MEDELFRISTIG SIKT: FÖRVÄNTNINGAR, INFLATION, OCH ARBETSLÖSHET
|
|
- Stefan Jonsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MEDELFRISTIG SIKT: FÖRVÄNTNINGAR, INFLATION, OCH ARBETSLÖSHET ROB Vi såg tidigare hur förväntningar om det framtida ränteläget i ekonomin påverkar priser på tillgångar, t.ex. statspapper på sekundärmarknaden. Därmed påverkas också den långa räntan. (Kom ihåg att när värdet på en obligation stiger så faller avkastningen eftersom utbetalningarna är fasta nominella belopp.) Dessutom har vi nämnt flera gånger att ökat sparande eller minskat investering kan orsakas av ändrade förväntningar om framtiden, och leder i sin tur till lågkonjunktur. Det visar sig att förväntningar om framtiden har mycket stor betydelse för hur dagens ekonomi artar sig. För att kunna gräva djupare i förväntningar måste vi ha en analys som sträcker sig på lite längre sikt; i Keynes analys håller man alla priser fasta, och vi har redan konstaterat att detta är orimligt på längre sikt. T.ex., på längre (eller medelfristig) sikt bör lågkonjunktur leda till lägre priser och löner. Nu tittar vi närmare på detta. Till en början tittar vi närmare på inflation. Inflation i detalj kapitel 5 Vi kommer att se att expansiv politik kan leda till högkonjunktur på kort sikt, men inflation på längre sikt. Men vad menas med inflation? Vad är inflation och hur mäter man det? Inflationstakten är, i grunden, den procentuella prisökningen i ekonomin, per år. I en ekonomi med bara en vara är det mycket enkelt att mäta inflationstakten. Antag en ekonomi med en vara, mjölk. Om priset på mjölk var 10 kronor/liter 2000/01, och 20 kronor per liter 2001/01, vad var inflationstakten under perioden emellan? I en ekonomi med många varor och tjänster som handlas blir det hela naturligtvis lite svårare. Vad är inflationstakten när vissa varor stiger i pris, och andra sjunker? Steg 1 Definiera en varukorg. Steg 2 Räkna ut kostnaden för att köpa korgen vid olika tidpunkter. Steg 3 Definiera ett basår och dividera priset vid alla andra tidpunkterna med basårspriset. 15 april
2 2 Givet att stegen ovan är genomförda, vad är då inflationstakten för en viss period? Skillnader i olika mätningar på inflationstakten beror främst på skillnader i varukorgen. Grundprincipen är att korgen speglar det som faktiskt köps av den relevanta gruppen. Konsumentprisindex (SCB) använder en korg av konsumtionsvaror som då inkluderar importvaror. BNP-deflatorn innehåller istället alla varor och tjänster i BNP, inklusive investeringsvaror. Spelar det roll ifall köpvanor ändras med tiden? Vad är underliggande inflation? Hur mäter man reala värden i en värld med inflation? Tänk dig en ekonomi med stabil inflation vid exakt 5 procent per år. Lönerna stiger också med 5 procent per år, och räntan är 8 procent per år. Vad är den reala räntan? Alternativt, vad måste räntan vara i en ekvivalent ekonomi med 0 procent inflation per år? Antag att två parter sluter ett lånekontrakt där räntan fastställs som ett nominellt belopp (en viss andel av det ursprungliga beloppet). Vad spelar inflationsförväntningar för roll när man kommer överens om räntan? Vi kan skriva Nominell ränta = förväntad realränta + förväntad inflation. Om realräntan ska vara ungefär konstant, då bör den nominella räntan stiga när inflationsförväntningar stiger. Detta observerar vi också. Vilken av parterna ovan blir glad ifall inflationen stiger oväntat?
3 MAKRO, MEDELFRISTIG SIKT 3 Kan man inte komma överens om en real ränta istället? Facket och arbetsgivaren är överens om att arbetarna ska få en real löneökning på 2 procent, tack vare ökad produktivitet. Vad blir den nominella ökningen? Vilken av parterna ovan blir glad ifall inflationen stiger oväntat? Kolla också i boken (sidan 98) om skattebetalare och mottagare, samt i övningarna. Gör det något? Oväntad inflation, som man inte har skyddat sig mot, orsakar omfördelningar av inkomster och förmögenheter. Innebär en omfördelning, i och för sig, en samhällsekonomisk kostnad? Givet risken att en omfördelning går emot dig, vad gör du? Säkerhetsåtgärder mot oväntade omfördelningar innebär samhällsekonomiska kostnader. Alltså är en oförutsägbar och variabel inflationstakt värre än en hög inflationstakt. T.ex., vissa investeringar kanske aldrig blir av för att man är osäker på inflationstakten och därmed avkastningen. AD AS modellen. Medelfristig sikt Vi kan summera den Keynesianska modellen med att jämvikts-bnp bestäms av aggregerad efterfrågan, och att störningar i aggregerad efterfrågan ger tillfälliga avvikelser i BNP. Permanenta förändringar i AD ger istället permanenta förändringar i BNP. Är detta realistisk på lång sikt?
4 4 Vanligtvis när vi visar efterfrågan i nationalekonomi har vi pris på den vertikala axeln och kvantitet på den andra. Hur förändras kvantiteten efterfrågad när priset minskar? Hur ser en efterfrågekurva ut i en sådan figur? Motparten till efterfrågekurvan är utbudskurvan, som visar mängden som bjuds ut vid olika priser. Vad antog Keynes om lutningen på utbudskurvan för hela ekonomin (aggregerad utbud, AS )? Vad är mer realistiskt att anta om AS -kurvan, åtminstone när BNP är vid eller högre än potentiell BNP? Hur visar man konjunkturen när man sätta ihop kurvorna? Än så länge har vi inte brutit med den Keynesianska modellen nämnvärt. T.ex., en permanent skift nedåt i AD leder till en permanent minskning i BNP. AD minskar av någon anledning, och det blir lågkonjunktur med hög arbetslöshet. Vad händer på lite längre sikt (antag att AD inte återhämtar sig) för att återställa BNP till BNP-potentiell?
5 MAKRO, MEDELFRISTIG SIKT 5 Måste lönerna sjunka nominellt för att en sådan anpassning ska kunna ske? Analysera i en sådan modell följande två fall. I båda fallen märks det att BNP inte ökar i den takt den har gjort tidigare, och man satsar på expansiv politik (t.ex. man ökar G), dock (i) i första fallet beror de dåliga tiderna på en oro hos allmänheten som har lett till ökat sparande, medan (ii) i det andra fallet beror det på en kapitalförlust i den reala ekonomin (t.ex. en ko dog).
6 6 Phillipskurvan. Antag att det blir en tillfällig störning neråt i AD. Vad händer med arbetslöshet? Vad händer då med prisnivån och inflation enligt AD AS modellen? 1958 märkte nyazeeländaren AW Phillips en sådan relation mellan arbetslösheten och inflation under en hundraårsperiod. När arbetslösheten sjönk under nivån för strukturell arbetslöshet (alltså nivån där BNP = potentiell BNP) så steg löner och priser i ekonomin. Om arbetslösheten steg över dess strukturell nivå blev det istället ett tryck neråt på löner och priser. Det verkar rimligt så länge. Kan man då köpa låg arbetslöshet med en något förhöjd inflationstakt (expansiv politik)?
7 MAKRO, MEDELFRISTIG SIKT 7 Ligger det en underjordisk hund någonstans här? Stabiliseringspolitiken i en osäker värld Nu har vi den Keynesianska analysen (mycket kort sikt) samt AD AS-modellen som hjälper oss att förstå effekter på medelfristig sikt. Då kan vi återgå till vår analys av stabiliseringspolitiken, och dra ytterligare slutsatser. Inflationsförväntningar. Enligt den enkla Phillipskurvan går det att köpa lägre arbetslöshet enbart genom att offra låg inflation. Fel! Felet ligger i att man inte har tagit hänsyn till förväntningar. (1) En förväntad inflation har bara nominella effekter! Om alla vet att inflation kommer att bli 10 procent nästa år, då förbereder de pris- och löneökningar i linje med denna vetskap. Löneökningarna avtalas till och med. Både ADoch AS -kurvorna flyttar då upp lika mycket och det finns ingen effekt på BNP eller arbetslöshet. Alltså är det bara en oväntad inflation som ger reala effekter. (2) Om man hela tiden bedriver expansiv politik, med hög inflation som följd, då blir denna inflationstakten förväntad. Varför ger en oväntad inflation reala effekter? Hur ser Phillipskurvan ut om vi får en oväntat expansiv politik som sedan förväntas bli, och är, bestående?
8 8 Hur ser det ut om vi får en oväntat stram politik, som sedan förväntas bli, och är, bestående? Stabiliseringspolitikens möjligheter. Att skapa en stabil grund för ekonomisk verksamhet, för marknaden, anses nu vara den främsta uppgiften för staten i en marknadsekonomi. Det är svårt eller omöjligt att skapa tillväxt själv, att se till att alla får jobb, osv. Det man kan göra är att skapa förutsättningarna för en välfungerande marknadsekonomi där individers energi går åt att skapa nyttiga produkter och tjänster, inte att (t.ex.) försöka justera sina beslut givit en osäker ekonomisk omgivning med diverse prognoser för inflation mm. Staten kan inte skapa goda ekonomiska utfall (t.ex. hög tillväxt och låg arbetslöshet) på sikt genom att gå med underskott, dvs genom expansiv finanspolitik. Dessutom kan inte centralbanken göra det genom att hålla realräntan låg, dvs genom expansiv penningpolitik. Expansiv finanspolitik leder på sikt till att staten går i konkurs (typ Grekland), medan expansiv penningpolitik leder bara till inflation (typ Zimbabwe). Penningpolitikens möjligheter uttrycks tydligt i Europeiska Centralbankens information om The scope of monetary policy :
9 MAKRO, MEDELFRISTIG SIKT 9 It is widely agreed that in the long run after all adjustments in the economy have worked through a change in the quantity of money in the economy will be reflected in a change in the general level of prices. But it will not induce permanent changes in real variables such as real output or unemployment. This general principle, referred to as the long-run neutrality of money, underlies all standard macroeconomic thinking. Real income or the level of employment are, in the long term, essentially determined by real factors, such as technology, population growth or the preferences of economic agents. Trovärdighet och förväntningar. Tidskonsistens: En politik är tidskonsistent om det inte finns några incitament att i framtiden frångå den. Vi har lärt oss att: (1) Låga inflationsförväntningar leder, i alla fall kortsiktigt, till låg inflation. (2) En oväntat expansiv politik leder, i alla fall kortsiktigt, till låg arbetslöshet och hög BNP. Därför är det risk att följande politik inte är tidskonsistent: man först (fas 1) lovar låg och stabil inflation genom stram politik, och sedan (fas 2) levererar detta. Tänk att en ny regering kan skapa låga inflationsförväntningar genom att annonsera att den tänker bedriva stram finans- och penningpolitik. Med förväntningarna väl på plats, vad har de incitament att göra om de inte bryr sig om högre inflation längre fram? Är ett sådant löfte trovärdigt? Under vilka två förutsättningar kan löftet bli trovärdigt?
10 10 Vilka av dessa alternativ har valts av OECD-länderna de senaste 15 åren? Vad är nackdelen med det andra alternativet? Konjunkturprognoser. Innan man försöker parera konjunktursvängningar måste man veta vart konjunkturen är på väg. Detta är en konst. Konstnärerna i Sverige är Konjunkturinstitutet samt Riksbanken. Ett viktigt första steg är att konstatera vad konjunkturläget är idag. Vet man att man har högkonjunktur idag, vad kan man säga om inflation i framtiden? Tyvärr räcker inte det. Hela konjunkturförloppet bygger ju på oväntade händelser, enligt Keynes förflyttningar i aggregerad efterfrågan och multiplikator-effekten. Vi har sett hur hushållens konsumtion beror på (förutom inkomst) värdet på deras tillgångar, samt avkastning. Stor framtidstro leder till höga värden och relativt låg avkastning idag. Detta kopplas då till låga räntor idag. Vad händer om denna tro plötsligt sviker, och tillgångarna (hus, aktier, mm) minskar i värde? För att förutse en sådan utveckling kan man hålla koll på aktiepriser, bostadspriser, valutakursen och konjunkturen utomlands, mm, mm. Räcker det? Vad gäller utbud gäller det att hålla koll på t.ex. arbetsmarknaden samt oljepriset. Å andra sidan, om alltihop hänger på vad ekonomiska aktörer tror om framtiden, varför inte fråga dem? Det gör man, och tar fram till exempel en så-kallad konfidensindikator för tillverkningsindustri, samt en för konsumenter. Sedan ska väl allt bero på lagerförändringar. Varför inte då håller koll på företagens lager? Det gör man också! Sådana mätningar ger en chans att utröna en kommande vändning i konjunkturen innan den syns tydligare i t.ex. en förändring i BNP, inflation, priser på tillgångar, mm. Allt detta sätter man i ett slags AD AS modell som då ger prognoser för BNP, inflation och arbetslöshet. Dessa blir tyvärr inte särskilt pålitliga, men är ändå bättre än den naiva metoden att anta att allt fortsätter som idag.
11 MAKRO, MEDELFRISTIG SIKT 11 Tidsfördröjningar (lags). Varför behöver man prognoser? Varför inte bara vänta tills konjunkturen avviker från det som anses vara lagom, och då sätta in en stött åt rätt håll? Hur kan tidsfördröjningar, samt osäkerhet, göra att stabiliseringspolitik leder istället till större konjunktursvängningar? Går det att helt eliminera konjunkturcykeln genom smarta och vältajmade åtgärder från statens och centralbankens sida? Kan politiker trissa upp konjunkturcykelns svängningar genom sitt agerande? Om fördröjningarna och osäkerheten är för stora, då är det bättre att inte göra någonting, menar vissa kritiker. Men ingenting är också någonting! Man bör ha fasta snarare än återkopplande regler, menar kritikerna (t.ex. Milton Friedman). Vad menas med det? En fast regel att penningmängden ska öka med k procent per år är också återkopplande egentligen! Förklara!
12 12 Är regeln att försöka upprätthålla en viss inflationstakt fast, eller återkopplande? Var finns de största fördröjningar: i finanspolitik, eller i penningpolitik? Den politiska konjunkturcykeln. När blir frestelsen att trissa upp konjunkturen extra-kraftig för politiker? Stämmer det att konjunkturen påverkar valresultat i allmänhet? För att finna bevis för att regeringar verkligen gör så, måste man titta i statistik för arbetslöshet och inflation över tiden, i relation till valcykeln. Finns det något bevis för att regeringar manipulerar konjunkturen för att vinna val? Vad skulle de som tror på rationella förväntningar (t.ex. Lucas) säga om en sådan teori? Vad är det med Sveriges ekonomi som gör det svårare för politikerna att styra konjunkturen än vad det är i t.ex. U.S.A.? Förväntningar, värdet på tillgångar, och den långa räntan. Centralbanken styr den korta räntan direkt via reporäntan. Men vad händer med den långa räntan (t.ex. ränta på 10-åriga obligationer) ifall man tror att reporäntan kommer att ändras i framtiden? Antag att du håller en obligationer som ger 50 kronor i utbetalning vid varje årsskifte, och du är nöjd med det tack vare ränteläget i ekonomin samt priset på
13 MAKRO, MEDELFRISTIG SIKT 13 obligationen på sekundärmarknaden. Du är dock kompis med Stefan Ingves, Riksbankschefen, och han tipsar dig om att de kommer att höja räntan snart, en händelse som inte förväntas av de finansiella marknader. Efter att räntan höjs, vad händer med nuvärdet av de framtida utbetalningarna? Givet att detta är oväntat, vad händer med priset för dina obligationer på sekundärmarknaden? Vad gör du med dina obligationer när du får tipset av Stefan? Antag istället att förväntningarna breder ut sig om en räntehöjning. Vad händer med priset på dina obligationer? Alltså påverkas den långa räntan av förväntningar om den framtida nivån på den korta räntan. Dessa förväntningar skruvas upp ifall man tror på framtida högkonjunktur, inflation, eller minskat förtroende för den svenska valutan (i en öppen ekonomi då). Stabiliseringspolitiken i praktiken För historisk bakgrund, se boken. Här diskuterar vi framförallt dagens stabiliseringspolitik i Sverige och andra OECD-länder. Det finns som bekant två pelare i stabiliseringspolitiken, penningpolitik och finanspolitik. Dessa hålls isär i moderna ekonomier. Vadå hålls isär? Penningpolitik: Penningmängden. Under 70- och 80-talet var det trendigt att snacka om penningmängden, påhejad av Milton Friedman med sin k-procentregel. Penningmängden ska växa med ett visst procentsats k varje år. Från MV = PY vet vi att vi får konstanta priser ifall ökningen i MV är samma som ökningen i Y, alltså BNP-tillväxt. Om vi vill ha lagom mycket inflation ska vi istället höja M sådan att MV ökar lite snabbare (2 procent, till exempel) än vad real BNP gör.
14 14 Problemet är att penningmängden är ganska svårfångad, och omloppshastigheten ännu mer så. Och ifall omloppshastigheten förändras kan en fast penningmängdsmål leda till en oönskat expansiv eller stram politik. Dessutom går varken penningmängden eller omloppshastigheten att kontrollera direkt. Problemen blir ännu större när man tänker på att många transaktioner är rent finansiella; hur mäts hastigheten i så fall? Margaret Thatcher och sina Chancellors of the Exchequer lekte med ett penningmängdsmål under 80-talet. De åstadkom en mycket svår lågkonjunktur, och sedan när optimismen återfann sig samtidigt som nya former av kredit och betalsystem utvecklades så svängde ekonomin in i en ny kraftig överhettning, åtföljd av en ny djup lågkonjunktur i början på 90-talet. Penningpolitik: Inflation. Numera styr nästan alla OECD-länder sin penningpolitik genom ett inflationsmål och en oberoende centralbank. Inflationsmålet brukar liga på 2 procent, plus/minus 1. Bankens instrument är reporäntan, dvs räntan som vanliga banker betalar för att låna pengar av centralbanken. Beskriv hur ett inflationsmål för centralbanken (t.ex. att hålla inflationstakten så nära 2 procent per år som möjligt) leder till aktiv politik för att jämna ut konjunkturcykeln. Centralbanken tror att ekonomin är på väg in i en lågkonjunktur med låg (för låg!) inflation som följd. Därför sänker banken reporäntan. Beskriv hur denna sänkning verkar för att trissa upp konjunkturen och upprätthålla inflationsmålet. Marknaden tror att centralbanken har bedömt läget fel, och att den nya låga reporäntan kommer att leda till en överhettning i ekonomin. Förklara vad som händer med inflationstakten, samt den långa räntan i ekonomin. Penningpolitik i Sverige. I Sverige, liksom de flesta OECD-länderna, styr regeringen finanspolitik medan centralbanken styr penningpolitiken. I Sverige har Riksbanken en väldigt hög grad av lagstiftat oberoende. Penningpolitiken har som mål att hålla inflationstakten mellan 1 och 3 procent per år. Genom att ge Riksbanken ett lagstadgat mål så ger man denna politik den trovärdigheten den behöver.
15 MAKRO, MEDELFRISTIG SIKT 15 Penningpolitiken bedrivs genom ändringar i reporäntan, som vi har redan sett. Eftersom Riksbanken har monopol på valutan har Riksbanken kontroll på den kortsiktiga räntan på denna valuta. T.ex. om bankerna, en kväll, har en nettoutlåning av pengar måste de i sin tur låna av riksbanken för att täcka upp detta. Riksbanken bestämmer räntan som gäller för denna utlåning över natten reporäntan och givit perfekt konkurrens väljer bankerna samma ränta för kortsiktiga lån till sina kunder. Eftersom effekterna av en ränteändring tar tid att verka ut, måste Riksbanken vara framåtblickande i sin politik. Banken går då framförallt efter inflationsprognosen, och sänker räntan ifall infationen tros ligga under målet framöver, och vice versa. Det kan hända en hel del mellan en räntebestämmelse och ekonomisk utfall: Riksbanken måste dels vara försiktig med ändringar, dels kunna reagera igen ifall det visar sig slå fel. Finanspolitik i Sverige. Finanspolitiken har ett delmål att staten ska spara 2 procent av BNP över en konjunkturcykel (saldomålet). Alltså ska det gå plus i statens balansräkning: mycket plus under högkonjunktur, och inte lika mycket minus under lågkonjunktur! Dessutom sätter man ett utgiftstak tre år framöver som sätter en övre gräns för offentliga utgifterna. Finanspolitiken är som bekant ganska segändrad. Man ökar inte anslag till skolor i stabiliseringspolitiskt syfte, om inte det är som en del av en generellt expansiv politik på längre sikt. Enligt boken (sidan 395) finns dock tre medel ändå: tillfälliga momsändringar; investeringsavgifter och investeringsbidrag; och offentliga investeringar, i synnerhet i infrastruktur. 1 Nämn och förklara några exempel på expansiv finanspolitik. Finanskrisen Hur hjälper modellerna oss att förstå den senaste globala ekonomiska krisen? Rita det cirkulära flödet. I vilket led brast det till en början? 1 Ett exempel som jag har tjänat på är en tillfällig skatteåterbäring på mindre byggjobb, infört i syfte att öka sysselsättning i byggbranschen under en period med lågkonjunktur i denna bransch.
16 16 Vilka åtgärder tog man till en början för att försöka rätta till problemen? Vilka ytterligare åtgärder har centralbankerna tagit när djupet på krisen har blivit uppenbar? Vilka ytterligare åtgärder kan regeringar ta, ifall centralbankernas åtgärder inte fungerar tillräckligt? Finns det någon fara med att staten går in och rädda stora företag, utöver att man kanske blir av med sina pengar? Visa krisen att den tidigare välfärden var bara en illusion?
17 MAKRO, MEDELFRISTIG SIKT 17 Repetitionsexempel I en ekonomi finns det tvåhundra personer, hundra som jobbar och hundra som har gått i pension. De som jobbar tjänar 100 kronor om dagen i lön, och spenderar hälften av sin lön på konsumtion av mjölk (den enda varan). De som har gått i pension spenderar 40 kronor om dagen från sin förmögenhet. Förutom lön betalar ut företagen kronor per dag i form av ränta och vinst till deras ägare. De finansiella transaktionerna skötas av en bank som lånar ut pengar som blir över till företagen som vill investera i sin kapital. Räntenivån är 5%. Visa det cirkulära flödet. Vad är BNP per dag? Staten tycker att det går för trögt i ekonomin; man ökar offentlig konsumtion från noll till 1000 kronor per dag, permanent. Visa det cirkulära flödet samma dag, nästa dag, samt om någon månad då alla effekter har fått verka ut. (Kom ihåg att multiplikatorn är lika med 1/(1 g).) Vad är BNP?
18 18 Hur kan BNP öka permanent trots att man inte har investerat i mer kapital? Antag nu en nästan klassisk syn på ekonomin. Samma dag som ökningen i G kommer, hinner inte marknaderna att reagera: priserna blir som dagen innan. Produktion är dock fix, eftersom den bestäms av de reala förutsättningarna i ekonomin. Därför anpassas lönerna, priserna, samt räntenivån så att det blir en ny jämvikt. Visa det cirkulära flödet samma dag samt dagen därpå. Antag nu en ekonomi med (mycket) rationella konsumenter. Den offentliga konsumtionen består av att staten köper mjölk och fördelar den jämt bland konsumenterna. Hur reagerar konsumenterna på ökningen i offentlig konsumtion. Visa det cirkulära flödet samma dag samt dagen därpå! AD AS -modellen är som den Keynesianska modellen på kort sikt, och den klassiska modellen på medelfristig sikt. Förklara!
Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur
Kapitel 7 Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur Nu har vi analyserat de tre viktigaste företeelser inom makroekonomin var för sig: konjunktur, tillväxt, och arbetslöshet. I och med
Läs merProvtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merDEN KEYNESIANSKA MODELLEN. Keynes förklarat genom det cirkulära flödet
DEN KEYNESIANSKA MODELLEN ROB HART Keynes förklarat genom det cirkulära flödet I slutet på förra föreläsningen såg vi hur, om vi antog fasta priser, en minskning i penningmängden
Läs merSätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag
Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real
Läs merFöreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson
Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.
Läs merTentamen. Makroekonomi NA juni 2013 Skrivtid 4 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 5 juni 2013 Skrivtid 4 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs mer1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad
FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler
Läs mer1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.
1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET
Läs merVad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Läs merKort sikt: Keynes och konjunktur
Kapitel 4 Kort sikt: Keynes och konjunktur Det här kapitlet handlar om konjunktur, framförallt att förstå vad som driver konjunkturcyklar utifrån ett Keynesianskt perspektiv, och att förstå hur finanspolitik
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. TENTAMEN A/INTERNATIONELL
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet
Läs merDet cirkulära flödet, pengar, och ränta
Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real
Läs merSvenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011
Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet
Läs merDET CIRCULÄRA FLÖDET, PENGAR, OCH KONJUNKTUR. Pengar
DET CIRCULÄRA FLÖDET, PENGAR, OCH KONJUNKTUR ROB HART Kvantitetsteorin. Pengar Kvantitetsteorin kan summeras enkelt med en ekvation: MV= PY. Här är M mängden pengar i ekonomin, V
Läs merLINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN
LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består
Läs merKort sikt: Keynes och konjunktur
Kapitel 4 Kort sikt: Keynes och konjunktur Det här kapitlet handlar om konjunktur, framförallt att förstå vad som driver konjunkturcyklar utifrån ett Keynesianskt perspektiv, och att förstå hur finanspolitik
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merDet cirkulära flödet
Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.
Läs merAktuell penningpolitik och det ekonomiska läget
Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget Stefan Ingves Riksbankschef Bankkonferens Di Bank 14 maj 2019, Grand Hotel Stark konjunktur men lite svagare inflation Expansiv penningpolitik ger stöd Inflationen
Läs merMakroekonomiska risker och möjligheter för Sverige
Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend
Läs merFöreläsning 3 IS-LM-IRP modellen
Föreläsning 3 IS-LM-IRP modellen Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Figur 4.1 Arbetslöshet i Sverige Denna föreläsningar baseras på kapitel 4 och 5
Läs merTentamen, del 1. Makroekonomi NA augusti 2014 Skrivtid 90 minuter.
Jag har svarat på följande två frågor: 1 2 3 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen, del 1 Makroekonomi NA0133 25 augusti 2014 Skrivtid 90 minuter. Regler Svara på 2 frågor. (Vid svar på
Läs merINTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi
INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,
Läs merMoment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap
Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler
Läs merMakroekonomi kompendium. Rob Hart. c Draft date 24 mars 2009
Makroekonomi kompendium Rob Hart c Draft date 24 mars 2009 Förord Detta kompendium bygger på föreläsningsanteckningarna till kursen Makroekonomi på SLU, Ultuna, våren 2009. Det ska betraktas som provisoriskt
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merTentamen, del 1. Makroekonomi NA juni 2014 Skrivtid 90 minuter.
Jag har svarat på följande två frågor: 1 2 3 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen, del 1 Makroekonomi NA0133 5 juni 2014 Skrivtid 90 minuter. Regler Svara på 2 frågor. (Vid svar på fler
Läs merskriftlig tentamen 21SH1A Administratörprogrammet
Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: skriftlig tentamen 21SH1A Administratörprogrammet 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-11-01 Tid: 14:00 17:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merKap Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet
Kap 11-13 Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet 1 Pengar och dess funktioner Bytesmedel Pengar fungerar som bytesmedel för varor och tjänster effektiviserar handel Räkenskapsenhet Anger priser och
Läs mer5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.
Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar
Läs merDet ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Läs merSkriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen
Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 1/11 2016 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs merMiljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019
1 Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019 DEL 1: Uppgifter i företagsekonomi (0 30 poäng) Uppgift 1.1 (0 6 poäng) Vad avses med halvfasta kostnader? (s.237) Halvfasta kostnader är oförändrade
Läs merMakroekonomi, 730G43, 10hp
LINKÖPINGS UNIVERSITET IEI Civilekonomprogrammet, T2 Birgit Hagberg, Bo Sjö, Mikael Wendschlag Vt11 Kursinformation Makroekonomi, 730G43, 10hp Makroekonomisk teori analyserar samhällens ekonomi ur ett
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson
Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska
Läs merParterna kan påverka arbetslösheten varaktigt
Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merHur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.
Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merSvarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009.
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Svarsförslag Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Dessa svar är tagna rakt av från era egna tentaskrivningar. Dock har jag inte orkat återge figurerna. Svaren
Läs mera) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS
Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar
Läs mer1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008
n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.
Läs merU t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s:
Några tentafrågor, jag har modi erat dem lite för att stämma med årets kurs och min smak. Fråga, December00. Kortsvarsfrågor - maximalt en sida per fråga a) I Mankiw nns en enkel modell för hur jämviktsarbetslösheten
Läs mer1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)
Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen VT09 Grundkurs i nationalekonomi Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Gruppövningar Gruppövning 1 1. BNP, sysselsättning, arbetskraft,
Läs merPenningpolitik i sämre tider vilka möjligheter står till buds?
Penningpolitik i sämre tider vilka möjligheter står till buds? Per Jansson Vice riksbankschef Svensk Försäkring 4 december 2018, Stockholm Svårare att göra penningpolitiken tillräckligt expansiv Penningpolitikens
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ
Läs merPenningpolitik och Inflationsmål
Penningpolitik och Inflationsmål Inflation Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Penningpolitik Finansiell stabilitet Vad är inflation?
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. TENTAMEN A/INTERNATIONELL
Läs merProvtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)
Läs merDEN KEYNIANSKA SYNEN (S )
DEN KEYNIANSKA SYNEN (S. 177-188) JOHN MAYNARD KEYNES Hans teorier presenterades under depressionen på 1930-talet Innefattar de kortsiktiga konjunkturröelserna och stabiliseringspolitikenà aktiv stabiliseringspolitik
Läs merAggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt S-D modellen IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, ränta och löner) på kort och medellång sikt. F6: sid.
Läs merSverige behöver sitt inflationsmål
Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet med facit är
Läs merKort och medelfristig sikt: Konjunktur
Del 5 Kort och medelfristig sikt: Konjunktur Utgångspunkten för analysen: det finns perioder där ekonomins resurser används mindre än de skulle användas i ekonomin utan pengar (eller om alla marknader
Läs merEkonomi Sveriges ekonomi
Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom
Läs mer2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter
1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?
Läs merSamhällsekonomiska begrepp.
Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar
Läs merTentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004
Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merPenningpolitik med inflationsmål
Penningpolitik med inflationsmål Penningpolitiken i media Road map Vad är penningpolitik? Vad innebär ett inflationsmål? Hur påverkar penningpolitiken ekonomin? Vägen till ett penningpolitiskt beslut Penningpolitik
Läs merMoment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18.
Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är
Läs merVice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Karlstad
ANFÖRANDE DATUM: 2009-03-27 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Karlstad SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta
Läs merFöreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q
Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merKostnadsutvecklingen och inflationen
Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum 2013-03-27 Material Kursexaminator Tentamen Olle Hage Betygsgränser G = 30-39,5; VG = 40-50 Tentamenspoäng
Läs merNATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M
NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M Kompendium nationalekonomi Makro Hip2 Vt 2014 Det ekonomiska kretsloppet och multiplikatoreffekten Det har vi talat om tidigare och man bör kunna det nu också. Konjunkturer
Läs merSkriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen. Personnummer:
Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Läs merYtterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133
Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 24 april 2013 Inledning Dessa ytterligare uppgifter är ett komplement till uppgifterna som Daniel går igenom. De delas i 5 grupper, i likhet med
Läs merSvensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley
Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt
Läs merTentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merStabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren
Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren Syfte: Dämpa/neutralisera obalanser på makronivå Konjunktursvängningar Chocker Före Keynes Ingen stabiliseringspolitik Guldmyntfoten:
Läs merDel 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.
Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och
Läs merANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken. Vår senaste bedömning
ANFÖRANDE DATUM: 2008-02-26 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Riksdagens finansutskott SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merRiksbanken och penningpolitiken
Riksbanken och penningpolitiken Sverigefinska folkhögskolan Haparanda 27 maj 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta och
Läs merFörra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)
Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation
Läs merBrister i EMU-utredningen
Brister i EMU-utredningen Inledning Vi närmar oss alltmera den tidpunkt som påkallar beslut angående den europeiska monetära unionen EMU. Statsministern har antytt att han snart kommer att bestämma sig
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 4 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar
Läs merIntern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna
Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Föreläsning 4 Stabiliseringspolitik Denna föreläsning baseras på kapitel 5, 6 och 7 i Stabiliseringspolitik i små
Läs merTidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2
1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris
Läs merPenningpolitik när räntan är nära noll
Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet
Läs merDen penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige
Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige Per Jansson Vice riksbankschef Fores 6 december 2017 Det mitt tal handlar om Fundamental internationell debatt om inflationsmålspolitik
Läs merUtbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS)
Från kort till medelfristig sikt den aggregerade utbuds- och efterfrågemodellen Kapitel 17 Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS) Tre tidshorisonter i makroanalys Kort sikt Medelfristig
Läs merEkonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt
Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete
Läs mer17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS
17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merEn enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten
En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga
Läs mer