NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M

Transkript

1 NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M

2 Kompendium nationalekonomi Makro Vt 2017 Inledning Jag ska försöka mig på att jämka ihop instuderingsfrågor och lektionsanteckningar. Jag föreställer mig att det finns olika nivåer man lära sig saker på. Den första nivån är att lära sig de olika begreppen och vad de betyder. Typ vad är inflation? Nästa steg är knyta ihop begrepp i orsaker och konsekvenser. Typ vad orsakar inflation? Tredje steget är att knyta samman olika begrepp. Typ att högkonjunktur bör leda till ett tryck uppåt på inflationen. Kommer du så långt bör du ha klart för dig hur ekonomin i ett land fungerar och ha lättare att förstå politisk debatt. Det ekonomiska kretsloppet Det har vi talat om tidigare och man måste kunna det nu också. Man kan förklara mycket av det vi har gått igenom med hjälp av kretsloppet. 1. Vad ska stå på de olika pilarna i kretsloppet? 2. Vad kallas den ring som omsluter företag och hushåll? 3. Vd kallas med ett samlingsnamn de pilar som går in till det inre kretsloppet från banker och den offentliga sektorn? Och vad kallas de som går ut? Konjunkturer Konjunkturer är en mätare av det ekonomiska läget eller de ekonomiska utsikterna. Högkonjunktur är helt enkelt goda tider och lågkonjunktur dåliga tider. En konjunkturcykel är perioden mellan en konjunkturtopp/dal till nästa konjunkturtopp/dal. Kännetecken Efterfrågan på varor Efterfrågan på arbetskraft Inflation Ökad/ minskad produktion Det finns konjunkturcykler på lång och kort sikt. På längre sikt finns 1. Kondratieffcykler 2. Kuznetzcykler. Kondratieffcykler omspänner år och mäter prisförändringar. Cyklerna styrs av dominerande teknologier som befinner sig olika skeden. Toppar Teknologi 1815 Vattenkraft 1865 Ångmaskin 1910 Explosionsmotor 1970 Massproduktion Idag IT? Kuznetzcykler omspänner en period på cirka år och mäter produktionen. det är ofta en expansiv fas i Kuznetzcykeln vi syftar på när vi pratar om sådant som det glada tjugotalet eller "the swinging sixties". Varför finns då konjunkturväxlingar? Några vanliga förklaringar är: Psykologi påverkar. Tror t.ex många människor att tiderna blir sämre sparar de mer och konsumerar mindre, och tiderna blir då också sämre. Företag Banker/ Kreditinstitut Offentlig sektor Hushåll

3 Psykologi påverkar. Tror t.ex många människor att tiderna blir sämre sparar de mer och konsumerar mindre, och tiderna blir då också sämre. Acceleratorprincipen- multiplikatoreffekten, Båda dessa effekter gör att både konjunkturuppgångar och konjunkturnedgångar tenderar att förstärkas. Globalt inflytande. Händelser och skeenden i andra länder påverkar oss. Hur ska konjunkturerna regleras? Det är svårt men samtliga finansministrar har denna strävan 1. Vad är konjunkturer? 2. Vad är Kondratieffcykler? 3. Vad är Kuznetzkurvor? 4. Vad orsakar konjunkturförändringar? 5. Hur förändras efterfrågan på varor när vi har högkonjunktur? 6. Hur förändras efterfrågan på arbetskraft (arbetslösheten) när vi har högkonjunktur? 7. Hur påverkas inflationen när vi har högkonjunktur? 8. Om du vore finansminister och skulle försöka få fart på ekonomin i en lågkonjunktur, vad gör du då? Hur gör du för att dämpa en högkonjunktur? 9. Om du vore riksbankschef och skulle försöka få fart på ekonomin i en lågkonjunktur, vad gör du då? Hur gör du för att dämpa en högkonjunktur? 10. Vad tror du händer med lönerna i en högkonjunktur? Multiplikatoreffekten Vi har talat om multiplikatoreffekten. Den innebär i korthet att pengar som tillförs det ekonomiska kretsloppet kommer att användas flera gånger och därigenom bli mycket större. Låt oss anta att staten bygger en bro. De som då ska bygga bron kommer att köpa korv och läsk. Då kommer korvförsäljaren att få mer pengar. Han kanske satsar på att köpa en senapsmaskin. Då kommer senapsmaskinstillverkaren att bli glad. Han investerar i en ny bil. Och så vidare. De pengar staten investerade i en bro ledde det alltså till att flera personer fick mer pengar, långt fler än de som byggde bron. Hur stor multiplikatoreffekten är beror på hur mycket läckage vi har från det ekonomiska kretsloppet. (multiplikatoreffekten är lika med det inverterade värdet på läckaget men det är överkurs) Vi har idag en lägre multiplikatoreffekt än vad vi hade för år sedan. 1. Vad är multiplikatoreffekten? 2. Hur påverkar multiplikatoreffekten konjunkturen? 3. Hur påverkas en injektor till det lilla kretsloppet av multiplikatoreffekten? Det lilla kretsloppet Produktionsfaktorer Vad är det? De saker som behövs för att kunna producera saker kallas produktionsfaktorer. Dessa är naturtillgångar (dvs råvaror), arbetskraft, realkapital och kunskapskapital. I boken räknas kunskapskapital in under rubriken arbetskraft. Om du räknar det som en egen produktionsfaktor eller vill räkna in det under arbetskraft spelar ingen roll så länge du vet att kunskapskapital finns. Ibland kallas kunskapskapital för know-how.

4 Penningpolitik Penningpolitiken sköts i huvudsak av centralbanken med mer eller mindre självständighet och med mer eller mindre noggranna instruktioner från parlament och regering. I allmänhet har tendensen under senaste åren varit att ge centralbanken ökad självständighet. Centralbanken heter i Sverige Riksbanken. Penningpolitiken har två huvudsakliga medel: räntan och penningmängden. Räntan har effekt på: konjunkturen inflationen penningvärdet Riksbanken kan reglera penningmängden vilket bland påverkar bankernas möjligheter att låna ut pengar. Själva tryckningen av sedlar har numera mycket liten betydelse för mängden pengar. Nästan allt kapital finns bara som ettor och nollor i någon dator. Penningmängd regleras i detalj genom Riksbankens marknadsoperationer t.ex köp/försäljning av statsobligationer och statsskuldväxlar Dagslån till bankerna i räntekorridor Sedelutgivning Det är utan tvekan så att räntan är Riksbankens viktigaste instrument. Penningpolitikens viktigaste mål är att hålla inflationen vid 2%. 1. Vad är penningpolitik? 2. Hur regleras penningmängden? 3. Varför är det idag svårare att reglera penningmängden än för 50 år sedan? 4. Hur påverkar räntan konjunkturen? 5. Hur påverkar räntan inflationen? 6. Hur påverkar räntan värdet på den svenska kronan? (den sista frågan är lite överkurs eftersom vi inte har med utlandet i vårt avsnitt) Finanspolitik Finanspolitiken är parlamentets/riksdagens ansvar. Den sköts i huvudsak genom budget och skatter. Budget Skatter Överbalansering-underbalansering. Genom att över- eller underbalansera budgeten kan man påverka konjunktur m.m. Påverkar bl.a mängden läckage i det ekonomiska kretsloppet och påverkar därigenom t.ex multiplikatoreffekten. 1. Vad är en underbalanserad budget? Vad är en överbalanserad budget? 2. Hur påverkar en underbalanserad budget konjunkturen? 3. Hur påverkar en underbalanserad budget inflationen? PENNINGPOLITIK & FINANSPOLITIK

5 Inflation Det finns olika orsaker till inflation. Penningmängdsinflation - Om mängden pengar blir för stor så stiger priserna och pengarnas värde urholkas. Efterfrågeinflation- varierar med konjunktur och kan påverkas av finans- och penningpolitik Kostnadsinflation- kostnaden stiger på någon produktionsfaktor (råvaror, realkapital och arbetskraft inklusive knowhow) Importerad inflation- som kommer från fördyrade importvaror/tjänster De båda sistnämnda kan uppträda oberoende av konjunkturläge. 1. Vad är inflation? 2. Bad kallas motsatsen till inflation? 3. Vad orsakar inflation? 4. Hur skulle du agera som statsminister om du skulle försöka få ner inflationen? Hur skulle du agera som riksbankschef? Phillipskurvan Det finns alltid en viss underliggande arbetslöshet. Det är arbetslöshet av typerna struktur-, friktions- och säsongsarbetslöshet. Det finns också alltid en viss inflation (kostnadsoch importerad inflation) En nyzeeländsk ekonom vid namn Phillips publicerade 1958 en rad iakttagelser om sambandet mellan arbetslöshet och inflation i USA. Flera ekonomer gjorde liknande iakttagelser från andra länder. Dessa empiriska iakttagelser blev en kurva (Phillipskurvan) som kan iakttas till höger. På 50- och 60-talet kunde därför finansministrar med denna kurva i bakhuvudet göra avväganden mellan inflation och arbetslöshet. På 70-talet stämde dock inte kurvan längre då vi fick stagflation. Stagflation är när både inflation och stagnation (arbetslöshet) inträder samtidigt. 1. Vad är Phillipskurvan? 2. Vad är stagflation? 3. Varför kan vi inte ha 0 % inflation och 0 % arbetslöshet? NAIRU Phillipskurvan stämde ej längre på 1970-talet. Ekonomer (monetarister) tillfogade ett nytt moment som förklaring till varför kurvan inte stämde. Detta var förväntad inflation. Man baserade den förväntade inflationens storlek på föregående års inflation. Phillipskurvan kommer med detta synsätt att vara vertikal på lång sikt där verklig aggregerad efterfrågan möter verklig aggregerat utbud. På kort sikt kan man ha en vanlig Phillipskurva men försök att öka efterfrågan på konstlad väg (i syfte att t.ex. minska arbetslöshet) kommer bara att leda till ökad inflation. Det finns en naturlig arbetslöshet på en viss nivå. Om man söker gå under denna nivå uppstår inflation. NAIRU betyder Non Accelerating Inflation Rate of Unemployment.

6 Effekter (om man tror på NAIRU): Inflationsbekämpning framstår viktigare än efterfrågestimulans Under perioden då inflationen måste tvingas ner kommer arbetslösheten att stiga (p.ga föregående regerings skapade inflationsförväntningar) Arbetslöshet är något naturligt (vi anser idag att 6-7 % arbetslöshet är helt OK, eller?) Det finns tre vanliga sätt att försöka sänka NAIRU: att anpassa utbudet av arbetskraft via utbildning och arbetsmarknadspolitik, att låta lönerna variera mer beroende på efterfrågan, och att öka efterfrågan på arbetskraft genom att minska företagens kostnader för arbetskraften (till exempel genom att sänka arbetsgivaravgifter). 1. Vad är NAIRU? 2. Vilka effekter får tron på NAI- RU? 3. Vilket av de tre sätten att sänka NAIRU bör man gå tycker du, och vilka konsekvenser får det? Keynesianism Central gestalt är John Maynard Keynes. Han reagerade mot det sätt som 30-talsdepressionen hanterades. Istället för att spara i en lågkonjunktur vilket man gjorde på 30-talet borde staten enligt Keynes satsa så att man genom injektorer i kretsloppet och via multiplikatoreffekten får hjulen att snurra igen. Staten ska alltså föra en aktiv konjunkturpolitik, satsa i lågkon- junktur och spara i högkonjunktur. Det förstnämnda kom sedermera att tillämpas ganska allmänt i de industrialiserade länderna men det sistnämnda har aldrig varit särskilt aktuellt. Exempel på keynesianistisk politik kan sägas vara New Deal i Roosevelts USA eller den svenska krispolitiken under senare delen av 1930-talet. Även 50- och 60- talens aktiva konjunkturpolitik i de flesta västländer, särskilt socialdemokratiskt styrda länder, måste sägas vara keynesianskt inspirerade. I keynesiansk politik är arbetslöshetsbekämpning det centrala och det främsta medlet är finanspolitiken. Neo-keynesianism I modern keynesianism har man betonat att phillipskurvan har skiftat åt höger. Det menar man har skett främst via olika kostnadshöjande faktorer, men också genom att den strukturella arbetslösheten har ökat. Man har också infogat inslag av förväntningsteori, vanligen adaptiv, men neo-keynesianer tror att lönerna är trögrörliga neråt. 1. Vad är Keynesianism? Vem var Keynes? 2. Hur ska konjunkturerna regleras enligt Keynes? 3. Finanspolitik eller penningpolitik? Bekämpa arbetslöshet eller inflation?

7 ÄNTLIGEN! BYTESEKVATIONEN... Monetarism Monetaristisk politik innebär i flera avseenden en återgång till klassisk ekonomisk liberalism. I denna mening är monetarismen förknippat med nyliberalism, men det är ingalunda enbart nyliberaler som är monetarister. Monetarister vill ofta ha bort statlig inblandning i ekonomin. Det centrala i monetarismen är inflationsbekämpning. Det medel man anvisar är i huvudsak en reglering av penningmängden och ränta- det är alltså via penningpolitik man bör söka reglera ekonomin. En viktig grundpelare i monetarismen är bytesekvationen. Penningmängd x Omloppshastighet = Prisnivå x Produktion: MxV= PxQ 2. Finanspolitik eller penningpolitik? Bekämpa arbetslöshet eller inflation? Moderat monetarism PEt=Pt-1 Phillipskurvan vertikal på lång sikt Lönerna rörliga Neo-klassisk monetarism PEt=Pt+et Phillipskurvan vertikal på kort sikt Lönerna rörliga Centrala gestalter är Milton Friedman, Robert Lucas och Thomas Sargent. Moderat och neoklassisk monetarism Följande tabell kan illustrera skillnaden mellan moderat och neoklassisk monetarism. 1. Vad är Monetarism? P = Priser. E = förväntningar. t =tid.

8 The rational expectations revolution The rational expectations revolution swept through the economics profession in the 1970s in a way that no other set of ideas had done since Keynes. Although largely associated with the free-market, non-interventionist wing of economics, the rational expectations revolution has been far more wide reaching. Even economists implacably opposed to the free market have nevertheless incorporated rational expectations into their models. The rational expectations revolution is founded on a very simple idea. People base their expectations of the future on the information they have available. They don t just look at the past, they also look at current information, including what the government is saying and doing and what various commentators have to say. The new classical economists use rational expectations in the following context. If the long run Phillips curve is vertical, so that a expansionary policy will in the end merely lead to inflation, it will be difficult for the government to fool people that this will not happen. If employers, unions, city financiers, economic advisers, journalist, etc. all expect this to happen, then it will do: and it will happen in the short run. Why should firms produce more in response to a rise in demand if their costs are going to rise by just as much? Why should higher wages attract workers to move jobs, if wages everywhere are going up? Why should firms and unions not seek price and wage rises fully in line with the expected inflation? But can the government not surprise people? The point here is that surprising people really only means fooling them making them believe that an expansionary policy will reduce unemployment. But why should the public be fooled? Why should people believe smooth-talking government ministers rather than the whole host of critics of the government, from the opposition, to the economic commentators, to the next-door neighbour? The rational expectation school revised the old saying, You can t fool all the people all the time to You can hardly fool the people at all. And if that is so, argue the new classical economist, unemployment can only be momentarily brought below its natural level. Two of the most famous rational expectations economists are Robert Lucas and Thomas Sargent. Robert Lucas, like Milton Friedman and many other famous conservative economist, has his academic base in the University of Chicago, where he has been professor since in 1995, like Milton Friedman in 1976, Lucas was awarded the Nobel prize in economics. Tom Sargent was professor at the University of Minnesota but is now a senior fellow at the Hoover Institution of Stanford University. [Sargent fick nobelpriset 2011 Håkans tillägg] Citerat ur John Sloman, Economics, London Vad innebär rationella förväntningar? 2. Vad är skillnaden gentemot adaptiva förväntningar? 3. Vilken sorts förväntning hänger ihop med moderat monetarism respektive neo-klassisk monetarism? RATIONELLA FÖRVÄNTNINGAR Universitetet i Chicago har fostrat fl e r a a v d e e k o n o m e r s o m associeras med rationella förväntningar.

9 Fundera på Ta beslut i följande situationer. Fundera över vilka ekonomiska och politiska följder dina beslut kan ge på kort och på lång sikt. TILLVÄXTEN ÄR HÖG. ARBETSLÖSHETEN ÄR LÅG. INFLATIONEN ÄR 2% MEN SER NU UT ATT ÖKA. INGA ANDRA STÖRRE EKONOMISKA FÖRÄNDRINGAR SER UT ATT VARA I ANTÅGANDE. EKONOMIN GÅR FORTFARANDE BRA. ARBETSLÖSHETEN ÄR DOCK RELATIVT HÖG. DET ÄR FRAMFÖRALLT LÅNGTIDSARBETSLÖSHETEN SOM ÄR HÖG. SNART ÄR DET VAL TILL RIKSDAGEN. Om du vore riksbankschef Om du vore finansminister Antag att du är monetarist. Åskådliggör i ett diagram vad som händer om ett land har 2% inflation och 5 % arbetslöshet och genom en expansiv finanspolitik försöker minska arbetslösheten till 3%. Kan du förklara varför? DET RÅDER DÅLIGA TIDER, D.V.S. LÅGKONJUNKTUR. TILLVÄXTEN ÄR LÅG. INFLATIONEN ÄR LÅG ARBETSLÖSHETEN ÄR HÖG. I LANDET KONSUMERAS TILL STOR DEL IMPORTERADE VAROR. DITT LAND ÄR ETT EXPORT- OCH IMPORTBEROENDE LAND. MÅNGA AV DE VAROR SOM IMPORTERAS HAR STIGIT I PRIS. Om du vore riksbankschef Om du vore finansminister