Årsplan 2017 med budget Fastställd av kommunfullmäktige

Transkript

1 Årsplan 2017 med budget Fastställd av kommunfullmäktige

2 STYRDOKUMENT Styrdokument Innehållsförteckning 1 Tillsammans fortsätter vi att ta långsiktigt ansvar! Majoritetsförklaring Kommunens organisation Styrmodell Omvärldsanalys Befolkningsutveckling Mål för God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges mål Ekonomisk plan med budgetramar Kommunfullmäktiges nya resursfördelningsmodell Finansiell analys av budget Bilaga 1 Driftredovisning per nämnd Bilaga 2 Investeringsbudget per nämnd Bilaga 3 Exploateringsbudget Bilaga 4 Nämndernas mål 2017

3 1 Tillsammans fortsätter vi att ta långsiktigt ansvar! Under 2016 tog vi flera viktiga steg i bygget av vår kommun. Vi höll i ekonomin under 2016 och det är oerhört viktigt att under 2017 fortsätta ta ett långsiktigt ansvar för den ekonomiska utvecklingen. Vi ser fram emot att fortsätta arbetet med att skapa en positiv syn på god ekonomisk kontroll i hela organisationen. En stor utmaning är att hela tiden förbättra integrationsarbetet. Det kräver god samordning, innovativa lösningar, kravställning och engagemang inom många områden, inte minst våra egna kommunala verksamhetsområden. Tre år i rad har vi tagit stora kliv uppåt på Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimatet i Sveriges kommuner. Under 2017 lägger vi in ytterligare en växel för att förbättra företagsklimatet. Politiker och tjänstemän i hela organisationen ska tillsammans med våra företagare ta Strängnäs kommun till topp 50 i rankingen över landets 290 kommuner. Men vi ska inte stanna där, vi har tillsammans siktet på att bli en av landets bästa platser för företagsamma människor. Under 2017 sätter vi särskilt fokus på tre områden: digitaliseringen, attraktiv arbetsgivare och tidiga insatser: Tillsammans ska vi göra verklighet av vår digitala strategi. Vi tänker digitalt först i allt vi gör för att stärka kvaliteten och effektiviteten i vår verksamhet. För att möjliggöra digitaliseringen av hela kommunen är bredbandsutbyggnaden viktig. Vi ska säkerställa att våra processer för att aktörer som vill investera i bredbandsutbyggnaden i vår kommun är så effektiva och attraktiva som möjligt. Vi ska, med stöd av en hel verktygslåda av insatser, säkerställa att Strängnäs kommun är en spännande och attraktiv arbetsplats för alla våra medarbetare. Sjuktalen är för höga i Strängnäs kommun. Vi kommer att fortsätta lägga stor kraft på att tillsammans sänka sjuktalen. Vi ska metodiskt verka för en ökad frisknärvaro i hela organisationen, bland annat genom att arbeta brett med förebyggande åtgärder och aktivt lyfta fram goda exempel. Det är en av våra viktigaste uppgifter under Vi ser hur viktigt det är att arbeta med tidiga insatser. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden arbetar nu mer intensivt tillsammans på både tjänstemanna- och politikernivå för att på bästa möjliga sätt möta upp de gemensamma utmaningarna och behoven. Vi ser många utmaningar för vår kommun men vi ser ännu fler möjligheter! Strängnäs kommun växer, företag vill investera här och vi ser fram emot att fortsätta utveckla kommunen tillsammans med alla som vill bidra till en positiv utveckling! Monica Lindell Rylén Per Bäckström Kommunchef Jacob Högfeldt 2

4 2 Majoritetsförklaring Moderaterna och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för Strängnäs kommuns bästa, med medborgarens behov i centrum. Hållbart över tiden ska vi ha ett tydligt fokus på kärnverksamheten skola, vård och omsorg. Strängnäs kommun har gynnsamma förutsättningar i praktiskt taget alla avseenden och kommunen ska vara framgångsrik och ett mönster för andra. Vi ska vara en sammanhållen kommun där alla kommundelar ska utvecklas. Politisk organisation M och S bildar majoritet. Vi minskar den politiska organisationen, bland annat genom att slå samman planoch byggnämnden och nämnden för hållbart samhälle till en samhällsbyggnadsnämnd. Vi avvecklar kommundelsberedningen och ser över områdesstyrelsernas form. Vi minskar antalet ledamöter i nämnder och styrelser. Vi kommer att ha två kommunalråd och ett oppositionsråd. Förtroende och inflytande Vi vill vitalisera kommunfullmäktige genom att se över mötesformerna och bjuda in medborgarna till information och dialog om vad som händer i hela vår kommun. Nämnderna ska vara aktiva och verka nära medborgarna i hela kommunen. Vi ska utreda införande av en mottagandefunktion i kommundelarna som är en fysisk del av den digitala dialogportalen. Kommunens ekonomi Vår målsättning är att koncernens totala skuldsättning per invånare ska minska. Oförändrad skattesats. Vi vill säkerställa en god ekonomisk hushållning med månatlig uppföljning av kostnad och likviditet. Vi ska pröva möjligheterna att realisera tillgångar i kommunen och därmed frigöra kapital som kan användas för att hantera den stora skuldbördan. Den ekonomiska medvetenheten ska genomsyra hela organisationen, både den politiska organisationen och förvaltningen. Kommunens avtal med externa parter ska ses över i syfte att ge kommunen större handlingsfrihet, till exempel avtalen gällande Campus och Thomasgården. Vi ska fortsätta effektivisera kommunens inköpsprocess. Lokalt näringsliv och ökad sysselsättning Vi ska skapa ett gott företagsklimat som gör att företag vill etablera sig, utvecklas och stanna kvar i kommunen. Vi ska ta fram strategier för både tillväxt och marknadsföring av kommunen. Vi ska utveckla stadskärnorna och övriga kommundelars centra. Jobbtorg Strängnäs ska vidareutvecklas i samarbete med det lokala näringslivet och andra aktörer. Vi ska ta fram en strategi för markförsäljning. Vi vill utveckla kommunen till ett allt mer attraktivt besöksmål i Mälardalen och därigenom utöka besöksnäringen i hela kommunen. 3

5 Satsning på skolan och utbildning Vi strävar efter en mångfald av förskolor och skolor där god kvalitet ska vara i fokus. Vi ska utveckla elevpengen och ge rektorerna ökad frihet i en platt organisation. Alla skolor i kommunen ska ha förutsättningar att ge elever särskilt stöd, undervisning och elevhälsa utifrån gällande lagar och förordningar. Därför måste bland annat landsbygdsskolornas framtid utredas. Vi ska arbeta för en kommunal gymnasieskola med stabil organisation och med hållbarhet i både programutbud och lokalanvändning. Thomasgymnasiets utveckling i ett längre perspektiv ska utredas. Vi vill organisera våra förskolor så att alla barn får goda möjligheter till utveckling och lärande i mindre grupperingar. Möjligheten att utöka vistelsetiden för de barn i förskolan som i dag har rätt till 15 timmar ska utredas. Vi vill skapa större likvärdighet mellan fristående och kommunal verksamhet. Därför vill vi ha ett utökat samarbete med de olika huvudmännen. Skolan ska vara organiserad på ett sätt som överensstämmer med att eleven är i fokus från förskolan vidare till grundskolan och genom gymnasiet. Varje barn ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi ska utreda införandet av en läs- och räknegaranti för alla åttaåringar för att genom den säkerställa att tidiga insatser sätts in efter behov. Vi ska säkra trafikmiljön kring våra skolor. Vård, omsorg och sociala tjänster med lokal närvaro och ökad effektivitet Vi vill att alla ska åldras i trygghet med självbestämmande. Personaltätheten ska ökas, primärt inom demensvården. Vi vill skapa förutsättningar för trygghetsboende i Strängnäs, Stallarholmen, Mariefred och Åker under mandatperioden. Vi ska verka för en hemtjänst med geografisk närhet till brukaren och där brukaren har frihet att välja utförare. Vi ska verka för att personer med funktionsnedsättning ska få boende och sysselsättning i kommunen. Vi vill avskaffa delade turer, heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet, vilket förutsätter införande av årsarbetstid. Boende och kommunikationer Kommunen som helhet ska utvecklas i enlighet med Översiktsplan Våra stadskärnor och övriga kommundelars centra ska vara välskötta och attraktiva. Vi ska pröva och utvärdera anropsstyrd kollektivtrafik på landsbygden. Vi vill möjliggöra kultur- och fritidsaktiviteter för alla barn och unga genom att utreda möjligheten till fria bussresor. Vi vill utveckla och modernisera Läggesta stationsområde och utreda ett namnbyte. Vi ska möjliggöra och utveckla olika boendeformer. Vi vill effektivisera planprocessen i syfte att korta ledtiderna. Kultur och turism Vi ska fortsätta utveckla Visholmen till ett attraktivt besöksmål. 4

6 Vi ska aktivt arbeta för en återuppbyggnad av Kungsladugården i Mariefred. Vi ska arbeta för att det ska finnas mötesplatser i alla kommundelar. Vi ska skapa fler elevplatser på Kulturskolan och verka för låga avgifter. Miljö och hälsa Vi ska värna om Mälarens vattenkvalitet. Det ska vara lätt att göra rätt för medborgare och företagare i det vardagliga miljöarbetet. Vi ska säkerställa möjligheterna till närlagad mat i kommunens verksamheter. Kommunens miljöarbete ska visualiseras så att medborgarna lätt kan få en ögonblicksbild av läget. Vi ska aktualisera och fördjupa utredningen om behov av idrottshallar och möjligheter till samfinansiering mellan kommun och externa intressenter. De kommunala bolagen Vi ska ha effektiva styrelser med färre ledamöter. Nuvarande koncernstruktur bibehålls medan frågan om koncernstyrning utreds vidare. Ägardirektiven ska utvecklas i syfte att tydliggöra ägarens behov, krav och önskemål. Effektiv politisk och förvaltningsorganisation Vi skapar en tydlig politisk ledningsgrupp som samordnar och förbereder investeringsbeslut samt säkerställer en ökad ekonomisk medvetenhet i hela organisationen. Ett annat syfte med ledningsgruppen är att minimera stuprörstänkandet genom att skapa ett helhetstänkande och insikt i kommunens samlade verksamhet. Gruppen utgörs av ordföranden i KF 1, KS 2, BUN 3, SN 4, TSN 5, SBN 6, KFN 7 och de kommunala bolagen 8. Vi ska utveckla kommunfullmäktiges och nämndernas styrning. Vi ska utveckla nämndernas arbetsordningar och införa ekonomiska, miljö-, jämställdhets-, tillgänglighets- och barnkonsekvenser i alla tjänsteutlåtanden för att tydliggöra vikten av att beakta de här frågorna innan beslut. Strängnäs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Vi ska arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete och nära chefskap med fokus på ökad frisknärvaro. IT funktionen ska tillhöra ledningsgruppen. Demografiska analyser ska utvecklas mot bakgrund av att kommunen är en tillväxtkommun. 1 Kommunfullmäktige 2 Kommunstyrelse 3 Barn- och utbildningsnämnden 4 Socialnämnden 5 Teknik- och servicenämnden 6 Samhällsbyggnadsnämnden 7 Kultur- och fritidsnämnden 8 SEVAB Strängnäs Energi AB, Strängnäs Fastighets AB (SFAB) 5

7 Strängnäs kommun ska vara en viktig aktör i det regionala samarbetet, inte minst inom ramen för samarbetet i 4 Mälarstäder (Eskilstuna, Enköping, Strängnäs och Västerås). 3 Kommunens organisation 4 Styrmodell Styrningen utgår från kommunens vision och kommunfullmäktige anger inriktningen för all kommunal verksamhet genom målsättningar på kort och lång sikt. Kommunens mål- och resultatstyrning syftar till att alla ska kraftsamla kring det som är kommunens huvuduppdrag och stärka målkedjan från kommunfullmäktige till varje medarbetare. Den kommunala verksamheten styrs av lagar och förordningar. Dessa tillsammans med kommunens strategier, policys och riktlinjer behöver verksamheterna förhålla sig till, men allt kan inte bli synligt i kommunens årsplan, kommunstyrelsens och nämndernas verksamhetsplaner. I årsplan beskrivs kommunfullmäktiges övergripande målsättningar genom att politiken prioriterat vad som är viktigast att åstadkomma på ett års sikt. 6

8 Modell för mål- och resultatstyrning i Strängnäs kommun. Visionen anger färdriktningen i ett längre perspektiv. Tillsammans med majoritetsförklaringen formulerar kommunfullmäktige övergripande mål med utgångspunkt från fem gemensamma områden; Samhälle, Utbildning, Vård och omsorg, Medarbetare och Ekonomi. Kommunstyrelsen och nämnderna ska genom att sätta mål återkoppla till fullmäktiges övergripande mål. Dessa mål blir styrande för förvaltningens olika enheter, som i arbetsplaner ska beskriva sina mål och aktiviteter som ska bidra till måluppfyllelsen. Arbetet med målen sker i dialog med kontors- och verksamhetschefer och fastställs genom en överenskommelse mellan enhetschef och övergripande chef. Varje medarbetares bidrag säkerställs genom allas delaktighet och engagemang i förbättringsgruppernas arbete med stöd av målstyrningstavlor. Vision Visionen är vår gemensamma ledstjärna och beskriver ett önskvärt framtida tillstånd. Den ska inspirera och utmana oss både i det dagliga arbetet och när vi planerar för framtiden. Visionen är grunden för arbetet med mål- och resultatstyrning i Strängnäs kommun. Visionen är inte definierad i mätbara termer. 7

9 Strängnäs kommuns vision lyder: Tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen I Strängnäs kommun skapar vi vår framtid tillsammans. En positiv utveckling möjliggörs genom samspel mellan enskilda invånare, politiker, kommunanställda, näringsliv, ideella verksamheter och föreningsliv. Genom att ta vara på allas erfarenheter och kunskap kan vi oavsett vilken roll vi har bidra till att göra vår kommun till en bra plats att bo och leva i. Att alltid ha invånarnyttan i fokus innebär att utifrån tillgängliga resurser balansera invånarnas olika behov och önskemål. Tillsammans utvecklar vi en av landets mest eftertraktade kommuner. Vi skapar en hållbar kommun med hög livskvalitet och stor omsorg om invånarna, genom att erbjuda attraktiva boendeformer för alla, en skola i toppklass, företagande och arbetstillfällen, natur- och kulturupplevelser samt effektiva kommunikationer. För att hela tiden ligga i framkant arbetar vi tillsammans med ständiga förbättringar inom alla områden. Alltid med invånarnyttan i fokus. Vårt läge i hjärtat av Mälardalen ger goda förutsättningar för hållbar utveckling och tillväxt. Våra fyra huvudorter och den till stora delar Mälarnära landsbygden skapar en enastående miljö. Varje del av kommunen är i sig stark men tillsammans skapar vi en starkare helhet en möjligheternas kommun. Verksamhetsstrategi För att uppnå goda resultat för kommuninvånarna krävs en tydlig och stark färdriktning och styrning av verksamheterna. Det behövs gemensamma mål, strukturer och arbetssätt för att säkerställa att resurser används så effektivt som möjligt. Verksamhetsstrategin, Brobygget, är en beskrivning av de vägval och den riktning som vi valt och som organisationen lutar sig mot när vi utvecklar verksamheter och Strängnäs kommun. Värderingarna, principerna och visionen ger oss ett gemensamt språk och ett synsätt som blir ett stöd inför de beslut som behöver tas både i det dagliga arbetet som mer långsiktigt. Brobygget Strängnäs kommuns verksamhetsstrategi. Genom att skapa en tydlig målkedja kan alla medarbetare se kopplingen mellan arbetet med ständiga förbättringar och organisationens förflyttningar i riktning mot visionen. 8

10 Principerna ska vara ett stöd för förvaltningen i utformningen av nya arbets- och förhållningssätt i syfte att förbättra resultat. Principerna kan fungera både som kompassriktning och checklista. Länkande ledarskap Medarbetarnas engagemang Mål- och resultatorientering Enkelt och synligt lätt att göra rätt Våga pröva nytt Medborgarnas behov i centrum hållbart över tiden Strängnäs kommuns värdegrund beskriver och lyfter fram det förhållningssätt som ska prägla mötena och samspelet både internt inom organisationen som i möten och kontakten med medborgare och brukare. Hur medborgarna och brukarna upplever bemötandet har en avgörande roll i bedömningen av kvalitén på tjänsterna. Värdegrunden utgår från ledorden utveckling, respekt, tydlighet och öppenhet och står för: Vi utvecklar individen, verksamheten och samhället Vi bemöter alla med respekt och värdighet Vi är tydliga i vårt agerande, i vårt förhållningssätt och i våra roller En fri och öppen diskussion är grunden för vårt förhållningssätt Årshjul Arbetet med kommunens mål- och resultatstyrning kan visualiseras med ett årshjul där det finns parallella årscykler som rullar över året. Det ena hjulet avser planeringen för ett verksamhetsår (år 1) och det andra avser uppföljningen (år 2). 9

11 Årsplan 2017 beskriver vad kommunfullmäktige vill uppnå under året samt de ekonomiska förutsättningarna för verksamheterna. Årsplanen innehåller även budget för drift och investeringar. Till grund för årsplanen ligger de strategiska målen. Huvuddelen av planens inriktning och ekonomiska förutsättningar beslutas av kommunfullmäktige i juni. Därefter planerar nämnderna sin verksamhet i sina verksamhetsplaner med åtaganden som ska bidra till att nå målen i årsplanen. I november beslutar kommunfullmäktige om den slutliga årsplanen. 5 Omvärldsanalys Ökad levnadsstandard, generationsskiften och en åldrande befolkning ökar kraven och behoven av välfärdstjänster. Människor präglas allt mer av en önskan om individuell frihet. Samtidigt finns ett behov av kollektivt ansvarstagande. Kraven på kommunerna höjs i takt med nya tekniska möjligheter att kommunicera. Ständigt uppkopplade människor förväntar sig att viss service alltid ska finnas tillgänglig via e-tjänster och bra infrastruktur. Det digitaliserade samhället ska inkludera alla. Fler ska kunna vara delaktiga i att både skapa och dra nytta av framtida lösningar inom områden som sakernas internet, big data och olika aspekter av molntjänster och inte minst inom e-hälsa och e-förvaltning. För vart och ett av dessa områden kan digitaliseringens kraft bidra till att bygga ett delaktigt och hållbart Sverige. Digitaliseringen är också en av de krafter som påverkar utvecklingen på miljö- och klimatområdet, för jämställdhet i samhället och på arbetsmarknaden. För att tillvarata dessa samhällsvinster krävs en samverkande och innovativ offentlig förvaltning som på allvar prioriterar den digitala förnyelsen och som möter upp mot invånares, organisationers och företags förväntningar i ett allt mer digitaliserat samhälle. Näringslivet blir alltmer aktivt i samhällsutvecklingen både lokalt och regionalt. För näringslivet och för kommunen är en god kompetensförsörjning en framgångsfaktor för att kunna utvecklas på ett bra sätt. Framtidsjobben finns i välfärden. Befolkningen i Sverige blir mer och mer uppdelad. De ekonomiska klyftorna växer och fler riskerar att hamna i utanförskap. Tillgången till bostäder och variationen av boendeformer påverkar alltmer graden av skillnaderna mellan befolkningen i olika områden. Bostadssituationen har successivt försämrats. Boverkets prognoser visar att behovet av tillskott av nya bostäder i hela landet för de kommande åren motsvarar över per år. Över en miljon människor arbetar med skola, vård, omsorg, samhällsbyggnad och välfärdsverksamheter. Ungefär en tredjedel av dessa uppnår pensionsålder inom tio år vilket innebär att det skulle behövas över en halv miljon nya medarbetare i välfärden fram till Möjligheterna att rekrytera kommer att ske i större konkurrens med alltfler utförare av välfärdstjänster. Den framtida stora ökningen av det demografiska trycket har tidigare förväntats komma efter 2020 och primärt på grund av fler äldre, vilket främst skulle påverka äldreomsorgen. Den demografiska dramatiken har dock tidigarelagts, genom den starkt ökande befolkning- 10

12 en. Det har främst med den historiskt stora flyktinginvandringen att göra. Antal barn och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola väntas öka med cirka fram till 2020 till 2,2 miljoner. Den höga tillväxten, med en snabb ökning av antalet arbetade timmar och en förbättring av skatteunderlaget, dämpas under nästa år när konjunkturen går in i en lugnare fas. Bortom 2017 blir skatteunderlagets reala tillväxt lägre. Effekten blir då att de demografiskt betingade kostnaderna för kommunernas verksamhet växer snabbare än skatteunderlaget. Kommunsektorn står inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar. Kostnadsökningar kommer att tillta, samtidigt som intäkterna ökar långsammare. Det är därför viktigt att redan nu fokusera på åtgärder som kan bromsa kostnadsutvecklingen. Det krävs avsevärda effektiviseringar främst genom införande av ny teknik och nya lösningar när det gäller välfärdstjänster. 6 Befolkningsutveckling Befolkningen i Strängnäs kommun har i snitt ökat med knappt 300 invånare per år sedan Befolkningsökningen innebär en genomsnittlig tillväxt på drygt 1 procent årligen för perioden Den senaste femårsperioden har befolkningen i Strängnäs kommun vuxit med i snitt 1,0 procent och den senaste tioårsperioden med 1,1 procent. Diagrammet nedan visar att det är relativt stor variation för befolkningsförändringen. År 2014 var ökningen hela 489 personer vilket kan vara orsaken till att ökningen för året 2015 är mindre. Det har varit liknande mönster vid tidigare toppar. Befolkningsförändring Befolkningsstrukturen i Strängnäs kommun skiljer sig aningen från riket. Andelen 0-5 år är något lägre i Strängnäs än i riket medan andelen 6-15 åringar och år är något högre i Strängnäs än i riket. 11

13 Andelen över 65 år har i Strängnäs ökat från drygt 15 procent (riket 13,8 procent) år 1970 till 22,1 procent år 2015 (riket 19,8 procent). Att samhället har fler pensionärer och färre andel av befolkningen som yrkesarbetar innebär också ett minskat skatteunderlag för kommunen. Ålder Strängnäs 2015 Riket 2015 Strängnäs prognos 2025 Riket prognos år 1,0% 1,2% 1,0% 1,2% 1-5 år 5,8% 6,0% 5,5% 6,3% 6-15 år 12,8% 11,3% 12,4% 11,9% år 3,3% 3,1% 3,8% 3,5% år 6,3% 7,8% 5,9% 6,8% år 48,7% 50,8% 46,9% 49,8% år 17,1% 14,7% 17,7% 14,3% 80-w 5,0% 5,1% 6,8% 6,2% En befolkningsprognos görs alltid utifrån den verklighet och den kunskap som finns vid just det tillfället när prognosen tas fram. Förändringar i omvärlden är svåra att förutse och därför finns alltid en viss osäkerhet i prognoserna. När situationen i omvärlden förändras, exempelvis när det gäller arbetslöshet, bostadsmarknad, familjepolitik, invandring eller ekonomiska konjunkturer, får detta direkta konsekvenser på flyttningsmönster, fruktsamhet och dödlighet. Stora svängningar i ålderskullarnas storlek, på grund av historiska variationer av födelsetalen, har stor påverkan på utvecklingen för specifika åldersgrupper. Det omfattande flyktingmottagandet i Sverige under det senaste året har gett långa handläggningstider för asylprövning vilket i sin tur förskjuter beslut om uppehållstillstånd. Under väntetiden finns de asylsökande inte i de databaser som användas för befolkningsprognoser. Detta är ytterligare en osäkerhet i befolkningsprognosen. Befolkningsprognosen baseras på befolkningsunderlag från Statistiska centralbyrån. Befolkningsprognos Åldersgrupper Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos w Summa Årlig ökning Ökning i % 1,2% 0,8% 1,2% 1,0% 1,5% 0,7% 1,0% 1,3% 1,5% 1,5% Enligt den senaste befolkningsprognosen beräknas antalet barn och ungdomar, 1-18 år, öka mer fram till 2019 än tidigare prognosen medan ökningstakten för antal 65 år och äldre visar på en lägre ökningstakt jämfört med tidigare prognos. 12

14 Prognos Summa Årlig ökning Ökning i % 0,6% -0,5% 1,2% 1,0% 1,1% 1,7% 1,4% 1,8% 1,8% Befolkningsutveckling för åldersgrupper inom förskola, grundskola och gymnasium Åldersgrupper Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Prognos Prognos Befolkningsutveckling för åldersgruppen 65 år och äldre Åldersgrupper Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Mål för God ekonomisk hushållning Strängnäs kommun definierar god ekonomisk hushållning som en sammanvägd bedömning av verksamhetsresultat och insatta resurser. Det ekonomiska målet väger tungt vid bedömning av god ekonomisk hushållning. En ekonomi i balans är en grundförutsättning för att kunna möta den demografiska utvecklingen. Styrdokumentet Riktlinjer för god ekonomisk hushållning stipulerar att kommunen ska ha en stabil ekonomi för att kunna möta nedgångar och kriser i samhällsekonomin. Långsiktigt ska resultatmålet i förhållande till skattenetto uppgå till lägst 2 procent. en för Strängnäs kommun är upprättad i enlighet med de riktlinjer som antagits för god ekonomisk hushållning. Kommunen beräknas under perioden uppfylla resultatmålet på 2 procent. Även de finansiella målen för att sänka låneskuld per invånare och soliditetsmålet är utifrån förutsättningarna i budget möjliga att nå. 8 Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges övergripande inriktning och mål baseras på visionen och politikens majoritetsförklaring för mandatperioden Kommunfullmäktiges mål kraftsamlar kring områdena samhälle, utbildning, vård- och omsorg, medarbetare och ekonomi. Fem övergripande mål beskriver den gemensamma inriktningen för att nå kommunens vision. Kommunstyrelsen och nämnderna ska beskriva sitt bidrag till måluppfyllelsen genom konkreta mål i sina verksamhetsplaner. Tillsammans med kommunfullmäktiges mål ska verksamhetens utvecklingsarbete bedrivas med särskilt fokus på tre viktiga frågor för att skapa en attraktivare kommun. Det första handlar om arbetet med tidiga insatser för barn och elever. Genom bättre samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst och utveckling av metoder för tidig upptäckt av barn i behov av stöd stärka individen och dess omgivning samt skolors resultat. Den andra frågan är digital utveckling där kommunen på ett smartare sätt behöver nyttja digitaliseringens Utfall 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos w Summa Årlig ökning Ökning i % 3,6% 4,9% 3,3% 3,9% 2,1% 2,4% 2,3% 2,2% 2,1% 13

15 möjligheter genom att erbjuda effektiva digitala tjänster till invånarna och effektivt IT-stöd i verksamheten. Och för det tredje, attraktiv arbetsgivare som innebär att attrahera, rekrytera och behålla goda medarbetare. Bra arbetsplatser där ett ständigt förbättringsarbete sker genom dialog om mål och uppdrag och med invånarnyttan i fokus. Frågorna kommer att följas upp särskilt. Måluppfyllelse kommer att utvärderas utifrån utfallet för de indikatorer som tillhör målen från kommunfullmäktige och nämndernas måluppfyllelse. Mål och resultat utgör underlag för den samlade bedömningen om god ekonomisk hushållning för Strängnäs kommun vid årets slut. Samhälle Kommunens roll som samhällsbyggare fortsätter att stärkas. Strategierna för samhällsbyggnad, miljö, arbetsmarknad och näringsliv skapar riktning och stöd i den utvecklingen. Samarbetet med civilsamhällets föreningsliv och övriga frivilligkrafter behöver stärkas. Kommunfullmäktiges övergripande mål A. SAMHÄLLE Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet. Indikatorer Nöjd Region Index, NRI. Trygghet, del av Nöjd Region Index. Företagsklimatet enligt Svenskt Näringslivs ranking. Resultat 2015 Prognos 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål 2019 Kommunsnitt * ** 64* ** Miljöranking enligt Miljöaktuellts ranking av kommuner * Redovisat resultat är för år År 2015 genomfördes inte mätningen. ** År 2015 ingår 133 kommuners resultat i redovisat kommunsnitt. Utbildning Skolorna i Strängnäs ska vara likvärdiga. Genom att enas om skolans långsiktiga mål, ha bra ledare, lyfta fram kompetenta lärare, kontinuerligt följ upp hur det går och fånga upp elever med svårigheter ökar förutsättningarna att lyckas. Förbättringsarbetet behöver ständigt pågå, vara långsiktigt och hållbart. Alla kan lära av de förskolor och skolor som arbetar framgångsrikt. 14

16 Kommunfullmäktiges övergripande mål B. UTBILDNING I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära. Indikatorer Elever i årskurs 3 som klarat alla delprov för ämnesproven i Svenska, Svenska 2 och Matematik, andel (%). Meritvärde i årskurs 9, lägeskommun, 16 ämnen. Resultat 2015 Prognos 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål 2019 Kommunsnitt * * Resultat publiceras i december och redovisas i samband med årsredovisning. Vård och omsorg Äldre och personer med funktionsnedsättning ska uppleva en trygg och meningsfull tillvaro. Socialtjänsten behöver ofta samverka med skola och hälso- och sjukvård för att barnets behov ska tillgodoses på bästa sätt. Samverkansformerna behöver vidareutvecklas och förstärkas. Risker för utanförskap ska förebyggas genom insatser som stärker individens förmåga till egen försörjning. Genom samordnade insatser från olika samhällsaktörer kan alla barns möjligheter till goda uppväxtvillkor förbättras. Kommunfullmäktiges övergripande mål C. VÅRD OCH OMSORG Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande. Indikatorer Brukarbedömning hemtjänst, andel (%) nöjda brukare. Ungdomar som inte kommit tillbaka till socialtjänsten inom ett år efter avslutad insats/utredning, andel (%). Resultat 2015 Prognos 2016 * Resultat publiceras i oktober och redovisas i samband med årsredovisning. Medarbetare Mål 2017 Mål 2018 Mål 2019 Kommunsnitt * * Motivation, hälsa, ledarskap och styrning är faktorer som påverkar medarbetarengagemanget och kommunens förmåga att nyrekrytera. En god hälsa i arbetslivet främjas genom förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande insatser mot arbetsskador. Genom att alla medarbetare är med i en förbättringsgrupp ökar möjligheterna till att driva utvecklingsarbetet nära brukarna och kunderna. 15

17 Kommunfullmäktiges övergripande mål D. MEDARBETARE Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten. Indikatorer Hållbart medarbetarengagemang, HME, index. Sjukfrånvaro, andel (%). Resultat 2015 Prognos 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål 2019 Kommunsnitt ,6* 9,6** 6,5 5,5 5,0 6,8 * Resultatet år 2015 har reviderats sedan årsbokslutet I och med det följer Strängnäs kommun SKL:s rekommendationer om att sjukfrånvaron ska redovisas exklusive timavlönade. ** Avser perioden 1 januari till 31 augusti Ekonomi God hushållning i verksamheten innebär att resurser används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Kommunen behöver årliga överskott för att kunna investera i framtida tillväxt och för att låneskulden inte ska öka. I ett längre perspektiv behövs resultat på minst 2 procent av skatteintäkterna för att kunna minska låneskulden och som buffert för att klara snabba förändringar i konjunkturen. Kommunfullmäktiges övergripande mål E. EKONOMI Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder. Indikatorer Resultat av skatteintäkter, andel (%). Låneskuld, kronor per invånare**. Soliditet exkl förmedlade lån Resultat 2015 Prognos 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål 2019 Kommunsnitt ,1 2,5 2,0 2,0 2,0 2,5* Ej jämförbar *) Årets resultat dividerat med summan av skatteintäkter och generella statsbidrag, kommun. (N03102) Källa: SCB. **) Låneskuld för skattefinansierad verksamhet i kommunen och Strängnäs Fastighets AB. 9 Ekonomisk plan med budgetramar Drift- och investeringsramar utgör de ekonomiska förutsättningarna för nämndernas planering av verksamheten. Kommunfullmäktiges fördelning av budgetramar tillsammans med övergripande mål ska skapa riktning för prioriteringar i nämndernas arbete. Övergripande förutsättningar och budgetprocess Den skatteprognos som Sveriges kommuner och landstings (SKL) presenterade i augusti och oktober innebär en nedrevidering, motsvarande -16,2 mkr 2017 för Strängnäs kommun, jämfört med den prognos som låg till grund för kommunfullmäktige beslut i juni om preliminära budgetramar Motsvarande minskningar för 2018 och 2019 är 24,1 miljoner kronor respektive 17,3 miljoner kronor. 16

18 År 2016 har prognosen för antalet arbetade timmar dragits upp till följd av ett starkt utfall för första halvåret. Dock är lönesumman i nivå med aprilprognosen, vilket tyder på låga löneökningar hittills under Sedan föregående skatteunderlagsprognos har bedömningen av antalet asylsökande påtagligt sänkts. Migrationsverket räknar nu med asylsökande Det kan jämföras med i föregående skatteunderlagsprognos. Även antalet asylsökande för efterföljande år har justerats ned jämfört med tidigare bedömningar. Därtill ska läggas att en betydande neddragning skett i bedömningen av antalet ensamkommande flyktingbarn. Föregående skatteunderlagsprognos utgick från ensamkommande flyktingbarn Migrationsverkets senaste bedömning pekar nu på att ensamkommande barn kommer till landet Prognosen även för efterföljande år har justerats ner. En svagare utveckling av offentlig konsumtion innebär, allt annat lika, en svagare utveckling av efterfrågan i svensk ekonomi. Av bland annat detta skäl har bedömningen av tillväxten i svensk ekonomi justerats ned. 10 Kommunfullmäktiges nya resursfördelningsmodell Kommunfullmäktiges nya resursfördelning - Demografibaserad volymfördelning - bygger på en kommungemensam befolkningsprognos som uppdateras och stäms av årligen. De kommunala tjänsterna har, utifrån ett konsumentperspektiv, delats in i kollektiva och individuella tjänster. De kollektiva tjänsterna återfinns främst inom verksamhetsområdena fysisk- och teknisk planering, infrastruktur, samhällsskydd, kultur och fritid medan de individuella tjänsterna finns inom pedagogisk verksamhet och inom vård och omsorg. Fördelningen till nämnderna sker genom en politiskt viktad procentuell fördelning av tillgängliga resurser. + Skatteintäkter och generella statsbidrag +/- Finansförvaltningen - Avskrivningar +/- Finansnetto - volymavstämning - Politiska prioriteringar - centrala - KS buffert oförutsett - Resultatmål 2% av skatteintäkter och generella statsbidrag = Utrymme att % - fördela Demografisk volymavstämning för individuella tjänster, barn- och utbildningsnämnden i åldrarna 1-18 år och för socialnämnden 65 år och äldre, kommer att ske två gånger per år. Underlag för volymavstämningen är Statistiska centralbyrån s (SCB) födelseårsbaserade statistik per 30 juni i samband med kommunens delårsrapport per 31 augusti samt slutavstämning i samband med bokslut enligt SCB s födelseårsbaserade statistik per 1 november. Avräkning görs mot centralt budgeterat belopp för demografisk volymjustering. Belopp under 1,0 miljon kronor per nämnd justeras inte. 17

19 Demografisk volymavstämning + erad volym +/- Utfall invånarantal respektive = Underlag för volymjustering x %-fördelning av kostnadsutjämningsbelopp för aktuell åldersgrupp +/- Belopp att justera Utöver den politiskt viktade %-fördelningen tillskapas utrymme för politiska prioriteringar samt en budgetreserv för oförutsedda händelser inom ramen för skatteintäkter och generella statsbidrag och/eller genom engångsintäkter. Politiska prioriteringar, belopp inom tillgängliga resurser, tillfaller respektive nämnd utöver den politiskt viktade procentuella fördelningen. förutsättningar för nämndernas beräkningar; % Löneutveckling 2,5 2,5 2,5 Personalomkostnadspålägg* 38,33 38,33 38,33 Prisökning för varor och tjänster 1,0 1,0 1,0 Prisökning för köp av verksamhet inkl interna tjänster 2,0 2,0 2,0 Hyreshöjning SFAB Följer köp av verksamhet tills förhandling slutförts 2,0** 2,0 2,0 Intäktsutveckling 1,0 1,0 1,0 * Enligt uppgift från SKL. ** Slutförda förhandlingen med SFAB innebar oförändrad hyra 2017 för lokaler som ägs av SFAB. Driftbudget Utfall Prognos Nämnd, tkr Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Teknik- och servicenämnden Summa nämnder och styrelser Finansförvaltningen Lokaler ny-, till-, och ombyggnad Pensioner Avskrivningar Skatteintäkter och generella statsbidrag varav "tillfälligt" statligt stöd Finansnetto demografisk volymjustering Politiska prioriteringar/buffert oförutsett Årets resultat Resultatmål 1,0% 2,5% 2,0% 2,0% 2,0% 18

20 Centralt budgeteras kommungemensamma resurser för ökade kapitalkostnader för nya investeringar, nämnderna ersätts för kapitalkostnader när investeringar tas i bruk ökade hyreskostnader för ny- till och ombyggda lokaler, nämnderna tilldelas budget när lokalerna tas i bruk pensionskostnader avskrivningar finansiella kostnader i form av ränteintäkter och räntekostnader borgensavgifter exploateringsvinster reserv och kommunövergripande satsningar I en föränderlig värld är det omöjligt att förutse alla händelser. För att uppnå en ekonomi i balans för kommunen har en reserv för handlingsberedskap för väntade och oväntade händelser budgeterats, vilket är särskilt angeläget i rådande ekonomiska läge. reserven inklusive kommunövergripande satsningar avseende attraktiv arbetsgivare och tidiga insatser motsvarar mellan 0,2 till 0,6 procent per år har budgeterats under planperioden Investeringsbudget per nämnd Investeringsram Styrelse/nämnd, mkr Kommunfullmäktige 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommunstyrelse 5,9 27,0 40,0 30,5 7,0 Barn- och utbildningsnämnd 6,5 6,5 8,0 8,0 12,0 Socialnämnd 2,3 2,3 3,5 5,0 3,0 Kultur- och fritidsnämnd 0,7 0,7 1,5 1,0 1,5 Samhällsbyggnadsnämnd 0,6 0,4 2,0 1,5 0,5 Teknik- och servicenämnd 26,0 43,6 24,0 24,0 22,0 Summa nämndernas investeringar 42,0 80,5 79,0 70,0 46,0 Finansiering Citybanan 11,0 11,0 0,0 0,0 0,0 Summa kommunens investeringar 53,0 91,5 79,0 70,0 46,0 Investeringar specificerade per nämnd redovisas i bilaga 1. Exploateringar Under perioden kommer mellan exploateringsprojekt att pågå. Nedan beskrivs aktiviteter i ett antal av projekten; Strängnäs 2:1 och 3:1, Finningerondellen Bostadsprojekt för ca 130 nya bostäder. Utbyggnad av en andra etapp av allmänna gator pågår Från 2017 är det möjligt för exploatören (Hemkomsten 1-5) att påbörja byggnationen av ca 84 lägenheter inom området. Strängnäs 2:1, Södra stadsskogen Detaljplanering för bostäder pågår under Markanvisningar och en första utbyggnadsetapp av allmänna gator planeras ske under

21 Bresshammar 1:1, Stavlund Utbyggnad av en första etapp av allmänna gator pågår under Mark för ca drygt 100 nya bostäder markanvisades under hösten Mariefred 2:33, Fågelsången Detaljplanering för en mindre bostadsexploatering pågår och planeras vara klart under Under detaljplaneskedet planeras för en markanvisning av kvartersmarken i området. Exploateringar redovisas specificerat i bilaga Finansiell analys av budget För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för kommunen används en finansiell analysmodell som utvecklats av Kommunforskning i Västsverige, RK-modellen. Modellen utgår från fyra viktiga finansiella aspekter. Dessa är det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Resultat Resultatbudget Resultatbudget (mkr) Utfall Prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skattenetto Finansnetto Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Andel av skattenetto 2,1% 1,0% 2,5% 2,0% 2,0% 2,0% Skatteintäkter baseras på en oförändrad kommunal skattesats om 21,73 procent. Skatteprognosen bygger på SKL s bedömning av skatteunderlagets utveckling per Befolkningsökning med 1 procent för 2016, 1,3 procent för 2017 och 1,5 procent årligen därefter. Kommunens investeringar ska vara självfinansierade. Resultat ska uppgå till minst 2 procent. Låneskulden 9 per invånare ska minska. Relateras kommunens resultat till skatteintäkter generella statsbidrag och utjämning beräknas kommunen under hela planperioden redovisa ett resultat på 2,0 procent. Resultaten under 2015 och 2016 budgeterades till 0,2 procent respektive 1,0 procent. Kommunen budgetar inga jämförelsestörande engångsposter under perioden Låneskuld för skattefinansierad verksamhet i kommunen och Strängnäs Fastighets AB. 20

22 Resultatutveckling (mkr) Resultatutveckling, mkr P2016 B2017 B2018 B2019 Utfall/Prognos % resultatmål Skatteintäkter och nettokostnadsutveckling 8 Skattenetto- och nettokostnadsutveckling (%) P2016 B2017 B2018 B2019 Skatteintäktsökning 4,7 2,4 5,2 5,5 3,4 3,1 3,9 Nettokostnadsökning 6,3 3,6 2,6 5,0 4,0 3,1 4,0 Kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning beräknas öka med 3,4 till 3,9 procent per år under den kommande treårsperioden. Det är lägre ökningstakt än genomsnittet för de senaste fyra åren. Kommunen budgeterar en oförändrad skattesats med 21,73 procent under planperioden. Kommunens nettokostnader beräknas öka med 4,0 procent under 2017 och 2019 vilket ligger över skatteintäktsökningen för åren. Under 2018 beräknas nettokostnadsökningen ligga på samma ökningstakt som skatteintäkterna. erad investeringsvolym Investeringsram skattefinansierad verksamhet, mkr Resecentrum 12,7 31,5 28,9 28,3 0,0 Idrotts- och fritidsanläggningar 0,0 18,0 3,9 0,7 3,4 Anläggningar 15,4 22,3 20,4 18,0 17,2 IT och digitalisering 8,3 8,8 14,9 10,8 16,0 Maskiner och inventarier 16,6 10,9 10,9 12,2 9,4 Summa kommunens investeringar 53,0 91,5 79,0 70,0 46,0 Summa fastighetsinvesteringar i SFAB 50,0 29,0 45,0 59,0 59,0 Totalt investeringsbudget 103,0 120,5 124,0 129,0 105,0 Kommunens investeringsbudget för 2017 uppgår till 79 miljoner kronor, vilket är 12,5 miljoner lägre än investeringsbudget för Investeringar i verksamhetsfastigheter som utförs av kommunens helägda bolag Strängnäs fastighets AB, SFAB, beräknas 2017 uppgå till 45,0 miljoner kronor och avser främst förskolor och gruppboenden. 21

23 Totalt under planperioden beräknas kommunen och SFAB investera för 358 miljoner kronor. Den genomsnittliga budgeterade årliga investeringsvolymen under femårsperioden, , är 116 miljoner kronor. Strängnäs har, som flera andra växande kommuner, stora utmaningar framför sig för att klara av att både finansiera och genomföra de investeringar som krävs för att möta de ökade behoven. Den enskilt största investeringen är resecentrum som planeras vara avslutad Investeringar i verksamhetsfastigheter utförs av kommunens helägda bolag Strängnäs Fastighets AB (SFAB) och belastar kommunen i form av ökade hyreskostnader. Som tillväxtkommun är en av de största utmaningarna att ha en effektiv lokalplanering. För att hålla nere driftskostnaderna är det avgörande att ha ett effektivt lokalutnyttjande av det befintliga beståndet, att ha god framförhållning och att säkerställa kostnadseffektiva byggnationer som klarar omställning mellan verksamheter. erad investeringsvolym Total investeringsvolym skattefinansierad verksamhet 103,0 120,5 124,0 129,0 105,0 Skattenetto 1 765, , , , ,6 Investeringsvolym/Skatteintäkter (%) 5,8% 6,5% 6,5% 6,5% 5,1% Kapacitet Balansplan Balansplan (mkr) UB Prognos Plan Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploateringstillgångar Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Därav årets resultat Avsättningar Avsatt till pensioner Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder De långfristiga skulderna i internbanken beräknas öka med 111 miljoner kronor år 2017, till följd av investeringar i koncernen. Samtlig nyupplåning vidareförmedlas till kommunens bolag. 22

24 Strängnäs Fastighets AB:s (SFAB) investeringar i verksamhetsfastigheter är beroende av kommunens beställningar. Lånebehovet för SFAB beräknas till 15 miljoner kronor per år utifrån en genomsnittlig investeringsnivå om 50 miljoner kronor per år. För Strängnäs Bostads AB (SBAB) finns i dagsläget planer på att bygga ca 200 nya bostäder fram till år 2020 varav 48 har byggts Under 2017 planeras för investeringar om 30 miljoner kronor främst för 24 nya smålägenheter i kvarteret Vesslan och 20 lägenheter i Vannesta, Stallarholmen. Lånebehovet 2017 beräknas till 20 mkr. De stora investeringsutgifterna kommer under 2018 och 2020 förutsatt att deltaljplaner blir klara, totalt ca 300 miljoner kronor. Lånebehovet under dessa år beräknas till 240 miljoner kronor. SEVAB Strängnäs Energi AB (SEVAB) planerar under 2017 för investeringar om totalt 194 miljoner kronor. Under 2017 kommer marknadssatsningar bland annat för att ansluta fler hushåll till nyttigheterna fortsätta. Inom värmeverksamheten och på vatten & avloppssidan (VA), finns ett fortsatt stort investeringsbehov. Investeringar planeras för rörnät med 85 miljoner kronor i stationsutbyggnader med 25 miljoner kronor. Totalt svara nyttigheterna (VA och Elnät) för 147 miljoner kronor. Investeringarna beräknas vara självfinansierade förutom för vatten och avloppsverksamheten, där lånebehovet är beräknat till 46 miljoner kronor. Utöver det beräknas beviljad upplåning 2016 om 30 miljoner kronor för utbyggnad i Djupvik förskjutas över årsskiftet. Soliditet Av Sveriges kommuner år 2014 har ungefär 14 procent, inkluderat Strängnäs kommun, en internbank som ansvarar både för upplåning och utlåning inom kommunkoncernen. Då kommunernas soliditet i genomsnitt i riket ligger på ungefär 48 procent (år 2015) och merparten av kommunerna inte har någon internbank så bör jämförelsen med riket göras med soliditetsmåttet exklusive vidareutlåning. Resultatnivåer på 2 procent av skattenettot, investeringsnivåer som ligger i nivå eller något högre än avskrivningarna samt planerade amorteringar gör att soliditetsmåttet exklusive förmedlade lån till bolagen kommer att öka under planperioden. Soliditet. Soliditet exkl förmedlade lån, % P2016 B2017 B2018 B Soliditet, % Soliditet inkl pensionsförpliktelser, %

25 Kommunalskatt I de nio kommunerna i Sörmlands län varierar kommunernas skattesatser under 2016 mellan 21,26 procent och 22,73 procent. Den genomsnittliga skattesatsen i länet uppgår till 21,93 procent. Strängnäs kommun har haft oförändrad skattesats sedan 2010 och har med sina 21,73 procent den tredje lägsta skatten bland kommunerna i Sörmlands län. Risk Skattesats kommun Kommun Landsting Summa Trosa 21,26 10,77 32,03 Nyköping 21,48 10,77 32,25 Strängnäs 21,73 10,77 32,50 Eskilstuna 22,08 10,77 32,85 Gnesta 22,18 10,77 32,95 Katrineholm 22,18 10,77 32,95 Oxelösund 22,28 10,77 33,05 Flen 22,33 10,77 33,10 Vingåker 22,73 10,77 33,50 Sörmland 21,93 10,77 32,70 Riket 20,75 11,35 32,10 Västerås 20,36 10,88 31,24 Enköping 21,34 11,71 33,05 Källa: Kolada Finansieringsbudget Under kommande planperiod finns inget lånebehov för kommunen och i budget ligger planerade amorteringar om 20 miljoner kronor år 2017 och 30 miljoner kronor år I slutet av planperioden beräknas att kommunen inte har några egna lån. Finansieringsbudget (mkr) Utfall Prognos Kassaflöde från den löpande verksamheten Resultat Ej likvidetspåverkande poster Rörelsekapitalförändring Investeringsverksamhet Materiella investeringar *) Finansiella investeringar Omklassificering från exploateringar, avyttringar Finansieringsverksamhet Kapitalbehov (-)/Amortering (+) *) Investeringsnivån 2017 inkluderar investeringar från 2016 som förväntas bli färdigställda under 2017 Självfinansiering av investeringar Självfinansieringsgraden av investeringar mäter hur stor del av investeringarna som kan finansieras med årets resultat före avskrivningar. En självfinansieringsgrad på 100 procent innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är planerade under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringar och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. 24