Focus on English Bedömningsstöd Maria Jones 1

Transkript

1 1

2 1. Till läraren s. 3 Kor>a?at tankarna bakom och förslag på hur du kan använda materialet. 2. Vad betyder kunskapskraven för Läsa? s.6 Förklaringar Hll eleverna för a? hjälpa dem bä?re förstå vad som ejerfrågas i kunskapskraven. 2a. Innehåll och detaljer s. 6 Vad är det för skillnad på en tydlig och en väsentlig detalj? Vad är en texts helhet? 2b. AB visa sin förståelse och ab följa instrukconer s. 7 Vad är det för skillnad på a? översiktligt redogöra för något eller a? vara nyanserad? Vad innebär e? godtagbart resultat i jämförelse med e? Hllfredställande? 2c. AB använda texter på eb relevant säb s. 8 Vad är det för skillnad på viss relevans och relevant och effekhvt? 2d. AB använda strategier s. 9 Vad är en strategi och vad är skillnaden på fungerande och välfungerande strategier när man samtalar? 3. Vad betyder kunskapskraven för Tal och samtal? s.10 Förklaringar Hll eleverna för a? hjälpa dem bä?re förstå vad som ejerfrågas i kunskapskraven. 3a. AB formulera sig produkcon s. 10 Vad är det för skillnad på a? formulera sig begripligt, sammanhängande eller med flyt? 3b. AB förbäbra och variera sig produkcon s. 11 Vad är det för skillnad på en enkel förbä?ring och en välgrundad? 3c. AB anpassa sig Cll syle, sammanhang och mobagare interakcon s. 12 Vad är det för skillnad på a? översiktligt redogöra för något eller a? vara nyanserad? Vad innebär e? godtagbart resultat i jämförelse med e? Hllfredställande? 3d. AB använda strategier s. 13 Hur kan man närma sig en text på olika sä?? 3e. AB göra jämförelser s. 14 Hur man i sin redogörelse kan ta avstamp i en egen erfarenhet och göra jämförelser. 4. Exempel Gossip ur FoE7 s. 15 Exempel på hur man använder detaljer för a? dra slutsatser och hur man kan redogöra på olika sä? och visa sin förståelse i olika utsträckning. 5. Exempel Reaching Your Goals ur FoE8 s. 18 Exempel på hur man kan använda en text för a? redogöra för egna tankegångar i olika utsträckning. 6. Exempel Betrayal (Part 1 & Part 2) ur FoE9 s. 20 Exempel på hur man använder detaljer för a? dra slutsatser och uhfrån de?a se texten som helhet samt använda egna erfarenheter och Hdigare kunskaper i sin redogörelse. 7. Kunskapsmatriser: Läsa samt Tal och samtal s. 26 Komple?a matriser med kunskapskraven för Läsa samt Tal och samtal finns sist i materialet. Dessa är uhfall ni vill dokumentera genom a? färgmarkera uppnådda kunskapskrav t.ex. 2

3 1. Till läraren Följande material innehåller resonemang kring hur man kan bedöma olika typer av elevsvar i samband med muntliga samtal och diskussioner i klassrummet baserat på textböckernas uppföljningsfrågor. Texterna i FoE följs genomgående upp av frågor. Frågorna är formulerade så a? eleverna visar sin förståelse genom a? redogöra för olika delar. Frågorna utgår alltså från olika detaljer i texterna och uppmuntrar Hll samtal och diskussion. Eleverna ges möjlighet a? ta ställning Hll en rad företeelser och skeenden samt använda egna erfarenheter och kunskaper i olika jämförelser. De?a material är e? stöd för dels hur du och dina elever i klassen kan arbeta med tex>rågorna, dels hur du och dina elever eller kollegor kan förhålla er Hll elevernas svar och bedöma dem. Materialet är uppdelat i tre olika delar. Del 1 är en genomgång av vad kunskapskraven betyder och resonemang kring hur dina elever kan tänka när de redogör för sin förståelse på olika nivåer. Den här delen innehåller konkreta förklaringar på skillnader mellan de olika värdeorden i kunskapskraven och är tänkt som e? stöd Hll eleverna. Använd gärna dessa resonemang som diskussionsunderlag kring bedömning i klassrummet eller i personalrummet. Samla Hll exempel in anonyma elevsvar och bygg upp en bank Hllsammans med kollegorna. Denna bank kan ni sedan använda som underlag och diskutera bedömningen uhfrån de Hps som finns i det här materialet. 3

4 Om ni bedömer på olika sä? ges ypperliga Hllfällen a? diskutera värdeordens innebörd och vilka hänsyn som kan tas i samband med bedömning av en redogörelse Hll skillnad från en annan. I Focus on English KEY ges även förslag på svar Hll textbokens öppna frågor som kan utgöra e? underlag för diskussioner kring bedömning. Del 2 är exempel på tre olika texters uppföljningsfrågor från de tre textböckerna. Urvalet av frågor visar på olika typer av frågeställningar. Varje fråga följs av e? resonemang kring vilka nivåer eleven ges Hllfälle a? uppvisa. En del frågor ger inte utrymme a? uppvisa samtliga nivåer. Det kan t.ex. vara frågor som endast handlar om tydliga detaljer i texten, medan andra ger e? större utrymme a? uppvisa högre nivåer på grund av a? de handlar om de små detaljerna i en helhet osv. Del 3 är kunskapsmatriserna från läroplanen med kunskapskraven tydligt uppdelade så a? du (och dina elever) lä?are kan markera vilka kunskapskrav ni bedömer a? eleven har uppnå?. Tanken är a? del 1 ska hjälpa eleven a? koppla si? arbete Hll styrdokumentens kunskapskrav. Så här kan du arbeta med materialet Del 1: Fokusera på en sak i taget, t.ex. så här: Skriv ut sida 6 (2a. Innehåll och detaljer) och fokusera på a? lära eleverna skilja på tydliga detaljer, tydliga och väsentliga detaljer samt detaljer och helhet. Låt dem H?a på uppföljningsfrågorna Hll en text och resonera kring vilken typ av detaljer som ejerfrågas. De har hela Hden sida som stöd när de resonerar. Låt dem sedan resonera kring vad e? huvudsakligt innehåll är genom a? sammanfa?a en text så kor>a?at som möjligt. DäreJer kan de försöka återge mer detaljerat och fundera kring vad en helhet är. Gör gärna de?a med olika texter och uppföljningsfrågor så a? de lär sig a? se a? det finns likheter i hur man resonerar kring en text även om de handlar om helt olika saker. 4

5 Fortsä? med e? annat blad (2b., 2c. etc.) som fokuserar på e? annat kunskapskrav. När du och dina elever har jobbat med de olika bladen så kommer snart sammanhanget bli allt tydligare. Det blir lä?are a? se hur kunskapskraven hänger ihop och Hll slut blir e? underlag för en bedömning. Del 2: Här kan du knyta ihop arbetet med del 1 och del 2, t.ex. så här: Läs eller lyssna Hll texten Hllsammans. Låt eleverna i små grupper eller i helklass besvara frågorna. Om ni har jobbat med 2a. ur del 1 kan du be dina elever tänka på vilka detaljer som frågorna handlar om. Har du jobbat med 2b. kan du be dina elever fundera på hur de redogör för textens innehåll i sina svar osv. Ti?a därejer på förklaringarna och resonemangen kring frågorna (del 4, 5 eller 6 beroende på vilken text ni jobbar med). Jämför med elevernas svar. Har de lyckats idenhfiera vilket typ av svar som frågan ger utrymme för? Genom a? jobba med bedömningsstödet så här metodiskt hjälper du förhoppningsvis dina elever a? se mönster i bedömningen. Du och dina elever kan med hjälp av materialet lä?are använda kunskapskraven som e? stöd och en handledning. Del 3 är förstås läroplanens språk och inte allhd helt naturligt för eleverna a? ta Hll sig. Tanken med del 1 i de?a material är a? ge kunskapskraven mer av en innebörd. Kopplingen mellan kunskapskraven är också intressant a? H?a på ejer hand. Det framgår t.ex. ganska tydligt a? det finns en koppling när man fokuserar på t.ex. sida 11 (3b. A? förbä?ra och variera sig). En bearbetning kan hålla högsta nivå, men så länge det är en bearbetning av en text som inte håller en hög nivå så kommer samtliga kunskapskrav sannolikt inte a? checkas av vid just det här Hllfället. Det är spännande a? H?a på sådana bitar av bedömning ejersom det kan leda Hll så intressanta resonemang och funderingar. Eleverna kan lä?are avgöra vad som är e? bra nästasteg för just dem för a? utvecklas vidare. 5

6 2a. Innehåll och detaljer (Ordet TEXT beskriver både skriven och talad text.) A? förstå e? huvudsakligt innehåll innebär a? du uppfa?at i stora drag vad texten handlar om. Du behöver inte förstå allt som står mellan raderna eller dolda budskap i texten. Du ska dock kunna berä?a för någon vad texten handlar om på e? sä? så a? denne förstår och kan bilda sig en uppfa?ning om textens innehåll. Väsentliga detaljer är vikhga för en texts handling och betydelse. Om du inte uppfa?ar väsentliga detaljer kan det vara svårt a? förstå sådant som inte står i klartext. En tydlig detalj kan förstås vara väsentlig, men du behöver kunna skilja på om det rör sig om en detalj som berä?ar något mer, vikhgt, eller om det är en detalj som inte är fullt så vikhg för textens handling. Är det en detalj som Hllför något Hll handlingen eller inte? Väsentliga detaljer och framför allt deras innebörd framgår oja om man läser mellan raderna. E C A Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfaba tydliga detaljer i talad engelska i må?ligt tempo samt i lägllgängliga texter i olika genrer. En tydlig detalj är något som du kan uppfa?a bara av a? läsa en text rakt upp och ner. Tydliga detaljer står i regel utskrivet i texten och kräver inte a? du läser mellan raderna och drar slutsatser av det du läst. Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfaba väsentliga detaljer i talad engelska i må?ligt tempo samt i lägllgängliga texter i olika genrer. Eleven kan förstå såväl helhet som detaljer i talad engelska i må?ligt tempo samt i lägllgängliga texter i olika genrer. En text består av många små delar. Det är ord, skiljetecken, satser och meningar. Allt de?a är de detaljer som Hllsammans berä?ar något = textens innehåll. Det betyder a? en text är en helhet som består av olika detaljer. Det är inte allhd tydligt vad denna helhet är, utan du måste som läsare kunna dra slutsatser av det du läser (de tydliga detaljerna) och förstå sådant som inte står i klartext (de väsentliga detaljerna) och uhfrån de?a dra fler slutsatser, pussla ihop bitarna och i regel använda andra kunskaper och erfarenheter, t.ex. genom a? göra jämförelser och slutligen på så sä? förstå texten som helhet. 6

7 2b. AB visa sin förståelse När du är översiktlig så går du inte in på detaljer, utan du berä?ar i stora drag om textens innehåll. Du klarar alltså av a? berä?a om det huvudsakliga innehållet. Du kommenterar tydliga detaljer och klarar av a? u?rycka någon åsikt om det du har läst. (Ordet BUDSKAP tolkas här som en typ av instrukhon mer eller mindre dold i en text.) E? godtagbart resultat innebär a? du har förstå? det huvudsakliga i en instrukhon och klarat av a? genomföra uppgijen eller a? du med hjälp av det som framgår konkret i en text lyckats förstå budskapet. Vid mer komplicerade uppgijer kan du behöva hjälp. E C A Eleven visar sin förståelse genom a? översiktligt redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom a? med godtagbart resultat agera uhfrån budskap och instrukhoner i innehållet. Eleven visar sin förståelse genom a? välgrundat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom a? med Cllfredsställande resultat agera uhfrån budskap och instrukhoner i innehållet. Eleven visar sin förståelse genom a? välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom a? med gob resultat agera uhfrån budskap och instrukhoner i innehållet. När du redogör välgrundat så klarar du av a? förklara mer hur detaljerna i texten hänger ihop. Du kommenterar inte bara de tydliga detaljerna och du visar i dina kommentarer a? du uppfa?at vad som är väsentligt i texten. I diskussioner kan du u?rycka egna åsikter och bemöta andras åsikter. Du klarar av a? mohvera varför du tycker på e? visst sä?. E? tillfredsställande resultat är a? du på egen hand förstår instrukhonen och genomför uppgijen. Du kan uhfrån det som står tydligt i en text och mellan raderna förstå e? budskap. När du är nyanserad klarar du av a? mohvera och förklara dina åsikter på e? tydligare och mer detaljerat sä?. Du visar också a? du har förståelse för a? det finns olika aspekter a? ta ställning Hll, så a? redogörelsen inte blir för ensidig. A? agera med e? gob resultat innebär a? du utan svårigheter tolkar budskap i texter och kan följa instrukhoner samt a? du förstår hur en instrukhon kan följas så a? svaret (resultatet) håller en högre nivå. 7

8 2c. AB använda texter på eb relevant säb Med viss relevans betyder a? det finns en poäng med det du u?rycker och a? det finns en koppling Hll texten. Det kan Hll exempel vara a? du håller med eller inte håller med om något och a? du på e? enkelt sä? kan förklara varför (inte bara säga yes eller no). A? använda materialet i egen produkhon kan vara a? du väljer någon detalj i texten som du utgår ifrån, eller a? du använder e? argument från texten för a? mohvera något du själv tycker. E C A Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produkhon och interakhon. Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt på eb relevant säb använda det valda materialet i sin egen produkhon och interakhon. Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt på eb relevant och effekcvt sä? använda det valda materialet i sin egen produkhon och interakhon. När något är relevant ska kopplingen Hll texten vara tydlig och mer träffsäker. Du jämför eller använder argument och citat från en text på e? sä? som Hllför något Hll det du säger. Du bör också visa a? du är medveten om ifall e? argument har svagheter genom a? utveckla och mohvera din tankegång mer. A? dessutom vara effekcv innebär a? du har tagit hänsyn Hll olika aspekter av t.ex. e? argument och a? du använder de?a i din egen redogörelse. Det kan Hll exempel vara a? du å ena sidan H?ar på olika detaljer i texten och å andra sidan H?ar på helheten, hur detaljerna är mer eller mindre vikhga osv. När du är effekcv använder du materialet på e? sä? så a? det blir övertygande för den som lyssnar. 8

9 2d. AB använda strategier AB använda strategier innebär a? du på olika sä? försöker förstå. När du läser kan det handla om a? du H?ar på rubriker och bilder när du blir osäker på vad som står. En annan strategi kan vara a? du markerar ord som är svåra a? förstå och slår upp betydelsen i en ordbok. Du kan läsa den första raden i styckena och se Hll a? du har förstå? den innan du läser vidare. Första meningen brukar berä?a något om vad stycket ska handla om. Förstår du den detaljen blir det oja lä?are a? förstå av sammanhanget vad som står sen, även om några ord är svåra. När du lyssnar Hll någon kan du behöva avbryta och ställa frågor. Du kan be personen tala långsammare eller använda andra ord t.ex. Du kan anteckna ord du inte förstår och gå Hllbaka Hll dessa ejer a? ha lyssnat eller för a? komma ihåg vad du vill fråga om. E C A För a? underlä?a sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven välja och använda sig av någon strategi för lyssnande och läsning. För a? underlä?a sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning. För a? underlä?a sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning. AB använda någon strategi innebär a? du klarar av a? använda åtminstone e? sä? för a? bä?re förstå. Du förväntas inte på egen hand välja olika strategier och växla mellan dem, men ejer förklaring bör du kunna använda en/någon strategi. AB använda strategier i viss utsträckning innebär a? du kan använda flera olika sä? för a? se Hll a? du förstår bä?re. Du klarar av a? byta strategi när den ena inte hjälper. Ju säkrare och mer självständig du är när du väljer strategier, desto bä?re läsare och lyssnare blir du. 9

10 3a. AB formulera sig produkcon När man säger begripligt så menar man a? en engelsktalande ska kunna förstå vad man säger. Ibland förstår en svensk bä?re när man slänger in t.ex. svengelska översä?ningar, men det betyder inte a? en inhemsk talare skulle förstå. Enkelt innebär a? du inte använder svåra, mindre vanliga u?ryck och ord. Din meningsbyggnad behöver inte vara jä?eavancerad, MEN det du säger måste hänga ihop. Du kan inte lämna luckor och låta din lyssnare försöka lista ut vad du försöker säga på egen hand. Det är det som menas med a? något är sammanhängande. E C A I muntliga och skrijliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig enkelt, begripligt och relacvt sammanhängande. I muntliga och skrijliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relacvt varierat, relacvt tydligt och relacvt sammanhängande. Eleven formulerar sig även med visst flyt och i någon mån anpassat Cll syle, mobagare och situacon. I muntliga och skrijliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relacvt varierat, tydligt och sammanhängande. Eleven formulerar sig även med flyt och viss anpassning Cll syle, mobagare och situacon. När något är relacvt varierat, relacvt tydligt och relacvt sammanhängande räcker det inte a? endast säga någon sak på olika sä?. Du behöver kunna variera ord, hur du inleder meningar, hur du beskriver något, längden på meningar, ordval. E? visst flyt innebär också a? du kan göra de?a utan jä?estora svårigheter. Språket ska vara ganska ledigt, även om visst utrymme ges för felsägningar och du kan for>arande variera dig med hjälp av e? enklare språk då och då. Du ska alltså vara tydlig i det du säger, men det är okej a? förklara på e? enklare sä?, så länge du gör de?a utan a? behöva stöd från andra. Di? språk ska också vara e? språk som är naturligt för dina lyssnare, även om du använder vissa ord som en del inte förstår. Du ska tydligt kunna välja e? språkbruk som är lämpligt och inte fylla ut med ord som kan uppfa?as som stötande. När du är tydlig och sammanhängande får du inte lämna några luckor som kan göra det svårare a? förstå. Det ska tydligt framgå vad du menar när det gäller vad du vill säga, men också varför. Inga frågetecken ska finnas. A? tala med flyt innebär a? di? språk är ledigt och varierat utan a? du behöver stanna upp oja och fundera på hur du säger en sak eller annan. Vokabulären och meningsbyggnaden ska vara varierad på e? naturligt sä?. EJersom du ska visa upp e? mer avancerat språkbruk kan du behöva förtydliga ibland för lyssnare som inte håller samma nivå. Du måste därför göra medvetna ordval och visa a? du är medveten om dina mo?agare genom a? snabbt kunna omformulera dig vid behov. 10

11 3b. AB förbäbra och variera sig produkcon A? förtydliga sig innebär a? du kan förklara på e? annat sä?, ge fler exempel för a? förklara, beskriva på olika sä?. Det kan vara för a? en mo?agare bä?re ska förstå vad du menar. När du hi?ar olika sä? a? göra de?a på så varierar du dessutom di? språk, vilket i regel betyder en förbäbring. En väldigt enkel förbä?ring kan vara a? du kommer på a? du sagt något på e? felakhgt sä? och a? du sen säger det på rä? sä? istället. En annan enkel förbä?ring kan vara a? du lägger Hll en rad som beskriver mer vad du menar. En enkel variahon kan vara a? du försöker börja dina meningar på olika sä? och använda synonymer istället för a? använda samma ord flera gånger. När du gör sådant medan du talar så bearbetar du di? språk. I en text är det lä?are a? se en bearbetning ejersom man kan jämföra med en Hdigare textversion, men det är lika vikhgt a? bearbeta si? talade språk både inför en presentahon eller i e? pågående samtal. E C A För a? förtydliga och variera sin kommunikahon kan eleven bearbeta och göra enkla förbä?ringar av egna framställningar. För a? förtydliga och variera sin kommunikahon kan eleven bearbeta och göra välgrundade förbä?ringar av egna framställningar. För a? förtydliga och variera sin kommunikahon kan eleven bearbeta och göra välgrundade förbä?ringar av egna framställningar. När du gör en välgrundad förbä?ring eller bearbetning så innebär det a? du inte bara byter ut några ord eller korrigerar di? språk. En välgrundad ändring innebär a? sammanhanget blir tydligare. Det blir tydligare a? du har e? mål i sikte med en omformulering eller en extra beskrivning. Det kan vara a? du lägger in en mening som öppnar upp för e? annat spår som i sin tur gör a? du kan ge en mer detaljerad mohvering eller beskrivning. Skillnaden mellan ab göra en välgrundad förbäbring eller bearbetning på den högsta nivån innebär a? du i regel utgår från en text eller e? tal som redan håller en hög nivå. Du ska ändå kunna göra Hllägg och förtydliganden som innebär en tydlig förbä?ring. Kunskapskravet ser likadant ut för både C och A- nivån, men kraven hänger ihop. Det är därför du måste uppnå samtliga krav för en nivå för a? bedömas ha uppnå? just den nivån. Om inte di? tal från början håller en nivå som motsvarar A kan däremot en bearbetning på hög nivå innebära a? slutresultatet håller den högsta nivån. MEN, e8 bedömningshllfälle visar inte a? du konstant håller den nivån och det är därför du måste visa upp dina kunskaper på samma nivå vid flera Hllfällen. 11

12 3c. AB anpassa sig Cll syle, sammanhang och mobagare interakcon När du talar eller skriver har du allhd en mobagare. Det är den som ska läsa eller lyssna eller delta i samtalet. Det finns en mening eller e? mål med det du skriver eller säger och det är det som är sylet. SyJet behöver inte vara personligt (a? du väljer a? prata om något bara för a? du vill). SyJet kan istället vara a? på bästa sä? följa en instrukhon och tala om e? givet ämne. När du anpassar dig behöver du välja ord och beskrivningar uhfrån vem du talar med och vilken samtalssituahon det är. Om du pratar med e? litet barn kan du t.ex. inte förklara något genom a? jämföra med en scen i en film för äldre ungdomar osv. Om det är en samtalsövning i grupp kräver situahonen a? alla kommer Hll tals osv. A? anpassa dig på e? enkelt och begripligt sä? kan vara a? du använder flera ord för a? beskriva något. A? du kanske beskriver vad du menar även om du inte kan det specifika ordet. InterakHon innebär a? du talar MED någon annan. E? enkelt sä? a? interagera är a? ställa enkla följdfrågor, be någon upprepa sig, besvara frågor på e? enkelt sä?, t.ex. genom a? hålla med eller inte, men inte beskriva precis varför du tycker si eller så. A? anpassa dig i någon mån innebär a? du klarar av a? anpassa dig då och då, men e? visst utrymme för haltande språkbruk ges. E C A I muntlig och skrijlig interakhon i olika sammanhang kan eleven u?rycka sig enkelt och begripligt samt i någon mån anpassat Hll syje, mo?agare och situahon. I muntlig och skrijlig interakhon i olika sammanhang kan eleven u?rycka sig tydligt och med visst flyt samt med viss anpassning Hll syje, mo?agare och situahon. I muntlig och skrijlig interakhon i olika sammanhang kan eleven u?rycka sig tydligt och med flyt samt med viss anpassning Hll syje, mo?agare och situahon. Tydligheten handlar precis som vid produkhon om a? kunna förklara på olika sä? vad det är du menar och a? kunna göra det med visst flyt innebär a? språket är ledigt och a? du inte behöver stanna upp för länge för a? tänka ut hur du säger en sak. Däremot ges e? visst utrymme för språkliga felakhgheter. Anpassningen Cll mobagaren och situaconen ska vara medveten även om du inte lyckas fullt ut på grund av a? du kanske saknar en del ord. Det kan innebära a? språket ibland blir lite enklare. Stegringen Hll den högsta nivån bedöms ligga i vilket flyt du har. Språket ska vara naturligt och du ska kunna variera dig utan större svårighet. Precis som när det gäller produkhon ska du kunna variera dig obehindrat. Meningsbyggnad och ordval håller i och med det en hög nivå. Om du har en lyssnare som inte rikhgt hänger med ska du kunna obehindrat växla mellan olika språkbruk och förklara på e? enklare sä?. Om någon ifrågasä?er en åsikt kan du mohvera den. Du ska också i interakhon kunna ta Hll dig det andra säger (lyssna uppmärksamt) och bygga vidare på det som sägs. Du bidrar på så sä? Hll a? samtalet inte stannar upp. 12

13 3d. AB använda strategier Vad är en strategi? En strategi är e? sä? a? lösa e? problem, a? nå e? mål, a? ta sig från en punkt Hll en annan. Det är e? planerat val av hur du ska göra för a? lyckas på bästa sä? (om det är di? mål). Strategier handlar om medvetna val. En strategi som fungerar i huvudsak kan vara a? du medvetet valt a? försöka använda e? visst antal fraser i samtalet för a? vara Hllräckligt akhv utan a? behöva ta för mycket plats. En annan strategi som i viss mån löser eb problem kan vara a? du när du inte kan e? ord försöker a? förklara vad du menar istället. Det blir sannolikt inte lika tydligt för lyssnaren, men det kan innebära a? du tar dig vidare i samtalet. Du frågar också på e? enkelt sä? om du vill a? någon ska upprepa något för a? samtalet ska fortsä?a (förbä?ra interakhonen). E C A Dessutom kan eleven välja och använda sig av i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbä?rar interakhonen. Dessutom kan eleven välja och använda sig av fungerande strategier som löser problem i och förbä?rar interakhonen. Dessutom kan eleven välja och använda sig av väl fungerande strategier som löser problem i och förbä?rar interakhonen och för den framåt på eb konstrukcvt säb. Fungerande strategier är sådana som är mer effekhva. Det kan handla om a? du medvetet ställer följdfrågor, ger exempel på hur du har tolkat något som sagts och stämmer av om talaren menat något annat. Det kan vara a? du bygger vidare på saker som andra säger, så a? du blir en akhv deltagare, men inte en inihahvtagare som startar olika samtalstrådar. För ab lösa språkliga problem varierar du dig medvetet med synonymer och definihoner samt förklarar ganska träffsäkert i de fall du saknar det specifika ordet. Väl fungerande strategier innebär a? du medvetet strävar ejer a? vara en akhv deltagare i samtalet som utan större svårigheter gör sig förstådd, kan ställa följdfrågor om något är oklart, kan hjälpa Hll a? förklara och stö?a andra i gruppen. Du är medvetet både en lyssnare och en talare så a? du inte tar över samtalet. Du klarar av a? ställa frågor som leder samtalet vidare och kan bygga vidare på vad andra säger samt u?rycka åsikter som är kopplade Hll något andra säger. Själva valet av strategier kommer naturligt så a? du inte fastnar i a? bara stö?a och förklara utan a? du kan variera dem så a? samtalet fortsä?er vara intressant. Sammantaget för du samtalet framåt på eb konstrukcvt säb ejersom du löser problem (både språkliga och kommunikahva) på e? ledigt sä? närhelst de dyker upp. 13

14 3e. AB göra jämförelser En företeelse är något som förekommer, något som oja händer eller som finns. Inom engelskämnet pratar man om företeelser i områden där engelska används. A? diskutera något översiktligt innebär a? du inte går in på detalj så mycket. Du kommenterar något du uppfa?at, men behöver inte H?a så mycket på vad som ligger bakom. Däremot ska du på den här nivån kunna jämföra med liknande företeelser på anhngen andra platser där engelska används eller i din egen vardag. Om du har varit med om något eller gjort något som påminner om företeelsen och berä?ar det, så har du gjort en enkel jämförelse. E C A Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper. Eleven diskuterar u`örligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används och kan då också göra välutvecklade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper. Eleven diskuterar u`örligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används och kan då också göra välutvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper. Om du diskuterar något u`örligt så kommenterar du även små detaljer. Du kan koppla företeelsen Hll den plats där texten utspelar sig och i jämförelser med andra platser där engelska används samt jämföra företeelsen med liknande saker i din egen vardag. På så sä? visar du en förståelse för sammanhanget. Dina jämförelser med annat som har en koppling Hll företeelsen ska vara detaljerade och mohverade. Du ska kunna förklara vilken kopplingen är (t.ex. förklara likheter och skillnader mellan olika platser där företeelsen händer) och kunna använda egna erfarenheter och Hdigare kunskaper på e? sä? så a? jämförelsen går mer på djupet. På så sä? blir dina jämförelser mer välutvecklade. A? dessutom vara nyanserad innebär a? du kan se och tolka en företeelse från olika synvinklar och aspekter. Du kan med hjälp av dina egna erfarenheter göra jämförelser som bygger vidare och vidgar perspekhven mer. Tidigare kunskaper hjälper dig a? mohvera ännu mer detaljerat varför det kan vara på e? eller annat sä? på en plats Hll skillnad från en annan osv. Dina kunskaper hjälper dig också a? uppfa?a företeelser och idenhfiera dem snabbare. Är de typiska för just det här området? Finns likheter eller skillnader? Vilken innebörd har sådana skillnader eller likheter i olika sammanhang? osv. 14

15 Gossip är en text med populärvetenskapliga inslag. Uppföljningsfrågorna i textboken stämmer av förståelsen av olika detaljer samt uppmuntrar dig Hll a? ta ställning med hjälp utav den fakta du har läst. Det betyder a? frågorna stämmer av både tydliga och väsentliga detaljer (frågorna 1 2) och av det du har läst får du en helhet som du kan utgå från och ta stöd från när du mohverar di? ställningstagande (fråga 3). 1. Why do we listen to and believe everything we hear? Det finns flera olika nivåer när man redogör för svaret på denna fråga. NIVÅ 1 Det är lä? a? hi?a var någonstans i texten de här svaren ges. Det räcker a? H?a på andra styckets rubrik. De?a är en tydlig detalj. I texten ges tydliga anledningar Hll varför vi tror på allt vi ser och hör: Humans are social beings.. We like to talk and learn about things., We simply don t trust ur own judegment. If more people say the same thing, we think This must be right. Allt de?a är tydliga detaljer och vi kan genom a? upprepa dessa påståenden översiktligt redogöra för svaret och framförallt visa a? vi kan söka svar och hi?a rä? plats i texten. Vi visar då a? vi förstår det huvudsakliga innehållet. NIVÅ 2 Det finns dock väsentliga detaljer i de?a stycke som inte finns utskrivna i texten och de är därför inte helt tydliga. De väsentliga detaljerna handlar nämligen om kopplingen mellan dessa påståenden, t.ex. a? vi tycker om a? lära oss saker genom a? prata, e<ersom vi är mänskliga varelser. På grund av de8a väljer vi a? prata oss Hll kunskap och vi vill höra från flera olika personer a? något är på e? visst sä?. E<ersom vi är sociala varelser nöjer vi oss med a? om flera har sagt samma sak bedöma det hela som a? vara en sanning. NIVÅ 3 Det knepiga är förstås a? en fråga med e? enkelt svar kan besvaras på olika sä?. Om du klarar av a? på e? sammanhängande och språkligt nyanserat sä? förklara kopplingen mellan de tydliga och de mindre tydliga väsentliga detaljerna så redogör du dessutom för hur de små detaljerna bildar en helhet. Plötsligt håller din redogörelse en helt annan nivå. 15

16 2. Why do we believe some people more than others? Även denna fråga kan besvaras på olika nivåer. Däremot höjer jag e? varningens finger när det kommer Hll nivå 1. NIVÅ 1 Precis som i fråga 1 kan man sökläsa och hi?a rä? plats i texten även om rubriken kanske inte ger lika mycket stöd: Some people s opinions are simply more important than others., If we trust a person, we gladly believe what he or she says is true. Här måste man dock vara väldigt uppmärksam. Det första påståendet ger nämligen inget svar på frågan det upprepar bara frågan som e? påstående! Det andra påståendet ger lite mer svar, men det blir väldigt översiktligt och i det här fallet är det tveksamt om du kan sägas ha redogjort översiktligt för svaret om du bara upprepar det som står. NIVÅ 2 I en välgrundad redogörelse ska du kunna förklara kopplingen mellan a? vi måste lita på en person för a? tro mer på vad hen säger. Du behöver också kunna redogöra för a? det beror på hur personen är, även om du inte helt kan redogöra för (den evoluhonära) kopplingen Hll schimpanserna (helheten). NIVÅ 3 För den högsta nivån ska du kunna redogöra för samtliga detaljer och helheten. Din redogörelse ska vara nyanserad och välgrundad. Det betyder a? du måste formulera dig på e? bra sä? med e? varierat språk och du måste bortom allt tvivel visa a? du förstår sambanden mellan a) människor idag och b) vårt beteendemönster i förhållande Hll jämförelsen med schimpanserna. EJersom texten dessutom handlar om företeelser i områden där man talar engelska (forskningen är brigsk) så finns utrymme a? lyja in en jämförelse där du använder Hdigare kunskaper och erfarenheter för a? y?erligare visa a? du förstår kopplingen. This is a Bri@sh ar@cle, but we probably do the same thing in Sweden, or in XX. I remember when På så sä? blir din redogörelse ännu mer välgrundad. 16

17 3. Try to give examples of what you think is bad gossip and good gossip. Den här frågan handlar mer om hur du kan använda det du har läst i e? eget resonemang. Texten ger dig en helhetsbild av hur vi människor fungerar när det gäller a? tro på en given källa. Du får veta mer om hur vi sållar informahon och varför vi tycks mer villiga a? tro på somliga personer före andra. Du får en bakgrund Hll varför vi gör så här och kan dra slutsatser och göra jämförelser som bo?nar i dina egna erfarenheter. Du får också uhfrån all denna informahon en uppfa?ning om vad som kan vara bra eller dåligt skvaller. UHfrån allt de?a har du möjligheten a? använda valda delar för a? styrka och mohvera dina åsikter (H?a gärna på kunskapskravet om relevans): Du kan ta stöd av texten för a? mohvera varför du tror a? en viss sorts skvaller kan föra något go? med sig, medan en annan typ av skvaller inte gör det. Du kan luta dig mot vetenskapliga grunder genom a? använda fakta från texten i dina argument: Humans are social beings and this means that So, that means that If we compare humans to chimps we can see why This is why we usually trust osv. Dina argument för varför vi tror olika mycket på olika skvaller får en helt annan tyngd. Det här är alltså en typ av fråga som ger dig ganska stort utrymme a? träna dig på a? använda en vald text för ab förbäbra din egen produkcon (tal/text) eller interakhon (kommunikahon/samtal). Det är enligt kunskapskraven sä?et du redogör för dina tankegångar som avgör bedömningen. Följande är Hps på hur du kan göra de?a: När du framför en åsikt är det bra a? tänka på a? du gör det i flera led så a? du binder ihop dina meningar så a? de hänger ihop. Då undviker du luckor som kan göra det svårare a? förstå (begripligheten). First of all I think that ; The reason why I think so is ; It says in the text that So, this means that osv. Om du dessutom varierar di? språk så mycket du kan (t.ex. genom a? använda u?ryck och glosor från texten) så blir di? språk mer varierat. Försöker du även se och kommentera dina egna arguments svagheter så blir din redogörelse mer nyanserad: On the one hand, but on the other hand ; I suppose you could say that, but considering the fact that osv. 17

18 Reaching Your Goals är en text där uppföljningsfrågorna i stort handlar om vilka tankar olika tonåringarnas åsikter väcker i dig. Du ska ta ställning Hll konkreta åsikter i texten. Du ska jämföra olika konkreta råd i texten och ta ställning för eller emot. Du ska fundera på vilka råd du själv skulle ge någon när det gäller a? nå sina mål i livet. Allt de?a med textens innehåll som utgångspunkt. 1. In your opinion, who gives good advice? 2. What advice do you think is not very helpful? 3. Which two teenagers give almost the same kind of advice? What advice is that? De första tre frågorna liknar varandra. Fråga 1 stämmer av om du har förstå? det huvudsakliga innehållet och uppfa?at de tydliga detaljerna det som står i konkret i texten. UHfrån de?a ska du sedan ta ställning Hll vilket eller vilka råd du tycker är bra, vilket egentligen inte kräver någon detaljerad redogörelse. Fråga 2 handlar också om a? du ska ställning, men den här gången ska du ta ställning emot något eller några av råden som ges i texten. I och med a? fråga 1 och 2 följer varandra tränar du på a? argumentera för och emot något som står konkret i texten. Din redogörelse kring fråga 2 kommer därför sannolikt a? vara mer välgrundad, ejersom den blir som e? andra led av fråga 1. Du kommer på e? naturligt sä? a? redogöra för olika aspekter (å ena sidan, men å andra). Det blir en naturlig jämförelse i di? svar (ejersom jag tyckte a? det här var e? bra råd, så tycker jag a? det här är e? dåligt råd). Fråga 3 är en fråga där svaret ges i tydliga detaljer. Här handlar det om sökläsning och a? förstå det huvudsakliga innehållet och hi?a konkret informahon i tydliga detaljer i texten. Det finns bara e? korrekt svar. 18

19 4. What advice would you give to somebody who needs help to reach a goal? Fråga 4 är en fråga som tar avstamp i textens innehåll som helhet. Texten består av olika tonåringars råd om hur man kan nå sina mål och lyckas. Även om de ger många olika råd, så är texterna uppbyggda på samma sä?. Nu ska du ge e? eget råd. Du kan då använda texterna som utgångspunkt så här: Använd en liknande struktur som texterna har. Det kan Hll exempel handla om a?: du inleder på liknande sä?. du använder samma ord och fraser. du mohverar di? råd på liknande sä?, men hämtar kanske stoffet ur egna erfarenheter. du tar avstamp i någon av tonåringarnas råd, men ändrar på det, kanske ger rådet a? göra det motsa?a. Alla dessa olika infallsvinklar ger dig möjligheten a? använda texten som en språngbräda och producera en egen text som håller en hög nivå. (Hur du använder texten bedöms i kunskapskravet som handlar om relevans.) 5. Who or what inspires you? Fråga 5 är en fråga som också tar avstamp i textens innehåll, men den utgår från en detalj, nämligen Grace tankar om vad som inspirerar henne. EJersom du inte får lika mycket a? luta dig mot behöver du på e? effekcvt sä? ta stöd från texten genom a? fundera på vad Grace säger och hur du kan översä?a det Hll din egen person och dina egna erfarenheter. Med följdfrågan How? följer även a? du ska redogöra för dina tankegångar och ju mer nyanserat, välgrundat och träffsäkert du kan göra de?a, desto högre nivå. I den här typen av uppgij är det bra a? tänka på a? inte bli för mångordig. Det är lä? a? spinna på och egentligen inte säga så mycket. Di? svar här ska hellre vara väldigt inspirerande och tagga personen som lyssnar. Det gäller alltså a? välja sina ord väl. 19

20 Betrayal är den längsta i FoE9 och den är uppdelad i två delar. Frågorna handlar om li?erär analys, närläsning och a? tolka det du har läst samt a? försöka hi?a samband mellan textens olika lager. Du har dels historien på ytan det som fakhskt utspelar sig på Summerhill. Men mellan raderna döljer sig en annan historia, nämligen en om vänskap och vilka förpliktelser vänskap innebär. Dessutom handlar den här historien om ungdomar och droger i en inte alldeles avlägsen verklighet. Frågorna här ger dig alltså stora möjligheter a? uppvisa högre nivåer med dina svar. Part 1 1. What kind of person does Jules seem to be? Give examples from the text that shows her personality. Fråga 1 är ganska konkret, men du behöver hi?a dels konkreta beskrivningar, dels läsa mellan raderna och dra slutsatser. Vilken typ av person verkar Jules vara uhfrån den informahon du får i texten? Flera citat visar a? det här är en självsäker tjej som ser häjig ut, men som samhdigt inte är skrytsam: as if she was taken out of a celebrity magazine, But Jules never bragged, Jules was a barrel of laughs, she was like a magnet Av sådana citat kan man dra slutsatsen a? hon är en häjig person som inte är rädd för a? vara i centrum, kanske snarare tvärtom. Ti?ar man på hur hon sen beter sig så ser vi a? hon är en ganska oförsikhg person som tar risker (vill hoppa av en bro för a? flyga). Hon verkar inte vara helt omtänksam eller så har hon dåligt med pengar (låter Eliot betala för maten). Är hon kanske lite självupptagen som låter Eliot komma ejer i skolan? Hon anförtror sig Hll Eliot och berä?ar om en jobbig hemsituahon och säger a? hon försöker hålla sig borta för a? inte råka illa ut. Det finns alltså en osäkerhet. Det krockar lite med a? hon allhd verkar så glad och full av energi. En karaktärsanalys bygger alltså på a? man fångar upp samtliga delar och H?ar på kopplingar eller krockar. På så sä? kan man göra sig en tydligare bild av personen i fråga. Dessutom kan egna erfarenheter och jämförelser med dessa kanske a? man känner igen persontypen göra a? man lä?are fångar upp olika detaljer. Däremot är frågan formulerad så a? ALLA svar ska hänvisas Hll texten på något sä?. 20

21 2. What is it that abracts Eliot to Jules? Why do you think he wants to be her friend? Fråga 2 är formulerad så a? du först ska hi8a i texten sådant som visar varför Eliot dras Hll Jules. Det är detaljer som: a? han blir en del av centrum, a? de har saker gemensamt, a? han Hlltalas av hennes energi. Det är också a? han känner sig behövd och speciell, ejersom denna häjiga person väljer honom a? anförtro sig Hll. SamHdigt förstår vi a? han ibland blir skrämd av hennes ou?ömliga energi. Han verkar också gå med på a? betala allt och låta henne styra över deras Hd Hllsammans. Det här är mycket informahon som du kan bygga di? svar om Varför han vill vara hennes vän kring. Är Eliot kanske en ganska osäker person. Har skolarbetet Hdigare varit det som tagit upp hans Hd? Har han mest glidit med, men får nu chansen a? vara något mer? Har han e? behov av a? känna sig speciell? Ja, förmodligen. Är man en sådan som bara glider med så är det sannolikt skönt a? få vara en som istället stannat upp och deltar mer akhvt. Både fråga 1 och fråga 2 ger dig stort utrymme a? skilja på tydliga och väsentliga detaljer. Det är kanske inte lika väsentligt a? uppfa?a a? Jules har coola kläder som a? hon verkar lite självupptagen, osäker under fasaden osv. Det är kanske vikhgare a? H?a på varför Eliot dras Hll Jules och H?a på vad det säger om honom, än a? bara fastställa a8 han dras Hll henne. Det du gör är inte a? sammanfa?a hela berä?elsen som en helhet, MEN du sammanfa?ar karaktärsbeskrivningarna som helheter. Alla detaljer om Jules berä?ar något om henne som en hel person så a? säga. För a? komma fram Hll de här sakerna behöver du dessutom redogöra för innehållet och ju mer välgrundat och nyanserat du gör de?a, desto högre nivå visar du upp både språkligt och när det gäller läsförståelse. Du får stort utrymme a? göra jämförelser med egna erfarenheter och Hdigare kunskaper för a? förklara varför du tror en viss sak eller en annan. EJersom du behöver använda konkreta exempel från texten för a? kunna redogöra i detalj och vara nyanserad så får du också Hllfälle a? visa hur du använder texten i din egen produkcon. Den här typen av frågor rymmer alltså många av kunskapskraven. 21

22 3. When Jules asks to borrow money, something happens in Eliot and Jules s friendship. How would you describe this change? Fråga 3 är en fråga som tar avstamp i en av textens vändpunkter. Något händer som gör a? saker förändras. Här ska du redogöra för denna förändring. Du kan välja a? bara citera texten (sista stycket) och på så sä? visa a? du uppfa?at det huvudsakliga innehållet och tydliga detaljer. Då rör du dig på ytan och återger berä?elsen översiktligt. Men, det här är som sagt en berä?else med flera olika lager och mer väsentligt är hur den här förändringen påverkar Eliot som vän, hur Jules och Eliots vänskap förändras. Med tanke på textens Htel, Betrayal, dras tanken Hll svek. Eliot känner sig vilsen när Jules plötsligt umgås med andra och ändrar si? sä? mot honom. Det finns något illavarslande, framförallt i och med det sä? som Jules har när hon ber Eliot om a? få låna pengar. Du kan alltså uhfrån allt du läser mellan raderna och konkret i texten dra slutsatser. Du kan genom a? göra jämförelser med egna erfarenheter redogöra mer välgrundat och nyanserat för hur du kommer fram Hll dina slutsatser. Frågan ger alltså stort utrymme Hll variahon i redogörelsen av innehållet. 22

23 4. What do you think will happen next? Fråga 4 är en fråga där du kan använda dig av dina svar på frågorna 1 3. Med hjälp av det du har kommit fram Hll kan du dra slutsatser. Finns det något som pekar på a? det kommer a? gå på e? visst sä?? Finns det något som pekar på a? det kan gå på e? annat sä?? Ja, här kan man bygga vidare på det illavarslande i slutscenerna. Jules börjar umgås med e? gäng som kanske inte är de bästa kompisarna för henne. Hennes ou?ömliga energi har plötsligt by?s ut mot trö?het och hon ser sliten ut. Kommer det leda Hll något? Finns det några tecken i texten som kan ge ledtrådar om vad som pågår? Eller är det kanske så a? Eliots oro kommer a? innebära a? han gör något? Här är alltså det klokt a? återkoppla Hll sådant du redan har kommit fram Hll. Sedan bygger du vidare på olika väsentliga eller tydliga detaljer. Du kan genom a? läsa mellan raderna och plocka ut väsentliga detaljer dra slutsatser, redogöra välgrundat och nyanserat för förändringen och H?a på den i åtminstone två av textens lager, vänskap och svek. Det vikhga i den här typen av frågor är a? du allhd kopplar dina teorier Hll texten och inte svävar ut för mycket. Det måste finnas stöd för dina teorier i texten. Du behöver alltså effekcvt använda texten i din egen produkcon. 23

24 I Part 2 kommer vi a? H?a på fråga 2 och 3. Dessa handlar mycket om a? se detaljerna som utgör en helhet. De andra frågorna är konstruerade på liknande sä? som de i Part 1. Part 2 3. What signs are there that Jules might be abusing drugs. Fråga 3 är intressant. Det finns genom texten, både i Part 1 och Part 2 många tecken på a? Jules använder droger. Det är dock inte alls självklart a? dessa detaljer är helt tydliga förrän man har läst klart texten. På ytan, det konkreta planet, så är det saker som a? Jules säger I just want to take to the sky, get high., her personality turned a room full of people into a full on party within seconds., She was a ball of energy., mixing with a crowd, The signs were obvious already then, one of the girls in class complained that Jules owed her money. Join the club, thought Eliot, her pupils dilated and black. Utöver de?a är hennes beteende alltmer okontrollerat. Det här är tydliga detaljer, men det de pekar mot är väsentligt och i slutändan bildar de en helhet a? hon är helt styrd av si? drogberoende och a? drogerna är anledningen/ förklaringen Hll hennes beteende genom hela berä?elsen. Det är enligt kunskapskraven sä?et du redogör för dina tankegångar som avgör bedömningen. Följande är Hps på hur du kan göra de?a: När du framför en åsikt är det bra a? tänka på a? du gör det i flera led så a? du binder ihop dina meningar så a? de hänger ihop. Då undviker du luckor som kan göra det svårare a? förstå (begripligheten). First of all I think that ; The reason why I think so is ; It says in the text that So, this means that osv. Om du dessutom varierar di? språk så mycket du kan (t.ex. genom a? använda u?ryck och glosor från texten) så blir di? språk mer varierat. 24

25 4. This story is called Betrayal. What different kinds of betrayal are there in the story? Look for examples in the text. Fråga 4 handlar om olika saker. Du ska kunna hi?a exempel på svek i texten. Du ska kunna redogöra för dem på olika sä?. Hur du gör det avgör vilken nivå din redogörelse har. Du behöver också använda Cdigare kunskaper om vad svek är för något. Vilka olika typer av svek finns det egentligen? Vilka av dem hi?ar du i texten? De här svaren ges inte i texten, utan bygger på dina egna erfarenheter. Däremot måste du hi?a stöd i texten för dina påståenden. Det är lä? a? börja prata mer om det man jämför med (sin egen erfarenhet eller Hdigare kunskaper) istället för a? hela Hden akhvt och effekcvt koppla det Cll texten. Det kan avgöra bedömningen när det gäller hur pass väl du använder texten i din egen produkhon. Är det du säger relevant? För a? vara säker på a? du inte tappar kopplingen Hll texten. Inled dina meningar t.ex. så här: I think that and in the scene where XX says/does this you can see that When XX does it shows that The reason why I think this is I think you can see in XX s behaviour that he/she is and it s the same in real life, because This scene shows that Den här typen av inledningar kopplar tydligt dina jämförelser Hll texten och då blir texten e? stöd för dina argument eller påståenden. Det blir tydligt vad i texten du bygger dina påståenden på. Det är som vanligt bra om du försöker se och kommentera dina egna arguments svagheter så blir din redogörelse mer nyanserad: On the one hand, but on the other hand ; I suppose you could say that, but considering the fact that osv. 25

26 E C A Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfaba tydliga detaljer i talad engelska i må?ligt tempo samt i lägllgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom a? översiktligt redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom a? med godtagbart resultat agera uhfrån budskap och instrukhoner i innehållet. För a? underlä?a sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven välja och använda sig av någon strategi för lyssnande och läsning. Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produkhon och interakhon. Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfaba väsentliga detaljer i talad engelska i må?ligt tempo samt i lägllgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom a? välgrundat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom a? med Cllfredsställande resultat agera uhfrån budskap och instrukhoner i innehållet. För a? underlä?a sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning. Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt på eb relevant säb använda det valda materialet i sin egen produkhon och interakhon. Eleven kan förstå såväl helhet som detaljer i talad engelska i må?ligt tempo samt i lägllgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom a? välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom a? med gob resultat agera uhfrån budskap och instrukhoner i innehållet. För a? underlä?a sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning. Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt på eb relevant och effekcvt sä? använda det valda materialet i sin egen produkhon och interakhon. 26