via webb-möten men även via ett antal konferensmöten in real life(irl) både i Håverud som är kommunalförbundets placeringsort och i andra kommuner. Uppstartsmöte juni 2010, kick-off september 2010, erfarenhetsutbyte med Västerbotten mars 2011, budgetprocesskonferens april 2011, giskonferens juni 2011 samt avslutningskonferens januari 2012 har genomförts irl. Några projektdeltagare har också deltagit på ett antal nationella konferenser såsom Landsbygdsmässa i Jönköping hösten 2010, utvecklingsdagar i Västerbotten maj 2011,

6 Regionala partnerskapsmöten VGR hösten 2011 samt slutkonferens Västerbottenprojektet i Stockholm januari Resultat och effekter 5.1 Helheten Kommunala serviceplaner kommer att/ har tagits fram både i Bengtsfors och Munkedal. se sep rapport Munkedal GIS kartläggning har skett. Se separat rapport. Alla projektkommuner samt kommuner runt om dessa har tillgång till dokumentet. Metoden kan också användas i andra delar av landet där intresse finns. Mål för budgetprocessen har nåtts. Det finns en påkopplad modul, en checklista som kan användas i budgetarbetet. Även Gullspång som inte deltagit sedan april 2011 men deltog på slutkonferensen kan använda denna modul. Se separat budgetmodul/checklista Utvecklade förutsättningar för att åtgärda brister ute i kommunerna avseende tillgängligheten, genom lokalt anpassad servicesamverkan har skapats utifrån de kommunala lokala projektplanerna förutom i Gullspång. Tilläggas kan att Gullspång utvecklat annan servicesamverkan på olika sätt både före befintligt projekt och efter avslut. Erfarenhetsspridning av projektet har skett på olika sätt. Region Västerbotten har varit samarbetspart. Regionala partnerskapsmöten vid fyra tillfällen har inneburit erfarenhetsutbyte på olika sätt mellan oss offentliga, och med ideella och privata aktörer. Vi har tagit till oss nya kunskaper som ger möjligheter. Vi har vidgat vår referensram. Vi har skapat nya kontakter för framtiden. Projektet har haft fokus på nätverksbyggande och delaktighet. En utgångspunkt har varit att skapa beständiga strukturer för frågorna i framtiden. Ett exempel på detta är samarbetet med Göteborgs universitet som fortsätter även efter projekttiden. Även kontakterna med övriga kommuner inom partnerskapet och Västragötalandsregionens, länsstyrelsens och tillväxtverkets representanter anses viktig för det framtida utvecklingsarbetet. De nya samarbetskommunerna utifrån Dalslandskommunernas kommunalförbunds perspektiv; Munkedal och Gullspång kommer fortsatt att vara samarbetskommuner. 5.2 Munkedal Under projekttiden har Munkedals kommun arbetat med flera olika frågor som berör service på landsbygden. Några av dem hade man redan påbörjat innan projektet, andra hade inte blivit av utan projektet. Tillsammans syftar de till att ge bättre service på landsbygden och därmed öka attraktionskraften så att hela Munkedals kommun kan leva. Nedan följer beskrivning av de fokusområden man arbetat inom

7 Innovativ upphandling enligt LOU Projektledaren och Näringslivschefen har genomgått VG-Regionens utbildning i Innovativ upphandling under våren Utbildningen har visat på möjligheter att inte bara se Lagen om offentlig upphandling, LOU, som ett hinder. Inom ramen för LOU finns goda möjligheter att genomföra offentliga upphandlingar där även mindre och lokala leverantörer av både livsmedel och tjänster kan vara med och lägga anbud. Det handlar till stor del om hur kommunerna utformar förfrågningsunderlaget i en upphandling. Detta är naturligtvis en fråga att bevaka och pröva i kommande upphandlingar. Kontanthantering I inledningen av projektet framkom svårigheten att få ut kontanter på grund av borttagna bankomater. Samtidigt meddelade Swedbank, som är den enda kvarvarande banken i Munkedals kommun med placering i Munkedals centrum, att de planerar för att stänga sin kassaservice november Möjlighet att lämna dagskassor är kvar som tidigare. Detta var inte bra med tanke på att framför allt många äldre använder kontanter och betalar sina räkningar på banken. Munkedals kommun bjöd in Swedbank samt handlare från de olika kommundelarna. Till mötet bjöds också Ola Fritiofsson in som representant från PTS med ett regeringsuppdrag att titta på vad som håller på att hända och vilka lösningar som står till buds för kontanthantering. Swedbank presenterade sina planer och handlarna gav sin syn på problemet. Därefter hade Swedbank ett antal kontakter med handlare för att hitta en bra lösning. I november stängde Swedbank sin kassaservice och i stället erbjuder två butiker, en i Hällevadsholm och en i Munkedals centrum, tjänsten Kassagiro. Det betyder att man kan gå till sin butik för att betala sina räkningar, göra kontoinsättningar och kontantuttag. Ta ut pengar på utbetalningskort eller värdeavier samt skicka och ta emot pengar. Samtliga tjänster kan naturligtvis fås under butikens normala öppettider. Munkedals kommun kommer att aktivt jobba för att nå samma lösning i Hedekas och Dingle. Efter stängning av kassaservicen skänkte Swedbank bort sin mynträknare till butiken i Munkedal. Fiber på landsbygden Tillgång till en säker och kapacitetsstark Internetuppkoppling blir allt viktigare för allt fler medborgare. Det kan gälla att ta del av information, ha kontakt med myndigheter, göra ekonomiska transaktioner, inköp eller att annonsera sin verksamhet mot potentiella kunder. Kapacitetsstark internetuppkoppling förbättrar också förutsättningarna för effektiv vård och omsorg, bättre distansutbildning, levande landsbygd och möten med bra kvalitet utan resor. Det skapar även möjligheter till utökat delårsboende då arbete kan utföras på distans. En fortsatt utbyggnad av bredband med hög kapacitet har därför alltmer blivit en nödvändighet för hushåll och företag. Utvecklingen av tjänsteutbud och kundernas efterfrågan pekar tydligt på att kraven för att kunna både sända och ta emot stora mängder information snabbt ökar och att utbyggnaden av fibernätet behöver skyndas på. Under 2010 och 2011 har det bildats s.k. fiberföreningar i samtliga kommundelar, sammanlagt 10 föreningar. En fiberförening skapas av ett antal grannar, ofta i de lokala utvecklingsgrupperna som finns, för att man vill åstadkomma ett kraftfullt bredband. Detta för att ge hushåll bra möjligheter att delta i samhället och att ge det näringsliv som finns

8 möjligheter till att verka professionellt. Det kan även leda till möjligheten att minska sitt resande genom att man ska kunna arbeta hemifrån när det passar, samt för att kunna ge unga möjligheten till ett bra stöd till utbildning utan att behöva flytta ifrån orten. Först igång var Krokstad Fiber som nu är uppkopplade med 100 mbit. Därefter kom Bärfendals fiber som också är klara. Tre föreningar är på gång att gräva, blåsa fiber och koppla upp sig under våren Resterande föreningar väntar på beslut från Länsstyrelsen om bidragsmedel. Munkedals kommun har varit aktiv i arbetet med att informera i de olika landsbygdsdelarna om möjligheten till stöd för bredbandsutbyggnaden, bjudit in till nätverksträffar där fiberföreningarna kunna träffats och delge varandra erfarenheter och goda råd. Till dessa träffar har även externa aktörer bjudits in. Bland annat leverantörer av både kanalisation, fiber och tjänster i nätet. Till nästa träff kommer Lantmäteriet för att prata om markavtal och servitutfrågor. Logistik och varuleveranser Tidigt i projektet framkom behovet av tätare godstransporter till landsbygden. Det är ett stort problem för det lokala näringslivet att bara kunna få beställda varor en gång i veckan. Att få de stora transportföretagen att köra tätare turer är nog uteslutet. Men det finns troligen möjligheter till alternativa lösningar med bland annat samverkan med andra transporter från Munkedals tätort. Ett gemensamt mindre logistikcentra för en samordning av transporter för både offentliga och kommersiella behov skulle kunna vara en tänkbar framtida lösning. För att få en helhetsbild av logistikflöden i Munkedals kommun kommer medel att sökas från Tillväxtverket för att göra en förstudie om detta. GIS-karläggning av servicepunkter I projektets inledning gjordes en inventering av de olika servicepunkterna som finns i kommunen. Genom ett uppdrag till Kulturgeografen på Göteborgs Handelshögskola kunde dessa servicepunkter koordinatsättas och sättas in i ett förhållande till bebyggelse, pendlingsmöjligheten med kollektivtrafik och egen bil. Detta gav då en bra information på kartor om var servicepunkterna är placerade i förhållande till hur invånarna bor och vilka pendlingsmöjligheter som finns i syfte att få svar på frågan om hur lång tid det tar att komma till en servicepunkt. I nästa steg plockas även information om hur pendlingsmönstren ser ut och hur tillgängligheten till service ser ut för dem som pendlar. Detta är en viktig information för att förstå hur stort problemet är när servicen försvinner från orten. Informationen kan också bidra till att problemen blir mer greppbara och finna alternativa lösningar för de människor som inte pendlar till arbeten. Kanske genom utökad anropstyrd kollektivtrafik.

9 Serviceplan och Budgetprocessen Munkedal är en landsbygdskommun där centralorten Munkedal är intimt integrerad med den omgivande landsbygden. En av de viktigaste frågorna för kommunens utveckling är att landsbygden inte förlorar invånare. Landsbygdens invånare är ett mycket viktigt underlag för all lokal service, så väl kommersiell som offentlig, även om den endast är tillgänglig i de mindre tätorterna och Munkedals tätort. Landsbygden och tätorterna är alla ömsesidigt beroende av varandra. Det är viktigt att kommunen kan behålla och utveckla centralorten Munkedal som sitt närcentrum för att hela kommunen ska kunna utvecklas. De satsningar som kan stödja service och näringsliv i centralorten är därför lika viktiga för utvecklingen av landsbygden och de mindre tätorterna Hällevadsholm, Hedekas och Dingle. För att ha kvar service i hela kommunen är det viktigt att nya, lokalt anpassade och samordnade servicelösningar utvecklas för att möta kraven från servicegivarna på kostnadseffektivitet och kostnadsminskningar. Samverkan mellan olika kommunala verksamheter och mellan olika offentliga och kommersiella aktörer kan skapa samordningsfördelar som alternativ till skalfördelar i centraliserade servicelösningar. En väl anpassad och fungerande kommersiell- och samhällsservice för såväl näringsliv som invånare är en viktig del av utvecklingen. Skola, vård och omsorg, bostäder, kommunikationer, kultur och fritid, bredband, el- och vattenförsörjning etc. ska ha en sådan kvalitet att både medborgare och näringsliv finner det attraktivt att bo och verka i Munkedals kommun så väl på landsbygd som tätort. Med anledning av ovanstående har en serviceplan tagits fram. Planen syftar till att säkerställa servicen på landsbygden genom en god planering och samordnade lokala lösningar kopplade till den kommunala budgetprocessen där det kommunala målet att Ge hela Munkedals kommun livskraft socialt, ekonomiskt och miljömässigt är det mätbara resultatet. I planeringsprocessen måste det finnas metoder för att visa på hur detta samarbete på ett konkret sätt kan bidra till landsbygdsutveckling och på så sätt innebära god ekonomiskt hushållning för den offentliga ekonomin. För att förbättra möjligheterna att värdera samverkan som alternativ till att verksamheter koncentreras till färre serviceställen, kommer kommunens budgetprocess att ses över. Syftet är att ta fram en checklista för en utvecklad modul i budgetprocessen. Tillsammans med ekonomichefen har en ekonomkonsult tagit fram ett förslag till en slutprodukt för implementering i kommande budgetprocesser. Som bilaga till slutrapporten följer Munkedals kommuns specifika projektrapport 5.3 Bengtsfors I Bengtsfors kommun sattes som mål att etablera två servicepunkter på två utvalda orter i kommunen, Gustavsfors och Bäckefors. Servicepunkterna skulle utvecklas i samarbete mellan Optimistens lanthandel i Gustavsfors och Bäckefors hembygds- och framtidsförening i Bäckefors.

10 Servicepunkterna utgår från datorer med internetuppkoppling och viss utrustning. Lokalen där servicepunkten finns är anpassad efter servicepunktens behov och tillgänglig. Det ska finnas möjligheter att få hjälp med teknik och internethantering. En lokalanpassad och användarvänlig hemsida tas fram där användare lätt kan hitta information och viktiga länkar. Service till föreningar och företag Föreningar och företag kan på servicepunkten få möjlighet att göra utskrifter och söka information på nätet etc. Lokalen lämpar sig också för mindre möten. Samhälls- och medborgarservice Från servicepunktens dataterminaler ska det vara lätt att hitta till Arbetsförmedlingens, Försäkringskassans, Skattemyndighetens och kommunens hemsidor. På servicepunkten kan besökare alltid hitta aktuell och uppdaterad information från de olika myndigheterna. Kommersiell service Servicepunkterna ska också erbjuda turistinformation genom att ha tillgängliga hemsidor och uppdaterad information från turistmål i området. Servicepunkten ska också bistå med aktuell information om arrangemang i närområdet. Medel till genomförande av servicepunkterna fanns inte inom Serviceplaneprojektet, utan söktes från Regionutvecklingsnämnden på Västra Götalandsregionen. Under början av 2012 placeras datorer ut på Optimistens lanthandel i Gustavsfors och Bäckegården i Bäckefors. Datorerna är försedda med en specialdesignad och lokalanpassad hemsida där användare lätt kan hitta information från kommunen och andra myndigheter, länkar till sökmotorer, banktjänster, turistinformation mm. Datorerna servas av personal från Bengtsfors kommun. På Optimistens lanthandel i Gustavsfors kan personalen hjälpa till med användning av servicepunkterna. I Bäckefors, finns kommunbibliotek och andra verksamheter i samma byggnad, där finns personal som kan vara behjälplig. Tanken är att, på detta sätt, börja småskaligt för att sedan kunna utveckla servicepunkterna efter kommuninvånarnas behov. Genom GIS-analyserna har en inventering av servicepunkter i kommunen gjorts och de har, genom samarbete med Kulturgeografen på Göteborgs Handelshögskola, kunnat sättas i relation till var kommuninvånare bor, arbetar och pendlar. Då framkom information om hur servicepunkter ligger i förhållande till vägar kommuninvånare tar med egen bil eller kollektivtrafik. Det blev då tydligt hur lång resväg olika delar av kommunen har till olika typer av servicepunkter. Det kan ligga tillgrund för fortsatt behovsanalys. Genom tillgången till en budgetmodul/checklista som kommer att användas i budgetarbetet med början 2012 kommer service på landsbygden fokuseras och bearbetas ur ett samverkansperspektiv ideellt kommersiellt och offentligt innan eventuella beslut I övrigt hänvisas till kommunens egen projektrapport 5.4 Icke resultat Den nationella referensgruppen har inte etablerats. Gullspångs kommun har deltagit mellan Kommunen har pga olika anledningar bl.a. personalbrist känt sig tvungna att lägga projektet på is. Representant har dock deltagit i samband med slutkonferens. Resultaten från projektet kommer dock att tas tillvara har man uppgivit. Man önskar också delta i det fortsatta nätverket med Göteborgs universitet och kommunerna i Dalsland samt Munkedal.

11 6. Diskussion Att arbeta i projekt är en utmaning. Att arbeta i ett projekt med ett antal insatsområden som skall fasas in i varandra är en ännu större utmaning. Kommunerna som medverkat i ovanstående projekt har alla haft ambitionen att utveckla arbetet runt landsbygdsfrågorna. En del av dessa frågor skulle troligtvis funnits på dagordningen även utan projektet, men som en av projektkommunerna beskriver det så har projektet också fokuserat på frågor som inte skulle lyfts annars. Att delta i utvecklandet av nya metoder som skapandet av en påkopplade modul till den i kommunen befintliga budgetprocessen inneburit ger också energi till fortsatt utvecklande av andra insatsområden. Etablerandet av nya nätverk och samarbeten bör förhoppningsvis bära frukt framöver. Utvärderingen som genomfördes under hösten 2010 via extern konsult styrker också ovanstående och beskriver; förutsättningar finns för att resultatet skall vara bestående och de bestående resultaten verkar kunna bestå i en större tyngd på den politiska agendan, konkreta hjälpmedel och metoder i planeringsprocessen samt en utvecklad dialog med medborgare i byarna Den gemensamma resan har varit utvecklande och förhoppningsvis fortsätter den. Att landsbygdsfrågorna lever och utvecklas vidare på olika sätt i kommunerna är vi övertygande om. 7. Slutsatser Slutrapporten visar att utifrån projektets syfte och mål har följande uppnåtts Förutsättningarna har utvecklats för att åtgärda brister i servicetillgänglighet genom lokalt anpassad offentlig, ideell och kommersiell servicesamverkan både i Bengtsfors och Munkedal utifrån arbetet med de lokala projekten. Med hjälp av en framtagen budgetmodul kan den kommunala serviceplaneringen tydligare kopplas till den kommunala budgetprocessen. Detta redan i samband med framtagande av 2013 års budget. På så sätt kan förutsättningarna förbättras för att finna och utveckla lokalt anpassade servicelösningar som alternativ till centraliserade servicelösningar Ett antal analyser baserade på GIS kartläggning redovisar tillgängligheten till service på regional och kommunal nivå. Kulturgeografen(CRA) på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet har i två analyser presenterat kommunerna ett fördjupat planeringsunderlag. En kommunal serviceplan har antagits i Munkedals kommun och utvecklas inom ramen för Översiktsplaneringen i Bengtsfors kommun Erfarenheter från projektet har spridits inom det regionala partnerskapet för det regionala serviceprogrammet i Västra Götaland inom och mellan de deltagande kommunerna. Erfarenhetsutbyte har också skett med ett liknande projekt i Region Västerbotten. Ur ett nationellt perspektiv kan nämnas att Munkedals kommun utsetts till 2011 års landsbygdskommun av organisationen Hela Sverige skall leva

12 Ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom projektets ram som i projektplanen planerades skulle uppnås genom en referenskontaktgrupp mellan tillväxtverket och SKL har inte etablerats. Tillväxtverket har kontinuerligt följt projektet och också deltagit på slutkonferens för projektet januari Slutrapporten visar också på följande positiva sidoeffekter Ett samarbete har inletts med Kulturgeografen(CRA) på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet som hjälpt oss med analyserna i två steg. Samarbetet kommer att utvecklas genom kontinuerliga kontakter enligt plan under 2012 och framåt. Här kommer även övriga fyra Dalslandskommuner inbjudas att delta. Förhoppningen är att tillgänglighetsmodellen som används vid analysen kan användas i praktiken som underlag för politiska framtida beslut. En önskan om ett fortsatt samarbete mellan de deltagande kommunerna har framkommit. Nya samverkansmodeller har utvecklats Den externa utvärderingen som genomfördes hösten 2011 visar att förutsättningar finns för att resultatet skall vara bestående. De bestående resultaten verkar kunna bestå i en större tyngd på den politiska agendan, konkreta hjälpmedel och metoder i planeringsprocessen samt en utvecklad dialog med medborgare i byarna Bilagor; Munkedals kommuns slutrapport Munkedal kommuns serviceplan med underlag och beslut Bengtsfors kommuns slutrapport Påkopplad budgetmodul Gis- analyser steg 1 och 2 Ekonomisk rapport med underlag Extern utvärdering Bo Thörn PWC