Tillväxt på lång och kort sikt. Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011

Transkript

1 Tillväxt på lång och kort sikt Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011

2 Föreläsning I i) Tillväxt ii) Penningvärde iii) Konjunktur

3 i ) Tillväxt, Miljö, Fördelning Tillväxt ökning av BNP Hållbar tillväxt? Decoupling

4 Tillväxt och miljö Varför tillväxt? Finns det en motsättning mellan ekonomisk tillväxt och att bevara miljön? Tragedy of the commons, Avsaknad av marknadspris, Internalisera externaliteter, Ändliga resurser, Motstridiga politiska mål

5 Hållbar utveckling "... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (Brundtlandrapporten 1987)

6 Investeringar och tillväxt Ekonomisk tillväxt skapas genom: Ökade produktionsfaktorer eller Ökad produktivitet Demografiska faktorer Investeringar: byggnader, infrastruktur, maskiner osv Teknisk utveckling, humankapital KONSUMTION IDAG ELLER KONSUMTION IMORGON? PÅVERKAR DET VÄRDERINGEN AV MILJÖN?

7 Tillväxtbefrämjande institutioner SOCIALT KAPITAL FÖRETAGSKLIMAT ARBETSORGANISATION UTBILDNING INCITAMENT

8 INCITAMENTSSTRUKTUR Hinder och drivkrafter för att tex. välja: Besparing vs Konsumtion Arbete vs Fritid Hög vs Låg utbildning

9 Fördelningspolitik och tillväxt Vertikal inkomstfördelning Relativ vs Absolut förmögenhet Sociala konflikter, Otrygghet Sparkvoter I en öppen ekonomi?

10 ii) Pengar - Penningekonomi vs Byteshandel Värdemätare Värdebevarare Bytesmedel

11 Inflation Inflation - Minskning av penningvärdet Deflation - Ökning av Penningvärdet Inflation eller deflation = penningmängdstillväxt + tillväxt i omloppshastighet real BNP-tillväxt Samband mellan inflation och arbetslöshet?

12 Skadeverkningar Försämrad konkurrenskraft Snedvridande fördelningseffekter Påverkar förtroende

13 Långivare vinner och låntagare förlorar när: Faktisk realränta > Faktisk inflation Förväntad inflation > Faktisk inflation Och tvärt om Indexklausul ger skydd mot oförväntade förändringar

14 Arbetsgivare och arbetstagare Nominell löneökning = Förväntad reallöneökning + förväntad inflation Faktisk reallöneökning = Nominell löneökning faktisk inflation Löntagare förlorar när: Förväntad inflation > Faktisk inflation för då är: Faktisk reallön < Förväntad reallön

15 Politix PENNINGPOLITIK Riksbanken Ränta och FINANSPOLITIK Regeringen Budget

16 Riksbankens uppgift Upprätthålla ett fast penningvärde: Inflationsmål 2 % - Styr penningmängden: styrränta + köper och säljer tillgångar Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Förvaltar guld- och valutareserv

17 Skapar oberoende centralbanker lägre inflation? Kyladland och Prescott: den dynamiska tidsinkonstensteorin Delegera penningpolitik till oberoende centralbank Förväntningar snarare än uttalade mål styr allmänhetens agerande Hur ser sambandet ut?

18 Monetarismen M- pengar V- omloppshastighet P- pris Q- kvantitet MV = QP Om omloppshastigheten och kvantiteten är konstant så kommer penningmängden att påverka prisnivån

19 Invändningar mot Monetarismen Svårt att definiera pengar Styra penningmängden i en liten, öppen ekonomi Strikt kontroll av penningmängden kan leda till arbetslöshet i den reala ekonomin Samband mellan penningmängd och pris?

20 Orsaker till inflation Prishöjningar på grund av kostnadsstegringar, tex. flaskhalsar, brist på insatsvaror, löneökningar Pris-lönespiral Marknadsstruktur Förväntningars betydelse

21 III) Konjunktur och stabiliseringspolitik Faktisk BNP Potentiell BNP BNP Högkonjunktur produktionsgapet Lågkonjunktur Tid

22 Produktionsgapet Skillnaden mellan potentiell och faktisk BNP Konjunkturcykel Kapacitetsutnyttjande

23 Aggregerad efterfrågan AD Ekonomins totala efterfrågan- alla marknader Ju lägre prisnivå desto högre konsumtion dvs hög aggregerad efterfrågan Låg prisnivå ger normalt högre investeringar NX förbättras

24 Aggregerat utbud På lång sikt påverkas inte det aggregerade utbudet av prisnivån. Företag kan ändra produktion på kort sikt: -alla företag inte pristagare -alla priser rör sig inte i takt -löner är trögrörliga

25 Stabiliseringspolitik Politik mot konjunktursvängningar Ju bättre fungerande marknader desto mindre behövs stabiliseringspolitiken?

26 Stabiliseringspolitikens mål Stabilitet! Samhällsekonomisk balans! - Jämn konjunkturcykel! - Penningpolitik- penningmängd Finanspolitik- Budgetunderskott och statsskuld i relation till BNP

27 Finanspolitik Expansiv finanspolitik: öka aggregerad efterfrågan Kontraktiv finanspolitik: minska aggregerad efterfrågan - Transfereringar - Offentlig konsumtion och offentliga investeringar - Lättat skattetryck

28 Efterfrågepolitik Stimulera den aggregerade efterfrågan Y = C + G + I + NX G

29 Regler eller diskretion? Regelbaserad politik förbestämd handlingsplan Diskretionär politik full handlingsfrihet Om regler- vilka? Fasta regler eller återkopplingsregler

30 Det ekonomisk-politiska kretsloppet Åtgärder som effekt av konjunkturen Konjunktur: inflation och arbetslöshet Åtgärdernas effekt Riksbank och Regering utformar Finans- och penningpolitik Direkt påverkan genom opinionsbildning Riksdagens finansoch utnämningsmakt Riksdagen Valfunktionen Svenska folketväljarna Allmänna val

31 Passiv- förutbestämd Fasta regler Reagerar inte på förändringar i makroekonomin Eg. Friedmans k-procentregel: Penningmängdstillväxt i % = k

32 Återkopplingsregler Regler som anger hur ett medel skall bero på det ekonomiska läget Medlets nivå är en funktion av målavvikelsen Eg.: Penningmängdstillväxt i % = k 0,8 (faktisk inflation i % - 2 ) 0,3(faktisk BNP-tillväxt i % - 2,5)

33 Diskretionär politik Kortsiktigt optimalt beteende inte alltid bäst på lång sikt Kortsiktigt beteende skapar förväntningar om långsiktigt utfall Prejudikat och trovärdighet Hur skapas trovärdighet? Vikt av institutioner- lagar, och domstolsväsende

34 Fast eller återkopplande regel? Parera privata efterfrågestörningar med offentliga åtgärder i motsatt riktning eliminera konjunkuturcykeln Störning > upptäckt > beslut > åtgärd > effekt INSIDE LAG OUTSIDE LAG

35 Invändningar mot återkopplande regler Ju mer osäkra effekterna är, desto försiktigare bör politiken utformas. Bör alla försök till stabiliseringspolitik undvikas? Nyklassiska skolan: i bästa fall är stabiliseringspolitik meningslös. Lucaskritiken Ricardiansk ekvivalens

36 Föreläsning II Den Kenesianska synen Offentlig sektor och finanspolitik

37 i) Den Keynesianska synen

38 Den Keynesianska revolutionen 1930 långvarig kris, ekonomin återhämtade sig inte som förväntat. Keynes och Stockholmsskolans förklaring: Pris- och lönestelhet Löner utgör köpkraft REFORMERAD KAPITALISM

39 Samhällsekonomisk jämnvikt enligt Keynes Ekonomins signalsystem är kvantitet snarare än pris Ekonomins anpassning är trögrörlig Utveckling av efterfrågan beror på NI och hur människor väljer att konsumera snarare än pris

40 Arbetslöshet och inflation enligt Keynes Samhällsekonomisk jämnvikt är inte nödvändigtvis den nivå där det råder full sysselsättning Jämnviktsnivån avgörs av invånares benägenhet att: konsumera, spara, investera

41 Ekonomiska politikens uppgift enligt Keynes Penningpolitik räcker inte som kontracyklisk politik Stabiliseringspolitik bör bedrivas Expansiv finanspolitik i lågkonjunktur Multiplikatoreffekt

42 Problem med kontracyklisk finanspolitik Motbevisades 1970 när flera länder drabbades av stagflation Brist på information och osäkra prognoser Fördröjningseffekter- laggar Motsättningen inflation vs arbetslöshet Penningpolitik har visat sig effektiv Keynes tar inte hänsyn till utrikeshandel och valutaflöden

43 Institutioner Privata: hushåll, företag, organisationer Offentliga: stat, kommun, landsting Offentlig sektor vilar på statsmakten Offentlig sektor erbjuder tjänster och omfördelar resurser visa transfereringar

44 ii) Politiska systemets- och den offentliga sektorns betydelse Komplext förhållande mellan marknadsekonomi och statsmakt Institutioner Kollektiva nyttigheter Samspel: stat, medborgare och marknadsaktörer Spelregler Positiva externa effekter Stabilitet Fördelningspolitiska effekter

45 Offentliga sektorns omfattning Stat, kommun, landsting Under olika myndigheter, bolag och förvaltningar Skatter och avgifter Tjänster och transfereringar

46 Offentlig sektor i siffror 2005 Förädlingsvärde :18 % av BNP Andel av sysselsättningen: 36 % Använda resurser: 30 % av BNP 2/3 i kommun och landsting 57 % av BNP inkomster 54 % av BNP utgifter

47 Offentliga inkomster Skatter och avgifter Skatter: - klumpsummeskatter - progressiva skatter - regressiva skatter Marginaleffekt

48 Effektiv skatt Optimalt skattesystem Hur känslig är skattebasen för förändringar i skattesystemet? Bör varuskatter differentieras omvänt proportionellt mot efterfrågans priskänslighet?

49 Finansiell styrning Utgiftstak Balanskrav Saldomål

50 Politik och konjunktur > Keynesianismens budskap: konjunkturutveckling bör styras genom aktiv stabiliseringspolitik Ekonomisk- politisk handlingskraft Skattetryck, transfereringar, ideologi, kriser, aktuella frågor Samband mellan politisk popularitet och makroekonomisk konjunktur

51 < Konjunktur och politik Val popularitetsfunktionen > makroekonomiska fluktuationers påverkan på regeringens popularitet Politik- reaktionsfunktionen > hur ansvariga styr stabiliseringspolitiken Fullständiga modeller över sambandet mellan ekonomi och politik

52 Konjunkturens inflytande på väljarna 1976, 1982, 1991, 1994 lågkonjunktur > sittande regering förlorade makten 2006 högkonjunktur regeringen förlorade makten 2010 lågkonjunktur regeringen satt kvar Ekonomiska frågor, sysselsättning, ekonomi och / eller skatter, rankas oftast högst i opinionsundersökningar

53 Popularitetsfunktionen Regeringens popularitet = α⁰ + α¹ * arbetslöshet + α² * inflation α¹ och α² är negativa Finns det ett samband?

54 Konjunkturcykeln Följer mönster, varaktighet 4-5 år Påverkas av internationell konjunktur med viss eftersläpning

55 Exogena eller Endogena politiker? Beslutsfattare inkluderade eller exkluderade från modeller för stabiliseringspolitiken? Traditionellt utanför observerar och inbegriper Forskning kring institutionella ramar inkluderade i nationalekonomin mer realistiskt Politiskt oberoende riksbank- ett försök att göra den mer exogen

56 Skattesystemet Höga utgifter- höga intäkter skattetryck Syfte: - Finansiera offentlig sektor - Omfördela inkomster - Påverka beteende

57 Skatter Olika typer av skatt : proportionella och progressiva Inkomstskatt Kapitalbeskattning Konsumtionsskatt Arbetsgivaravgifter

58 Skatter och incitament Påverkar belöningssystem i ekonomin Marginalskatten Påverkar fördelning av resurser - effektivitet

59 Konkurrens och effektivitet Är den offentliga sektorn mindre effektiv än den privata sektorn? Vilka faktorer påverkar effektivitet: Ägarförhållande? Konkurrens? Vem som utför tjänsten? Baumols sjuka

60 Budgetens roll i stabiliseringspolitiken Måste stadsbudgeten vara balanserad? Automatiska stabilisatorer, tex. arbetslöshetsförsäkring Stadsskuld fördelningsmässiga konsekvenser över generationer