Slutrapport SKL Matematik PISA 2015

Transkript

1 1 (29) Slutrapport SKL Matematik PISA 2015 Kommun: Lysekils kommun Rapporten skall skickas som ett PDF-dokument till senast den 1 september Ett protokollsutdrag från den politiska behandlingen av slutrapporten skall bifogas. 1. Sammanfattning Höstomgången i matematiksatsningen PISA 2015 påbörjade sitt arbete under hösten Det har skett en del byten på ledningstjänster i Lysekils kommun, trots det har deltagarna varit nöjda med projektet. Framför allt uppskattas det valda arbetssättet med nätverk där alla fyra nivåer deltar samt möjligheten att få träffa andra kommuner. Mötet mellan de olika nivåerna i kommungruppen har varit uppskattade och givande. Alla nivåerna har varit representerade. Projektet har bidragit till förbättring av kommunens systematiska kvalitetsarbete bl.a. genom att alla skolor nu genomför en gemensam matematikscreening. Byten på ledningstjänster har till viss del påverkat resultatet av projektet och alla goda idéer som vi tagit med oss hem har inte alltid kunnat genomföras. Arbetet på hemmaplan har fungerat bra men det har stundvis varit svårt att hitta tider då alla kunnat delta. I arbetet med missiven har det varit relativt lätt för kommungruppen att kommit fram till olika förbättringsområden. Det har varit positivt att få syn på vad som är framgångsfaktorer och betydelsen av gemensam samsyn och gemensamma rutiner. Det har även varit positivt att vi fått en tydligare syn på de olika nivåernas betydelse. Nätverken har fungerat utmärkt. Arbetssättet och SKL:s stöd med missiven har lett till att kontaktpersonerna kunnat planera nätverkskonferenser som varit givande och uppskattade. En arbetsgrupp har utnämnts som tagit fram en handlingsplan med strategier för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Ambitionen är också att skapa en röd tråd genom alla skolformer i kommunen samt att skapa gemensamma rutiner samt att avsätta tid för analysarbetet. Det finns också en plan för att kompetensutbilda lärare i betyg och bedömning. Alla skolenheter ska genomgå SKL:s PRIO projekt. PRIO står för Planering Resultat Initiativ Organisation. Det innebär att det görs en kartläggning av vad skolenheten behöver förbättra. Lysekils kommun är nöjd med deltagandet i SKL:s matematiksatsning PIS Beskrivning av kommunens utbildningsorganisation En kort beskrivning av kommunens utbildningsorganisation för grundskolan samt ange viktiga förändringar som skett under deltagandet i SKL Matematik PISA Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

2 Utbildningsnämnden är ansvarig för grundskolan i Lysekils kommun. Utbildningsnämndens ytterligare ansvarsområden är pedagogisk omsorg, förskola, fritidshem, gymnasieskola, vuxenutbildning, grundsärskola, musikskola, folkbibliotek, fritids- och kulturverksamhet. I Lysekil finns sju grundskolor, Stångenässkolan, Bro skola, Bergs skola, Skaftö skola, Mariedalsskolan, Gullmarsskolan F-6 och Gullmarsskolan åk 7-9. I grundskolorna F-6 finns förskoleklass, fritidshem, grundskola och integrerad särskola. Det finns 10 förskolor och 4 familjedaghem, numera kallad pedagogisk omsorg samt två fristående förskolor. Det har skett en del förändringar i nämndens ledningsorganisation under projektet. Ledningsorganisationen har bl. a. utökats med 1,5 biträdande rektorstjänster. Det har också förekommit byten på förvaltningschefstjänsten och rektorstjänster. I dagsläget finns fem rektorer och fyra biträdande rektorer inom grundskolan. Inom grundskolan i Lysekil finns under läsår 15/16 ca 1300 elever. Det finns totalt finns 128 lärare varav 77 är lärare i matematik. All personal inom förskoleklass/grundskola är 9,9 per 100 elever. Undervisande personal per 100 elever är i Lysekils kommun är 7,7. 3. Organisation av arbetet på hemmaplan Med kommungrupp menas den grupp som träffas på hemmaplan 3.1 Vilka befattningshavare har utsetts som ordinarie ledamöter i kommungruppen? Kontaktperson anges på sin nivå och markeras med (kp). Kontinuiteten anges för varje befattningshavare med en siffra enligt nedan: 1 Sällan 2. Hälften av träffarna 3. Oftast 4. Nästan alltid Nivå Befattning Markera med X om byte av person har skett Politiker Ordf. utbildningsnämnden 3 Ledamot utbildningsnämnden Ledamot utbildningsnämnden 3 4 Kontinuitet 2

3 Förvaltningsledning Klicka här Klicka här Förvaltningschef 2 Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Rektor Rektor f-6 3 Rektor 7-9 sedan f-6 1 Bitr. rektor Klicka här Klicka här Lärare Lärare åk Övriga Lärare åk Lärare åk Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Kontaktperson, utvecklingsledare förvl.nivå 4 Förskollärare förskolan 1 Förskollärare förskoleklass 1 Klicka här Klicka här 3

4 Klicka här Klicka här Kommentar: Inom politiken har det skett förändringar under projekttiden. Senare delen av projektet deltog ordföranden i utbildningsnämnden samt har en ledamot i nämnden deltagit hela perioden. Det har förkommit byten på förvaltningschefsposten, kontaktpersonen arbetar på förvaltningsnivån och har deltagit hela tiden. Rektorer och lärare har byts ut, en lärare har deltagit hela projekttiden. Förskollärare har varit med vissa perioder. 3.2 Vilken roll har kommungruppen haft i organisationen? Strategisk grupp? Beslutsgrupp? Arbetsgrupp inför och efter nätverkskonferenser? etc. Kommungruppen har arbetat parallellt med övrigt arbete i organisationen och har inte varit beslutande. Kommungruppen har träffats mellan nätverksträffarna för att jobba med missiven. 3.3 Hur har sammansättningen samt deltagare i kommungruppen utsetts? Från början utsågs lärare och rektor på förvaltningsledningsmöten. När det uppstått behov att byta ut en person har den utsetts vid ledningsmöte. Nämndsledamöter har utsetts på nämndsmöten. 3.4 Vem har varit ordförande i kommungruppen? Kontaktpersonen har varit ordförande och sekreterare i kommungruppen. 3.5 Vilken befattningshavare har ansvarat för dokumentationen till och efter mötet? Kontaktpersonen har ansvarat för dokumentationen före, under och efter sammankomsterna. En lärare har under en period samlat in och dokumenterat resultat till de operativa målen. Bitr. rektor har parallellt lett och dokumenterat arbetet med matematikplanen. 3.6 Hur har kommungruppens sammanträde tidsmässigt planerats? Kryssa för det alternativ som bäst överensstämmer I ett årligt kalendarium Mötestider bestäms efter hand 4

5 4 Arbetet på hemmaplan 4.1 På vilka sätt har ställningstagande från kommungruppen kommunicerats/förankrats i skolorganisationen? Inom den politiska organisationen En av politikerna har haft uppdraget att rapportera om projektet på nämndsmötena. Inom förvaltningsorganisationen Kontaktpersonen och en rektor har lyft aktuella frågor i rektorsgruppen. Frågan och beslut om att ha en gemensam screening i matematik har kommunicerats och förankrats i förvaltningsledningsmöte. 4.2 På vilka sätt har satsningen kommunicerats/förankrats uppåt i den kommunala organisationen Inom den politiska organisationen? Den politiska kommunikationen och förankringen av matematiksatsningen har mest varit aktuell inom den egna nämndens verksamheter. Den har inte kommunicerats uppåt i kommunens organisation. Inom förvaltningsorganisationen? De operativa målen har kommunicerats och förankrats med lärarna som gick Matematiklyftet. Erfarenheter av projektet har kommunicerats och förankrats på rektorsmöten. Lärare som ingått i kommungruppen har spridit information på respektive arbetsplats. 4.3 Har byte av ordförande i utbildningsnämnden med ansvar för grundskola skett under deltagandet? Ja Nej 4.4 Har byte av förvaltningschef med ansvar för grundskola skett under deltagandet? Ja Nej 5

6 4.5 Hur har det fungerat med att uppnå gemensam syn mellan de olika nivåerna i kommungruppen? alls bra Kommentar: Det har fungerat bra med att uppnå gemensam syn mellan de olika nivåerna i kommungruppen. 4.6 Hur har det varit att inse vad som behöver göras? svårt lätt Kommentar: Arbetet med SKL satser om ledning och styrning har underlättat arbetet i projektetsamt underlättat åsynen på vad som behöver göras. Satserna har gjort det tydligt för alla nivåer i kommungruppen. Även i arbetet med missiven och i nätverkträffarna med de andra kommuner, där man utbytt erfarenheter, har varit givande för de olika nivåerna i kommungruppen. 5 Erfarenheter av att ha en grupp på hemmaplan där alla fyra nivåer ingår? 5.1 Vad har varit framgångsrikt? Det mest framgångsrika och lärorika är att vi fått syn på och ökat förståelsen för de olika nivåernas roller. Våra dialoger med utbyte av erfarenheter har bidragit till ökad förståelse för de olika nivåernas situation. Det har också varit givande att bli medveten om vikten av tydlig ledning och styrning samt att få kunskap om vad som är framgångsrikt för att kunna skapa en gemensam ledning med samsyn och gemensamma rutiner. 6

7 5.2 Vilka eventuella problem har identifierats? Kommungruppen har uppmärksammat olika områden som behöver förbättras t.ex. vikten av gemensamma rutiner i kommunen. Det har skett byte på ledningstjänster, vilket har försvårat besluten och spridningen kring en del av de åtgärder som behöver göras. Vi kan se att vi behöver utveckla vårt analysarbete utifrån det systemstiska kvalitetsarbetet och öka kommunikationen mellan nivåerna. 5.3 I vilka andra sammanhang har modellen prövats i kommunen? Inga. 6 Nätverksarbetet Varje kommun skall till nätverkskonferenserna utse vilka som ska representera kommunen. Den grupp man utser benämns nätverksgrupp. 6.1 Vilka befattningshavare har deltagit i nätverksgruppen? Kontaktperson anges under sin nivå och markeras med (kp). Kontinuiteten anges för varje befattningshavare med en siffra enligt nedan. 1. Sällan 2. Hälften av träffarna 3. Oftast 4. Nästan alltid Nivå Befattning Markera med X om byte av person har skett Politiker Nämndsordförande 4 Förvaltningsledning Nämndsledamot 1 Nämndsledamot 4 Kontinuitet Klicka här Klicka här Förvaltningschef 3 Kontaktperson, utvecklingsledare 4 7

8 Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Rektor Rektor f-6 2 Bitr. rektor Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Lärare Lärare Lärare Lärare Klicka här Klicka här Övriga Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här 8

9 Klicka här Klicka här Kommentar: Lysekil har oftast haft sju deltagare med på nätverksträffarna. Nätverksträffarna har haft hög prioritet. Den personen som inte kunnat delta, har själv haft som uppgift att skaffa fram en ersättare från sin nivå till nätverken. Rutinen har avlastat kontaktpersonens ansvar, det har oftast fungerat bra. Nätverksarbetet har varit givande, lärorikt och uppskattat av deltagarna. 6.2 Hur upplever ni att Ert nätverk med de andra kommunerna fungerat? Kommunen avger sin egen bedömning av hela nätverkets arbete 1 = inte tillfredsställande, 6 = mycket tillfredsställande Ambitionsnivån, att vara förberedd inför nätverkskonferenserna Kritiska hållningen till inlämnade missiv Kontaktpersonernas mandat från sina hemkommuner Kontinuiteten av deltagandet Arbetet på hemmaplan med att förbättra styrning och ledning Fokuseringen på ämnet styrning och ledning Fokuseringen på arbetssättet Kommentar till avgivna omdömen: Nätverkskonferenserna har fungerat utmärkt. De övriga kommunerna har sett ut att fungera i likhet med den egna kommunen. Försiktigt kritiska men ändå ett seriöst bemötande och det har getts givande bedömningar och synpunkter på innehållet i missiven. Kontaktpersonerna i nätverken har haft ett utmärkt, effektivt samarbete samt har de samordnat, planerat och arrangerat nätverksträffarna. Detta sätt att arbeta har varit intressant och lärorikt. Ambitionsnivån på nätverken har varit hög och kommunerna har varit kritiska vänner. Kontaktpersonerna upplevs ha fullt mandat i alla 9

10 deltagande kommunerna. Det har varit stort intresse och kontinuiteten i deltagandet. Upplevelsen av arbetet på hemmaplan är att det kan se olika ut i de olika kommunerna. Det har märkts att en del kommuner har varit mer framgångsrika med att skapa samsyn och gemensamma arbetssätt. Ledning och styrning har varit huvudämnet hela tiden. Ett ständigt aktuellt ämne som kommungruppen diskuterat mycket. Även diskussioner på arbetssätt har förekommit. Det har bl. a. skapat en kommungemensam arbetsgång för elever i behov av stöd i kommunen. Kommunen har nu även en plan för sin matematikscreening som alla skolor följer. 6.3 Hur bedömer ni er egen kommuns insatser inom nedanstående områden? 1=inte tillfredsställande, 6= mycket tillfredsställande Ambitionsnivån, att vara förberedd inför nätverkskonferenserna Kritiska hållningen till inlämnade missiv Kontaktpersonens mandat Kontinuiteten av deltagandet Arbetet på hemmaplan med att förbättra styrning och ledning Fokuseringen på ämnet styrning och ledning Fokuseringen på arbetssättet Kommentar till avgivna omdömen: Viljan att var väl förberedd inför nätverkskonferenserna har varit stor. Bedömningen är att kommungruppen skulle kunnat vara mer kritiska men ändå har fokuserat på olika utvecklingsområden i opponeringen på de övriga kommunerna. Kontaktpersonen har varit den som samordnat och hållit projektet levade. Det som varit svårt är att få fulländad kontinuitet i projektet. Det har varit svårt att få till mötestider då alla kunnat delta. Deltagandet i projektet har dock skapat kunskap och medvetenhet om vikten av styrning och ledning, vilket också varit det stora samtalsämnet i kommungruppen. Förbättringsområdena har blivit tydliga. Det har skett en del byten på ledningstjänster som bidragit till svårigheter i att konkret förbättra styrning och ledning. Avsaknaden av ledningsstrukturen har minskat möjligheten att fokusera på arbetssätt. Det har varit svårt att fatta kommungemensamma beslut om samsyn och gemensamma rutiner. 10

11 Ett politisk satsning att underlätta skolenheternas möjligheter för att förbättra elevernas resultat har beslutats. Kommunen har valt att delta i SKL:s PRIO-projekt. Projketet pågår och har hitills upplevts som positivt och framgångsrikt. 6.4 Dokumentationen Inför varje nätverkskonferens har kommunen upprättat ett missiv som beskriver läget/utvecklingen inom ett visst område. Ange betydelsen av denna dokumentation för det gemensamma arbetet. liten betydelse stor betydelse 6 Kommentar: Det har varit positivt att fokusera på ett område. Det har varit lärorikt att tänka till om den egna kommunen, hur det är och hur det fungerar samt reflektera över önskat läge för att kunna nå bättre resultat. Missiven har bidragit till tankeverksamhet och skapat bättre koll på den egna kommunen. Arbetet och dokumentation i missiven tvingar fram en bild över kommunen. Den gemensamma bilden har varit underlag för intressanta diskussioner som bidragit till tankar kring det systematiska kvalitetsarbetet. Fler och liknande dialoggrupper kring fler ämne och/eller områden skulle sannolikt vara utvecklande. 7 Operativa målen 7.1 Var har de operativa målen fastställts? Det operativa målen för Lysekils kommun har fastställts i kommungruppen, de har inte antagits i utbildningsnämnden. 7.2 Vid vilken tidpunkt fastställdes målen? Hösten Hur har de operativa målen kommunicerats till lärarna? Målen har kommunicerats med lärarna i samband med Matematiklyftet då handledarna informerade om dem. 7.4 Ange kommunens operativa mål. För varje mål skall anges: Utgångsläge Resultat 11

12 Tidpunkt för resultatbedömning Analys (Ange såväl kommunspecifika som nationella faktorer) Utgångsläge, Resultat/år: Nationella prov åk 3 Minst halvera andelen elever som ej når kunskapskraven NP åk total andel (%) som nått målen Åk Källa: Kolada Kommentar: Vi kan se att resultaten ökat något men vi har inte nått målet. Resultatet förväntas öka ytterligare då kommunen avsatt medel för att ge möjlighet att höja elevernas resultat. Betyg åk 6 Minst halvera andelen elever som inte når betyget E från 2013 till 2015 Öka andelen som minst når betyget C med 10 % från 2013 till 2015 årligen Öka andelen som når betyget A med 10 % från 2013 till 2015 årligen Betyg matematik åk 6 A B C D E F Kommentar: Målen är inte uppnått. Betyg åk 9 Minst halvera andelen elever som inte når betyget E från 2013 till 2015 Öka andelen som når betyget C med 10 % från 2013 till 2015 årligen Öka andelen som når betyget A med 10 % från 2013 till 2015 årligen Betyg matematik åk 9 (Avrundat till heltal) A B C D

13 E F Kommentar: Målen har inte uppnåtts, förutom betyget A som ökat med 20 % Analys ÅK 3 Analyser har enbart gjorts på varje skolenhet. Ingen kommunövergripande analys är gjord. ÅK6 Olika elevgrupper jämförs. Olika lärare har gjort bedömning de olika åren. Byte av läromedel. Otillräcklig individuell anpassning för elever som riskerar att inte nå målen. Uppföljning och analys av resultat i tidigare årskurser har inte gjorts. Täta rektorsbyten vilket bidrar till att undervisningen inte utvärderas och analyseras medvetet. Beslut screening NCM matematik har inte genomförts enligt beslut på alla skolor och därmed har inte jämförelse skett mellan skolenheter. Många nyanlända elever. Lärarnas bedömningskompetens kan påverka. ÅK 9 Många nyanlända elever kom sent på terminen under 2015 vilket är en del av förklaringen till 2015 års resultat. 8 SKL:s satser för styrning och ledning Bedöm kommunens utveckling inom respektive sats. 8.1 Gemensam ledning - Ledningsnivåerna är sammanlänkade Utgångsläge Nuläge Vid projektet start förekom inte dialoger på detta sätt. Projektet har bidragit till ökad sammanlänkning på alla nivåer. Det har förekommit samsyn i ledningen om vikten av skolans betydelse och även satsningen på matematik. I nuläget har det specifikt lyfts fram och blivit tydligare. Vi arbetar med att utforma en matematikplan för kommunen. Politikerna har avsatt specifika medel för att förbättra elevernas resultat. En plan för det är framtagen. 13

14 är att, med stöd från SKL, fortsätta nätverksarbete med andra kommuner om andra ämnesområden. 8.2 Gemensam ledning- Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning Utgångsläge Nuläge I nuläget finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning. Förändringen som skett är framförallt att det blivit en tydlighet på vad som är politikens uppdrag men även på alla nivåer. På förvaltningsnivå finns en aktiv förvaltningschef som skapar förutsättningar för rektorerna att leda verksamheten. Det förekommer goda dialoger och samsynen utvecklas när det fokuseras på elevernas resultat. Förskolechefer, rektorer och förvaltningsledning samverkar kring förbättring av elevernas resultat där förskolechefer och rektorerna uppmanas att se till hela kommunens förskoleoch skolverksamhet. Förändringen från starten är framförallt att det synliggjorts vad i styrkedjan det brister och vad som behöver förbättras. Att få en gemensam bild av vad som behöver göras och hur samt att alla känner delaktighet i processen. Ambitionen är att skapa en röd tråd genom alla skolformer i kommunen. är att åtgärda de utvecklingsområden som uppmärksammats men också att ta vara på alla positiva processer som redan pågår i kommunen t.ex. PRIO, Läslyftet och framtagandet av Lysekils kommuns matematikplan. 8.3 Gemensamma rutiner - Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling Begreppet systematisk uppföljning och återkoppling består av ett antal delmoment. Ange i tabellerna nedan kommunens utveckling inom respektive område under deltagandet Samla in data 14

15 Utgångsläge Nuläge Det finns ett fungerande systematiskt kommunövergripande arbete med uppföljning, återkoppling och insamling av data enligt ett årshjul. Det som behöver utvecklas mer är att bestämma vilka resultat som ska fokusers på och samlas in centralt på förvaltningen. Det har skapats en arbetsgång i arbetet kring barn/elever i behov av stöd. Det förekommer måldialoger mellan politiker, förvaltningsledning, rektorer och lärarfacken där olika resultat följs upp och återkopplas. Det finns ett gemensamt screeningårshjul med verktyg för att elevernas kunskapsutveckling följs upp. På så vis förekommer kontroll av varje elev. Speciallärare och specialpedagoger tillsammans med förvaltningens kvalitetsansvarig utvärderar verktygen kontinuerligt. är att bestämma långsiktiga mätområden och vilken data som ska stå i fokus Bearbeta insamlade data Utgångsläge Nuläge Bearbetning av den insamlade uppgifter är i nuläget bättre än vid projektets start. Det finns en tillsatt grupp speciallärare och specialpedagoger som sett över olika resultat. Formerna i förlängningen är inte i system ännu utan behöver ses över ytterligare. Förändringen från start är att bearbetning av de insamlade uppgifterna ses över och bearbetas. Det som saknas är hur kommunikationen kommer vidare till ledning och lärare. 15

16 För att få ytterligare en dimension över resultaten vore det bra om dialogen utökades med att specialpedagoger, speciallärare och ledningsgruppen diskuterade tillsammans Analysera och dra slutsatser Utgångsläge Nuläge När det gäller analys och slutsatser förekommer det mer fördjupat än tidigare. Det förekommer analyser på respektive skolenheten. Förändringen från start är att analyserna görs mer medvetet. är att ytterligare förbättra analysen genom att avsätta gemensamma rutiner och gemensam tid för analys Återrapportera till uppgiftslämnaren Utgångsläge Nuläge Återrapport till uppgiftslämnaren i dialog mellan de olika nivåerna. Det finns ingen annan rutin för återrapportering men medvetenheten om återkoppling har ökat. Medvetenheten om vikten av återkoppling har ökat. Hitta rutiner för och specificera hur återkopplingen kan förtydligas. 16

17 8.3.5 Planera åtgärder Utgångsläge Nuläge Att gemensamt planera åtgärder har blivit mycket bättre. Kommunen har nu uppmärksammat att elevernas resultat sjunker och fokuserat på åtgärder för förbättrat resultat. En handlingsplan är framtagen. Arbetet med missiven har uppmärksammat vad som är viktigt och vad som behöver förbättras. Utifrån det har en samsyn i ledningsgruppen med gemensam planering och rutiner utvecklats. Följa upp och utvärdera handlingsplanen för att förbättra elevernas resultat Vidta åtgärder Utgångsläge Nuläge De åtgärder som är planerade följs kontinuerligt upp och verkställs enligt den plan som är beslutad. Tidigare har det inte funnits någon liknande gemensam plan för åtgärder som det finns idag. Under projektperioden har två förvaltningar blivit en vilket har påverkat att tidigare rutiner måste revideras så att det blir en likhet för alla skolformer. Ständig uppföljning och utvärdering av den plan för åtgärder som är beslutad. 17

18 8.3.7 Följa upp resultat av vidtagna åtgärder Utgångsläge Nuläge Uppföljning och utvärdering i samband med det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats under perioden. Ett årshjul finns för olika rutiner under perioden där åtgärder och insatser följs upp. o Alla skolor gör matematikscreening o En del skolenheter har resultatkonferenser o Överlämningar mellan stadier har förbättrats o Kommungemensam arbetsgång och gemensamma dokumentationsblanketter för barn i behov av särskilt stöd har skapat Att utveckla: o Bättre lärmiljö för eleverna o Förutsättningar och verktyg till förskolechef/rektor för att kunna bli pedagogiska ledare o Kompetensutbilda lärare i didaktisk forskning och elevernas sätt att lära Sprida och implementera fungerande åtgärder Utgångsläge Nuläge Det finns inget uttalat gemensamt forum för spridning av fungerande åtgärder. Erfarenhetsutbyten/kollegiala samtal förekommer enhetsvis. Det har utbildats Lärledare i kommunen som håller i lärande samtal kollegor emellan. Det förekommer dialog, reflektion och koppling till forskning. 18

19 o Utveckla dialoger alla nivåer o Alla skolenheter ska genomgå PRIO (Planering, Resultat, Initiativ och Organisation) och jobba kring de utvecklingsområden som fodras utifrån kartläggningen o Kompetensutbilda lärare i didaktisk forskning och elevernas sätt att lära, planer finns på att ta kontakt med ett universitet/högskola o I samarbete med V8 kommunerna vidareutveckla kollegial utveckling, utbilda fler KU8- observatörer o Förstärka IKT- verktyg på åk 7-9 samt försätta ipad-satsningen åk 1 och Gemensamma rutiner - Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd Rutinerna för elever i svårigheter samt särskilt begåvade elever efterfrågas Elever i svårigheter Utgångsläge Nuläge En kommungemensam arbetsgång och gemensamma dokumentationsblanketter för barn i behov av särskilt stöd har skapats- lathund för lärarna. Riktlinjer för vad som gäller vid allsidig elevutredning samt blankett för sammanställning av den. Framförallt har förståelsen och bekräftelsen i att huvudmannen har rutiner för detta utvecklats. Utveckla fler arbetssätt, metoder, ledstänger och hjälpverktyg som stöd i arbetet med elever i svårigheter Särskilt begåvade elever Utgångsläge Nuläge 19

20 Kommunen har inte gjort någon gemensam satsning på särbegåvade elever. Utvecklad kunskap är spridd till personer som arbetar med elevhälsan. Den information och kunskap har spridits till en mindre grupp. Tidigare hade det inte diskuterats alls. En studiedag med information om särskilt begåvade elever för all personal diskuteras. 8.5 Gemensam syn - Höga förväntningar på alla elever och övriga Här skiljs på Höga förväntningar på allaelever samt Höga förväntningar på övriga Höga förväntningar på alla elever Utgångsläge Nuläge Lärarna kommunen bedöms ha höga förväntning på alla eleverna. Ingen förändring sen tidigare, har bara diskuterats i kommungruppen. Kompetensutbilda lärare i bl. a. bedömning för lärande (BFL) Hög förväntningar på övriga Utgångsläge Nuläge 20

21 Samma som med eleverna, bedöms som tillfredsställande. Ingen förändring sen tidigare, har endast diskuterats i kommungruppen. Ingenting planerat. 8.6 Gemensam syn - Lärarnas kompetens och samarbete är avgörande Lärarkompetens kan delas upp i olika områden. Här fokuseras på tre av dessa Ämneskunskaper Kunskap om kursplan och övriga styrdokument Didaktik Ange för varje stadium er uppfattning av läget inom dessa tre områden vid de två olika tidpunkterna. Beskriv nuläge, förändringar sedan starten, och nästa steg Lågstadiet - Ämneskunskaper Utgångsläge Nuläge inklusive andel undervisande lärare som har legitimation i matematik för eleverna de undervisar Läget har förbättrat sen tidigare. Det är inte många lärare som anmält sig till Lärarlyftet 11 men genom matematiklyftet har det skett en spridning av ämneskunskaper inom matematiken. Inom lågstadiet har 94 % av lärarna som undervisar i matematik på lågstadiet legitimation i matematik. Förändringen från starten är, att det uppmärksammats, att lärarna i viss mån saknade tillräcklig behörighet i matematik. För att få bättre resultat krävs ökad kompetens i matematik bland lärarna. Det räcker inte med legitimerade lärare utan det krävs en god behörighet i det ämnet man undervisar. De visade sig att det inte alltid var så, 21

22 vilket också har rättas till. Skolorna har organiserats om, så att det numera är fler behöriga lärare i matematik som undervisar i ämnet. En kartläggning på varje skolenhets ämneskunskaper kommer att göras samt ska möjligheten till kompletteringsutbildning efter behov tillgodoses Lågstadiet Kunskap om kursplaner och övriga styrdokument Utgångsläge Nuläge Kunskaperna om de olika styrdokumenten har förbättrats men behöver förbättras ytterligare. När det gäller kunskapen om styrdokumenten har matematiklyftet bidragit till förbättring. En tydlighet i vad kunskapskraven innebär har skett genom att lärare sinsemellan har utforma olika elevexempel. Ytterligare kompletterade kunskaper om styrdokumenten kommer att ske i samband med den PRIO- kartläggning som kommer att göras på varje skolenhet i kommunen. I samband med PRIO-arbetet kommer styrdokumenten också att förtydligas Lågstadiet - Didaktik Utgångsläget = 5 tillfredsställande. Nuläget = 6. Kommunen har anställda lärare med god kompetens. Medvetenheten om sättet att undervisa har ytterligare förbättrats. Matematiklyftet har bidragit till god förbättring av didaktiken. 22

23 Gemensamma reflektioner kring undervisningen har bidragit till förbättringen av undervisningen. Lärarna har genom kollegiala utbyten fått till sig olika framgångsrika exempel/metoder. Fortsätta med kollegialt utbyte och lärande samtal Mellanstadiet Ämneskunskaper Utgångsläge Nuläge inklusive andel undervisande lärare som har legitimation i matematik för eleverna de undervisar Lärarna på mellanstadiet har tidigare haft god behörighet i matematik. Läget har förbättrat ytterligare. Inom mellanstadiet har 95 % av lärarna som undervisar i matematik på mellanstadiet legitimation i matematik Det har rekryterats en del nya lärare. Det har skapat tydligare riktlinjer för Lärarlyftet 11 i kommunen. Försöka få fler att läsa inom Lärarlyftet 11, för övrigt inget planerat Mellanstadiet Kunskap om kursplaner och övriga styrdokument Utgångsläge Nuläge När det gäller kunskapen om styrdokumenten har Matematiklyftet bidragit till förbättring. En tydlighet i vad kunskapskraven innebär har skett genom att lärare sinsemellan har utforma olika elevexempel. 23

24 En tydlighet i vad kunskapskraven innebär har skett genom att lärare sinsemellan har utforma olika elevexempel. När det gäller kunskapen om styrdokumenten har matematiklyftet bidragit till förbättring. Ytterligare kompletterade kunskaper om styrdokumenten kommer att ske i samband med den PRIO- kartläggning som kommer att göras på varje skolenhet i kommunen. I samband med PRIO-arbetet kommer styrdokumenten också att förtydligas Mellanstadiet - Didaktik Utgångsläge Nuläge Medvetenheten om sättet att undervisa har ytterligare förbättrats. Matematiklyftet har bidragit till god förbättring av didaktiken. Gemensamma reflektioner kring undervisningen har bidragit till förändringar i undervisningen. Lärarna har fått till sig olika framgångsrika exempel/metoder. Fortsätta med kollegialt utbyte och lärande samtal Högstadiet - Ämneskunskaper Utgångsläge Nuläge inklusive andel undervisande lärare som har legitimation i matematik för eleverna de undervisar Alla som undervisar i matematik på högstadiet har behörighet i ämnet. 24

25 Ämneskunskaperna är generellt bättre på högstadiet än de lägre åldrarna. Det har också förbättrats ytterligare. På högstadiet har 100 % av lärarna som undervisar i matematik legitimation i ämnet. Det har rekryterats nya lärare med behörighet. Fortsätta med kollegialt utbyte och lärande samtal. Eventuellt kommer viss nyrekrytering att ske Högstadiet - Kunskap om kursplaner och övriga styrdokument Utgångsläge Nuläge När det gäller kunskapen om styrdokumenten har Matematiklyftet bidragit till förbättring. En tydlighet i vad kunskapskraven innebär har skett genom att lärare sinsemellan har utformat olika elevexempel. En tydlighet i vad kunskapskraven innebär har skett genom att lärare sinsemellan har utformat olika elevexempel. När det gäller kunskapen om styrdokumenten har matematiklyftet bidragit till förbättring. Kommunens högstadieskola har startat arbetet med PRIO projektet. Arbetsgrupper har skapat och kompletterade kunskaper om styrdokumenten pågår Högstadiet - Didaktik Utgångsläge Nuläge 25

26 Medvetenheten om sättet att undervisa har ytterligare förbättrats. Matematiklyftet har bidragit till god förbättring av didaktiken. Gemensamma reflektioner kring undervisningen har bidragit till förändringar i undervisningen. Lärarna har fått till sig olika framgångsrika exempel/metoder. Fortsätta med kollegialt utbyte och lärande samtal Lärarsamarbete kan ske på fyra olika nivåer Ange i tabellen nedan vilken som var den mest typiska kulturen i er verksamhet när satsningen påbörjades och vad som hänt fram till nu. Samordnar ingenting Planerar praktiska saker Planerar övergripande undervisningsmoment Planerar och följer upp lektioner tillsammans Utgångsläge Nuläge Det förekommer gemensamma planeringar och samverkan i arbetslagen. Vissa undervisningsmoment planeras gemensamt. Där organisationen tillåter förekommer det även att lektionerna planeras och följs upp tillsammans men det är i mindre utsträckning. För att möjliggöra samplanering har några skolor omorganiserat så att lärare undervisar mer ämnesvis utifrån behörighet. Utveckla fler möjligheter för samplanering. Se över organisationen på skolenheterna så att lärare undervisar mer ämnesvis utifrån sin behörighet. Detaljbudget kommer också att ses över och ett nytt resursfördelningssystem införs, vilket möjliggör en bättre lärarorganisation på skolorna. 26

27 9 Avslutande frågor 9.1 Hur väl har deltagandet motsvarat det som beskrevs i inbjudan, PM ? alls Helt och hållet Kommentar: Alla nivåerna har varit representerade och delaktiga. 9.2 Hur har det valda arbetssättet med arbetande nätverk upplevts? alls givande givande 6 Kommentera särskilt arbetssätt och organisation: Nätverksarbetet har fungerat mycket bra och det har varit givande. Diskussioner, opposition och ömsesidig respons mellan kommunerna har varit mycket utvecklande. Stödet från SKL har gett vårt arbete ramar i projektet. Arbetet kring missiven har bidragit till likhet och att hålla fokus. 9.3 Styrning och ledning. SKL vill bidra till att kommunerna utvecklar strukturer och arbetssätt som leder till förbättrad matematikundervisning så att elevernas kunskaper ökar. Styrning och ledning är centralt för att skapa förutsättningar för förändring till det bättre SKL:s PM SKL har valt tre områden och sex satser som kommunerna har prövat sin egen styrning och ledning gentemot. Gör er egen bedömning av hur viktiga var och en av dessa satser är för att nå en förbättring av matematikundervisningen. Gör också en bedömning av svårighetsgraden att uppfylla satsen. Avsluta med kommentarer. Bedöm satsens betydelse där 6 = mycket viktigt Ledningsnivåerna är sammanlänkade

28 Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning Höga förväntningar på alla elever och övriga Lärarnas kompentens och samarbete är avgörande Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling Det finns fungerade rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd Bedöm svårigheten att uppfylla satsen där 6 = mycket svårt Ledningsnivåerna är sammanlänkade Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning Höga förväntningar på alla elever och övriga Lärarnas kompentens och samarbete är avgörande Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling Det finns fungerade rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd

29 Kommentarer till bedömningarna av vikt och svårighet: Att ledningsnivåerna är sammanlänkade samt att det finns tydlighet i uppdrag och rollfördelning betyder mycket. Att det i en kommun finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling har ett stort värde. Det ger också en kraft åt hela systemet om det är tydligt för var och en i organisationen. Att fånga upp elever i behov av stöd är inte svårt, svårare är det att hitta hjälpmedel, verktyg och åtgärder för dessa elever. Till syvende och sist och mest avgörande för resultaten är lärarnas kompetens och deras relation till eleverna när det gäller höga förväntningar. Samtidigt är det av stor vikt att lärarna får arbeta i ett system som fungerar optimalt, det ger lärarna större förutsättningar att lyckas och att tillsammans med kollegor utvecklas i sitt uppdrag. Ledning och styrning av verksamheten är grunden för att nå goda resultat och för att alla elever skall ges möjlighet att lyckas. Är det ytterligare någon sats som borde varit med? Ange ett exempel på ett område ni tycker att ni lyckats utveckla under deltagandet i satsningen. Det vi utvecklat är en gemensam rutin för screening i matematik utifrån Att förstå och använda tal. Vi har även utvecklat en gemensam rutin och arbetsgång för elever i behov av särskilt stöd. 9.5 Ange ett exempel på ett område där er kommun gärna delar med sig erfarenheter till andra. Vi har inget specifikt område att delge andra kommuner. 9.6 Vilken uppmärksamhet har ni fått genom deltagandet i SKL Matematik PISA 2015, t.ex. studiebesök, media etc. Ingen 29