Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 1

Transkript

1 Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 1

2 1. Till läraren s. 3 KorFaGat tankarna bakom och förslag på hur du kan använda materialet. 2. Vad betyder kunskapskraven för Läsa? s.6 Förklaringar Pll eleverna för ag hjälpa dem bägre förstå vad som ererfrågas i kunskapskraven. 2a. Innehåll och detaljer s. 6 Vad är det för skillnad på en tydlig och en väsentlig detalj? Vad är en texts helhet? 2b. AB visa sin förståelse och ab följa instrukconer s. 7 Vad är det för skillnad på ag översiktligt redogöra för något eller ag vara nyanserad? Vad innebär eg godtagbart resultat i jämförelse med eg Pllfredställande? 2c. AB använda texter på eb relevant säb s. 8 Vad är det för skillnad på viss relevans och relevant och effekpvt? 2d. AB använda strategier s. 9 Vad är en strategi och vad är skillnaden på fungerande och välfungerande strategier när man samtalar? 3. Vad betyder kunskapskraven för Tal och samtal? s.10 Förklaringar Pll eleverna för ag hjälpa dem bägre förstå vad som ererfrågas i kunskapskraven. 3a. AB formulera sig produkcon s. 10 Vad är det för skillnad på ag formulera sig begripligt, sammanhängande eller med flyt? 3b. AB förbäbra och variera sig produkcon s. 11 Vad är det för skillnad på en enkel förbägring och en välgrundad? 3c. AB anpassa sig Cll syle, sammanhang och mobagare interakcon s. 12 Vad är det för skillnad på ag översiktligt redogöra för något eller ag vara nyanserad? Vad innebär eg godtagbart resultat i jämförelse med eg Pllfredställande? 3d. AB använda strategier s. 13 Hur kan man närma sig en text på olika säg? 3e. AB göra jämförelser s. 14 Hur man i sin redogörelse kan ta avstamp i en egen erfarenhet och göra jämförelser. 4. Exempel Gossip ur FoE7 s. 15 Exempel på hur man använder detaljer för ag dra slutsatser och hur man kan redogöra på olika säg och visa sin förståelse i olika utsträckning. 5. Exempel Reaching Your Goals ur FoE8 s. 18 Exempel på hur man kan använda en text för ag redogöra för egna tankegångar i olika utsträckning. 6. Exempel Betrayal (Part 1 & Part 2) ur FoE9 s. 20 Exempel på hur man använder detaljer för ag dra slutsatser och upfrån dega se texten som helhet samt använda egna erfarenheter och Pdigare kunskaper i sin redogörelse. 7. Kunskapsmatriser: Läsa samt Tal och samtal s. 26 KompleGa matriser med kunskapskraven för Läsa samt Tal och samtal finns sist i materialet. Dessa är upfall ni vill dokumentera genom ag färgmarkera uppnådda kunskapskrav t.ex Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 2

3 1. Till läraren Följande material innehåller resonemang kring hur man kan bedöma olika typer av elevsvar i samband med muntliga samtal och diskussioner i klassrummet baserat på textböckernas uppföljningsfrågor. Texterna i FoE följs genomgående upp av frågor. Frågorna är formulerade så ag eleverna visar sin förståelse genom ag redogöra för olika delar. Frågorna utgår alltså från olika detaljer i texterna och uppmuntrar Pll samtal och diskussion. Eleverna ges möjlighet ag ta ställning Pll en rad företeelser och skeenden samt använda egna erfarenheter och kunskaper i olika jämförelser. DeGa material är eg stöd för dels hur du och dina elever i klassen kan arbeta med texfrågorna, dels hur du och dina elever eller kollegor kan förhålla er Pll elevernas svar och bedöma dem. Materialet är uppdelat i tre olika delar. Del 1 är en genomgång av vad kunskapskraven betyder och resonemang kring hur dina elever kan tänka när de redogör för sin förståelse på olika nivåer. Den här delen innehåller konkreta förklaringar på skillnader mellan de olika värdeorden i kunskapskraven och är tänkt som eg stöd Pll eleverna. Använd gärna dessa resonemang som diskussionsunderlag kring bedömning i klassrummet eller i personalrummet. Samla Pll exempel in anonyma elevsvar och bygg upp en bank Pllsammans med kollegorna. Denna bank kan ni sedan använda som underlag och diskutera bedömningen upfrån de Pps som finns i det här materialet Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 3

4 Om ni bedömer på olika säg ges ypperliga Pllfällen ag diskutera värdeordens innebörd och vilka hänsyn som kan tas i samband med bedömning av en redogörelse Pll skillnad från en annan. I Focus on English KEY ges även förslag på svar Pll textbokens öppna frågor som kan utgöra eg underlag för diskussioner kring bedömning. Del 2 är exempel på tre olika texters uppföljningsfrågor från de tre textböckerna. Urvalet av frågor visar på olika typer av frågeställningar. Varje fråga följs av eg resonemang kring vilka nivåer eleven ges Pllfälle ag uppvisa. En del frågor ger inte utrymme ag uppvisa samtliga nivåer. Det kan t.ex. vara frågor som endast handlar om tydliga detaljer i texten, medan andra ger eg större utrymme ag uppvisa högre nivåer på grund av ag de handlar om de små detaljerna i en helhet osv. Del 3 är kunskapsmatriserna från läroplanen med kunskapskraven tydligt uppdelade så ag du (och dina elever) lägare kan markera vilka kunskapskrav ni bedömer ag eleven har uppnåg. Tanken är ag del 1 ska hjälpa eleven ag koppla sig arbete Pll styrdokumentens kunskapskrav. Så här kan du arbeta med materialet Del 1: Fokusera på en sak i taget, t.ex. så här: Skriv ut sida 6 (2a. Innehåll och detaljer) och fokusera på ag lära eleverna skilja på tydliga detaljer, tydliga och väsentliga detaljer samt detaljer och helhet. Låt dem PGa på uppföljningsfrågorna Pll en text och resonera kring vilken typ av detaljer som ererfrågas. De har hela Pden sida som stöd när de resonerar. Låt dem sedan resonera kring vad eg huvudsakligt innehåll är genom ag sammanfaga en text så korfagat som möjligt. DäreRer kan de försöka återge mer detaljerat och fundera kring vad en helhet är. Gör gärna dega med olika texter och uppföljningsfrågor så ag de lär sig ag se ag det finns likheter i hur man resonerar kring en text även om de handlar om helt olika saker Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 4

5 FortsäG med eg annat blad (2b., 2c. etc.) som fokuserar på eg annat kunskapskrav. När du och dina elever har jobbat med de olika bladen så kommer snart sammanhanget bli allt tydligare. Det blir lägare ag se hur kunskapskraven hänger ihop och Pll slut blir eg underlag för en bedömning. Del 2: Här kan du knyta ihop arbetet med del 1 och del 2, t.ex. så här: Läs eller lyssna Pll texten Pllsammans. Låt eleverna i små grupper eller i helklass besvara frågorna. Om ni har jobbat med 2a. ur del 1 kan du be dina elever tänka på vilka detaljer som frågorna handlar om. Har du jobbat med 2b. kan du be dina elever fundera på hur de redogör för textens innehåll i sina svar osv. TiGa därerer på förklaringarna och resonemangen kring frågorna (del 4, 5 eller 6 beroende på vilken text ni jobbar med). Jämför med elevernas svar. Har de lyckats idenpfiera vilket typ av svar som frågan ger utrymme för? Genom ag jobba med bedömningsstödet så här metodiskt hjälper du förhoppningsvis dina elever ag se mönster i bedömningen. Du och dina elever kan med hjälp av materialet lägare använda kunskapskraven som eg stöd och en handledning. Del 3 är förstås läroplanens språk och inte allpd helt naturligt för eleverna ag ta Pll sig. Tanken med del 1 i dega material är ag ge kunskapskraven mer av en innebörd. Kopplingen mellan kunskapskraven är också intressant ag PGa på erer hand. Det framgår t.ex. ganska tydligt ag det finns en koppling när man fokuserar på t.ex. sida 11 (3b. AG förbägra och variera sig). En bearbetning kan hålla högsta nivå, men så länge det är en bearbetning av en text som inte håller en hög nivå så kommer samtliga kunskapskrav sannolikt inte ag checkas av vid just det här Pllfället. Det är spännande ag PGa på sådana bitar av bedömning erersom det kan leda Pll så intressanta resonemang och funderingar. Eleverna kan lägare avgöra vad som är eg bra nästasteg för just dem för ag utvecklas vidare Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 5

6 2a. Innehåll och detaljer (Ordet TEXT beskriver både skriven och talad text.) AG förstå eg huvudsakligt innehåll innebär ag du uppfagat i stora drag vad texten handlar om. Du behöver inte förstå allt som står mellan raderna eller dolda budskap i texten. Du ska dock kunna beräga för någon vad texten handlar om på eg säg så ag denne förstår och kan bilda sig en uppfagning om textens innehåll. Väsentliga detaljer är vikpga för en texts handling och betydelse. Om du inte uppfagar väsentliga detaljer kan det vara svårt ag förstå sådant som inte står i klartext. En tydlig detalj kan förstås vara väsentlig, men du behöver kunna skilja på om det rör sig om en detalj som berägar något mer, vikpgt, eller om det är en detalj som inte är fullt så vikpg för textens handling. Är det en detalj som Pllför något Pll handlingen eller inte? Väsentliga detaljer och framför allt deras innebörd framgår ora om man läser mellan raderna. E C A Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfaba tydliga detaljer i talad engelska i mågligt tempo samt i lähllgängliga texter i olika genrer. En tydlig detalj är något som du kan uppfaga bara av ag läsa en text rakt upp och ner. Tydliga detaljer står i regel utskrivet i texten och kräver inte ag du läser mellan raderna och drar slutsatser av det du läst. Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfaba väsentliga detaljer i talad engelska i mågligt tempo samt i lähllgängliga texter i olika genrer. Eleven kan förstå såväl helhet som detaljer i talad engelska i mågligt tempo samt i lähllgängliga texter i olika genrer. En text består av många små delar. Det är ord, skiljetecken, satser och meningar. Allt dega är de detaljer som Pllsammans berägar något = textens innehåll. Det betyder ag en text är en helhet som består av olika detaljer. Det är inte allpd tydligt vad denna helhet är, utan du måste som läsare kunna dra slutsatser av det du läser (de tydliga detaljerna) och förstå sådant som inte står i klartext (de väsentliga detaljerna) och upfrån dega dra fler slutsatser, pussla ihop bitarna och i regel använda andra kunskaper och erfarenheter, t.ex. genom ag göra jämförelser och slutligen på så säg förstå texten som helhet Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 6

7 2b. AB visa sin förståelse När du är översiktlig så går du inte in på detaljer, utan du berägar i stora drag om textens innehåll. Du klarar alltså av ag beräga om det huvudsakliga innehållet. Du kommenterar tydliga detaljer och klarar av ag ugrycka någon åsikt om det du har läst. (Ordet BUDSKAP tolkas här som en typ av instrukpon mer eller mindre dold i en text.) EG godtagbart resultat innebär ag du har förståg det huvudsakliga i en instrukpon och klarat av ag genomföra uppgiren eller ag du med hjälp av det som framgår konkret i en text lyckats förstå budskapet. Vid mer komplicerade uppgirer kan du behöva hjälp. E C A Eleven visar sin förståelse genom ag översiktligt redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom ag med godtagbart resultat agera upfrån budskap och instrukponer i innehållet. Eleven visar sin förståelse genom ag välgrundat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom ag med Cllfredsställande resultat agera upfrån budskap och instrukponer i innehållet. Eleven visar sin förståelse genom ag välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom ag med gob resultat agera upfrån budskap och instrukponer i innehållet. När du redogör välgrundat så klarar du av ag förklara mer hur detaljerna i texten hänger ihop. Du kommenterar inte bara de tydliga detaljerna och du visar i dina kommentarer ag du uppfagat vad som är väsentligt i texten. I diskussioner kan du ugrycka egna åsikter och bemöta andras åsikter. Du klarar av ag mopvera varför du tycker på eg visst säg. EG tillfredsställande resultat är ag du på egen hand förstår instrukponen och genomför uppgiren. Du kan upfrån det som står tydligt i en text och mellan raderna förstå eg budskap. När du är nyanserad klarar du av ag mopvera och förklara dina åsikter på eg tydligare och mer detaljerat säg. Du visar också ag du har förståelse för ag det finns olika aspekter ag ta ställning Pll, så ag redogörelsen inte blir för ensidig. AG agera med eg gob resultat innebär ag du utan svårigheter tolkar budskap i texter och kan följa instrukponer samt ag du förstår hur en instrukpon kan följas så ag svaret (resultatet) håller en högre nivå Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 7

8 2c. AB använda texter på eb relevant säb Med viss relevans betyder ag det finns en poäng med det du ugrycker och ag det finns en koppling Pll texten. Det kan Pll exempel vara ag du håller med eller inte håller med om något och ag du på eg enkelt säg kan förklara varför (inte bara säga yes eller no). AG använda materialet i egen produkpon kan vara ag du väljer någon detalj i texten som du utgår ifrån, eller ag du använder eg argument från texten för ag mopvera något du själv tycker. E C A Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produkpon och interakpon. Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt på eb relevant säb använda det valda materialet i sin egen produkpon och interakpon. Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt på eb relevant och effekcvt säg använda det valda materialet i sin egen produkpon och interakpon. När något är relevant ska kopplingen Pll texten vara tydlig och mer träffsäker. Du jämför eller använder argument och citat från en text på eg säg som Pllför något Pll det du säger. Du bör också visa ag du är medveten om ifall eg argument har svagheter genom ag utveckla och mopvera din tankegång mer. AG dessutom vara effekcv innebär ag du har tagit hänsyn Pll olika aspekter av t.ex. eg argument och ag du använder dega i din egen redogörelse. Det kan Pll exempel vara ag du å ena sidan PGar på olika detaljer i texten och å andra sidan PGar på helheten, hur detaljerna är mer eller mindre vikpga osv. När du är effekcv använder du materialet på eg säg så ag det blir övertygande för den som lyssnar Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 8

9 2d. AB använda strategier AB använda strategier innebär ag du på olika säg försöker förstå. När du läser kan det handla om ag du PGar på rubriker och bilder när du blir osäker på vad som står. En annan strategi kan vara ag du markerar ord som är svåra ag förstå och slår upp betydelsen i en ordbok. Du kan läsa den första raden i styckena och se Pll ag du har förståg den innan du läser vidare. Första meningen brukar beräga något om vad stycket ska handla om. Förstår du den detaljen blir det ora lägare ag förstå av sammanhanget vad som står sen, även om några ord är svåra. När du lyssnar Pll någon kan du behöva avbryta och ställa frågor. Du kan be personen tala långsammare eller använda andra ord t.ex. Du kan anteckna ord du inte förstår och gå Pllbaka Pll dessa erer ag ha lyssnat eller för ag komma ihåg vad du vill fråga om. E C A För ag underläga sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven välja och använda sig av någon strategi för lyssnande och läsning. För ag underläga sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning. För ag underläga sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning. AB använda någon strategi innebär ag du klarar av ag använda åtminstone eg säg för ag bägre förstå. Du förväntas inte på egen hand välja olika strategier och växla mellan dem, men erer förklaring bör du kunna använda en/någon strategi. AB använda strategier i viss utsträckning innebär ag du kan använda flera olika säg för ag se Pll ag du förstår bägre. Du klarar av ag byta strategi när den ena inte hjälper. Ju säkrare och mer självständig du är när du väljer strategier, desto bägre läsare och lyssnare blir du Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 9

10 3a. AB formulera sig produkcon När man säger begripligt så menar man ag en engelsktalande ska kunna förstå vad man säger. Ibland förstår en svensk bägre när man slänger in t.ex. svengelska översägningar, men det betyder inte ag en inhemsk talare skulle förstå. Enkelt innebär ag du inte använder svåra, mindre vanliga ugryck och ord. Din meningsbyggnad behöver inte vara jägeavancerad, MEN det du säger måste hänga ihop. Du kan inte lämna luckor och låta din lyssnare försöka lista ut vad du försöker säga på egen hand. Det är det som menas med ag något är sammanhängande. E C A I muntliga och skrirliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig enkelt, begripligt och relacvt sammanhängande. I muntliga och skrirliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relacvt varierat, relacvt tydligt och relacvt sammanhängande. Eleven formulerar sig även med visst flyt och i någon mån anpassat Cll syle, mobagare och situacon. I muntliga och skrirliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relacvt varierat, tydligt och sammanhängande. Eleven formulerar sig även med flyt och viss anpassning Cll syle, mobagare och situacon. När något är relacvt varierat, relacvt tydligt och relacvt sammanhängande räcker det inte ag endast säga någon sak på olika säg. Du behöver kunna variera ord, hur du inleder meningar, hur du beskriver något, längden på meningar, ordval. EG visst flyt innebär också ag du kan göra dega utan jägestora svårigheter. Språket ska vara ganska ledigt, även om visst utrymme ges för felsägningar och du kan forfarande variera dig med hjälp av eg enklare språk då och då. Du ska alltså vara tydlig i det du säger, men det är okej ag förklara på eg enklare säg, så länge du gör dega utan ag behöva stöd från andra. DiG språk ska också vara eg språk som är naturligt för dina lyssnare, även om du använder vissa ord som en del inte förstår. Du ska tydligt kunna välja eg språkbruk som är lämpligt och inte fylla ut med ord som kan uppfagas som stötande. När du är tydlig och sammanhängande får du inte lämna några luckor som kan göra det svårare ag förstå. Det ska tydligt framgå vad du menar när det gäller vad du vill säga, men också varför. Inga frågetecken ska finnas. AG tala med flyt innebär ag dig språk är ledigt och varierat utan ag du behöver stanna upp ora och fundera på hur du säger en sak eller annan. Vokabulären och meningsbyggnaden ska vara varierad på eg naturligt säg. ERersom du ska visa upp eg mer avancerat språkbruk kan du behöva förtydliga ibland för lyssnare som inte håller samma nivå. Du måste därför göra medvetna ordval och visa ag du är medveten om dina mogagare genom ag snabbt kunna omformulera dig vid behov Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 10

11 3b. AB förbäbra och variera sig produkcon AG förtydliga sig innebär ag du kan förklara på eg annat säg, ge fler exempel för ag förklara, beskriva på olika säg. Det kan vara för ag en mogagare bägre ska förstå vad du menar. När du higar olika säg ag göra dega på så varierar du dessutom dig språk, vilket i regel betyder en förbäbring. En väldigt enkel förbägring kan vara ag du kommer på ag du sagt något på eg felakpgt säg och ag du sen säger det på räg säg istället. En annan enkel förbägring kan vara ag du lägger Pll en rad som beskriver mer vad du menar. En enkel variapon kan vara ag du försöker börja dina meningar på olika säg och använda synonymer istället för ag använda samma ord flera gånger. När du gör sådant medan du talar så bearbetar du dig språk. I en text är det lägare ag se en bearbetning erersom man kan jämföra med en Pdigare textversion, men det är lika vikpgt ag bearbeta sig talade språk både inför en presentapon eller i eg pågående samtal. E C A För ag förtydliga och variera sin kommunikapon kan eleven bearbeta och göra enkla förbägringar av egna framställningar. För ag förtydliga och variera sin kommunikapon kan eleven bearbeta och göra välgrundade förbägringar av egna framställningar. För ag förtydliga och variera sin kommunikapon kan eleven bearbeta och göra välgrundade förbägringar av egna framställningar. När du gör en välgrundad förbägring eller bearbetning så innebär det ag du inte bara byter ut några ord eller korrigerar dig språk. En välgrundad ändring innebär ag sammanhanget blir tydligare. Det blir tydligare ag du har eg mål i sikte med en omformulering eller en extra beskrivning. Det kan vara ag du lägger in en mening som öppnar upp för eg annat spår som i sin tur gör ag du kan ge en mer detaljerad mopvering eller beskrivning. Skillnaden mellan ab göra en välgrundad förbäbring eller bearbetning på den högsta nivån innebär ag du i regel utgår från en text eller eg tal som redan håller en hög nivå. Du ska ändå kunna göra Pllägg och förtydliganden som innebär en tydlig förbägring. Kunskapskravet ser likadant ut för både C och A- nivån, men kraven hänger ihop. Det är därför du måste uppnå samtliga krav för en nivå för ag bedömas ha uppnåg just den nivån. Om inte dig tal från början håller en nivå som motsvarar A kan däremot en bearbetning på hög nivå innebära ag slutresultatet håller den högsta nivån. MEN, e8 bedömningspllfälle visar inte ag du konstant håller den nivån och det är därför du måste visa upp dina kunskaper på samma nivå vid flera Pllfällen Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 11

12 3c. AB anpassa sig Cll syle, sammanhang och mobagare interakcon När du talar eller skriver har du allpd en mobagare. Det är den som ska läsa eller lyssna eller delta i samtalet. Det finns en mening eller eg mål med det du skriver eller säger och det är det som är sylet. SyRet behöver inte vara personligt (ag du väljer ag prata om något bara för ag du vill). SyRet kan istället vara ag på bästa säg följa en instrukpon och tala om eg givet ämne. När du anpassar dig behöver du välja ord och beskrivningar upfrån vem du talar med och vilken samtalssituapon det är. Om du pratar med eg litet barn kan du t.ex. inte förklara något genom ag jämföra med en scen i en film för äldre ungdomar osv. Om det är en samtalsövning i grupp kräver situaponen ag alla kommer Pll tals osv. AG anpassa dig på eg enkelt och begripligt säg kan vara ag du använder flera ord för ag beskriva något. AG du kanske beskriver vad du menar även om du inte kan det specifika ordet. InterakPon innebär ag du talar MED någon annan. EG enkelt säg ag interagera är ag ställa enkla följdfrågor, be någon upprepa sig, besvara frågor på eg enkelt säg, t.ex. genom ag hålla med eller inte, men inte beskriva precis varför du tycker si eller så. AG anpassa dig i någon mån innebär ag du klarar av ag anpassa dig då och då, men eg visst utrymme för haltande språkbruk ges. E C A I muntlig och skrirlig interakpon i olika sammanhang kan eleven ugrycka sig enkelt och begripligt samt i någon mån anpassat Pll syre, mogagare och situapon. I muntlig och skrirlig interakpon i olika sammanhang kan eleven ugrycka sig tydligt och med visst flyt samt med viss anpassning Pll syre, mogagare och situapon. I muntlig och skrirlig interakpon i olika sammanhang kan eleven ugrycka sig tydligt och med flyt samt med viss anpassning Pll syre, mogagare och situapon. Tydligheten handlar precis som vid produkpon om ag kunna förklara på olika säg vad det är du menar och ag kunna göra det med visst flyt innebär ag språket är ledigt och ag du inte behöver stanna upp för länge för ag tänka ut hur du säger en sak. Däremot ges eg visst utrymme för språkliga felakpgheter. Anpassningen Cll mobagaren och situaconen ska vara medveten även om du inte lyckas fullt ut på grund av ag du kanske saknar en del ord. Det kan innebära ag språket ibland blir lite enklare. Stegringen Pll den högsta nivån bedöms ligga i vilket flyt du har. Språket ska vara naturligt och du ska kunna variera dig utan större svårighet. Precis som när det gäller produkpon ska du kunna variera dig obehindrat. Meningsbyggnad och ordval håller i och med det en hög nivå. Om du har en lyssnare som inte rikpgt hänger med ska du kunna obehindrat växla mellan olika språkbruk och förklara på eg enklare säg. Om någon ifrågasäger en åsikt kan du mopvera den. Du ska också i interakpon kunna ta Pll dig det andra säger (lyssna uppmärksamt) och bygga vidare på det som sägs. Du bidrar på så säg Pll ag samtalet inte stannar upp Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 12

13 3d. AB använda strategier Vad är en strategi? En strategi är eg säg ag lösa eg problem, ag nå eg mål, ag ta sig från en punkt Pll en annan. Det är eg planerat val av hur du ska göra för ag lyckas på bästa säg (om det är dig mål). Strategier handlar om medvetna val. En strategi som fungerar i huvudsak kan vara ag du medvetet valt ag försöka använda eg visst antal fraser i samtalet för ag vara Pllräckligt akpv utan ag behöva ta för mycket plats. En annan strategi som i viss mån löser eb problem kan vara ag du när du inte kan eg ord försöker ag förklara vad du menar istället. Det blir sannolikt inte lika tydligt för lyssnaren, men det kan innebära ag du tar dig vidare i samtalet. Du frågar också på eg enkelt säg om du vill ag någon ska upprepa något för ag samtalet ska fortsäga (förbägra interakponen). E C A Dessutom kan eleven välja och använda sig av i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbägrar interakponen. Dessutom kan eleven välja och använda sig av fungerande strategier som löser problem i och förbägrar interakponen. Dessutom kan eleven välja och använda sig av väl fungerande strategier som löser problem i och förbägrar interakponen och för den framåt på eb konstrukcvt säb. Fungerande strategier är sådana som är mer effekpva. Det kan handla om ag du medvetet ställer följdfrågor, ger exempel på hur du har tolkat något som sagts och stämmer av om talaren menat något annat. Det kan vara ag du bygger vidare på saker som andra säger, så ag du blir en akpv deltagare, men inte en inipapvtagare som startar olika samtalstrådar. För ab lösa språkliga problem varierar du dig medvetet med synonymer och definiponer samt förklarar ganska träffsäkert i de fall du saknar det specifika ordet. Väl fungerande strategier innebär ag du medvetet strävar erer ag vara en akpv deltagare i samtalet som utan större svårigheter gör sig förstådd, kan ställa följdfrågor om något är oklart, kan hjälpa Pll ag förklara och stöga andra i gruppen. Du är medvetet både en lyssnare och en talare så ag du inte tar över samtalet. Du klarar av ag ställa frågor som leder samtalet vidare och kan bygga vidare på vad andra säger samt ugrycka åsikter som är kopplade Pll något andra säger. Själva valet av strategier kommer naturligt så ag du inte fastnar i ag bara stöga och förklara utan ag du kan variera dem så ag samtalet fortsäger vara intressant. Sammantaget för du samtalet framåt på eb konstrukcvt säb erersom du löser problem (både språkliga och kommunikapva) på eg ledigt säg närhelst de dyker upp Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 13

14 3e. AB göra jämförelser En företeelse är något som förekommer, något som ora händer eller som finns. Inom engelskämnet pratar man om företeelser i områden där engelska används. AG diskutera något översiktligt innebär ag du inte går in på detalj så mycket. Du kommenterar något du uppfagat, men behöver inte PGa så mycket på vad som ligger bakom. Däremot ska du på den här nivån kunna jämföra med liknande företeelser på anpngen andra platser där engelska används eller i din egen vardag. Om du har varit med om något eller gjort något som påminner om företeelsen och berägar det, så har du gjort en enkel jämförelse. E C A Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper. Eleven diskuterar u`örligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används och kan då också göra välutvecklade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper. Eleven diskuterar u`örligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används och kan då också göra välutvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper. Om du diskuterar något u`örligt så kommenterar du även små detaljer. Du kan koppla företeelsen Pll den plats där texten utspelar sig och i jämförelser med andra platser där engelska används samt jämföra företeelsen med liknande saker i din egen vardag. På så säg visar du en förståelse för sammanhanget. Dina jämförelser med annat som har en koppling Pll företeelsen ska vara detaljerade och mopverade. Du ska kunna förklara vilken kopplingen är (t.ex. förklara likheter och skillnader mellan olika platser där företeelsen händer) och kunna använda egna erfarenheter och Pdigare kunskaper på eg säg så ag jämförelsen går mer på djupet. På så säg blir dina jämförelser mer välutvecklade. AG dessutom vara nyanserad innebär ag du kan se och tolka en företeelse från olika synvinklar och aspekter. Du kan med hjälp av dina egna erfarenheter göra jämförelser som bygger vidare och vidgar perspekpven mer. Tidigare kunskaper hjälper dig ag mopvera ännu mer detaljerat varför det kan vara på eg eller annat säg på en plats Pll skillnad från en annan osv. Dina kunskaper hjälper dig också ag uppfaga företeelser och idenpfiera dem snabbare. Är de typiska för just det här området? Finns likheter eller skillnader? Vilken innebörd har sådana skillnader eller likheter i olika sammanhang? osv Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 14

15 Gossip är en text med populärvetenskapliga inslag. Uppföljningsfrågorna i textboken stämmer av förståelsen av olika detaljer samt uppmuntrar dig Pll ag ta ställning med hjälp utav den fakta du har läst. Det betyder ag frågorna stämmer av både tydliga och väsentliga detaljer (frågorna 1 2) och av det du har läst får du en helhet som du kan utgå från och ta stöd från när du mopverar dig ställningstagande (fråga 3). 1. Why do we listen to and believe everything we hear? Det finns flera olika nivåer när man redogör för svaret på denna fråga. NIVÅ 1 Det är läg ag higa var någonstans i texten de här svaren ges. Det räcker ag PGa på andra styckets rubrik. DeGa är en tydlig detalj. I texten ges tydliga anledningar Pll varför vi tror på allt vi ser och hör: Humans are social beings.. We like to talk and learn about things., We simply don t trust ur own judegment. If more people say the same thing, we think This must be right. Allt dega är tydliga detaljer och vi kan genom ag upprepa dessa påståenden översiktligt redogöra för svaret och framförallt visa ag vi kan söka svar och higa räg plats i texten. Vi visar då ag vi förstår det huvudsakliga innehållet. NIVÅ 2 Det finns dock väsentliga detaljer i dega stycke som inte finns utskrivna i texten och de är därför inte helt tydliga. De väsentliga detaljerna handlar nämligen om kopplingen mellan dessa påståenden, t.ex. ag vi tycker om ag lära oss saker genom ag prata, e<ersom vi är mänskliga varelser. På grund av de8a väljer vi ag prata oss Pll kunskap och vi vill höra från flera olika personer ag något är på eg visst säg. E<ersom vi är sociala varelser nöjer vi oss med ag om flera har sagt samma sak bedöma det hela som ag vara en sanning. NIVÅ 3 Det knepiga är förstås ag en fråga med eg enkelt svar kan besvaras på olika säg. Om du klarar av ag på eg sammanhängande och språkligt nyanserat säg förklara kopplingen mellan de tydliga och de mindre tydliga väsentliga detaljerna så redogör du dessutom för hur de små detaljerna bildar en helhet. Plötsligt håller din redogörelse en helt annan nivå Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 15

16 2. Why do we believe some people more than others? Även denna fråga kan besvaras på olika nivåer. Däremot höjer jag eg varningens finger när det kommer Pll nivå 1. NIVÅ 1 Precis som i fråga 1 kan man sökläsa och higa räg plats i texten även om rubriken kanske inte ger lika mycket stöd: Some people s opinions are simply more important than others., If we trust a person, we gladly believe what he or she says is true. Här måste man dock vara väldigt uppmärksam. Det första påståendet ger nämligen inget svar på frågan det upprepar bara frågan som eg påstående! Det andra påståendet ger lite mer svar, men det blir väldigt översiktligt och i det här fallet är det tveksamt om du kan sägas ha redogjort översiktligt för svaret om du bara upprepar det som står. NIVÅ 2 I en välgrundad redogörelse ska du kunna förklara kopplingen mellan ag vi måste lita på en person för ag tro mer på vad hen säger. Du behöver också kunna redogöra för ag det beror på hur personen är, även om du inte helt kan redogöra för (den evoluponära) kopplingen Pll schimpanserna (helheten). NIVÅ 3 För den högsta nivån ska du kunna redogöra för samtliga detaljer och helheten. Din redogörelse ska vara nyanserad och välgrundad. Det betyder ag du måste formulera dig på eg bra säg med eg varierat språk och du måste bortom allt tvivel visa ag du förstår sambanden mellan a) människor idag och b) vårt beteendemönster i förhållande Pll jämförelsen med schimpanserna. ERersom texten dessutom handlar om företeelser i områden där man talar engelska (forskningen är brihsk) så finns utrymme ag lyra in en jämförelse där du använder Pdigare kunskaper och erfarenheter för ag ygerligare visa ag du förstår kopplingen. This is a Bri@sh ar@cle, but we probably do the same thing in Sweden, or in XX. I remember when På så säg blir din redogörelse ännu mer välgrundad Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 16

17 3. Try to give examples of what you think is bad gossip and good gossip. Den här frågan handlar mer om hur du kan använda det du har läst i eg eget resonemang. Texten ger dig en helhetsbild av hur vi människor fungerar när det gäller ag tro på en given källa. Du får veta mer om hur vi sållar informapon och varför vi tycks mer villiga ag tro på somliga personer före andra. Du får en bakgrund Pll varför vi gör så här och kan dra slutsatser och göra jämförelser som bognar i dina egna erfarenheter. Du får också upfrån all denna informapon en uppfagning om vad som kan vara bra eller dåligt skvaller. UPfrån allt dega har du möjligheten ag använda valda delar för ag styrka och mopvera dina åsikter (PGa gärna på kunskapskravet om relevans): Du kan ta stöd av texten för ag mopvera varför du tror ag en viss sorts skvaller kan föra något gog med sig, medan en annan typ av skvaller inte gör det. Du kan luta dig mot vetenskapliga grunder genom ag använda fakta från texten i dina argument: Humans are social beings and this means that So, that means that If we compare humans to chimps we can see why This is why we usually trust osv. Dina argument för varför vi tror olika mycket på olika skvaller får en helt annan tyngd. Det här är alltså en typ av fråga som ger dig ganska stort utrymme ag träna dig på ag använda en vald text för ab förbäbra din egen produkcon (tal/text) eller interakpon (kommunikapon/samtal). Det är enligt kunskapskraven säget du redogör för dina tankegångar som avgör bedömningen. Följande är Pps på hur du kan göra dega: När du framför en åsikt är det bra ag tänka på ag du gör det i flera led så ag du binder ihop dina meningar så ag de hänger ihop. Då undviker du luckor som kan göra det svårare ag förstå (begripligheten). First of all I think that ; The reason why I think so is ; It says in the text that So, this means that osv. Om du dessutom varierar dig språk så mycket du kan (t.ex. genom ag använda ugryck och glosor från texten) så blir dig språk mer varierat. Försöker du även se och kommentera dina egna arguments svagheter så blir din redogörelse mer nyanserad: On the one hand, but on the other hand ; I suppose you could say that, but considering the fact that osv Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 17

18 Reaching Your Goals är en text där uppföljningsfrågorna i stort handlar om vilka tankar olika tonåringarnas åsikter väcker i dig. Du ska ta ställning Pll konkreta åsikter i texten. Du ska jämföra olika konkreta råd i texten och ta ställning för eller emot. Du ska fundera på vilka råd du själv skulle ge någon när det gäller ag nå sina mål i livet. Allt dega med textens innehåll som utgångspunkt In your opinion, who gives good advice? What advice do you think is not very helpful? Which two teenagers give almost the same kind of advice? What advice is that? De första tre frågorna liknar varandra. Fråga 1 stämmer av om du har förståg det huvudsakliga innehållet och uppfagat de tydliga detaljerna det som står i konkret i texten. UPfrån dega ska du sedan ta ställning Pll vilket eller vilka råd du tycker är bra, vilket egentligen inte kräver någon detaljerad redogörelse. Fråga 2 handlar också om ag du ska ställning, men den här gången ska du ta ställning emot något eller några av råden som ges i texten. I och med ag fråga 1 och 2 följer varandra tränar du på ag argumentera för och emot något som står konkret i texten. Din redogörelse kring fråga 2 kommer därför sannolikt ag vara mer välgrundad, erersom den blir som eg andra led av fråga 1. Du kommer på eg naturligt säg ag redogöra för olika aspekter (å ena sidan, men å andra). Det blir en naturlig jämförelse i dig svar (erersom jag tyckte ag det här var eg bra råd, så tycker jag ag det här är eg dåligt råd). Fråga 3 är en fråga där svaret ges i tydliga detaljer. Här handlar det om sökläsning och ag förstå det huvudsakliga innehållet och higa konkret informapon i tydliga detaljer i texten. Det finns bara eg korrekt svar Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 18

19 4. What advice would you give to somebody who needs help to reach a goal? Fråga 4 är en fråga som tar avstamp i textens innehåll som helhet. Texten består av olika tonåringars råd om hur man kan nå sina mål och lyckas. Även om de ger många olika råd, så är texterna uppbyggda på samma säg. Nu ska du ge eg eget råd. Du kan då använda texterna som utgångspunkt så här: Använd en liknande struktur som texterna har. Det kan Pll exempel handla om ag: du inleder på liknande säg. du använder samma ord och fraser. du mopverar dig råd på liknande säg, men hämtar kanske stoffet ur egna erfarenheter. du tar avstamp i någon av tonåringarnas råd, men ändrar på det, kanske ger rådet ag göra det motsaga. Alla dessa olika infallsvinklar ger dig möjligheten ag använda texten som en språngbräda och producera en egen text som håller en hög nivå. (Hur du använder texten bedöms i kunskapskravet som handlar om relevans.) 5. Who or what inspires you? Fråga 5 är en fråga som också tar avstamp i textens innehåll, men den utgår från en detalj, nämligen Grace tankar om vad som inspirerar henne. ERersom du inte får lika mycket ag luta dig mot behöver du på eg effekcvt säg ta stöd från texten genom ag fundera på vad Grace säger och hur du kan översäga det Pll din egen person och dina egna erfarenheter. Med följdfrågan How? följer även ag du ska redogöra för dina tankegångar och ju mer nyanserat, välgrundat och träffsäkert du kan göra dega, desto högre nivå. I den här typen av uppgir är det bra ag tänka på ag inte bli för mångordig. Det är läg ag spinna på och egentligen inte säga så mycket. DiG svar här ska hellre vara väldigt inspirerande och tagga personen som lyssnar. Det gäller alltså ag välja sina ord väl Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 19

20 Betrayal är den längsta i FoE9 och den är uppdelad i två delar. Frågorna handlar om ligerär analys, närläsning och ag tolka det du har läst samt ag försöka higa samband mellan textens olika lager. Du har dels historien på ytan det som fakpskt utspelar sig på Summerhill. Men mellan raderna döljer sig en annan historia, nämligen en om vänskap och vilka förpliktelser vänskap innebär. Dessutom handlar den här historien om ungdomar och droger i en inte alldeles avlägsen verklighet. Frågorna här ger dig alltså stora möjligheter ag uppvisa högre nivåer med dina svar. Part 1 1. What kind of person does Jules seem to be? Give examples from the text that shows her personality. Fråga 1 är ganska konkret, men du behöver higa dels konkreta beskrivningar, dels läsa mellan raderna och dra slutsatser. Vilken typ av person verkar Jules vara upfrån den informapon du får i texten? Flera citat visar ag det här är en självsäker tjej som ser härig ut, men som sampdigt inte är skrytsam: as if she was taken out of a celebrity magazine, But Jules never bragged, Jules was a barrel of laughs, she was like a magnet Av sådana citat kan man dra slutsatsen ag hon är en härig person som inte är rädd för ag vara i centrum, kanske snarare tvärtom. TiGar man på hur hon sen beter sig så ser vi ag hon är en ganska oförsikpg person som tar risker (vill hoppa av en bro för ag flyga). Hon verkar inte vara helt omtänksam eller så har hon dåligt med pengar (låter Eliot betala för maten). Är hon kanske lite självupptagen som låter Eliot komma erer i skolan? Hon anförtror sig Pll Eliot och berägar om en jobbig hemsituapon och säger ag hon försöker hålla sig borta för ag inte råka illa ut. Det finns alltså en osäkerhet. Det krockar lite med ag hon allpd verkar så glad och full av energi. En karaktärsanalys bygger alltså på ag man fångar upp samtliga delar och PGar på kopplingar eller krockar. På så säg kan man göra sig en tydligare bild av personen i fråga. Dessutom kan egna erfarenheter och jämförelser med dessa kanske ag man känner igen persontypen göra ag man lägare fångar upp olika detaljer. Däremot är frågan formulerad så ag ALLA svar ska hänvisas Pll texten på något säg Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 20

21 2. What is it that abracts Eliot to Jules? Why do you think he wants to be her friend? Fråga 2 är formulerad så ag du först ska hi8a i texten sådant som visar varför Eliot dras Pll Jules. Det är detaljer som: ag han blir en del av centrum, ag de har saker gemensamt, ag han Plltalas av hennes energi. Det är också ag han känner sig behövd och speciell, erersom denna häriga person väljer honom ag anförtro sig Pll. SamPdigt förstår vi ag han ibland blir skrämd av hennes ougömliga energi. Han verkar också gå med på ag betala allt och låta henne styra över deras Pd Pllsammans. Det här är mycket informapon som du kan bygga dig svar om Varför han vill vara hennes vän kring. Är Eliot kanske en ganska osäker person. Har skolarbetet Pdigare varit det som tagit upp hans Pd? Har han mest glidit med, men får nu chansen ag vara något mer? Har han eg behov av ag känna sig speciell? Ja, förmodligen. Är man en sådan som bara glider med så är det sannolikt skönt ag få vara en som istället stannat upp och deltar mer akpvt. Både fråga 1 och fråga 2 ger dig stort utrymme ag skilja på tydliga och väsentliga detaljer. Det är kanske inte lika väsentligt ag uppfaga ag Jules har coola kläder som ag hon verkar lite självupptagen, osäker under fasaden osv. Det är kanske vikpgare ag PGa på varför Eliot dras Pll Jules och PGa på vad det säger om honom, än ag bara fastställa a8 han dras Pll henne. Det du gör är inte ag sammanfaga hela berägelsen som en helhet, MEN du sammanfagar karaktärsbeskrivningarna som helheter. Alla detaljer om Jules berägar något om henne som en hel person så ag säga. För ag komma fram Pll de här sakerna behöver du dessutom redogöra för innehållet och ju mer välgrundat och nyanserat du gör dega, desto högre nivå visar du upp både språkligt och när det gäller läsförståelse. Du får stort utrymme ag göra jämförelser med egna erfarenheter och Pdigare kunskaper för ag förklara varför du tror en viss sak eller en annan. ERersom du behöver använda konkreta exempel från texten för ag kunna redogöra i detalj och vara nyanserad så får du också Pllfälle ag visa hur du använder texten i din egen produkcon. Den här typen av frågor rymmer alltså många av kunskapskraven Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 21

22 3. When Jules asks to borrow money, something happens in Eliot and Jules s friendship. How would you describe this change? Fråga 3 är en fråga som tar avstamp i en av textens vändpunkter. Något händer som gör ag saker förändras. Här ska du redogöra för denna förändring. Du kan välja ag bara citera texten (sista stycket) och på så säg visa ag du uppfagat det huvudsakliga innehållet och tydliga detaljer. Då rör du dig på ytan och återger berägelsen översiktligt. Men, det här är som sagt en berägelse med flera olika lager och mer väsentligt är hur den här förändringen påverkar Eliot som vän, hur Jules och Eliots vänskap förändras. Med tanke på textens Ptel, Betrayal, dras tanken Pll svek. Eliot känner sig vilsen när Jules plötsligt umgås med andra och ändrar sig säg mot honom. Det finns något illavarslande, framförallt i och med det säg som Jules har när hon ber Eliot om ag få låna pengar. Du kan alltså upfrån allt du läser mellan raderna och konkret i texten dra slutsatser. Du kan genom ag göra jämförelser med egna erfarenheter redogöra mer välgrundat och nyanserat för hur du kommer fram Pll dina slutsatser. Frågan ger alltså stort utrymme Pll variapon i redogörelsen av innehållet Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 22

23 4. What do you think will happen next? Fråga 4 är en fråga där du kan använda dig av dina svar på frågorna 1 3. Med hjälp av det du har kommit fram Pll kan du dra slutsatser. Finns det något som pekar på ag det kommer ag gå på eg visst säg? Finns det något som pekar på ag det kan gå på eg annat säg? Ja, här kan man bygga vidare på det illavarslande i slutscenerna. Jules börjar umgås med eg gäng som kanske inte är de bästa kompisarna för henne. Hennes ougömliga energi har plötsligt bygs ut mot tröghet och hon ser sliten ut. Kommer det leda Pll något? Finns det några tecken i texten som kan ge ledtrådar om vad som pågår? Eller är det kanske så ag Eliots oro kommer ag innebära ag han gör något? Här är alltså det klokt ag återkoppla Pll sådant du redan har kommit fram Pll. Sedan bygger du vidare på olika väsentliga eller tydliga detaljer. Du kan genom ag läsa mellan raderna och plocka ut väsentliga detaljer dra slutsatser, redogöra välgrundat och nyanserat för förändringen och PGa på den i åtminstone två av textens lager, vänskap och svek. Det vikpga i den här typen av frågor är ag du allpd kopplar dina teorier Pll texten och inte svävar ut för mycket. Det måste finnas stöd för dina teorier i texten. Du behöver alltså effekcvt använda texten i din egen produkcon Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 23

24 I Part 2 kommer vi ag PGa på fråga 2 och 3. Dessa handlar mycket om ag se detaljerna som utgör en helhet. De andra frågorna är konstruerade på liknande säg som de i Part 1. Part 2 3. What signs are there that Jules might be abusing drugs. Fråga 3 är intressant. Det finns genom texten, både i Part 1 och Part 2 många tecken på ag Jules använder droger. Det är dock inte alls självklart ag dessa detaljer är helt tydliga förrän man har läst klart texten. På ytan, det konkreta planet, så är det saker som ag Jules säger I just want to take to the sky, get high., her personality turned a room full of people into a full on party within seconds., She was a ball of energy., mixing with a crowd, The signs were obvious already then, one of the girls in class complained that Jules owed her money. Join the club, thought Eliot, her pupils dilated and black. Utöver dega är hennes beteende alltmer okontrollerat. Det här är tydliga detaljer, men det de pekar mot är väsentligt och i slutändan bildar de en helhet ag hon är helt styrd av sig drogberoende och ag drogerna är anledningen/ förklaringen Pll hennes beteende genom hela berägelsen. Det är enligt kunskapskraven säget du redogör för dina tankegångar som avgör bedömningen. Följande är Pps på hur du kan göra dega: När du framför en åsikt är det bra ag tänka på ag du gör det i flera led så ag du binder ihop dina meningar så ag de hänger ihop. Då undviker du luckor som kan göra det svårare ag förstå (begripligheten). First of all I think that ; The reason why I think so is ; It says in the text that So, this means that osv. Om du dessutom varierar dig språk så mycket du kan (t.ex. genom ag använda ugryck och glosor från texten) så blir dig språk mer varierat Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 24

25 4. This story is called Betrayal. What different kinds of betrayal are there in the story? Look for examples in the text. Fråga 4 handlar om olika saker. Du ska kunna higa exempel på svek i texten. Du ska kunna redogöra för dem på olika säg. Hur du gör det avgör vilken nivå din redogörelse har. Du behöver också använda Cdigare kunskaper om vad svek är för något. Vilka olika typer av svek finns det egentligen? Vilka av dem higar du i texten? De här svaren ges inte i texten, utan bygger på dina egna erfarenheter. Däremot måste du higa stöd i texten för dina påståenden. Det är läg ag börja prata mer om det man jämför med (sin egen erfarenhet eller Pdigare kunskaper) istället för ag hela Pden akpvt och effekcvt koppla det Cll texten. Det kan avgöra bedömningen när det gäller hur pass väl du använder texten i din egen produkpon. Är det du säger relevant? För ag vara säker på ag du inte tappar kopplingen Pll texten. Inled dina meningar t.ex. så här: I think that and in the scene where XX says/does this you can see that When XX does it shows that The reason why I think this is I think you can see in XX s behaviour that he/she is and it s the same in real life, because This scene shows that Den här typen av inledningar kopplar tydligt dina jämförelser Pll texten och då blir texten eg stöd för dina argument eller påståenden. Det blir tydligt vad i texten du bygger dina påståenden på. Det är som vanligt bra om du försöker se och kommentera dina egna arguments svagheter så blir din redogörelse mer nyanserad: On the one hand, but on the other hand ; I suppose you could say that, but considering the fact that osv Focus on English Bedömningsstöd (ISBN ) Maria Jones 25