Makroekonomi med mikrofundament

Transkript

1 Makroekonomi med mikrofundament Per Krusell Institutet för Internationell Ekonomi (och Princeton U) 14 Oktober Oktober / 12

2 Bakgrund: Keynesiansk makroteori Ett antal ekvationer i våra makrovariabler. En del motiverade av empiriska samband, en del av mikroteori, men ingen explicit mikroteori. Svaghet: Lucaskritiken, dvs att man kan förvänta sig att ekvationerna ändrar form då den ekonomiska politiken ändras! Ingen riktig dynamisk analys, framför allt vad gäller förväntningsbildningen. Ingen koppling till medelsikt- eller långsiktsanalys: ingen koppling till tillväxtteorin. Ingen analys av arbetsutbud: fokusering på arbetslöshet. Centralt: marknadsmisslyckande (the Keynesian cross, multiplikatorer). er Krusell Institutet för Internationell Ekonomi Makroekonomi (och Princeton med U) mikrofundament () 14 Oktober / 12

3 Modern makroteori Back to basics: fullständing omarbetning utifrån en explicit användning av mikroteori. Speciellt: allmänna jämviktsmodeller utarbetades. Statiska (för vissa syften) och dynamiska. Konjunkturer och tillväxt i samma modell. Inkorporerar analys av arbetsutbud. I den mån friktioner (marknadsmisslyckanden) används: beskrivning av var de kommer ifrån. Arbetslöshet? Effekten av penningpolitik? (Och varför har pengar öht värde?) En imperfekt kreditmarknad? En imperfekt försäkringsmarknad? Länge: fokus på modeller i stort sett utan friktioner. Under den senaste tioårsperioden har friktioner stått i fokus. Modellernas slutsatser kan då vara annorlunda, men deras struktur är ändå helt annorlunda än i den Keynesianska teorin. 14 Oktober / 12

4 Implikationer Först: hårda debatter mellan Keynesianer och neoklassiker. Nu: väsentlig konsensus. (Vad driver konjunkturcykler? Vikten av pris- och lönestelheter?) Skäl till konsensus: friktioner diskuteras nu öppet och utsätts för empirisk prövning. Moderna modeller har friktioner. Numerisk analys av komplicerade, ickelinjära modeller. Väsentligt annorlunda empirisk analys: från ren teori via kalibrering till Bayesiansk formell statistisk analys (klassisk analys förekommer också). 14 Oktober / 12

5 Big-picture: modellekonomi Bygger kring identiteten från nationalräkenskaperna, vilken nu ses som resursrestriktion: C + I + G + X M = Y Y är inhemsk produktion. C, I, G och X M är hur produktionen används. Y är därför också BNP: vår totala inkomst (om man bortser ifrån internationella kapitalflöden). Denna delas upp i kapital- och arbetsinkomst. Y är ett mervärde: råvaru- och landkostnader bortses ifrån. Idé nu: beskriva hur (genom explicita beslut) K och L (kapital och arbetskraft) bestäms över tiden (utifrån beslut om investeringar och arbetskraft) och Y används till dess olika komponenter. Dynamik: I idag bestämmer K i framtiden. 14 Oktober / 12

6 Förenklingar Representativ vara: konsumtions- och investeringsvaror perfekta substitut. Kapital idag av samma kvalitet som kapital igår. Representativ (aggregerad) teknologi med aggregerad produktionsfunktion : Y = F(A, K, L). Representativ konsument: vid en tidpunkt (alla konsumenter har samma beteende) över tiden: en dynasti där sparande och arv ses på samma sätt. Representativ arbetare: vid en tidpunkt (alla konsumenter har samma produktivitet) över tiden: ingen uppbyggnad av humankapital. Inga friktioner : rationalitet hos företag och konsumenter fullt kapacitetsutnyttjande (av K och L) real (inte monetär) analys. Sluten ekonomi X = M = 0. G exogent. er Krusell Institutet för Internationell Ekonomi Makroekonomi (och Princeton med U) mikrofundament () 14 Oktober / 12

7 Mer specifika antaganden Teknologi och preferenser igen: Oändlig tidshorisont: vi startar i t = 0 och slutar aldrig. C t + G t + I t = F(A t, K t, L t ) i tidpunkten t. Typiskt antagande: F(A t, K t, L t ) = A t Kt α Lt 1 α. α är en primitiv, eller djup, parameter: påverkas ej av någonting. K t+1 = (1 δ)k t + I t. δ är kapitalets deprecieringstakt, också en primitiv parameter. Preferenser utifrån vilka beslut fattas: u(c t, 1 L t ) ger preferenserna konsumtion-fritid (1 L t är fritid). Typisk funktion: u(c t, 1 L t ) = log C t + φ(1 L t ) ψ. Tidspreferenser: u(c 0, 1 L 0 )+βu(c 1, 1 L 1 )+β 2 u(c 2, 1 L 2 )+β 3 u(c 3, 1 L 3 )+... = β t u(c t, 1 L t ). t=0 β är en diskonteringsfaktor (0 < β < 1), också en parameter. 14 Oktober / 12

8 Socialplanerarproblemet Notera: Solows tillväxtmodell är ett specialfall där inga val ges. I Solows modell antogs I t vara lika med sy t, där s är en parameter, och L t antogs vara konstant och exogen. Här istället: max {K t+1,l t } t=0 β t u (F(A t, K t, L t ) + (1 δ)k t G t K t+1, 1 L t ). t=0 14 Oktober / 12

9 Hur maximerar man? Komma ihåg från mikroteorin: marginalvillkor som bygger på indifferens. Marginella substitutionskvoten mellan fritid och konsumtion (vad man är villig att försaka i konsumtion för en enhet fritid till) = Marginalprodukten av arbete (vad man producerar om man jobbar en enhet till). Marginella substitutionskvoten mellan konsumtion idag och imorgon (vad man är villig att försaka i konsumtion imorgon för att få en enhet konsumtion till idag) = Marginalprodukten av kapital imorgon (extra produktion imorgon från att investera en enhet till idag) + 1-δ (andel av kapitalet som är kvar efter depreciering). Detta görs i alla tidpunkter. 14 Oktober / 12

10 En decentraliserad ekonomi Vi antar perfekt konkurrens: ett stort antal agenter (företag) på varje marknad. Ett prissystem: i varje tidpunkt, en lön (antal konsumtionsenheter per arbetad timma) en (real)ränta på sparmedel/investeringar (hur många konsumtionsenheter man får imorgon av att spara en enhet idag). I jämvikt är priser och kvantiteter sådana att företagen maximerar sin vinst, genom att köpa/hyra in produktionsfaktorer för givna marknadspriser på dessa; konsumenterna maximerar sin nytta, genom att spara/investera till en given ränta och arbeta till en given lön; alla resursvillkor är uppfyllda (marknaderna klarerar). 14 Oktober / 12

11 Maximering i den decentraliserade ekonomin För konsumenten-arbetaren: Marginella substitutionskvoten mellan fritid och konsumtion (vad man är villig att försaka i konsumtion för en enhet fritid till) = Lönen (vad man tjänar om man jobbar en enhet till). Marginella substitutionskvoten mellan konsumtion idag och imorgon (vad man är villig att försaka i konsumtion imorgon för att få en enhet konsumtion till idag) = Bruttorealräntan. För företaget: Marginalprodukten av arbete (vad man producerar om man anställer en enhet till) = Lönen. Marginalprodukten av kapital (extra produktion av att använda en kapitalenhet till) - δ = Nettorealräntan. 14 Oktober / 12

12 Viktiga kommentarer Ojämvikt analyserar vi inte här. Teorin säger inte hur jämvikt nås. Ordet jämvikt betyder snarare modellens utfall än någonting balanserat. Vill man studera t ex arbetslöshet för man ser det som en situation av ojämvikt måste man i så fall ha en modell för varför utbud ej är lika med efterfrågan: man måste beskriva friktionen. I frånvaro av friktioner (som t ex imperfekt konkurrens eller imperfekt information); externaliteter; och snedvridande skatter är (under väldigt allmänna antaganden) den decentraliserade jämvikten optimal, dvs jämviktskvantiteterna sammanfaller med de optimala kvantiteterna i socialplanerarens problem. Detta är Adam Smiths osynliga hand. Varför anses marknadsekonomier bättre än planekonomier? Analyseras inte (men antas pga icke modellerade friktioner). 14 Oktober / 12