Kallelse till Humanistiska nämnden

Transkript

1 Kanslienheten Helena Edenborg Nämndsekreterare Kallelse Datum Tid: Tisdagen den 7 juni 2016, kl. 17:00 Plats: Brommagården Gruppmöte: Majoriteten har gruppmöte kl. 16:30 Röd-gröna har inget gruppmöte Kallelse till Humanistiska nämnden Ärende Dnr 1. Godkännande av dagordningen 2. Samverkan socialkontor och skolkontor (Inga handlingar) HN 2016/3 Individ och familjeomsorgen 3. Övrig information från socialkontoret (Inga handlingar) HN 2016/4 Barnomsorg och utbildning 4. Information om slutrapport till SKL Matematik PISA 2015 (Rapporten finns med i kallelsen) 5. Övrig information från skolkontoret (Inga handlingar) HN 2016/38 HN 2016/5 Övrigt 6. Anmälan av delegeringsbeslut HN 2016/1 7. Övriga anmälningsärenden HN 2016/2 8. Övrigt (Inga handlingar) Helena Koch Ordförande Helena Edenborg Sekreterare Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

2

3 1 (28) Slutrapport SKL Matematik PISA 2015 Kommun: Trosa Rapporten skall skickas som ett PDF-dokument till senast den 1 september Ett protokollsutdrag från den politiska behandlingen av slutrapporten skall bifogas. 1. Sammanfattning Arbetet påbörjades under våren Arbetssättet har haft formen av nätverksarbete där alla fyra nivåer deltar samt möjligheten att få träffa andra kommuner. Projektet har bidragit till förbättring av kommunens systematiska kvalitetsarbete bland annat genom att alla skolor nu genomför en gemensam matematikscreening. Byten på ledningstjänster har inte påverkat arbetets fortskridande. Arbetet på hemmaplan har fungerat bra, det har bitvis varit svårt att hitta tider då alla kunnat delta. I arbetet med missiven har kommungruppen kunnat identifiera förbättringsområden. Det har varit positivt att få syn på vad som är framgångsfaktorer och betydelsen av gemensam samsyn och gemensamma rutiner. Det har även varit positivt att vi fått en tydligare syn på de olika nivåernas betydelse. En arbetsgrupp (lärarnivå) tillsammans med en processledare (lärarnivå) har tagit fram en handlingsplan med strategier för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Ambitionen är också att skapa en röd tråd genom alla skolformer i kommunen samt att skapa gemensamma rutiner samt att avsätta tid för analysarbetet. Det finns också en plan för att kompetensutbilda lärare i betyg och bedömning. Resultatredovisningen bör förstås utifrån det att 2016 är första året med de nya strategierna. Den treåriga projektperioden har haft följande utseende, första årets medverkan användes till kartläggning. Andra året identifierades och implementerades en strategi (att systematisera arbetet kring matematikundervisningen). Tredje året bestod dels av en mindre pilotstudie där även verktyget förstå och använd tal användes. De resultat som vi använder oss av under punkt 7.4 ska snarare ses som en beskrivning av hur resultatutvecklingen sett ut under initieringen av vår tänkta process har vi möjlighet att göra en första mätning utifrån skarpt läge. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

4 2. Beskrivning av kommunens utbildningsorganisation En kort beskrivning av kommunens utbildningsorganisation för grundskolan samt ange viktiga förändringar som skett under deltagandet i SKL Matematik PISA Inga förändringar i politisk styrning. Inga förändringar på förvaltningsnivån. Tre rektorer har slutat, två har tillträtt. Rektorsgruppen har minskat till fem från sex. En rektor har nu två områden. Den humanistiska nämnden omfattar två förvaltningar, barn och utbildning samt socialförvaltningen. Utbildningsförvaltningen består av skolchef, utvecklingsledare, resurschef samt administrativ chef och två administratörer. Sex skolenheter och fem rektorer. Fem biträdande rektorer. 3. Organisation av arbetet på hemmaplan Med kommungrupp menas den grupp som träffas på hemmaplan 3.1 Vilka befattningshavare har utsetts som ordinarie ledamöter i kommungruppen? Kontaktperson anges på sin nivå och markeras med (kp). Kontinuiteten anges för varje befattningshavare med en siffra enligt nedan: 1 Sällan 2. Hälften av träffarna 3. Oftast 4. Nästan alltid Nivå Befattning Markera med X om byte av person har skett Kontinuitet Politiker Orförande i utbildningsnämnd 4 Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Förvaltningsledning Biträdande skolchef 4 Utvecklingsstrateg 4 2

5 Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Rektor Rektor Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Lärare Lärare Lärare Lärare Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Övriga Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. 3

6 Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Kommentar: Kommungruppens deltagare är desamma som nätverksgruppen. Enbart vid tre tillfällen har suppleant behövts kalla in. I stället för en stor hemmagrupp har strategin varit att vid befintliga möten och forum (APT, Nämnden, ledningsgrupp skola etcetera ha fasta punkter för informationsöverföring. Ansvarig har varit KP samt rektorer). Syftet har varit att säkerställa spridning i alla verksamheter. 3.2 Vilken roll har kommungruppen haft i organisationen? Strategisk grupp? Beslutsgrupp? Arbetsgrupp inför och efter nätverkskonferenser? etc. Kommungruppen har enligt ett medvetet val fungerat som strategisk, beslutande och arbetande grupp. 3.3 Hur har sammansättningen samt deltagare i kommungruppen utsetts? Genom förvaltning och via intresseanmälan. 3.4 Vem har varit ordförande i kommungruppen? Kontaktpersonen 3.5 Vilken befattningshavare har ansvarat för dokumentationen till och efter mötet? Kontaktpersonen 3.6 Hur har kommungruppens sammanträde tidsmässigt planerats? Kryssa för det alternativ som bäst överensstämmer I ett årligt kalendarium X Mötestider bestäms efter hand X 4 Arbetet på hemmaplan 4.1 På vilka sätt har ställningstagande från kommungruppen kommunicerats/förankrats i skolorganisationen? Inom den politiska organisationen Vid Humanistiska nämndens möten Inom förvaltningsorganisationen Vid rektorsgruppens möten 4

7 4.2 På vilka sätt har satsningen kommunicerats/förankrats uppåt i den kommunala organisationen Inom den politiska organisationen? Vid Humanistiska nämndens möten Inom förvaltningsorganisationen? Vid rektorsgruppens möten 4.3 Har byte av ordförande i utbildningsnämnden med ansvar för grundskola skett under deltagandet? Ja Nej X 4.4 Har byte av förvaltningschef med ansvar för grundskola skett under deltagandet? Ja Nej X 4.5 Hur har det fungerat med att uppnå gemensam syn mellan de olika nivåerna i kommungruppen? Inte alls Mycket bra X Kommentar: Kontinuitet och fastlagd agenda har medverkat till tydlighet om målbild (åtagande). 4.6 Hur har det varit att inse vad som behöver göras? Mycket svårt Mycket lätt X Kommentar: Lätt att hitta målbilder, svårare att få till hur och vem eller vilka. 5

8 5 Erfarenheter av att ha en grupp på hemmaplan där alla fyra nivåer ingår? 5.1 Vad har varit framgångsrikt? Det har ökat möjligheten till samförståelse samt samsyn. 5.2 Vilka eventuella problem har identifierats? Ökad arbetsbörda. Befintliga uppgifter i befintlig tjänst kvarstår plus denna. Inte helt enkelt att få flera kalendrar att samsas. Svårigheterna har varierat över tid. I takt med ökad förståelse i vad som krävs har också lösningar utarbetats. 5.3 I vilka andra sammanhang har modellen prövats i kommunen? Inga andra sammanhang. 6 Nätverksarbetet Varje kommun skall till nätverkskonferenserna utse vilka som ska representera kommunen. Den grupp man utser benämns nätverksgrupp. 6.1 Vilka befattningshavare har deltagit i nätverksgruppen? Kontaktperson anges under sin nivå och markeras med (kp). Kontinuiteten anges för varje befattningshavare med en siffra enligt nedan. 1. Sällan 2. Hälften av träffarna 3. Oftast 4. Nästan alltid Nivå Befattning Markera med X om byte av person har skett Kontinuitet Politiker Nämndens ordförande 4 Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange 6

9 text. Förvaltningsledning Biträdande skolchef (kp) 4 Utvecklingsstrateg 4 Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Rektor Rektor f-6 4 Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Lärare Lärare f-6 4 Förstelärare f-6 4 Förstelärare Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Övriga Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange 7

10 text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Kommentar: Vi har haft samma gruppsammansättning med undantag av vid tre tillfällen då ersättare kallats in. 6.2 Hur upplever ni att Ert nätverk med de andra kommunerna fungerat? Kommunen avger sin egen bedömning av hela nätverkets arbete 1 = inte tillfredsställande, 6 = mycket tillfredsställande Ambitionsnivån, att vara förberedd inför nätverkskonferenserna x Kritiska hållningen till inlämnade missiv x Kontaktpersonernas mandat från sina hemkommuner x Kontinuiteten av deltagandet x Arbetet på hemmaplan med att förbättra styrning och ledning x Fokuseringen på ämnet styrning och ledning x Fokuseringen på arbetssättet x Kommentar till avgivna omdömen: Svårt att avgöra hur andras arbete på hemmaplan med att förbättra styrning och ledning sett ut i verkligheten. Vi har avgett ovanstående omdömen utifrån tolkning av andras utsagor. 6.3 Hur bedömer ni er egen kommuns insatser inom nedanstående områden? 1=inte tillfredsställande, 6= mycket tillfredsställande 8

11 Ambitionsnivån, att vara förberedd inför nätverkskonferenserna Kritiska hållningen till inlämnade missiv Kontaktpersonens mandat Kontinuiteten av deltagandet x x x x Arbetet på hemmaplan med att förbättra styrning och ledning x Fokuseringen på ämnet styrning och ledning Fokuseringen på arbetssättet x x Kommentar till avgivna omdömen: Vi upplever att vi utifrån åtagandet lyckats hålla hög grad av fokus på de olika områdena. 6.4 Dokumentationen Inför varje nätverkskonferens har kommunen upprättat ett missiv som beskriver läget/utvecklingen inom ett visst område. Ange betydelsen av denna dokumentation för det gemensamma arbetet. Mycket liten betydelse Mycket stor betydelse X Kommentar: Det har av oss upplevts som en viktig (avgörande) faktor för att göra arbetet överskådligt och mätbart. Det finns en klar poäng med att utgå från gemensamma och dokumenterade frågeställningar/områden. 7 Operativa målen 7.1 Var har de operativa målen fastställts? I nämnden 9

12 7.2 Vid vilken tidpunkt fastställdes målen? Hur har de operativa målen kommunicerats till lärarna? Genom APT 7.4 Ange kommunens operativa mål. För varje mål skall anges: Utgångsläge Resultat Tidpunkt för resultatbedömning Analys (Ange såväl kommunspecifika som nationella faktorer) # Ökad andel av eleverna i år 3 har nått kravnivån i matematik för Nationella prov var andelen år 3 som uppnådde kravnivån 97,45 % var andelen 90,2 %. I riket är förändringen åt andra hållet (från 88,7 % till 89,2 %). Kommunens resultat är likväl över rikets. För att kunna göra en analys som har relevans och tillräckligt många mätpunkter behöver vi komma längre in i processperioden. Det vill säga vi behöver fler år som omfattas av vårt arbete. Detta är startåret (2016). # Ökad andel av eleverna i år 6 har nått E-A i matematik för Nationella prov uppnådde 99,2 % kravnivån av år var det 98,2 %. Även i i riket är förändringen negativ. Kommunens resultat är likväl över rikets. För att kunna göra en analys som har relevans och tillräckligt många mätpunkter för att statistiskt säkerställa resultaten är tidsspannet för kort. Vi är på startpunkten och detta är första mätningen. # Andelen elever med betyget C-A i år 6-9 ska öka. För år 6-9 har andelen med betyget C-A minskat med 1,9 betygspoäng. Kommunresultatet är under perioden över riket. # Meritvärdeskillnaden mellan pojkar och flickor ska minska. Meritvärdeskillnaden i kommunen minskar från 15,9 till 8,3 betygspoäng under perioden. I riket ökar skillnaden från 21,9 till 24 betygspoäng. Tendens är att kommunen och riket går åt motsatt håll. 10

13 8 SKL:s satser för styrning och ledning Bedöm kommunens utveckling inom respektive sats. 8.1 Gemensam ledning - Ledningsnivåerna är sammanlänkade Inte Mycket Utgångsläge x Nuläge x Beskriv nuläget Rektorerna arbetar i ett nätverk. Kontinuiteten på träffarna är en gång i veckan á två timmar per träff. Rektorerna bestämmer i samverkan med förvaltning och utifrån befintliga resultat utvecklingsområde/n. Det hela är processstyrt och systematiserat. Ange förändringar från starten Rektorsgruppen träffades tidigare en gång i veckan för informationsöverföring, förvaltningrektor. Nästa steg Graden av processstyrning och systematisering ska ha en fortsatt tydlig progression. 8.2 Gemensam ledning- Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning Inte Mycket Utgångsläge x Nuläge x Beskriv nuläget Vi är i början på vårt uttalade arbete att systematisera kommunens skolorganisation. Ange förändringar från starten Vi har startat från nära noll. Nästa steg Graden av processstyrning och systematisering ska ha en fortsatt tydlig progression. 11

14 8.3 Gemensamma rutiner - Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling Begreppet systematisk uppföljning och återkoppling består av ett antal delmoment. Ange i tabellerna nedan kommunens utveckling inom respektive område under deltagandet Samla in data Inte Mycket Utgångsläge x Nuläge x Beskriv nuläget Inom området matematik har systematiken förbättrats. Trosa kommun har skapat ett årshjul vilket innrymmer analys av Matematikundervisningen kopplat till de resultat vi visar. Det rör främst uppföljning och återkoppling vad gällande nationella prov och diagnosen Förstå och använda tal, vilka vi har använt oss av som analysmaterial. Årshjulet med dess olika inslag hjälper pedagogerna att få fram likvärdiga bedömingsunderlag, vilket är den främsta anledningen av val av analysmaterial. Då vi skapat en systematik i vad vi vill att alla gör lika blir det enkelt och överskådligt för pedagoger samt för de som ska analysera och återkoppla (om dessa ej är desamma). Rättningen av Nationella prov är är vårt basplattan i vårt åtagande. Likaså har vi nu genomfört Förstå och använda tal under ett år. Vad gäller återkoppling till pedagoger så har samtliga som undervisat inom ämnet fått återkoppling via mail gällande nationella provresultat och analys. Dessutom finns det pedagoger som ingår i en matematikgrupp som samtalar kring undervisning, resultat och dess analys kopplat till våra regelverk som vi ska förhålla oss till. Vi behöver hitta bättre strategier för informationsöverföring, mail är inte optimalt. Vi behöver mer kollegiala mötesytor där reela samtal sker. En systematik finns för att fånga upp elever med svårigheter och den ska förbättras. Försök att ändra/förbättra resursfördelningen har också pågått på vissa skolor. Det finns ännu ingen tydlig systematik för hur vi fångar upp och arbetar med elever som är hög- eller särbegåvade. Ange förändringar från starten Innan samrättningen så satt många lärare på sina egna kammare och rättade den egna klassens nationella prov. I vissa fall rättade några i grupp men då fortfarande på en och samma skola. Innan samrättningen så skedde heller inte någon större systematik i analysen 12

15 vilket i sin tur inte gav systematik i återberättandet. Ingen gemensam syn på undervisning eller gemensamma målbilder innan de mätstationer som de nationella prov är. Nästa steg Först och främst ser vi fram emot en analys av första året med Förstå och använda tal. Vi behöver inte bara analysera svaren/resultaten utan även se om diagnosen ger oss användbara underlag för att kunna se var våra elever befinner sig för att kunna nå maximal utveckling. Vad vi ytterligare behöver utveckla är en försäkran att analysen når ut till samliga och att alla tar till sig informationen, är med och diskuterar på enheterna. Vi behöver se till att processen ger avkastning, det vill säga, att analysen leder till en fördjupad kunskap hos pedagoger i hur undervisningen kan förbättras och eller utvecklas Bearbeta insamlade data Inte Mycket Utgångsläge x Nuläge x Beskriv nuläget Samtliga skolor medverkar i insamlingen av data och sedan finns utsedda som bearbetar och sammanställer materialet. Ange förändringar från starten Varje enhet gjorde olika. Det gjordes även olika inom enskild skola. Vi såg inte till att diskutera matematik utifrån en systematik. Nästa steg Vi har vid rättning av nationella prov sett förbättringsområden gällande bearbetning av data, vad som underlättar analysen, och det har vi tagit med oss till nästa års rättning Analysera och dra slutsatser Inte Mycket Utgångsläge x Nuläge x Beskriv nuläget 13

16 Vi har nu analysdata från de Nationella proven och även analys från förstå och använda tal. Slutsatser och bearbetning sker i en speciellt utsedd matematikgrupp som efter möten förväntas sprida resultat till berörda lärare. Vi har påbörjat resan. Ange förändringar från starten Vi har tidigare inte haft analysmaterial baserat på ett kommunalt underlag. Vi gjorde enkla analyser på klassrumsnivå och ofta stannande informationen där. Nästa steg Att få ut analyser och slutsatser till alla matematikundervisande lärare. Syftet är att skapa behov hos varje enskild lärare för att utveckla en förståelse för informations- och kunskapsfördjupning. När jag som enskild ser utvecklingen (vinsten) som uppnås i det kollektiva arbetet ökar, med stor sannolikhet, viljan att även fortsättningsvis vilja vara en del i det arbetet. Det är viktigt att lärare har den kompetens som behövs för att möta de behov eleven har för att vidareutveckla kunskap Återrapportera till uppgiftslämnaren Inte Mycket Utgångsläge x Nuläge x Beskriv nuläget Återrapportering till uppgiftslämnaren i dialog mellan de olika nivåerna. Vi har kvar att förtydliga vem som gör vad och när. Ange förändringar från starten Medvetenheten om vikten av återkoppling har ökat samt framtagandet av processkarta. Nästa steg Tydligöra rutinerna i än högre grad, stärka implementeringen Planera åtgärder Inte Mycket Utgångsläge x Nuläge x Beskriv nuläget 14

17 Då vi nu har ett underlag att planera utifrån blir åtgärderna mer riktade. Det är fortfarande inte helt enkelt att veta vilka åtgärder man ska använda sig av eller var åtgärden gör mest nytta. Ange förändringar från starten Fokus har nu hamnat på eleverna/eleven, och deras i behov av stöd generellt, istället för var svårigheterna fanns inom specifika områden av matematiken och undervisningen. Nästa steg Att kunna utveckla och rikta åtgärderna ytterligare för att kunna dra än mer nytta av analysen och insamlingen av data. Utveckla och förbättra precisionen Vidta åtgärder Inte Mycket Utgångsläge x Nuläge x Beskriv nuläget Vi vet numera vilka områden eleverna behöver mer kunskap inom och kan utveckla vår undervisning utifrån den kunskapen. Resultatet får vi när vi prövar dessa områden nästa gång. Ange förändringar från starten Förr arbetade vi mer utifrån lärobok eller egna konstruerade övningar. Inte så mycket efter idenfierade/scannade behov. Nästa steg Att vi fortsätter att utvecklas, matematiksamtal för att höja nivåer, hitta de undervisningsområden vi tappat. Viktigt att tänka extra på de områden som vi i dag inte når fram till eleverna med och som därmed blir till svårigheter Följa upp resultat av vidtagna åtgärder Inte Mycket Utgångsläge x Nuläge x 15

18 Beskriv nuläget Vad det gäller utvecklingsmaterialet förstå och använda tal är det i år första året det används, borträknat en pilotstudie. Pilotstudien visade att vi hade mindre lyckade resultat inom området bråk. Det resulterade i en satsning inför detta år. Vi har i år sett tydliga förbättringar av elevresultaten inom området bråk. Ange förändringar från starten Avsaknaden av att fokus/förbättringsområden identifierades gjorde att vi fortsatte att arbeta som vi alltid gjort. Nästa steg Att försöka hitta samtliga problemområden och lära oss mer om dessa. Det gäller att vi inte tappar områden när fokus hamnar på andra. Att drabbas av tunnelseende. Det optimala är att hitta strategier som fungerar för samtliga områden inom matematiken Sprida och implementera fungerande åtgärder Inte Mycket Utgångsläge x Nuläge x Beskriv nuläget Informationen har kommit ut via mail och vissa har deltagit i matematikmöten. Som med mycket annan information så stannar den emmelanåt hos enskilda individer. Fungerande åtgärder och idéer behöver lyftas och spridas. Vi behöver ha avstämningstillfällen för att säkerställa att vi gör det vi sagt oss vilja göra. Ange förändringar från starten Då fanns inga kanaler alls. Nästa steg Att säkerställa rutinerna för hur vi når ut med information och kunskap till samtliga pedagoger. Att samtliga besitter förmågan och kompetens att undervisa så att våra elever kan tillgodogöra sig kunskaper. 8.4 Gemensamma rutiner - Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd Rutinerna för elever i svårigheter samt särskilt begåvade elever efterfrågas 16

19 8.4.1 Elever i svårigheter Inte Mycket Utgångsläge x Nuläge x Beskriv nuläget Vi har rutiner på hur vi uppmärksammar elever i behov av särskilt stöd och till stor del så fungerar rutinerna som tänkt. Dock är frågan om rutinerna är tillräckligt effektiva och/eller ändamålsenliga då det fortfarande finns elever som inte får rätt eller tillräckligt med stöd. Vi ska på varje skola analysera åtgärder och se vilka behov som finns för att utveckla lärandet. Att stanna upp och se över vad som är bäst just för varje individ. Nu skannar vi medvetet efter vilka barn som behöver stöd, istället för att fördela efter klass. Behoven är så olika hos de olika barnen att det fortfarande upplevs av personal som om eleverna inte får det stöd de behöver. Ange förändringar från starten Rutiner hur vi skriver och utvärderar åtgärdsprogram har förändrats. Att kontinuerligt utvärdera programen och att uppdatera dem är i en stadig utveckling. I dag är åtgärdsprogramen ett levande dokument. Vi hade oftast personer från fritids som resurser anknytna till specifika klasser i de lägre åldrarna. I de högre klasserna fanns även fritidspersonal utdelad till klasserna. Fritidspersonal delades ut till alla oavsett mängd av elever med behov av stöd. Betydligt mer medvetenhet kring tilldelning och riktning i dag. Nästa steg Att se hur vi kan utveckla fördelandet av resurser så att eleverna får det stöd de behöver. I dagsläget får vissa hjälp i grupp utifrån årskurs och i vissa fall enskild hjäp. Kanske kan man ha gemensama stödgrupper för elever som behöver utveckla förmågor eller kunskap inom samma område oavsett ålder eller klasstillhörighet. Att fortsätta förankrings- och förståelearbetet kring åtgärdsprogrammen. Att bebehålla kontinuitet. Det är också viktigt att se till att det som skrivs i åtgärdsprogrammet angående eleven uppfylls så dokumentationen inte enbart upplevs som en levande papperskopia utan som en levande åtgärd Särskilt begåvade elever Inte Mycket 17

20 Utgångsläge x Nuläge x Beskriv nuläget Bara det faktum att högpresterade elever och/eller särbegåvade elever har uppmärksammats har bidragit till att vi lärt oss mycket inom området. Vi har inte utformat någon konkret plan i hur vi hittar dessa barn eller hur vi arbetar vidare med dem när vi väl funnit dem. Ange förändringar från starten Med tanke på var vi befann oss för tre år sedan, när begreppet särbegåvning för många var nästintill ett okänt begrepp till att vi i dag pratar, reflekterar samt har ett medvetandegjort kunksapssökande kring fenomenet. Kunskapsökningen är i den backspegeln monumental. Nästa steg Med höga förväntningar och kunskap om särbegåvning vet vi vad vi söker. Vi behöver då ha en plan på hur vi utmanar dessa elever och ger dem samma möjlighet att utveckla sig som normalpreseterande elever eller elever med behov av stöd. 8.5 Gemensam syn - Höga förväntningar på alla elever och övriga Här skiljs på Höga förväntningar på allaelever samt Höga förväntningar på övriga Höga förväntningar på alla elever Inte Mycket Utgångsläge x Nuläge x Beskriv nuläget Ökad insikt om vad höga förväntningar på elever är och vad det inte är. Internutbildning kring fenomenet höga förväntningar. Nästan hälften av personalen har deltagit och utvidgat sin förståele inom området. Ange förändringar från starten Bland annat det att ordet höga förväntningar tidigare definierats som en synonym till höga krav. Nästa steg Att arbeta med höga förväntningar och befästa en förståelse för detta för samtliga 18

21 pedagoger är nästa steg. Det är också viktigt att man utvärderar sin egen praktik, kanske genom askultationer, för att ta reda på om man faktiskt använder sig av höga förväntningar i klassrummet Hög förväntningar på övriga Inte Mycket Utgångsläge x Nuläge x Beskriv nuläget Att förändra sin syn till att försöka ha höga förväntningar på människor i sin närhet, elever, kollegor tar tid. Allt fler har idag börjat använda begreppet i sina klassrum och i samtal med elever. När det gäller att tänka på sina kollegor på samma sätt, har vi inte komit lika långt. Ange förändringar från starten Möjligtsvis kan det ha skett en förändring/förbättring utifrån att begreppet har nu lyfts och att det tydliggjorts att det inte enbart gäller höga förväntningar på elever utan på alla inom verksamheten. Nästa steg Att fortsätta att arbeta med begreppet och dess innebörd. Genom fortsatt arbete kring höga förväntningar, kollegiala samtal och askultationer. 8.6 Gemensam syn - Lärarnas kompetens och samarbete är avgörande Lärarkompetens kan delas upp i olika områden. Här fokuseras på tre av dessa Ämneskunskaper Kunskap om kursplan och övriga styrdokument Didaktik Ange för varje stadium er uppfattning av läget inom dessa tre områden vid de två olika tidpunkterna. Beskriv nuläge, förändringar sedan starten, och nästa steg Lågstadiet - Ämneskunskaper Inte Mycket Utgångsläge x 19

22 Nuläge x Beskriv nuläget inklusive andel undervisande lärare som har legitimation i matematik för eleverna de undervisar Samtliga Ange förändringar från starten Att lärare, även på lågstadiet har övergått till ämnesuppdelning. Även om det inte är fullt ut sker ämneslärarsystem. Syftet är att att utnyttja kompetenser på bästa sätt. Nästa steg Att utvärdera om ämneslärarsystem gör skillnad i de yngre åldrana. Om så är fallet så försöka systematisera strategin/modellen Lågstadiet Kunskap om kursplaner och övriga styrdokument Inte Mycket Utgångsläge x Nuläge x Beskriv nuläget De flesta pedagoger, har god kännedom om kursplaner och andra styrdokument. Det hindrar inte att det finns utrymme för utveckling. Det kommer dessutom nya skrivelser med jämna och ojämna mellanrum att hålla sig uppdaterad till. Det är även så att styrdokumenten många gånger tolkas på olika sätt varför man kanske inte känner att man kan dem alla gånger utan mer tror att man gör rätt. Ange förändringar från starten När det gäller kunskapen om styrdokumenten har matematiklyftet bidragit till förbättring. En tydlighet i vad kunskapskraven innebär har skett genom att lärare sinsemellan utformar olika elevexempel. Nästa steg Vi kommer att fortsätta med kollegiala samtal och fördjupningar inom exempelvis bedöming för att bredda och fördjupa kunskapen Lågstadiet - Didaktik Beskriv nuläget 20

23 Utgångsläget = 5 tillfredsställande. Nuläget = 5. Kommunen har anställda lärare med god kompetens. Medvetenheten om sättet att undervisa har ytterligare förbättrats. Ange förändringar från starten Matematiklyftet har bidragit till förbättring. En tydlighet i vad kunskapskraven innebär har skett i och med att lärare sinsemellan har utformat olika elevexempel. Med andra ord, gemensamma reflektioner kring undervisningen har bidragit till förbättringen av undervisningen. Lärarna har genom kollegiala utbyten fått till sig olika framgångsrika exempel/metoder. Nästa steg Fortsätta med kollegialt utbyte och lärande samtal. Hitta rekryteringsvägar och rekryteringsstrategier som möter upp den situation som allt mer framstår som bekymmersam. En minskad tillgång (färre som söker) Mellanstadiet Ämneskunskaper Inte Mycket Utgångsläge x Nuläge x Beskriv nuläget inklusive andel undervisande lärare som har legitimation i matematik för eleverna de undervisar Samtliga Ange förändringar från starten Matematiklyftet har bidragit till utökad ämnesförståelse. En tydlighet i vad kunskapskraven innebär har skett genom att lärare sinsemellan har utforma olika elevexempel. Nästa steg Fortsätta med kollegialt utbyte och lärande samtal. Hitta rekryteringsvägar och rekryteringsstrategier som möter upp den situation som allt mer framstår som bekymmersam. Färre behöriga som söker Mellanstadiet Kunskap om kursplaner och övriga styrdokument Inte Mycket Utgångsläge x 21

24 Nuläge x Beskriv nuläget Kommunens lärare har god kompetens. Medvetenheten om kursplaner och styrdokument är god. Ange förändringar från starten När det gäller kunskapen om styrdokumenten har matematiklyftet bidragit till förbättring. En tydlighet i vad kunskapskraven innebär har skett genom att lärare sinsemellan har utforma olika elevexempel. Nästa steg Fortsätta med kollegialt utbyte och lärande samtal Mellanstadiet - Didaktik Inte Mycket Utgångsläge x Nuläge x Beskriv nuläget I mellanstadiet blir det mer teori och det är lätt att hamna i att läsa, skriva, räkna och samtala. Stressen att hinna med allt gör att mycket fokus ligger på att beta av kunskapskrav istället för att se helheten. Detta kan vara en nackdel i ämneslärarsystemet, att få tid att räcka till att planera ämnesöverskridning mellan ämnen med andra pedagoger. Som ensam klasslärare finns möjligheten att se hur du kan väva in kunskapskrav och förmågor i olika ämnen. Didaktiskt gäller det att få in teorin praktiskt också så man inte tappar läs- och skrivsvaga i mellanstadiet där det krävs en högre nivå av läsning och skrivning. Höga förväntingar har influerat området och det har varit och kan komma att vara en nyckel i framgångsrik pedagogik. Detsamma gäller för såväl låg- som högstadiet. Ange förändringar från starten När det gäller kunskapen om didaktik har matematiklyftet bidragit till förbättring. Det är uppmärksammat vilka svårigheter som finns att hinna med att undervisa i alla delar inom matematiken. Vi har kommit fram till att det finns ett behov av att bygga helhet i stället för att se till varje liten del av det stoff vi behöver undervisa i. Behovet av att samtala bedömning blir viktigt även för hur undervisningen behöver formas. Nästa steg 22

25 Att synliggöra goda exempel, fortsätta arbeta för att ha en mer tillgänglig undervisning för att stötta varandra i val av innehåll och metod. Fortsätta med kollegialt utbyte och lärande samtal. Hitta rekryteringsvägar och rekryteringsstrategier som möter upp den situation som allt mer framstår som bekymmersam. Färre behöriga som söker Högstadiet - Ämneskunskaper Inte Mycket Utgångsläge x Nuläge x Beskriv nuläget inklusive andel undervisande lärare som har legitimation i matematik för eleverna de undervisar Samtliga Ange förändringar från starten När det gäller ämneskunskaper har matematiklyftet bidragit till förbättring. En tydlighet i vad kunskapskraven innebär har skett genom att lärare sinsemellan har utforma olika elevexempel. Nästa steg Att synliggöra goda exempel, fortsätta arbeta för att ha en mer tillgänglig undervisning för att stötta varandra i val av innehåll och metod. Fortsätta med kollegialt utbyte och lärande samtal. Hitta rekryteringsvägar och rekryteringsstrategier som möter upp den situation som allt mer framstår som bekymmersam. Färre behöriga som söker Högstadiet - Kunskap om kursplaner och övriga styrdokument Inte Mycket Utgångsläge x Nuläge x Beskriv nuläget Pedagogerna har god kännedom om kursplaner och andra styrdokument. Det finns alltid utrymme för utveckling och det kommer nya styrdokument att hålla sig uppdaterade till. Det är även så att styrdokumenten tolkas på olika sätt varför man kanske inte känner att man kan dem alla gånger utan mer tror att man gör rätt. 23

26 Ange förändringar från starten När det gäller kunskapen om styrdokument och kursplaner har matematiklyftet bidragit till förbättring. En tydlighet i vad kunskapskraven innebär har skett genom att lärare sinsemellan har utforma olika elevexempel. Nästa steg Kollegiala samtal och fördjupningar inom exempelvis bedöming för att bredda och fördjupa kunskapen Högstadiet - Didaktik Inte Mycket Utgångsläge x Nuläge x Beskriv nuläget Medvetenheten om sättet att undervisa har ytterligare förbättrats. Matematiklyftet har bidragit till god förbättring av didaktiken. Ange förändringar från starten När det gäller den didaktiska kunskapen har matematiklyftet bidragit till förbättring. En tydlighet i vad kunskapskraven innebär har skett genom att lärare sinsemellan har utforma olika elevexempel. Nästa steg Fortsätta med kollegialt utbyte och lärande samtal. Hitta rekryteringsvägar och rekryteringsstrategier som möter upp den situation som allt mer framstår som bekymmersam. Färre behöriga som söker Lärarsamarbete kan ske på fyra olika nivåer Ange i tabellen nedan vilken som var den mest typiska kulturen i er verksamhet när satsningen påbörjades och vad som hänt fram till nu. Samordnar ingenting Planerar praktiska saker Planerar övergripande undervisningsmoment Planerar och följer upp lektioner tillsammans Utgångsläge x x x 24

27 Nuläge x x x Beskriv nuläget Det förekommer gemensamma planeringar och samverkan i arbetslagen. Vissa undervisningsmoment planeras gemensamt. I mindre utsträckning förekommer, där organisationen tillåter, det även att lektionerna planeras och följs upp tillsammans. Ange förändringar från starten För att möjliggöra samplanering har några skolor omorganiserat så att lärare undervisar mer ämnesvis utifrån behörighet. Nästa steg Utveckla fler möjligheter för samplanering. Se över organisationen på skolenheterna så att lärare undervisar mer ämnesvis utifrån sin behörighet. Nya sätt att tänka kring resursfördelningssystem ska undersökas och införas. Syftet är att optimera lärorganisationen. 9 Avslutande frågor 9.1 Hur väl har deltagandet motsvarat det som beskrevs i inbjudan, PM ? Inte alls Helt och hållet x Kommentar: Svår fråga. Alla fyra nivåer har varit representerade och delaktiga. 9.2 Hur har det valda arbetssättet med arbetande nätverk upplevts? Inte alls givande Mycket givande x Kommentera särskilt arbetssätt och organisation: Kunskapsöverföring från flera aktörer gör det möjligt att upptäcka eventuella framgångsfaktorer och att ha tillgång till fler perspektiv och valmöjligheter. Nätverksarbetet har fungerat och har varit givande. Samtal, opponering och kritiska vänner mellan kommunerna har varit utvecklande. Tydliga ramar från SKL i vårt arbete har tydliggjort 25

28 projektet. Arbetet kring missiven har bidragit till likvärdighet och fokus. 9.3 Styrning och ledning. SKL vill bidra till att kommunerna utvecklar strukturer och arbetssätt som leder till förbättrad matematikundervisning så att elevernas kunskaper ökar. Styrning och ledning är centralt för att skapa förutsättningar för förändring till det bättre SKL:s PM SKL har valt tre områden och sex satser som kommunerna har prövat sin egen styrning och ledning gentemot. Gör er egen bedömning av hur viktiga var och en av dessa satser är för att nå en förbättring av matematikundervisningen. Gör också en bedömning av svårighetsgraden att uppfylla satsen. Avsluta med kommentarer. Bedöm satsens betydelse där 6 = mycket viktigt Ledningsnivåerna är sammanlänkade Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning Höga förväntningar på alla elever och övriga Lärarnas kompentens och samarbete är avgörande Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling Det finns fungerade rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd x x x x x x Bedöm svårigheten att uppfylla satsen där 6 = mycket svårt Ledningsnivåerna är sammanlänkade x 26

29 Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning Höga förväntningar på alla elever och övriga Lärarnas kompentens och samarbete är avgörande Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling Det finns fungerade rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd x x x x x Kommentarer till bedömningarna av vikt och svårighet: Att ledningsnivåerna är sammanlänkade samt att det finns tydlighet i uppdrag och rollfördelning betyder mycket. Att det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling har ett avgörande värde. Det ger också en kraft åt hela systemet om det är tydligt för var och en i organisationen. Att fånga upp elever i behov av stöd är inte svårt, det svåra är att få ihop till rätt hjälpmedel, rätt verktyg och åtgärder. Avgörande är lärarnas kompetens, och deras förmåga till relationsskapande. Höga förväntningar och dess innbörd är av vikt. En framgångsfaktor är att få arbeta i ett system som fungerar optimalt, det ger oss större förutsättningar att lyckas och att tillsammans med kollegor utvecklas i vårt uppdrag. Ledning och styrning av verksamheten är grundpelare för att nå goda resultat och för att alla elever skall ges möjlighet att lyckas. Är det ytterligare någon sats som borde varit med? Säkerligen. Trosa kommun tycker dock att det får räcka med de som är med. 9.4 Ange ett exempel på ett område ni tycker att ni lyckats utveckla under deltagandet i satsningen. Anlysarbetet och samverkan mellan nivågrupper. 9.5 Ange ett exempel på ett område där er kommun gärna delar med sig erfarenheter till andra. Processkunnandets betydelse att lyckas med processledning. 27

30 9.6 Vilken uppmärksamhet har ni fått genom deltagandet i SKL Matematik PISA 2015, t.ex. studiebesök, media etc. Ingen. 28

31

32 Trosa Delegationsbeslut Sida 1(20) Fördelning: Beslutsdatum Framställd: :25 Beställd av: Liselott Högfors Anledning:. Urval: Beslutsdatum Ärendetyp Beslutsfattare Beslut Organisation ärende Belopp Eftergift Belopp Beslutsform Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 125, Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Avslag 4:1 IFO Ekonomi- och Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 1 790, Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 3 347, Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 833, Ekonomiskt bistånd Nurkovic, Velida Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 360, Ekonomiskt bistånd Nurkovic, Velida Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 200, Ekonomiskt bistånd Nurkovic, Velida Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 5 975,00

33 Ekonomiskt bistånd Nurkovic, Velida Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 6 175, Ekonomiskt bistånd Ekman, Pia Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 904,00 Källa: Treserva Sida 1(20)

34 Trosa Delegationsbeslut Sida 2(20) Fördelning: Beslutsdatum Framställd: :25 Beställd av: Liselott Högfors Anledning:. Urval: Beslutsdatum Ärendetyp Beslutsfattare Beslut Organisation ärende Belopp Eftergift Belopp Beslutsform Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Avslag 4:1 IFO Ekonomi- och Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Avslag 4:1 IFO Ekonomi- och Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Avslag 4:1 IFO Ekonomi- och Fader-/ Föräldraskap Davoust, Ann Bekräft MF protokoll IFO Ekonomi- och IFO Barn/Vuxen Gonzalez, Marianela Kontaktpers IFO Barn- och familjeenheten IFO Barn/Vuxen Gonzalez, Marianela Kontaktpers IFO Barn- och familjeenheten Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Avslag 4:1 IFO Ekonomi- och Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 2 367,00

35 Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Avslag 4:1 IFO Ekonomi- och Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Avslag 4:1 IFO Ekonomi- och Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 7 429,00 Källa: Treserva Sida 2(20)

36 Trosa Delegationsbeslut Sida 3(20) Fördelning: Beslutsdatum Framställd: :25 Beställd av: Liselott Högfors Anledning:. Urval: Beslutsdatum Ärendetyp Beslutsfattare Beslut Organisation ärende Belopp Eftergift Belopp Beslutsform Ekonomiskt bistånd Nurkovic, Velida Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 883, Ekonomiskt bistånd Nurkovic, Velida Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och , Ekonomiskt bistånd Nurkovic, Velida Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 182, Ekonomiskt bistånd Nurkovic, Velida Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 1 521, Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och , Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Avslag 4:1 IFO Ekonomi- och IFO Barn/Vuxen Fjärdhammar, Ingegerd Utredn 11:1 Anmälan/Annat sätt IFO Barn- och familjeenheten 0-17 år

37 IFO Barn/Vuxen Fjärdhammar, Ingegerd Utredn 11:1 Anmälan/Annat sätt IFO Barn- och familjeenheten 0-17 år IFO Barn/Vuxen Fjärdhammar, Ingegerd Utredn 11:1 Anmälan/Annat sätt IFO Barn- och familjeenheten 0-17 år Källa: Treserva Sida 3(20)

38 Trosa Delegationsbeslut Sida 4(20) Fördelning: Beslutsdatum Framställd: :25 Beställd av: Liselott Högfors Anledning:. Urval: Beslutsdatum Ärendetyp Beslutsfattare Beslut Organisation ärende Belopp Eftergift Belopp Beslutsform Ekonomiskt bistånd Hill, Malin Avslag 4:1 IFO Ekonomi- och Ekonomiskt bistånd Hill, Malin Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 7 608, Ekonomiskt bistånd Hill, Malin Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 78, Ekonomiskt bistånd Hill, Malin Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 5 964, Ekonomiskt bistånd Hill, Malin Överklagan rätt tid IFO Ekonomi- och Ekonomiskt bistånd Hill, Malin Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 4 792, IFO Barn/Vuxen HN/IFU/Ordförande Famhem SoL IFO Barn- och familjeenheten IFO Vuxen Ekman, Pia Utredn 11:1 Ansökan 18- årifo Ekonomi- och

39 IFO Vuxen Ekman, Pia Utredn 11:1 Yttr/Upplysn IFOIFO Ekonomi- och Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 6 490,00 Källa: Treserva Sida 4(20)

40 Trosa Delegationsbeslut Sida 5(20) Fördelning: Beslutsdatum Framställd: :25 Beställd av: Liselott Högfors Anledning:. Urval: Beslutsdatum Ärendetyp Beslutsfattare Beslut Organisation ärende Belopp Eftergift Belopp Beslutsform Ekonomiskt bistånd Nurkovic, Velida Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 5 698, Ekonomiskt bistånd Nurkovic, Velida Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 3 278, Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 530, Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Avslag 4:1 IFO Ekonomi- och Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 457, Ekonomiskt bistånd Nurkovic, Velida Avslag 4:1 IFO Ekonomi- och Ekonomiskt bistånd Nurkovic, Velida Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och , Ekonomiskt bistånd Nurkovic, Velida Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 1 713,00

41 Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 6 583, Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 26,00 Källa: Treserva Sida 5(20)

42 Trosa Delegationsbeslut Sida 6(20) Fördelning: Beslutsdatum Framställd: :25 Beställd av: Liselott Högfors Anledning:. Urval: Beslutsdatum Ärendetyp Beslutsfattare Beslut Organisation ärende Belopp Eftergift Belopp Beslutsform Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 258, Ekonomiskt bistånd Hill, Malin Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 4 005, Ekonomiskt bistånd Hill, Malin Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 260, Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 2 410, Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Avslag 4:1 IFO Ekonomi- och Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Avslag 4:1 IFO Ekonomi- och Ekonomiskt bistånd Hill, Malin Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 532, Ekonomiskt bistånd Hill, Malin Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 4 363,00

43 Ekonomiskt bistånd Hill, Malin Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 2 065, Ekonomiskt bistånd Hill, Malin Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 204,00 Källa: Treserva Sida 6(20)

44 Trosa Delegationsbeslut Sida 7(20) Fördelning: Beslutsdatum Framställd: :25 Beställd av: Liselott Högfors Anledning:. Urval: Beslutsdatum Ärendetyp Beslutsfattare Beslut Organisation ärende Belopp Eftergift Belopp Beslutsform Ekonomiskt bistånd Hill, Malin Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 8 679, Ekonomiskt bistånd Hill, Malin Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 910, Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 6 801, Familjerätt Davoust, Ann Utredning 11:1 Upplysningar IFO Barn- och familjeenheten 6:20 FB Familjerätt Davoust, Ann Utredning 11:1 Upplysningar IFO Barn- och familjeenheten 6:20 FB IFO Barn/Vuxen Fjärdhammar, Ingegerd Utredn 11:1 Anmälan/Annat sätt IFO Barn- och familjeenheten 0-17 år IFO Vuxen Nurkovic, Velida Utredn 11:1 Anmälan/Annat sätt IFO Ekonomi- och 21- år Ekonomiskt bistånd Hill, Malin Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 250,00

45 Ekonomiskt bistånd Hill, Malin Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 5 580, Ekonomiskt bistånd Nurkovic, Velida Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 2 266,00 Källa: Treserva Sida 7(20)

46 Trosa Delegationsbeslut Sida 8(20) Fördelning: Beslutsdatum Framställd: :25 Beställd av: Liselott Högfors Anledning:. Urval: Beslutsdatum Ärendetyp Beslutsfattare Beslut Organisation ärende Belopp Eftergift Belopp Beslutsform Ekonomiskt bistånd Nurkovic, Velida Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 538, Ekonomiskt bistånd FörvaltR/KamR/RegR Avslag 4:1 IFO Ekonomi- och Ekonomiskt bistånd Nurkovic, Velida Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 1 732, Ekonomiskt bistånd Hill, Malin Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 3 790, Ekonomiskt bistånd Hill, Malin Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 53, Ekonomiskt bistånd Nurkovic, Velida Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 440, Ekonomiskt bistånd Nurkovic, Velida Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 7 718, Ekonomiskt bistånd Nurkovic, Velida Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 100,00

47 Ekonomiskt bistånd Nurkovic, Velida Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 6 889, Ekonomiskt bistånd Nurkovic, Velida Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 440,00 Källa: Treserva Sida 8(20)

48 Trosa Delegationsbeslut Sida 9(20) Fördelning: Beslutsdatum Framställd: :25 Beställd av: Liselott Högfors Anledning:. Urval: Beslutsdatum Ärendetyp Beslutsfattare Beslut Organisation ärende Belopp Eftergift Belopp Beslutsform Fader-/ Föräldraskap Davoust, Ann Bekräft S protokoll Gem IFO Ekonomi- och vårdnad IFO Vuxen Ekman, Pia Öppenvård IFO Ekonomi- och Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 8 087, Ekonomiskt bistånd Nurkovic, Velida Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 487, Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 486, Ekonomiskt bistånd Nurkovic, Velida Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 1 064, IFO Barn/Vuxen HN/IFU/Ordförande Prövn 13 LVU fortsatt VårdIFO Barn- och familjeenheten IFO Barn/Vuxen HN/IFU/Ordförande Överväg forts vård SoL 6: IFO Barn- och familjeenheten år

49 IFO Vuxen Ekman, Pia Utredn 11:1 Ansökan 18- årifo Ekonomi- och Ekonomiskt bistånd Ekman, Pia Lägga ner utredning IFO Ekonomi- och Källa: Treserva Sida 9(20)

50 Trosa Delegationsbeslut Sida 10(20) Fördelning: Beslutsdatum Framställd: :25 Beställd av: Liselott Högfors Anledning:. Urval: Beslutsdatum Ärendetyp Beslutsfattare Beslut Organisation ärende Belopp Eftergift Belopp Beslutsform Familjerätt Davoust, Ann Utredning 11:1 Upplysningar IFO Barn- och familjeenheten 6:20 FB Familjerätt Davoust, Ann Utredning 11:1 Upplysningar IFO Barn- och familjeenheten 6:20 FB IFO Barn/Vuxen HN/IFU/Ordförande Polishandräckning vård 43 IFO Barn- och familjeenheten LVU IFO Barn/Vuxen HN/IFU/Ordförande 12 - hem 11 LVU IFO Barn- och familjeenheten Ekonomiskt bistånd Ekman, Pia Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 724, Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Försörjningsstöd 4:1 IFO Ekonomi- och 1 181, Familjerätt Davoust, Ann Utredn samarbetssamtal IFO Barn- och familjeenheten Familjerätt Davoust, Ann Utredn samarbetssamtal IFO Barn- och familjeenheten Ekonomiskt bistånd Ahlroth, Sanna Livsföring i övrigt 4:1 IFO Ekonomi- och 1 148,00